Etikettarkiv: god mat

Stora och små helgon samt lite vårtröttigt

Ibland är man trögare än trög. Eller åtminstone är jag det. Igår stod jag utanför super market lika förvånad som de övriga 23 april jag varit här. Skjutdörren rörde sig inte, bageriet på hörnet hade jalusin nerdragen, fiskeaffären var tom och tyst. Ändå var jag förberedd eftersom jag läst på nätet att dagen skulle firas i huvudkyrkan och på söndagen sa alla ”Xronia polla” (ordagrant ”år många” – en hälsning som fungerar vid alla högtider) till varandra. Så jag visste ju så väl att det var namnsdag för stadens skyddhelgon Agios Georgios, men jag kan tydligen inte få in i min skalle att det är som en helgdag, dvs allt är stängt.
Lyckligtvis hittade jag en liten mini market så jag kunde i alla fall handla det allra viktigaste och slapp svälta!
Och jodå, Agios Georgios är på svenska Sankt Göran.

Blåsten la sig igår, den städade bort Sahara-dammslocket så jag spolade balkonger, jalusier, möbler och myggnät. Blev lite fönsterputs som avslutning. Så skönt att bli av med allt det rödbruna dammet!

Jag har krockat med någon illvillig bakterie eller bacill eller så är det bara en släng av vårtrötthet. Känns som om jag både tänker och går i tuggummi. Vilar och läser (har du läst något av Mo Haydar? Inte? Gör det!). Tror att det jag behöver är universalmedicinen som hjälper mot allt: vandra. Det får bli någon av de närmaste dagarna. Ikväll ska jag till nyöppnad taverna för att njuta av deras omtalat läckra oxfilé. Det ska bli SÅ gott!! Ox används inte i kretensisk mat och jag är usel på att steka kött, framför allt ox, så längtan är stor.

Turister börjar dyka upp allt oftare på gator och torg, de flesta turistshoparna har öppnat, alla tavernor och café är öppna. De stora hotellen öppnar lite pö om pö. Det största i sta’n, Petra Mare, ska öppna den 7 maj.

Imorgon är det dags för lektion i grekiska igen. Hoppas vi ska ägna lite tid åt att reda ut det senaste vi gick igenom för jag får inte ihop det, men det känns som om jag är nära, nära. Det finns hopp!

Mitt i tröttheten kom en uppiggande ljusstråle i form av nyhetsbrev från UNICEF (hela texten finns här). Den gav också tröttheten ett annat perspektiv kan man lugnt säga…och begreppet helgon en annan innebörd.

Goda nyheter! I tisdags släpptes 207 barn från väpnade styrkor i Sydsudan. Frigivandet hade förhandlats fram med hjälp av UNICEF. 

– Inget barn ska någonsin behöva bära vapen och strida, säger Mahimbo Mdoe, chef för UNICEF i Sydsudan. För alla barn som nu släppts innebär det starten på ett nytt liv. Vi är stolta över att kunna stötta de här barnen på vägen mot en bättre framtid.

Under frigivningsceremonin fick barnen formellt lägga ned sina vapen och fick civila kläder. Nu får barnen vård, psykosocialt stöd och rådgivning av UNICEF och samarbetspartners, som en del av programmet för att återintegreras i sina familjer och samhällen.
(utdrag ur nyhetsbrevet)

Här är två kompisar, Ganiko 12 år och Jackson 13 år, som släpptes i tisdags (fingerade namn):

 

Ha det gott!


Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

Sväva bland moln och perfekt landning

Igår lät jag bilen stå och tog bussen till startpunkt för vandring. De flesta av mina vandringar är inte rundvandringar så där fungerar inte bilen. Vi har Sahara-damm igen med läbbig värme och då är det skönt att komma upp i bergen. Till helgen säger prognosen regn – jag hoppas så att det stämmer!

Tillbaka till gårdagen! En stilla morgon när jag kl 7 började vandra upp till klostret Faneromenis. Det går uppför hela vägen och är ganska jobbigt när det är varmt, men nu är temperaturen perfekt. Shorts och kortärmat (fast långärmad tröja första timmen). Jag hade läst att det brunnit uppe i närheten av klostret så jag ville se om vandringen måste tas bort från vandringsveckan.

Molnen hade bra fart! Jag uppskattar det mer än en molnfri, klarblå himmel. Det händer hela tiden någonting, som ett skådespel. Ännu bättre blev det på himlen eftersom det var en blandning av vita och mörka moln. Skuggor uppstår och försvinner på bergssluttningarna, toppar göms i moln och kommer fram igen. Det är gott för en vandrare att ibland få sol, ibland skugga. Plötsligen hade jag ett märkligt och vackert ljus omkring mig då ett moln la sig framför solen. Jag vet inte om det var läget eller molnets sammansättning eller solens position på himlen. Strunt samma, magiskt var det!

