Säsongsavslut och resdags

Nu är väl midsommarfirandet i full gång i Sverige! Har du övat på sångerna och alla danssteg? Vet du att den ”svenska” sången Små grodorna från början är en fransk marschsång från franska revolutionen som hette Löksången och i refrängen sjöng man I takt, kamrat? Britterna ändrade texten till I takt, små grodor.

Här i Grekland firas sommarsolståndet på en del platser, men inte midsommar. Sommarsolståndet var igår om jag är rätt informerad. Mer om firande av maj och vår och sommar finns i detta blogginlägget. Här firas Johannes Döparens födelsedag 24 juni som en speciell dag då fler än vanligt går i kyrkan.

I förra veckan gick jag igenom ångestfylld upplevelse. Jag vet inte varför jag har så svårt för mobiler och inte blir det enklare när det finns språkförbistring i bilden. Jag har två mobiler så det svenska sim-kortet passade där det skulle vara, men det grekiska passade inte i nya mobilen. Plus att jag hade några frågor kring kontantkortet. Det tog en stund innan tjejen i butiken och jag var klara. Då var det bara att gå hem och flytta över kontakter och annat. Jag som precis fått nya datorn att fungera (fast alla e-postadresser är borta…) och återvänja mig vid svenskt tangenbord. Teknik ska underlätta, men oj så energi- och tidskrävande det är ibland!

I måndags hade vi sista lektion i grekiska inför sommaruppehåll. Det är perfekt för just nu har grekiskan och jag ingen bra relation. