Ierapetra önskar god jul!

Jag skickade julhälsning från mig här i bloggen i fredags och nu är det Ierapetras tur.
Hoppas du har överseende med fotonas kvalité. Digitalkameran är inte så bra på att hantera så skarpa kontraster och jag har svårt att hitta fina vinklar. Det blir som det blir! Och om du klickar på fotona visas de i större format.

Detta är min femte jul (första var 2010, andra 2014 och se’n rullade det på) här så det är roligt att jämföra och en del har förändrats. År 2010 fick man gå och leta efter julen – nu är det på gränsen till för mycket. Det började väldigt tidigt i år, redan i början av november startade en del med tomtar. En lite rolig sak här är att några butiker förlänger sina skyltfönster genon att använda det som står utanför, t ex träd. Det blir en rolig effekt med benjaminfikusträd som är klädda i ljus, fina julgranskulor med mera.
Dagtid tycker jag att det mesta ser lite felplacerat ut, men så snart mörkret sänker sig kommer julstämning och det är härligt att se sta’n lysa upp.
En mysig sak: i högtalaranläggningen i centrum spelas julsånger. Kändes märkligt idag vid 11-tiden då jag passerade i strålande solsken och klarblå himmel ackompanjerad av ”O helga natt” på grekiska”…men väldigt mysigt kvällstid.

Först en varning! Ifjol dök det upp några stycken, i år verkar vi vara utsatta för en invasion! De kan också ha nästlat sig in i mina foton. Dessa plasttomtar är inte vackra, mer förfärliga, och jag kan garantera att när lite luft gått ur dem är de ännu värre. Man blir riktigt orolig för om tomten ska orka leverera några klappar….

Exempel på dekorationer på gatljusstolpar:

Vi går ner till moskén där palmdekorationerna kanske inte skulle vinna högsta pris…

Ett hus vid moskétorget och en skola eldar på desto mer! Notera att tomten har benen på fel håll, den stackaren. Han är liksom vriden i höftpartiet. Och skolbarnen är lite fel i tiden med 2015 på båten…

Vid moskén hittar vi båten som är en viktig juldekoration och du undrar kanske varför. Det anspelar på att Grekland är en nation med många öar och mycket sjöfart och kvinnor och barn stod och tittade efter männen som kom hem till högtiderna. Men kanske viktigast numera är att den grekiske tomten Vasilis kommer vid nyår med båt. Inga slädar och så’nt trams här inte!

Vi traskar genom sta’n och beundrar olika ljusdekorationer. Föreställ dig att tre slingor blinkar och pulserar, men i otakt….så ser det ut i verkligheten!

En del öser på ordentligt (det är ett vanligt hyreshus):

Vi fortsätter mot centrum och stöter på granar lite varstans. Och titta! Där är en så’n där invasionsplasttomte! Jag sa ju det, de dyker upp överallt.

Utanför arkeologiska muséet är det så här fint.

Så har vi kommit upp till Frihetstorget, vårt absoluta centrum. Här har vi två gågator som fått olika ljusinstallationer.

Foton på vår stora julgran på torget får komma i nästa blogginlägg. Den skulle tändas ikväll vilket är ganska sent i månaden. Det är butikerna som önskat att man väntade. Igår var en av de söndagar då det är tillåtet att ha öppet och nu är det ganska fria öppettider över helgerna. Så jag antar att det ligger nå’n säljtanke och lurar….
Ljusen skulle tändas kl 19, men när jag kom upp vid 19:30-tiden var festligheterna inte igång. Packat med folk och någon sorts tonårsidol levererades för tonårstjejerna gastade i högan sky och höll på att dåna. Så det lär ta ett tag innan det är klart och torget tomt. Jag tar ett foto en annan kväll.

Och till sist min absoluta favorit – ljusträdet som är lika fint dagtid då det liknar en magnolia eller japanskt körsbärsträd (jag har inte varit så nära att jag vet säkert).

Imorgon lämnar jag Ierapetra för Rethymno och Iraklio. Tillbaka igen på fredag!
Ha det gott!

Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägg!


Kom och hälsa på!
Vandra med Ia på Kreta så får du träffa mig och mina vänner. 
Koppla av, njut av naturen, landskapet och vackra vyer.
Mer information http://inspirewiz.com
Välkommen!

Juligt i Kato mera, Ierapetra

Jag tänkte skicka julhälsning här i bloggen från både Ierapetra och mig. Vi börjar med min julhälsning så får sta’n skicka sin på måndag.
Hoppas du har överseende med fotonas kvalité. Digitalkameran är inte så bra på att hantera så skarpa kontraster och jag har svårt att hitta fina vinklar. Det blir som det blir! Och om du klickar på fotona visas de i större format.

Detta är min femte jul (första var 2010, andra 2014 och se’n rullade det på) här så det är roligt att jämföra och en del har förändrats.

Jag bor i Kato mera som betyder den nedre delen vilket är gamla sta’n. Den nya delen av Ierapetra heter Pano mera.

Ljusdekorationer på hus och balkonger har blivit vanligare. Det är fint, men ofta blir det lite discokänsla av allt blinkande.

Däruppe bor den där utländskan som har stjärna i fönstret. Och en stilla ljusslinga.

Kransar på dörrar har blivit lite vanligare, men det är långt till andra högtider som t ex 1:a maj då det sitter blomsterkransar eller blomsterbuketter över och på varenda dörr.
Välkommen till mig! I år har jag krans från Högestad julmarknad (plastkransen kastad)!

Advent firas inte här så inga stjärnor eller ljusstakar. Jag har genomgående lägenhet så givetvis stjärnor på båda håll.

Julgran tycker jag att jag ser fler i år än 2010. Hur vet jag det? Jo, det är lätt att se när man går runt på kvällen eftersom de flesta tycker om ljus som blinkar och pulserar. Jag trycker mig förbi de olika programmen tills jag når slutet: vanligt, stilla ljus. Lite tunt med julklappar under granen…få se vad vi kan göra åt det…

Och så är det lite smått som julduk, ljushörna och några små tomtar mm här och där.