På vägen upp var det många getter i rörelse. När jag kommit en bit upp ställde sig herden i en kurva och började ropa. Och de kom och samlades kring honom!
Uppe vid klostret såg allt ut som vanligt så det måste ha brunnit bakom eller framför, dvs där det inte syns från lilla vägen. Här mötte mig vinden eftersom jag nu kommit ganska högt upp. Och bin. Lite nyfikna eller arga bin dök upp då och då ett tag. Kanske de vaknat på fel sida? Kanske de är alldeles vårrusiga?
Inte bara bin som var igång utan fjärilar och andra insekter. Då och då svepte en cikada förbi, de är så stora att de ser ut som små fåglar när de flyger.
Jag sänkte blicken och saktade av. Det finns så många vackra små blommor och lustiga plantor nära marken. Uppe på berget syns de tydligare eftersom lite högre växter inte trivs med snålblåsten.

Tankarna fick fara omkring efter tycke och smak. Allt möjligt dyker upp. En del är lösningar och beslut, annat idéer och uppslag. Och en hel del är bara lösryckt. Bland annat kom jag att tänka på hur frustrerad och ledsen jag blir över de som säger ”På Kreta är det…” si och så. Jag är själv slarvig. Vi skulle vara lite noggrannare med att specificera var. För så mycket vet jag om den här stora, vackra ön att det finns lokala skillnader i mat, traditioner, namn på olika saker, klimat osv. Läste en dag på nätet att fåren på Kreta lammar fram till påsk, sedan skulle det vara slut. Det kände jag inte alls igen, så är det inte hos oss på östra Kreta. Jag lovade mig själv skärpning med ”på Kreta”!

Uppe i bergen var luften frisk och fin. När det blir riktigt varmt luktar det mest damm, men nu doftar det lite allt möjligt. Många gröna nyanser igång i och med olika tidpunkter för lövsprickning. När jag kom neråt vandrade jag genom riktiga doftmoln! Jasminen börjar slå ut, vissa apelsinträd blommar, citronträdens knoppar har börjat brista. Intensiva dofter, men doftmolnen blir olika beroende på avstånd. Det märkliga är att de ljuvliga dofterna gör att stegen blir lättare.

8 timmar i vackert landskap och underbar natur! Jag skulle kunna göra det varje dag. Fast  jag skulle kanske behöva ha uppehåll på helgen för tvätt, städning och vila…

Det blev en perfekt landning på kvällen i den godaste taramasalata (fiskromsröra) jag någonsin ätit! Det är så roligt att det kommer fler och fler som tar den grekiska maten vidare och förnyar den. Som huvudrätt fick jag en pasta som gav al dente ett ansikte. Så god och perfekt pasta får man bara i Italien. Och numera även i Ierapetra! Sedan skadar det inte att stället har riktigt gott vitt vin.

En underbart härlig dag! Tänk att naturen aldrig sviker, den bjuder alltid på sig själv. Olika varje gång. Och alldeles gratis.

Ha en skön fortsatt vecka!

PS. Foton uppladdade till min flickr-sida!

PPS. Glöm inte frågestund! Kommer svar i nästa vecka.

 

Vandra på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Just nu erbjudande på vandringsvecka.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Lugn och fin dag som kunde slutat med mord…

Alla människor pratar väder. Det sägs ibland att det är typiskt svenskt, men alla jag träffat från alla möjliga och omöjliga länder pratar väder. Och det vore väl konstigt annars eftersom vädret formar vår tillvaro. Vi har under några dagar levt under ett lock av Sahara-damm. Under locket blir det äckligt varmt eftersom luften inte kan ta sig någonstans. Som att stå i en tryckkokare. Det går ut dammvarning och uppmaning till de som har luftvägsbesvär att stanna inne.
Jag såg på nätet en dag att någon förtjust utropade att så härligt vi hade det på Kreta, det var ju 25 grader! Temperatur säger inte mycket om vädret och på denna stora ö är vädret väldigt olika mellan olika delar. Använd gärna meteo.gr! De har väderstationer över ön så där kan du se prognos och statistik för olika orter. Undrar du hur den fungerar så hör av dig, jag förklarar gärna men inte här i bloggen.

Igår var jag för första gången hos privatläkare. Jag ringde på förmiddagen för att boka tid, men så går det inte till. Man går dit under hans öppettider och sätter sig i väntrummet. Jag såg fram emot att han skulle fixa mitt öga som jag haft lite bekymmer med sedan december. Goda nyheter tyckte herr doktorn: ingen skada och ingen sjukdom utan en åldersförändring. Jaha, undrade jag, vad gör vi åt det? Svaret var att det finns inget att göra utan detta kommer jag att ha resten av livet. Det var lite av en chock och när jag gick hem var jag tacksam över att jag planerat vandring idag. Egentligen för att försöka komma bort från dammet, men nu hade jag något som behövde smältas. Vandring låter tankarna jobba på egen hand och naturen är en stor, läkande famn.

Uppe i bergen blåste det och luften var betydligt bättre än nere i sta’n – skönt! Jag vandrade till liten by där det finns ett litet kafenio. Om du är i Grekland så tänk på att även kafenio i små byar serverar mat. Och vilken mat! Men du får ta vad huset har just den dagen. Jag beställde bondsallad/lantsallad (vi turister kallar den ”grekisk sallad”). På landet tar man vad som är moget just nu och vad som finns hemma. Den är alltså aldrig likadan så det finns ingen ”äkta grekisk sallad” mer än att basen är tomater och gurka.
Tzatsiki fanns inte idag, men han hade en oströra som han påstod var ”spicy”. Det var den inte utan väldigt smakrik och god. Aldrig ätit något liknande så det var nog mor i husets eget recept. Jag fick också in något som liknade ostpajer, men det var annan deg. De har riktigt varma och jättegoda!

Byhus till salu! Intresserad? Tips: börja med att reparera ytterdörren…

På kafenio satt en gäng karlar och några kunde inte låta bli att titta nyfiket på den där vandrerskan. Gör mig absolut ingenting, kanske jag förgyllde någons dag, vem vet. Jag lyssnade och försökte fånga upp lite grekiska, men hastigheten, kretensiskan och tandgluggar gör det svårt. En del ord kunde jag urskilja, kändes riktigt bra. Jag blir bättre och bättre, det finns hopp.

Mars är en månad då vintern kan slå tillbaka innan den slutligen drar sig undan så våren har bara startat. Men den har alldeles för bråttom så jag hoppas att vi kan få lite kylig nordöstlig vind några dagar. Det kommer fler och fler blommor. Mimosan, mandelträden och vildpäronträden är så vackra. De gula buskarna (som inte är ginst – den blommar senare i vår) har också börjat och snart kommer bergssluttningarna att skifta i gult.

Vid ett av mina rastställen, ett kapell, stod det en VANDRARE! Jag hoppade till, blev så förvånad. Han pausade med cigg och bredvid honom stod ryggsäck och stavar. Vi började prata om lite allt möjligt och så säger han:
– Jag kommer från Italien och ska försöka bo på Kreta. Tänkte organisera vandringar.
En konkurrent! Kan man slå ihjäl en människa med en vandringsstav? Ingen skulle någonsin få veta…
– Jag tänker erbjuda kartor och gps-kordinater.
Aha, ”självguidade” vandringar! Då har vi inte alls samma kundgrupp. Staven kan stå kvar.
Han berättade vidare att han nog ska bosätta sig i Istron för där finns turister. Jag hade inte hjärta att upplysa honom om att riktigt så enkelt är det inte och jag tror inte han hittar sina kunder på en badturistort. Färgas mitt omdöme om vad jag tycker om Istron? Givetvis, där skulle jag inte vilja bo. Jag fortsätter att hoppas på att fler vandringssugna ska hitta till Ierapetra.

När jag närmade mig bilen (som i dessa dagar inte är blå utan gulröd av Sahara-damm, stackarn) vällde det svarta moln över bergen. Dags att bege sig hemåt!

Nu rullar det in! Och bakom mig lyser solen.

Körde förbi vår damm som nu är torrare än någonsin. Har du någon gång upplevt vattenransonering när du varit på semester? Det har jag. Det är lite bökigt, men inte världens undergång. Men det ska jag berätta om en annan gång!

Nu borde jag kanske ladda upp foton till min flickr-sida, men det får vänta tills imorgon. Dags att sno ihop lite middag. Ha en skön kväll!

PS. Om jag smält beskedet om ögat? Jodå, det har jag. Det kommer att påverka bilkörning o likn längre fram, men det är inte dags att beställa ledhund än! DS

 

Vandra på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Just nu erbjudande på vandringsvecka.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

 

Nio dagar i Skåne

Är på Kastrup, på väg hem. En stunds reflektion: vad hände under de nio dagarna? Vad gör en utlandsboende när den är i ”hemlandet”?

Hälsat på sin mor, syster, systerdotter och vänner.
Varit på tre julmarknader (kan rekommendera Högestad, Hässleholmsgården, Bosjökloster).
Njutit av två julbord (hur kan någon bli ”trött” på julmat?? Det är så få dagar en gång om året) (kan rekommendera Elisefarm och Erikstorps kungsgård).
Shoppat lite ”nödvändigheter”. Blev inte så mycket denna gången. Börjar bli ”avvand” plus att vikt/utrymme/pengar sätter gränser.
Kört mycket bil. Även i halka – inte roligt alls.
Hämtat och lämnat hyrbil på Kastrup vilket numera är värre än grekisk (brist) på organisation.
Sovit i fem olika sängar (inte så ekivokt som det låter!).
Upplevt en solig dag – resten var grått, mörkt och regnigt. Då och då kraftig blåst.
Mått gott i inomhusvärmen samtidigt som läppar, hud och hår protesterar mot den torra inomhusluften.
Lämnat julklappar, köpt julklappar, packat ner julklappar.
Festat på typisk svensk/skånsk mat. Folk frågar numera vad jag vill ha så det är bara att önska på. Och jag har lapat i mig smarriga såser!!
Druckit vin varje dag (det sägs ibland att utlandssvenskar dricker mycket alkohol – för min del blir det mer av den varan när jag är i Skåne än när jag är hemma på Kreta!). Fick mitt favoritvin igår kväll. (Lägg aldrig ner Systembolaget! Det urvalet och den kompetensen får man aldrig i ett snabbköp!!)
Förundrats över svenska och lokala fenomen (hur rikt och tryggt är inte ett land som kan lägga hundratusentals kronor på gympaplaner? Vad är det för fel med en vanlig gröning som har flera användningsområden??).
Lämnat över mors hus till köparen.
Ätit ishavsräkor som slår medelhavsräkor med flera hästlängder.