Fint och stämningsfullt när det är mörkt, nästan malplacerat och konstigt dagtid med blå himmel och solsken. Men jul i mitt hus är det!

Ha en skön och fridfull 3:e advent!

Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägg!


Kom och hälsa på!
Vandra med Ia på Kreta så får du träffa mig och mina vänner. 
Koppla av, njut av naturen, landskapet och vackra vyer.
Mer information http://inspirewiz.com
Välkommen!

Shopping, pynt och vinter

I måndags när vi landade vid halv åtta-tiden på kvällen var det 19 grader. Det sjönk rejält tisdag eftermiddag och i onsdags var himlen full av svarta moln, temperaturen låg på cirka 12 grader, det regnade och blåste. Och idag lyser solen och vi har nästan varit uppe i 20 grader. Här svänger det, minsann!

Hade hyrbil några dagar så i tisdags tog jag en liten shoppingtur till Agios Nikolaos. Så glad över att jag inte bor där, förresten. Största delen av sta’n är byggd på en slänt så de gatorna skulle inte bli roliga när knän och höfter börjar kärva. Skillnaden mellan säsong och utanför säsong är för stor. Sommaren är värst, då undviker jag trängseln och kommersen där uppe och stannar hemma. Skönt att vi har lite mer jämn fördelning i Ierapetra, att sta’n inte är en utpräglad turistort.

På tal om Agios Nikolaos så hade han namnsdag i onsdags. Så här var det kvällen före i kapellet som bär hans namn nedanför mitt hus. Fullt med folk både inne och ute. Du vet väl att det är han som är Santa Claus?

Möten kan förändra livet. De är olika, ibland slår blixten ner. Det kallas ofta förälskelse. En del hör smäktande toner, andra kvittrande fåglar. För några personer blir allt rosenskimrande och magiskt medan andra upplever att tiden står stilla och jorden slutat snurra. Jag vet inte riktigt hur jag upplevde det, men jag kunde känna att jag hade ett fånigt och nöjt leende i ansiktet. Allt jag gjorde var att stiga in i en butik och då slog blixten ner för mig. Där var den! Min tillvaro blev komplett, jag kände en stor tillfredsställelse och lycka – min perfekta julgran! Hur kan man ha en så’n tur?
Idag har den omsorgsfullt blivit smyckad och klädd och den pryder verkligen sin plats. Vi har funnit varandra. Det kommer att bli en bra jul.

Ett annat inköp som jag gjorde i tisdags blev inte så lyckat. Jag hade bestämt att nu fick det vara slut med fleecefiltar, nu skulle jag köpa ett riktigt bra och skönt täcke. Ett täcke måste ha nya lakan och jag bredde på lite eftersom det snart är jul. Det blev hög kvalité, så’na där som nästan känns som siden eller silke. Lite som motvikt till de billiga sommarlakanen. Problemet är att nu är det så varmt, skönt och lyxigt i sängen att jag skulle kunna stanna där 24 tim/dygn! Imorse fick jag ge mig själv en rejäl spark i ändan, annars hade jag legat kvar. Och det går ju inte när det är dags att julpynta!

Före pynteriet blev det en vända på sta’n med bl a besök hos skomakaren som ska få laga och förstärka mina vandringskängor. Vi kan inte prata med varandra, men det mesta löser sig med att peka, visa och le. Sedan inköp av gympadojjor till min morgonrunda. Killen i butiken berättade att han kan svenska alfabetet och ordet groda. Hade jobbat som bartender på Samos och där träffat bl a svenskar. Vid något tillfälle hade han pratat med någon om lite svåra och knepiga prd på grekiska, därav att han lärt sig groda (på grekiska vátrachos). Livet bjuder ibland på små underligheter.

Lite lustigt att jag i förra veckan var uppe i norr och inte såg en snöflinga, men igår hittade jag vintern här i södern! Dikti-bergen har fått snö på sig så nu har vi officiellt vinter!

Oj, nu tändes ljusslingan på balkongen och jag ser att det blev inte snyggt. Måste fixas till!
Ha en skön och fridfull andra advent!

Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägg!

Julklappstips från UNICEF!

Julklappen som räddar liv
Just nu befinner sig 28 miljoner barn på flykt runt om i världen. En av dem är Ghinwa, 7 år, som bor i ett flyktingläger med sin bror Alaa, 11 år. Tillsammans med sin familj har de flytt från kriget i Syrien.
Vi har satt ihop ett barn på flykt-paket för Ghinwa, Alaa och alla andra barn som tvingats lämna sin trygghet. Paketet är fyllt med livsviktiga produkter, till exempel värmande filtar och vaccin mot farliga sjukdomar.

UNICEF Sverige

Tisdag 31 okt

I lördags firades ochi-dagen och jag hade mina egna funderingar som vanligt. Jag har bloggat tidigare om omöjligheten att svenska skolbarn skulle marschera och vara likadant klädda och andra fenomen. I år fastnade jag vid de som kommer först i paraden: frivilligorganisationer och samhällsfunktioner. Det är Röda Korset, samariter som följs av brandkåren, hamnpolisen, polisen. Framför allt fastnade jag vid de som far ut och hjälper till vid olyckor eller när någon fastnat någonstans. Skulle det få obetänksamma vandrare, klättrare med flera att tänka en gång till om de kunde se de som ideellt ställer upp? Det känns tryggt och gott att de finns om utifall att…

Jag har i eftermiddag suttit på café och läst igenom mitt bokutkast för sista gången. Snart får jag passa mig så jag inte redigerar bort alltihop. ”Det bidde ingenting” vore sorgligt. Vi har ett rejält molntäcke och riktigt kallt. När jag passerade en turistshop som fortfarande har öppet kändes solklänningarna som viftade i vinden väldigt malplacerade. Något regn får vi säkert inte och nu har vi nästan gett upp hoppet.