Någon råbiff blev det inte här på Kastrup – katastrof! Mitt plans avgång och när de börjar servera lunch fungerade inte. Måste tänka på att ta hänsyn till det nästa gång.

Och jag får nog ompröva lite att fara runt när jag besöker Skåne/Sverige. Flygen går ju faktiskt på båda hållen…

Nu ska vi gå till gate! Ha det gott!

Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägg!


Kom och hälsa på!
Vandra med Ia på Kreta så får du träffa mig och mina vänner. 
Koppla av, njut av naturen, landskapet och vackra vyer.
Mer information http://inspirewiz.com
Välkommen!

 

Igår, imorgon och i juni

Det känns som om vi fått ny luft! Det märkliga vädret med äcklig värme, skurar, åska, blåst och kyliga nätter verkar ha lämnat oss. Saknad av ingen! I lördags regnade det borta i Chania och haglade i Iraklio. Lite senare träffades Sitia av en tromb med regn och hagelkorn som ställde till med en del skador. Händelserikt på nordkusten!

Gårdagens aktiviteter

Igår började vi dagen med frukost på ett större hotell i by öster om Ierapetra. Jag är inte van vid stora hotellanläggningar och har aldrig bott ”all inclusive”. Jag har bott med frukost och även med frukostbuffé, men det har helt klart varit i en annan ”liga”. Det var en stor och överdådig frukostbuffé som mötte oss. Olika avdelningar med flera valalternativ. Först blev jag överväldigad, sedan tyckte jag bara att det var osmakligt. Varför denna överdrift? Det är inte precis så att folk på semester ska ut och kroppsarbeta. Var blir resterna av? Kastas eller bärs in igen nästa morgon?

Vi fortsatte österut till klostret Moni Kapsa. Det ligger spektakulärt och insprängt i en bergssluttning. Jag har aldrig varit där, har länge velat åka dit men det ligger en bra bit från Ierapetra. Nu blev det alltså av! Klostret ser ganska stort ut nerifrån vägen så förväntningarna var ganska stora. Vid ingången stod det på porten att man skulle vara propert klädd, t ex inte ha korta byxor. Inga problem, jag krängde medhavd kjol utanpå shortsen. Tyckte lite synd om en grupp franska cyklister som anlände samtidigt som oss. De var helt oförberedda och inte läskunniga utan seglade oberört in i korta cykelbyxor. Förvånande, tycker jag. Hur svårt är det?

Jag stegade upp bakom klostret för att titta på utsikten vilket visade sig vara lite knepigt eftersom man byggt en ful mur. Jag antar att den ska skydda mot nedfallande stenar från berget.

Klostret var något av en besvikelse. Litet, inte mycket att se, slitet och jag hittade ingen frid och ro. Vi gick in i klosterkyrkan som var mörk och dyster, men där fanns gammal väggmålning och lustig vägg eftersom kyrkan och berget liksom är hopbyggt. Två munkar var hemma och den ene blev så glad över vårt besök att han bjöd på sötsaker.

Foto: Johanna Klonos

Rejäl sparbössa! Foto: Johanna Klonos

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fader Zackarias, som jag träffade på kloster söder om Ano Viannos, berättade att det var svårt med underhållet eftersom han måste dra in alla pengar själv. Och han visade mig några brister, t ex stora hål i taket i ett stort samlingsrum. Är det någon som vet om kloster är isolerade enheter eller om de har stöd från kyrkan (inom den ortodoxa kyrkan, alltså)? Skriv gärna i kommentarer nedan!

Och det finns andra kloster som är mer värda att besöka.

(foton utlagda på min flickr-sida!)

På väg hem gjorde vi bl a stopp på fik där vi pustade ut i hettan medan svetten rann som den gör i augusti. Märkliga vädertider!

Istället för att ensam njuta födelsedagshummer på ett av mina stamställen lurade jag i år ut några vänner på middagsträff. Så igår kväll åt vi mycket god mat på restaurang i by utanför sta’n och det var min födelsedagsmiddag nr 2. Fast det visste inte dom.

Morgondagens aktivitet

Jag har inte vandrat på lite mer än en vecka pga risken för åskväder. Kunde jobbat på min bok, men där har den sjuka armbågen satt käppar i hjulet. Så det är lite rastlöst kan man säga.

Nu när vädret verkar ha vänt ska det bli av! Imorgon blir det ”skolbussen” 05:45 upp i bergen för en härlig vandring. Ska pussla ihop tre delsträckor och jag tror att det kan bli bra. Håll tummarna!

Stödlånsutbetalningsdramatiken

Precis som jag förutspådde är det nu överläggningar och utspel igång inför mötet den 15 juni. Det är den heta potatisen ”skuldlättnad” som gjorde att det inte blev något beslut den 22 maj. Tsipras ska ha ringt runt och pratat med olika ledare, bl a Macron och Merkel.

Den tyska tidningen Bild hävdar att den grekiska regeringen tänker strunta i återbetalning av ränta och amortering (6,5 miljarder euro) i juli om det inte blir några skuldlättnader. Detta tillbakavisas kraftigt av regeringens talesman Tzanakopoulos och finansministern Tsakalotos. Tzanakopoulos menar att ett av hans uttalanden blivit missförstått.

Om man vill ha en fingervisning om vad grekerna tycker just nu om regeringen, stödlån, framtiden mm kan en undersökning gjord av universitetet i Makedonien ge information. Siffror och kommentarer finns här.

En annan politisk händelse den senaste tiden är att Konstatinos Mitsotakis, ledare för Ny Demokrati 1984-1993 varav premiärminister 1990-1993, dog i måndags. Det intressanta är att grekisk politik varit (och är?) styrd av några familjer. Se t ex på Pazok (Socialdemokraterna) med några generationer Papandreou och Giorgos Papandreou klamrar sig fortfarande kvar i politiken. Och vad heter nuvarande ledaren för Ny Demokrati? Jo, Kyriakos Mitsotakis vars syster också varit involverad i partiet. Visst ska personer inom samma familj kunna engagera sig politiskt, men risken finns att det blir en väldigt liten värld och många ”tjänster och gentjänster”.
De två partierna har länge varit dominerande så Syriza var och är lite av en frisk fläkt. De kan inte uträtta under, men de är i alla fall något nytt som rört om i den för en del trygga maktgrytan.

Ha en skön kväll och morgondag!

Vandra med mig på Kreta!
Du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor.
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen!
PS. Berätta när du bokar att du läser bloggen så får du 15 % rabatt på vandringsvecka!

 

Tillbaka igen!

Då har min längsta och roligaste födelsedagspresent åkt till Sverige igen! Det tog några dagar att förstå att de var här och så är de plötsligen borta! Bra, roliga dagar med syster och systerdotter. De nerkylda nordborna (våren tycks ha kommit bort i norr i år) längtade efter sol och värme så de njöt av strandtid. Så blev det några bilturer, långpromenad/kort vandring i bergen med systerdottern medan systern höll sig i mer plana sta’n. Stunder på balkong och fina kvällar med god mat. Sista kvällen, i onsdags, åt vi födelsedagsmiddag på taverna som öppnade ifjol, men jag hade ännu inte varit där. De har inte öppet under vintermånaderna så nu gäller det att hänga på låset för det var annorlunda och mycket gott!

Det är lite knepigt det där med besök. Det är så mycket man vill visa och så lite tid. Funderade på att jag kanske borde öppna turist- och guidecenter istället för att jobba med vandringar. Tyvärr är ju inte resebolagen intresserade av lokal kunskap så där är ingen öppning. Får fundera vidare på det!

Födelsedagsutflykt

Torsdag, dvs min födelsedag, var hemresedag för gästerna så jag gav mig ut på utflykt med hyrbilen. Kreta är en stor ö med flera ”ansikten” och en grov indelning är västra, centrala eller mellan och östra. Och var och en har sina lokala skillnader. Jag styrde kosan västerut till centrala Kreta som jag tycker mycket om och är nyfiken på efter att ha passerat många gånger så den ska utforskas när jag blir pensionär. Det är förhållandevis platt, mer ”kulligt” än bergigt, och mycket frodigt. Här odlas oliver, vin och annat så landskapet blir väldigt skiftande och grönskande.

På min karta stod plötsligen Nikos Kazantzakis museum och det kunde vara intressant. Jag letade mig in i Myrti och på väg från bilen till muséet upptäckte jag att det finns hänvisningar i byn till hans liv och verk. Det fanns informationsskyltar lite varstans. Kändes lite märkligt eftersom han inte har bott i byn. Jag visste inte så mycket om honom, men muséet var väldigt bra. Jag tog också 20-minuters videon om hans liv. Han levde ju under en otroligt omvälvande och spännande tidsperiod med Greklands frigörelse från ottomanska riket, balkankriget, första världskriget, folkutväxlingen 1924-1925, andra världskriget, inbördeskriget. Otroligt produktiv man och jag antecknade i minnet att jag skulle vilja läsa hans reseberättelser (han reste otroligt mycket!) och hans roman där huvudfiguren bygger på hans far.
Jag är fortfarande övertygad om att herr Kazantzakis inte skulle tycka om filmversionen av ”Zorba the Greek”. Filmen får liksom inte fram hans budskap, men så är det ofta med filmade böcker.