På tal om shop så tog jag ett djupt andetag i förmiddags, la ner pengar och lapp och gav mig ut på en av mina mest hatade aktiviteter: shoppa. Det blev som vanligt så att det mesta var kvar på lappen när jag kom hem så det var bara att sätta den på kylskåpsdörren igen.
Skor – jag måste ha ett par skor, men vill inte ha högklackat, en massa blingbling eller sneakers. Svårt, för att inte säga hopplöst. I en butik hittade jag något acceptabelt och då fanns det givetvis inte i min storlek, men kanske han skulle veta på måndag om han eventuellt får in fler. Tack och ajö.
Bläckpatroner till skrivaren – tyvärr, men vi får in imorgon eller på torsdag! Vi ringer dig!
Tvålpump – plötsligen ser jag inga någonstans och ingen har hört talas om så’na. Får napp till slut i en butik, en förfärlig färg så det får bli en nödövergång tills jag hittar nå’t bättre.
Knäckebröd – jodå, det fanns i nya super market. Och de hade en annan liten förpackning som heter ”Scandinavian Bran Crispbread”. Jag har aldrig sett det så nu har jag fått en identitetskris – är jag skandinav eller inte? Ser nu att det uppe i ena hörnet står ”Slimming” och det lovar gott för min blyga midja.
Jag fick i alla fall bytt batteri i min klocka som jag inte använt på 3,5 år och tid hos frissan i nästa vecka. Och tänk, när jag kom hem upptäckte jag att någon smugit in i min hand en kasse med ett par långbyxor. Hur gick det till? De stod inte på lappen!

När jag i morse förde över foton från kameran och laddade upp på min flickr-sida kom jag på att jag kanske ska presentera ”söndagslunchgänget” i ord och bild. Vi är en  lös samling utlänningar som då och då inmundigar låååånga söndagsluncher tillsammans. På fotona nedan från förra söndagen finns Kreta, England, Sverige och Tyskland representerade. Fyra av oss bor här permanent medan de andra är flyttfåglar med olika häckningsperioder så ibland är vi ett stort gäng, ibland bara några stycken.
PS. John i blå skjorta längst till höger på högra fotot (oj, så krångligt det blev!) har målat en fantastiskt fin väggmålning på tavernan som du kan beundra på min flickr-sida!

Nu, 10 min i fem, börjar det bli lite skumt inomhus. Dags att tända läslampan!

Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägget!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information http://inspirewiz.com
Välkommen!

Med vänster hand

Jag måste erkänna att det här inlägget skrivs lite med vänster hand och något okoncentrerat. Eftersom väderprognosen lovade åska och regn denna veckan har jag inte gett mig ut på vandring utan fokuserat på bokskrivandet. Och det har gått riktigt bra och varit roligt. Nu är jag i slutet och filar, blir väl klar i början på nästa vecka. Se’n är det dags att ta reda på nästa steg.
Imorgon blir det inget bokskrivande för då ska vi fira ochi-dagen. En del påstår att det är Greklands andra nationaldag vilket är fel för Grekland har bara en nationaldag och det är i mars. Ochi-dagen (ochi betyder nej) firas till minne av en mycket modig handling av premiärministern 1940. En italiensk ambassadör framförde ett ultimatum från Mussolini: kapitulera och ni blir inte angripna. Svaret från Metaxas var alltså nej och på morgonen gick italienska trupper in i Grekland som då drogs in i andra världskriget. Och resten är, som det heter, historia.

I övrigt har veckan bjudit på ångest, funderingar och förvåning.

I början av veckan upptäckte jag att de två butiker som sålt knäckebröd nu har annat på hyllorna. Kris och katastrof! Vad ska jag nu ta mig till? Vitt bröd är bara inte att tänka på med en midja som verkar bli blygare och blygare. Sluta äta verkar inte vara en bra idé. Få skickat från Sverige överspänt och de går ändå bara sönder. Igår var jag ute en kort promenad, tog en vända in om nya super marketen och vad faller mina ögon på omedelbart? Just det, knäckebröd! Så nu har jag en ny hovleverantör och jag kan leva igen.

Nerverna är dock i högspänning. Några hus ifrån mitt har någon skaffat hund, en stor, som tillbringar sitt liv på balkong på tredje våningen. Givetvis är hunden både rastlös och frustrerad vilket resulterar i att den skäller på allt som rör sig. Snart balanserar jag bort till honom via räcken på balkong och takterass för att strypa honom långsamt.

I veckan kom jag till skott med att kryptera min hemsida. Eller rättare sagt jag kom till skott med att köpa certifikatet. Installationen visade sig bestå av flera steg med nedladdningar, konfigurering, flytta filer. Jag kände förtvivlan knacka på dörren och gav hellre upp. Certifikatet ligger i tre år så en dag när jag är i riktigt bra form eller stöter ihop med en hjälpande människa kan det aktiveras.

En som nog inte heller har haft en så rolig vecka är Tsipras. Han var ju i USA och träffade bl a deras pajas. Bland annat resulterade besöket i ett avtal mellan Grekland och USA om uppdatering av jaktflyg. Inte hel uppdatering utan en deluppdatering. Jag går fortfarande och funderar över om det var ett klokt eller dumt drag av regeringen. Förlorar man väljare på att de tycker att så’nt finns det minsann pengar till medan pensioner sjunker och skatter höjs. Eller vinner man väljare på att visa kraft och handling utåt, dvs främst gentemot Turkiet. Det är ju ett känt faktum att ett samhälle i kris och splittring kan enas genom att uppmärksamheten riktas mot en yttre fiende. Knepigt det där. Jag får nog fundera lite till.

Igår sjönk nästan hela Chania i störtregn och storm. Idag har vi här nere fått stilla regn under förmiddagen, men vi behöver mycket mer. Glädjande dock att höra det underbara ljudet!