Jag fortsatte norrut och noterade på vägen vad nästa utflykt i området ska innehålla: muséet The Battle of Crete i Episkopi, ett kloster och ströva runt i byn Myrti som var väldigt charmig. Några stopp vid fina vyer och vackra kapell. Åska och regn ett tag, men jag tror att det var födelsedagshälsning ovanifrån eller från naturen till en vandrare.

På kvällen kändes det som om jag firat i flera dagar så min egen lilla födelsedagsmiddag tar jag i nästa vecka. Om man draaar ut på något får man njuta läääängre…

Stödlånsutbetalningsdramatiken

Som du kanske vet blev det inget beslut i måndags om delutbetalning av 3:e stödlånet. Det ska upp på agendan igen i juni och då börjar det bli riktigt ont om tid eftersom det finns räntor och amorteringar som förfaller till betalning i juli. Det är skuldlättnadsfrågan som stökat till det och troligen sker det nu överläggningar, telefonkontakter osv härs och tvärs för att försöka få fram en lösning. Några har uttalat stöd för Grekland och lättnader nu, andra att frågan får vänta tills 3:e stödlånet löper ut 2018. Vi får se hur det går, men rysaren fortsätter alltså!

Andra nyheter? Ja, som du förstår har jag inte riktigt kontroll på det för tillfället. Jag läste en kort artikel om vinterturism på Kreta, men det var så idiotiskt så det får jag nog fundera lite mer över och smälta innan jag skriver något.

Nu är det fredagskväll, snart ska snacks och ouzo fram till film. Ha en skön och fridfull helg!

PS. Foton uppladdade idag på min flickr-sida! DS

Vandra med mig på Kreta!
Du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor.
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen!
PS. Berätta när du bokar att du läser bloggen så får du 15 % rabatt på vandringsvecka!

 

Fasta och mat

Vi börjar så sakteliga tina upp efter köldknäppen i början av veckan. Någon sa i måndags att det är märkligt om våren blir kallare än vintern. Och det kan man ju hålla med om.

Vi är inne i fastetid sedan måndagen den 14 mars. Jag vet inte hur många som följer fastereglerna, men jag antar att det är mest den äldre befolkningen. En del följer vissa regler som t ex att undvika en eller flera ingredienser så mycket som möjligt. Och en del verkar inte bry sig alls, bara hänga på de speciella dagar och firande som dyker upp. Fastan bryts ju av påsken som i år är väldigt sen, påskdagen är den 1 maj.

Eftersom det är fastan så ligger det nära till hands att blogga om…just det, mat!

Min inställning till mat är mer åt gourmand och gourmet än hälsofantast. Jag älskar mat och framför allt god mat. Det är ointressant om det är komplicerad eller enkel mat. Det viktiga är att det är gott och det är givetvis subjektivt. Jag uppskattar t ex om råvaror är bra och får komma till sin rätt. Mat ska behandlas med respekt. Våldför man sig på råvarorna blir maten smaklös, det är som att svära i kyrkan ungefär.

Jag har inget behov av att missionera om vad andra ska äta eller inte äta. Kan faktiskt bli väldigt trött på alla råd och larmrapporter och ställningstaganden och hälsovinklingar. Jag äter en allsidig kost så jag får i mig lite av varje och känner att jag mår bra. Om du äter vad du vill så äter jag vad jag vill. Du behöver bara tala om för mig vad du inte äter om jag ska bjuda dig på middag.

Fast det är inte så troligt att du får en middagsinbjudan där jag stått vid spisen. Jag tycker att det är erbarmligt tråkigt att laga mat och är urdålig på det. Har försökt, har bitit ihop, men nu gör jag det bara när jag känner för det, annars bjuder jag ut dig på middag. Vardagsmatlagning kommer inte ens jag undan och den är den värsta. Som ensamstående har man hela kedjan från idé till att sätta in det rendiskade porslinet i skåpen. Äta maten tar inte många minuter så det är ”much ado about nothing” som Shakespeare skrev.

Men jag älskar alltså god mat! Och alla möjliga smaker! Aldrig rädd för att prova nå’t nytt! Vore ju dumt att missa en delikatess. Nu kanske du tänker att då bor jag på rätt plats med all god grekisk och kretensisk mat. Om vi säger så här: man kan tröttna på allt. Jag skrev i något tidigare blogginlägg att tänk dig att där du bor serverar alla matställen svensk husmanskost, inget annat. Det skulle väl bli lite tradigt, eller hur? Det är lite så här nere. Jag kastade mig över en italiensk restaurang i Agios Nikolaos i förra veckan. Det ”italienska” var pizza och pasta, i övrigt ”det gamla vanliga”.
Så det blir andra smaker hemma och grekisk/kretensisk mat ute. Perfekt uppdelning!
Se’n finns det en del smaker som jag saknar som inte går att få tag på, men det pratar vi tyst om.