Ett litet öga har jag haft på Sverige och upptäckt att jag är hopplöst ”ute”. Får väl göra som andra s k minoriteter och skapa en särgrupp. På sociala medier har #metoo exploderat. Hur jag än vänder och vrider på mitt liv och hur långt bak jag än går så hittar jag ingenting. Kanske ska starta en egen kampanj med #menot.
Och jag såg en mystisk ”artikel” flimra förbi om att någon stolle önskar att alternativa högern ska bli lika populär i Sverige som i USA. Jag tar mig för pannan!

När jag behöver vila en stund från skrivandet umgås jag med herrar. Två stycken närmare bestämt: herr Ehrenmark och herr Olsson. Dessa underbara och kluriga kåsörer som både roar och oroar, Ehrenmark har dessutom skrivet en hel del kåserier om England där han bodde i många år och de får en ny vinkling nu i och med Brexit.

Och innan jag slutar ska jag givetvis avslöja svaret på den lilla tankenöten (!) jag gav i förra inlägget: det finns inga nötter på pinjeträd så var kommer pinjenötter ifrån? Som jag har gått och spanat efter de där nötterna, t o m tvivlat på att pinjeträd verkligen var pinjeträd. Svaret är att fröna som sitter inuti kottarna har ett ganska hårt, skyddande skal och det är troligen därför de kallas pinjenötter när pinjefrön är det korrekta.

Jag har nya foton att ladda upp, men det får bli en annan dag. Nu ska jag bygga upp och pussla ihop det oväntade slutet…

Ha en skön och fridfull helg!

Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägget!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information http://inspirewiz.com
Välkommen!

Nyhetsbulletin

Det var ett tag sedan jag bloggade om nyheter från min del av världen så här kommer några stänk!

Fick en kommentar en dag om att jag skriver så mycket om att det inte regnar. Visst gör jag det, men efter så lång tid och med så mycket torka så är regnbehov och dito längtan det som överskuggar allt annat. I helgen hade vi halv storm och höll på att blåsa bort. Blåst torkar ut jorden, men i nuläget finns inte någon vätska i jorden att torka ut. Inget regn i prognosen så vi lever på hoppet!

Premiärminister Tsipras är på besök i USA hos Trump. Misotakis, ledaren för ND (Nea Demokratia – konservativt parti som leder opinionsundersökningar) har uppmanat Tsipras att ta alla tillfälligheter i akt och gripa alla möjligheter under besöket att få till stånd överenskommelser o likn. Jag undrar om Mitsotakis bara är korkad eller om han är en stor humorist. Det är Trump det handlar om. Han säger ja idag och nej imorgon och i övermorgon tar han tillbaka alltihop eftersom han egentligen inte uttalat sig. Personligen förstår jag inte varför Tsipras över huvud taget besöker Trump, men han kanske möter nå’n vettig människa därborta.
Jo, en vettig människa får han träffa! Den grekiske finansministern, Tsakalotos, och Tsipras ska träffa Lagarde, IMF, i Washington. Tsakalotos verkar lite trött på livet. Han tycker att det är svårt att jobba med/mot IMF eftersom de ”har en fot inne och en ute”. De är inte med i tredje stödlånet, men har ju en speciell ställning i världen när det gäller ekonomi och stort inflytande. I dagarna har det kommit nya siffror från IMF gällande Grekland och det kan nog bli hetsiga diskussioner mellan parterna. Den 23 oktober är det dags för delutvärdering igen och då träffas Greklands regering, euro-gruppen och IMF.

På tal om siffror visar en undersökning av trafikolyckor (2011-2015) i Grekland att landet har högst antal singelolyckor med dödlig utgång i hela EU. År 2016 dog totalt 804 människor i trafikolyckor.
Mer siffror: en rapport visar att de offentliganställda har mer i lön än de privatanställda. Jag är alltid tveksam till sådana här jämförelser för löner i den privata sektorn är inte offentliga, i alla fall inte i Sverige. Så vi hoppar jämförelsen och tittar på vad en offentliganställd tjänar i genomsnitt: 1 075 euro/mån, tjänstemän något mer. Intressant är att andelen fast anställd personal ökat! Hoppas att det är personal som behövs och som tidigare var visstidsanställda. Med tanke på kris och stödlån bör ju inte sektorn växa och det sägs att många fått avsked.

En advokat har mördats i Aten vilket dominerar nyhetsrapporteringen. Tre ungdomar har (på fastlandet) brutalt misshandlat två gästarbetare från Pakistan.
Här på Kreta handlar många artiklar om efterspelet till historien med den affärsman som för 6 månader sedan kidnappades och fritogs för några veckor sedan. Än så länge är 8 personer arresterade.
Så har vi ett ökat cyklande och därigenom ökar cykelstölder. Vapen beslagtogs hos en ung man här i sta’n. En 80-årig turist fick hämtas ut ur en ravin som han tänkt vandra. Bönderna ska få sänkt skatt och bekämpningsmedel och konstgödsel börjar bli ett problem.
Fastlandet har drabbats av några bränder de senaste dagarna, men mig veterligen har vi ingen brand på gång på Kreta. Det ska vi vara tacksamma för med tanke på vind och torka.
Den som tror att oljeborrning söder om Kreta är en ”död” fråga tror fel. Italienska ENI ger sig nu också in i området. Eftersom det finns flera intressenter anses Grekland ha en stark ställning när det blir aktuellt att skriva koncessionsavtal. Det lär dock inte hända så mycket på 1-2 år.
Europas största reseaktör, TUI, lovar att stanna i Grekland 40 år till. Jag vet inte om man ska vara glad över det med tanke på att de ska satsa på hotell och kryssningshamnar. TUI verkar gilla stora anläggningar, gärna all inclusive, och det ser inte jag som något direkt positivt, i alla fall inte lokalt. Och de stora pengarna, dvs vinsterna, går givetvis till TUI och inte till Grekland. Men. Det finns alltid ett men. Det är glädjande med satsningar, det kan skicka signaler till andra investerare. För det behöver Grekland så det vore bra om kapitalkontrollen helt kunde försvinna.

Så var det det där crime passionnel (eller ”mord i maffiastil” som en tidning kallade det) som jag utlovade i förra blogginlägget. Jo då, här är verkligheten bättre än dikten! Men kan man lita på allt man läser och hör?
Det här är versionen jag hört: hjärtspecialist är på väg från stad där han bor till by där han har en av sina mottagningar. På vägen blir han mördad. Mördaren är bror till hjärtspecialistens maka som gett brodern uppdraget pga att hjärtspecialisten har en älskarinna. Brodern står på vägen på förutbestämd plats, han är utklädd till jägare och skjuter totalt 6 skott.
Den här versionen finns i tidningar på nätet: hjärtspecialist är på väg från stad där han bor till by där han har en av sina mottagningar. På vägen blir han mördad. Mördaren är älskare till hjärtspecialistens maka. Han är på plats på mordplatsen och skjuter 3 skott (en annan artikel uppger 4 skott). Några jägare som är ute på jakt ser hela händelseförloppet från en högre punkt. Hur han är klädd framgår inte, men på foto från gripandet ser man att han har kamouflagemönstrade kläder på sig – alltså mer ”krigsklädd” än jägarklädd. Och brodern har nämnts i förbigående, men hans roll är oklar. Makan och älskaren har haft ett förhållande tidigare, dvs innan hon gifte sig med hjärtspecialisten, så nu spekuleras det kring vem som egentligen är far till barnet.

Hela historien är både otrolig och dramatisk samtidigt som den är lite pikant. Det riktigt tragiska är den fyraåring som för tillfället bor hos sin mormor. Hennes mors inblandning är inte helt klarlagd, men kanske hon åker i fängelse. Hennes pappa är död. Eller mördare – det beror ju på vem som är pappa. Enligt en tidning tyckte inte hjärtspecialistens familj och släkt om makan så där kan barnet kanske inte förvänta sig någon hjälp eller stöd. Vilken tuff start i livet!

Gå ut och njut av höstfärgerna i Sverige!

Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägget!


Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information http://inspirewiz.com
Välkommen!

Be a beekeeper and forget about yoga and other crap!

I tisdags hade jag tänkt mig en långvandring genom att kombinera 2 vandringar. Det tog inte så lång tid passade väldigt bra med busstidtabellen så jag var hemma i bra tid. Denna nya kombination blir dag 4 i vandringsveckan. Jag har börjat fundera över och planera en vandringsvecka nr 2 för de som vandrat med mig tidigare. Ska provvandra den och se om den håller ihop lika bra som jag tror. Blir mycket vandrande framöver – härligt!
Tisdagen var en underlig dag! Luften var så där märkligt tunn och klar att alla färger blir flera steg djupare och intensivare. Sådana dagar är sällsynta, i Skåne är de vanligast på hösten. Oftast går de inte att fånga med kameran, men i tisdags gick det. Jag blev förbluffad när jag såg fotona uppladdade på min flickr-sida.
Vandringsvädret är nu perfekt med bra temperatur, några lätta moln och uppfriskande vind. Det är lätt att andas och det är som om landskapet trycker ihop sig lite. Motlut känns mjukare eller märks nästan inte och pauser är bara njutning – stunden att pusta ut och torka svett är inte aktuell.
Mitt i den vackra dagen kunde jag nästan höra naturen gnälla och viskande ropa på hjälp. Det behövs verkligen regn! Naturen lider, kippar efter andan och orkar inte skaka bort allt damm. Även för oss människor börjar det bli kris. På Kreta finns vattendammar och de är nära sina kritiska nivåer. I vår damm utanför Ierapetra har sjunkna kapellet kunnat ses ovan vattenytan i några veckor. I en annan damm på ön där en by försvann ner i vattenmassorna är vattennivån nu så låg att byn ”återuppstått”!

Jag undrar när det ska fastna i min tjocka skalle om tamariskerna i september. Det hände i år igen! Jag var väldigt ledsen och sorgsen i 5-6 sekunder över att alla tamarisker höll på att vissna och dö tills det slog mig att nej, Ia, de blommar ju, det vet du. Hoppas att jag nästa år bara tänker att jaha, nu blommar tamariskerna.
(om du varit vid Medelhavet har du sett tamarisker. Det är en familj med buskar och träd, de växer gärna nära havet eftersom de tål salt vatten och salt luft. Man hittar ofta lokalbefolkning på en stol i skuggan under en tamarisk blickande ut över havet eller samtala med någon. De ser ut som barrträd, men är lövträd. Och blommorna på träden är beiga, dvs det ser visset ut. Jag hittar inga bra bilder på nätet – ska ta foto i helgen!)

I förra veckan hade vi inte ljus i vår trappuppgång. Det är både irriterande och skrämmande. Det känns inte så tryggt att ta sig upp och ner 2 våningar i mörker i marmortrappa. Jag trampade fel en gång på väg ner (i dagsljus) och föll och attans vad man slår sig hårt! Efter en lapp till hyresvärden fixades ljuset snabbt. Utom på en våning, våningen under mig. Han gjorde likadant vid ett annat tillfälle och då jag påtalade det fick jag veta att visst skulle han byta lampor där också – när de betalt hyran. Jag försökte förklara att det drabbar oss alla i huset, men det gick inte hem. Kan i och för sig bero på att han kan ungefär lika lite engelska som jag grekiska.

I onsdags var goda vänner och jag på en av mina favoritstränder. Där var det nästan vindstilla och några grader varmare än i sta’n. Vi slappade på stranden, åt lunch länge, pratade…en så’n där ljuvlig dag som man önskar aldrig skulle ta slut.