Vad tycker jag då om den grekiska/kretensiska maten? Här kommer några glimtar!

”Grekisk” sallad (som egentligen heter lantsallad m fl namnvarianter) har jag aldrig sett som någon större läckerhet. Jag menar, tomat-gurka-lök-paprika-feta-oliver är inte så upphetsande. Den är god som lunch när det är varmt, därutöver äter jag nästan aldrig grekisk sallad. Däremot beställer jag ofta ”mixed” sallad, husets sallad eller säger bara att ”blanda du ihop en sallad”. Råvarorna här nere är så fina och de är så duktig på att göra goda sallader. Dessutom är salladerna inte likadana över året utan avspeglar säsonger. Rekommenderas!

Pommes frites. Grekernas potatisfantasi är väldigt dålig. Jag älskar ”potatis i ugn” med kryddor, örter och olja, men det räknas som lunchmat och kan vara svårt att få tag på. Jag har börjat säga ifrån att jag vill ha pommes frites utbytta mot grönsaker och det fungerar jättebra. Och oavsett vilka grönsaker jag får in så är de godare än pommes frites.

Stifado (kött- och lökgryta) är en favorit, men den har alltid känts lite konstig att äta en varm sommarkväll. När man vistas här under olika årstider får maträtterna sina rätta tillfällen. Stifado en kall vinterkväll – oj, så gott det är! Och kalamares (bläckfisk) på hösten när de har sin säsong. Riktigt het, smakrik fisksoppa en kulen kväll. Riktiga läckerheter är grillat kött som snurrat länge över öppen eld och blivit riktigt knaprigt är smaskigt höst och vår. Eller ”haricots vert” i tomatsås hos en matmor i en by – alltid en delikatess. Get i sås sitter fint efter vandring. Små, hårt grillade sardiner med olja och citron över som man äter med fingrarna. Eller när det är säsong för……. (oj, nu dreglar jag snart på tangentbordet)

I början av 90-talet upptäckte jag giros i ”ett hål i väggen” i Rethymnon här på Kreta. Enkelt och otroligt gott! Ett litet bröd virat runt sallad och kött (souvlaki eller kebab) med tsatsiki och några frites. Perfekt om det sög lite i magen, men var långt till middagstid. Ungefär som att ta en varm korv. Tyvärr har de utvecklats negativt. Bröden är stora, det hivas i massor med pommes frites. Det är som en hel middag och känns farligt nära ”skräpmat”. Jag äter giros ett par gånger per år när det är absolut kris och idétorka.

Korv, det är spännande! Jag testar gärna lokal korv. Några gånger har det inte alls varit lyckat, men desto fler har det varit väldigt gott. För min del hänger det på kryddningen och mängden fett.

Moussaka är en känslig rätt. Eller så är det jag som en känslig. Det är nog ett år se’n jag åt det sist. Den får inte vara åt det torra hållet och inte oljig. Återigen ut i en by för att få riktigt smarrig moussaka!

Tänk, så mycket god mat det finns! Så många smakupplevelser som väntar runt knuten! Ja, jag skulle kunna hålla på ett tag till, men det är bättre att äta mat än att prata om den. Så nu får det bli lunch!

Vad vore livet utan mat, god sådan?

 

RESTIPS – BOKA NU! Vandra på vårvackra Kreta!
Mer information på hemsidan inspirewiz.com
om upplägg, förutsättningar, pris, bokning, referenser mm.
Välkommen att vandra och Καλώς ορίσατε till Kreta!

 

 

Fin och go’ stadstur

Igår bar det av till Iraklio (Heraklion). Denna galna, röriga och härliga stad! Greklands fjärde stad om du inte visste det. Vi fick en fin biltur upp dit fast vi startade med sol och blå himmel och det blev molnigare och molnigare och t o m lite regnstänk. Under dagen klarnade det upp lite, framåt kvällen samlades molnen och när vi lämnade sta’n kom lite regn. Det är alltid bättre på sydsidan, speciellt sydost, så det var nog vi som kom med dagens fina väder!

Började på Praktiker som är ett så’nt där farligt ställe där man lätt kan tömma plånboken. Det är så mycket man behöver som man inte visste om men som är praktiskt, kul eller bara fint. Jag höll dock på att få blodstörtning redan när jag kom in. Julgranskulor och annat juligt! Trodde bara det var Sverige som började urtidigt, här nere i Ierapetra kommer det inte igång än på ett tag. Lyckligtvis märktes det inget juligt när vi kom in i sta’n, skönt!

En tur till en djuraffär för inhandling av diverse växter och annat till ett akvarium. Nej, jag har inget så’nt, jag pratade med de andra djuren under tiden. Det var lite roligt för när jag är själv i Iraklio är jag oftast innanför stadsmurarna. Nu cirkulerade vi runt lite längre ut och passerade genom bostadsområden.