Foto: Manolis Petasis (klicka på fotot för större foto)

Min fd språklärare arrangerar ibland ”utflyktsdagar” eller vad man ska kalla dem för sina elever. Det brukar vara något intressant studiebesök och sedan lunch. Igår var vi ett 40-tal som besökte och fick specialvisning på muséet i Mirtos. Väldigt intressant om Kretas och områdets tidiga historia! Och vi påmindes om att historia är ingen exakt vetskap utan till största delen tolkningar. ”If you read or hear  ’We know’ – be aware!”.

 

 

Foto: Manolis Petasis (klicka på fotot för större foto)

Sedan berättade en biodlare för oss om bin (fascinerande djur!), biodling, honung osv. Jag som äter honung varje morgon får tydligen inte i min den äkta, rena och urnyttiga varan eftersom jag köper i butik. Det jag köper verkar inte prisvärt så jag får leta upp någon som säljer direkt. Kanske på lördagsmarknaden!
Hur som helst, han berättade också om hur hans biodlande hade förändrat honom och han håller lektioner för den som vill bli biodlare. Hans råd var att ”Be a beekeeper and you can forget about yoga and other crap”.

Så är det helg igen och denna veckan känner jag tydligt ”var blev dagarna av?”. Jag skulle kunna ge dig en saftig crime passionell att njuta och förfasas över nu i helgen, men det får vänta lite. Jag har nämligen hört en muntlig version och det som nu står i media skiljer sig på flera punkter. Vi väntar lite så klarnar kanske detaljerna. Men en saftig historia är det!

Ha en skön helg!

Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägget!


Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information http://inspirewiz.com
Välkommen!

 

Säsongen har börjat!

Då var det dags att starta upp vandringssäsongen! Igår halv sju på morgonen lämnade jag hemmet för första vandringen. När har jag startat de andra åren? Jo, det visade sig vara ganska lika: 10 sept 2014, 9 sept 2015, 2 sept 2016 och alltså 7 sept 2017.
Hade medvetet valt en dag med utlovad vind och som vanligt min ”Korsa Kreta”-vandring eftersom jag då är nära civilisationen och kan avbryta snabbt och enkelt om värmen blir för svår.

På väg ut genom en morgontyst och halvskum stad hörde jag ett väldigt fågelkvitter. Det tog en stund innan jag kom på varför. Det är dags för den årliga flyttfågelskonferensen! De börjar samlas så snart ser det ut så här (foto från 2016):

Tyst och stilla i olivlundarna och i första byn. En åsna hälsade god morgon med sitt karakteristiska läte. En vespa skar sönder tystnaden när den rundade ett hörn, föraren hade varit i lilla bybutiken och köpt dagsfärskt bröd.

Frukost vid kapell med utsikt över sta’n, slätten och Dikti-bergen. Solen steg över bergen och snart badade hela Ierapetra i solljus. Vackert när bergssidorna går från mörker till ljus. Mellanläget är nästan gyllene.

Den krånglande kameran har nästan helt lämnat in, men ny är beställd. Finns inte så mycket att fotografera vid denna årstiden. Naturen är inte till sin fördel under högsommaren. Den är nu alldeles dammig och gräs och mindre buskar är bruna.

Vi behöver ett eller två regn som spolar rent och väcker till liv. Synd att så många reser hit i juli-augusti och inte får se hur vacker den här ön egentligen är.

Tankarna gav sig ut på egna äventyr och jag upptäckte att jag gick och tänkte på olika människotyper, närmare bestämt olika chefer jag haft. Jag stängde den luckan efter ett tag. Riktade om från inåtläge till utåtläge för att ta in och njuta av landskapet. Bergen. Olivlundarna. Himlen. Havet. Rovfågel i skyn, ödla i gräset. Och allt det andra. Bara lät allt skölja in.

Benen var lite tröga efter tiden och vandringarna i Skåne. Jag kunde riktigt känna hur de var förvirrade i början för att mot slutet ha accepterat att jaha, nu är vi hemma igen. Vinden var lagom, den svalkade. Friskt och skönt under förmiddagen. Solen gav mer och mer värme och framåt lunchtid kändes den. Utan vinden hade det inte varit behagligt. När värmen steg började cikad-hannarna locka på honorna. Ingen insekt kan få fram starkare ljud än cikadorna och de gör det med ett ljudverktyg på kroppen. Det är ett mycket starkt ljud och efter ett tag ganska irriterande. Man kommer liksom inte undan och det är samma volym hela tiden.

Avslut med lunch på nordkusten. Tavernaägarinnan var så nöjd med augusti som varit hennes bästa på flera år. ”It was crazy!”. Nu var hon så klart trött, men det gjorde ingenting för jag hade inte bråttom.

Nästan två timmars väntetid på buss? Nja, jag kände inte för det, det fick bli taxi. Vilken färd! Händerna var mer i luften än på ratten. Jag fick mig till livs vad som ligger bakom Brexit (det är familjen Rotschild eftersom de styr allt och alla i hela världen), att Thomas Cook köpt upp alla resebolag i Europa och de ska nu flytta allt till London samt lite andra överraskande nyheter. Efter en stund kom vi ikapp en polisbil som låg bakom en annan bil och då blev det plötsligen rena bilskolekörningen från min taxichaufför. Kanske inte alldeles osökt dök ”ögontjänare” upp i min skalle…

Kom hem, packade upp, bytte kläder, masade mig ut igen, sänkte ner den trötta och mätta kroppen i en solstol under parasoll – inte helt fel viloplats (ja, ja, inte i den betydelsen, jag lever än).

Inte riktigt samma känsla av ”härligt! igång igen!!” som andra år, men det beror på att jag inte haft någon vandringsuppehåll i sommar. Men ändå en härlig känsla av hemtamt och igenkänning. Och i luften ligger löften om alla vandringar som väntar framöver på min vackra ö!

En annan säsong har också börjat: det ortodoxa fasta kyrkoåret den 1 sept. Det har varit mycket ringande i kyrkklockor och idag var det gudstjänst lite varstans eftersom det är Marias födelsedag.
Men den ortodoxa kyrkan gör ju inget enkelt så de har givetvis två kyrkoår. Det rörliga kyrkoåret börjar vid påsk, men det fördjupar vi oss inte i just nu. Jag vet faktiskt inte riktigt varför jag nämnde det, men nu vet du i alla fall.

Helgen ska bli vindstilla så det blir varmt. Parasollskuggan på stranden kallar!
Ha en skön helg!

Finns några foton på min flickr-sida!
Hus ute till försäljning, bl a på hemnet! Intresserad? Sprid gärna!
Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägget!


Vandra med mig på Kreta!

Inga sådana här övningar utan du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor. Mer information http://inspirewiz.com
Välkommen!

Längtans olika riktningar

Idag är det svettigt. Ingen vind. Var precis i affären, nu i soffan och det bara rinner. Hur kan någon tycka att det här är skönt!? Ska försöka blogga, men det blir nog lite rörigt.

I förra inlägget skrev jag att min hemlängtan skiljer sig från ”semestergreklandslängtan”. Tänkte att jag kanske skulle utveckla det lite mer. Först: vad är längtan? Det är att vilja ha något som man inte har, dvs längtan till. Men kan ju också vara att vilja komma bort från något man inte vill ha, dvs längtan bort. ”Semestergreklandslängtan” är lite komplicerad för handlar det om att längta till Grekland eller längta till semester eller längta bort från vardagen? Se där något att fundera över!

Att dömma av foton och kommentarer på sociala medier tycks de flesta längta efter en kall öl, grekisk mat (många nämner underligt nog gyros!), stränder och hav. Inget fel i det, men så ser inte min längtan ut. Och alla platser och länder är så mycket mer, både positivt och negativt.

Jag har lätt för att finna mig tillrätta var som helst ganska snabbt, har ”hem” till största delen inom mig. Men en fast punkt vill jag ha som blir en fysisk plats: här bor jag. Och det är dit jag längtade när jag skrev ”hemlängtan”. Den där fasta punkten kan vara mer eller mindre attraktiv och ”rätt” och denna är mer av allting.

Nu känner jag att jag börjar sväva ut lite så vi ska kanske gå in
på mer konkreta saker!

När jag inte kom i säng och vaknade varje natt halv två pga ljuset i Sverige (tänk vad man glömmer på tre somrar!) längtade jag hit där det är mindre skillnad på dagslängd under sommar och vinter. Och här är det mörkt när man ska sova och ljust när man är vaken.

Gick några rundor på Systembolaget och njöt! Även om monopolet skulle avskaffas så måtte vi aldrig ta bort dessa otroliga fackbutiker med så brett utbud från nästan hela världen, bra priser, hög kvalité och stor kunskap. Likadant var det när vi bodde i Schweiz. Där såldes också alkohol i livsmedelsbutiker och urvalet var litet och ingen högre kvalitet. Jag dricker bara vitt vin så jag kan inte uttala mig om rött vin, men jag har ännu inte hittat något gott vitt vin här på Kreta. Det kommer kanske.

Sorgligt att lämna creme fraiche, falukorv, ishavsräkor, råbiff, lagrade ostar och alla de kök som representeras i olika restauranger. Framför allt creme fraiche såg jag till att blanda i det mesta, jag vet ju vilka längtansanfall jag kan få.
Jag längtade inte efter grekisk mat under sommaren. Det blir kanske så att det man har till vardags lite förlorar sin charm. Därför har jag börjat dela upp grekisk mat i årstider. Stifado, varm och mustig, passar bäst höst och vinter till exempel. Traditionell grekisk sallad äter jag nästan bara på sommaren.

Service funderar jag inte så mycket över. Den är bra och dålig både här och där, det handlar mer om vilken person man möter.

När cyklister och gångtrafikanter i Sverige går rakt ut i gatan utan att se sig om och är alldeles omedvetna om att de gör sig skyldiga till ”vårdslöshet i trafik” längtar jag hem. När jag kör på National Road och möter en bil som ligger i omkörning eller försöker hitta inne i en stad i förmiddagstrafik längtar jag till Sverige. När det blir kaos i en korsning i Sverige längtar jag hem till ögonkontakt och att tillsammans reda ut situationen.

Jag bodde i sommar i ett ganska tyst villaområde i en ganska tyst och stilla by. Då kom jag på mig själv med att längta efter mamman nere i gränden som ropar ”JIAAANIS!” med högre och högre röst när sonen saknas i hemmet. Eller grannen far ihop med tonårssonen och storgrälar så hela kvarteret hör. Och någon hund skäller en bit bort, kyrkklockorna ringer, en vespa far genom gränden bredvid, ett barn ropar till ett annat barn och fåglarna kvittrar. Då blir tystnaden dyrbar och skön. Som just nu.

Jag längtade i sommar efter en dag på stranden, men vädret i Skåne ville annorlunda. Det är nå’t speciellt friskt över strand och hav i Sverige. Ingenstans är väl kaffe och bulle eller halvkletig macka så gott!

Skillnaden i natur blev påtaglig. I Skåne prunkade och grönskade det så man blev alldeles överväldigad. Här hemma är naturen som allra sämst under högsommaren. Gräs och späda buskar är bruna, allt täcks av ett lager damm. Men så kommer det första regnet som spolar rent och det andra som väcker till liv! Sedan är det grönt och härligt när den skånska vintern är brun, avlövad och grådisig.
Visst fanns det ändå en längtan efter bergen, men jag vet ju att de står kvar. Precis som de gjort i så många år. Det är en del av deras charm och mystik.

Tillbaka till mat: i Sverige större utbud av grönsaker och frukt, men smaken finns här. Hellre mindre utbud och säsongsbetonat med rik smak än motsatsen. De apelsiner jag köpt idag skulle aldrig lyckas ta sig in i en svensk livsmedelsaffär, långt mindre köpas av någon. Här bryr vi oss inte hur de ser ut bara de smakar bra. Apelsinerna har inte sin höjdpunkt just nu, de är saftiga men lite syrliga.