Så var det dags för centrum, svårt att hitta parkering sent en fredags förmiddag och en Land Rover kräver lite mer utrymme än Panda eller Atos som jag brukar köra. Grekerna är urstyva på att manövrera på små ytor med bara centimeter tillgodo. Vi hittade en liten parkering där det inte fanns en fläck kvar, men plötsligen hade två bilar flyttats och ändringar gjorts så det blev en lucka. Det som verkade omöjligt var plötsligen fullt möjligt med marginal.

Vi passerade St Georges port där det såldes konst, bl a ganska mycket glas. Kan rekommenderas! Efter att vi stärkt oss med Java var det dags att strosa runt, först basaren givetvis. Krimskrams och vettigheter i en salig blandning. Och en sväng om fiskstånden. Minnesanteckning: jag måste besöka fiskmarknaden nere vid hamnen nästa gång jag är i Iraklio.

Man blir hungrig av att gå på sta’n, allt surr och alla människor. Vi åt på en av de bästa tavernorna jag vet. Tyvärr kan jag inte namnet, men den ligger vid porten Komeno Penteni som ligger mellan Chaniaporten och Kasantzakis grav. Det är ett vitt hörnhus precis vid rondellen och det ser inget speciellt ut. Ägaren kommer från byn Anogia och lagar sin hembys mat. Det var en artikel på nätet om honom för några månader sedan som handlade om att han gav mat till de som har det dåligt ställt i krisens Grekland. (jag hittade artikeln, här är den!)

Vi beställde byns sallad, fläsk och pommes. Medan vi väntade fick vi in mörkt, nybakt varmt bröd. Oj! Det hade nästan räckt, det var så himla gott.
Han steker och grillar på spett och över öppen eld och i ugn och en mängd andra kokkonster så fläsket har en fläsksvål som är så knaprig att man får huvudvärk av oljudet. Men gott är det!! Och mycket mat så man måste ha gott om tid. Det där fatet med pommes var helt onödigt, vet inte riktigt vad vi tänkte på. Det räcker gott med sallad och kött. Jag brukar inte fotografera mat, är en ätare och inte tittare, men det här var värt att föreviga:

DSC00658

Och ändå kommer det inte fram hur gott och läckert det var! Allt detta plus bröd, en tallrik pommes, en öl, ett glas vin och en flaska vatten 26:40 euro. Det finns dom som tycker att Grekland är dyrt, jag undrar hur och med vad de jämför.

Långsam strosning ner i centrum igen och kaffe vid lejonfontänen. En sista sväng innan det var dags att köra hemåt i skymningen. En riktigt fin och go’ heldag!

Om du kommer till Kreta så tycker jag att du ska besöka Iraklio. Håll dig i centrum, strosa runt, gå ner på små vindlande bakgator, titta in på museum, gå längst ut på piren och titta på hur vackert sta’n ligger.
Iraklio är som många andra lite större städer – dyrare än landsbygd, byar och orter utanför turiststråken. Och det finns turistfällor. Det är mysigt att fika vid lejonfontänen, men det kostar. Du kan få ungefär samma chock som jag fick i närheten av moskéen i Chanias hamninlopp och det var ”off season”.

Nu ska jag gå på ”lördagsträff” med några svenskar utan att ruinera mig! Så har vi det här nere.
Ha en fin och stämningsfull allhelgonahelg!

Mitt i veckan

Väldigt många som kontaktar mig undrar över vädret och för tillfället har vi varmt för årstiden med moln som seglar omkring på himlen och vid 3-tiden kom det några droppar regn.

Igår kväll avslutade vi vandringsveckan med middag i en av de vackraste och finaste byar jag vet. Det är en väldigt liten by med regler för renovering vilket betyder att husen är i traditionell kretensisk stil. Och nej, det är inte ”blå-vitt” för det är bara vissa öar som har det ”typiskt grekiska”.

Vid bordet bredvid oss satt ett sällskap från Sverige! Så roligt att de hittat byn! Vi fick givetvis mycket mat (det får man alltid ute i byarna) och väldigt god mat (det får man alltid ute i byarna). En stilla kväll som mötte oss vid ankomst med röd solnedgång och sedan ljus från byar och städer i fjärran.

Idag har jag fått mitt certifikat från den kurs i grekiska som jag gått. Det roliga är att jag inte förstår texten på certifikatet, men det lär stå att jag varit närvarande. Ska få besked i nästa vecka om ny kurs och är allt ok så hoppar jag på den. Fjärde gången gillt!

Och biljetter är beställda till besök i Sverige längre fram i höst. Ska bli roligt, men som vanligt räcker väl inte tiden till.

Lite småfix idag och jag har haft en riktigt bra och trevlig eftermiddag. Långlunch med ett norskt par som jag ”träffat” via facebook och nu var dom i sta’n och tog kontakt. Mycket att prata om över god mat och vin och vin och rakí och vin…. Nu måste jag nog vila ett tag!