Nu känner jag mig som en engelsk cirkulationsplats! Jag kan ju inte hålla på att flumma runt hur länge som helst, ska nog försöka summera. Detta temat verkade så bra på idéstadiet, men det var då det.
Denna sommaren var min längsta vistelse i Sverige sedan jag flyttade hit i april 2014. Man glider snabbt och lätt in i gamla mönster, men jag kunde ändå konstatera att det är här jag känner mig hemma. Människor som inte vill flytta på ålderns höst säger ibland att ”här ska jag bo så länge jag kan tugga gröt”. Jag får väl säga att ”här ska jag bo så länge jag kan tugga moussaka”.

Finns ju ingen röd tråd i det här över huvud taget….tror att jag får sätta på AC:n en stund…

Huset är ute till försäljning, bl a på hemnet! Intresserad? Sprid gärna!
Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägget!


Vandra med mig på Kreta!

Inga sådana här övningar utan du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor. Mer information http://inspirewiz.com
Välkommen!

 

Hemma igen!

Så där ja. Då är jag hemma i Ierapetra igen efter min längsta (9,5 veckor) Sverige-vistelse sedan jag flyttade i april 2014. Brukar inte ha hemlängtan så jag tar det som ett kvitto på att det verkligen är här jag vill bo och leva. Min längtan skiljer sig givetvis från ”semestergreklandslängtan”. Känner förresten att jag snart behöver semester vilket inte är så enkelt för ett enmansföretag och undrar var jag då ska åka. Hm…alltid roligt att drömma och planera.

Nu är jag i alla fall här. Har träffat vänner och bekanta, sagt godda’, blivit välkomnad tillbaka och fått höra senaste nytt om dödsfall och kärlek, den blåsiga sommaren, stökiga turister med mera. Imorgon är det dags att gå till marknaden och träffa ”the gang” på kafenio. Ska bli roligt att se vilka som är här nere just nu.

Första dagen var en så’n där praktisk dag med uppackning, tvätt, storhandla. Sedan tog jag ledigt tre dagar tillsammans med hyrbil. Två dagar på en av favoritstränderna. En dag körde jag gamlagamla vägen till Sitia. Den är makalöst vacker! Gick en runda i sta’n där butiksdöden brett ut sig. Illa för Kretas 6:e största stad som ligger lite avsides. Undrar om man bara kan skylla på ekonomiska krisen. Internet spelar också en stor roll i att slå ut butiker. Och det kan så klart finnas lokala skäl.
Var inne på Arkeologiska muséet som tyvärr var så varmt att det inte blev långa stunder framför montrarna. Lite rekognoscering inför nästa tur upp dit innan jag styrde kosan hemåt via National Road. Stannade i en liten by för lunch och tackade min lyckliga stjärna när jag såg att det var en riktig matmor. Det finns inga som gör omeletter som de gör dem. En riktig njutning!

Jag blev lite frestad av bil i sommar. Dels i Skåne eftersom kommunikationerna inte är de bästa från och inom östra Skåne så det var skönt med hyrbil i augusti. Dels här på Kreta eftersom det finns så mycket jag vill besöka, återbesöka och uppleva framför allt här på östra Kreta och på centrala Kreta. Men samtidigt som jag ser friheten och möjligheterna ser jag försäkring, reparationer, service, skatt, besiktning, parkering…och då bli jag liksom lite trött. Bensinkontot skulle bli stort med tanke på att detta är ingen liten ö. Fast det skulle också öppna upp ännu fler vandringsmöjligheter. Jag får nog fundera lite mer på det här.

Jag har inte riktigt hållit mig uppdaterad med nyheter under sommaren så jag har lite att ta igen. Några saker har fladdrat förbi:
– Ovanligt få barn i Grekland ska börja 1:a klass i år – varför har barnafödandet gått ner?
– Tre politiska partier håller på att skapa en allians, men om det bara är inför valet 2018 eller om det ska bli ett parti vet jag inte.
– Det har varit många tillbud längs nordkusten i år med olyckor och dödsfall (än så länge 30 drunkna) bland turister som inte respekterar ”röd flagg” som betyder att man inte ska bada pga starka strömmar o likn. Här nere har vi inte ens flaggstänger på stränderna så när folk på nordkusten är badsugna men inte får hoppa i havet badar vi gladeligen här nere. Jag undrar varför inte de som är badsugna reser till sydkusten istället!
– Chania, Kretas 2:a största stad, har börjat bli riktigt sliten och trött på turister och andelen semesterlägenheter. Samma fenomen som poppat upp på andra platser i sommar. Jag undrar när vi ska förstå att både besökande och de lokala tjänar på att vi sprider ut oss mer. Större upplevelse för oss besökande, klirr i kassan för mer lokalbefolkning.
– Augustirean är slut.
– Revolutionerande fynd på Kreta av upprättgående människor som är äldre än de vi känt till tidigare. Uppsala universitet är inblandat på ett hörn.
– Det har kommit nyheter om att en ny plan ska sättas i verket som baseras på utveckling av turism och jordbruk. Det är mycket fina ord om att avlasta kusterna, främst den norra kusten. Samtidigt konstateras att den förra planen inte åstadkommit så mycket. Vi får väl se hur Kreta kommer att marknadsföra sig framöver för att locka andra turistgrupper än solturister.

Ja, då är det helg och den kommer också att gå i sakta mak medan jag bara njuter av att vara tillbaka. På måndag får vardagen ta över och då blir det också blogginlägg 2-3 ggr/veckan som vanligt.
Välkommen och ha en skön helg!

Huset är ute till försäljning, bl a på hemnet! Intresserad? Sprid gärna!
Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägget!


Vandra med mig på Kreta!

Du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor. Mer information på http://inspirewiz.com
Välkommen!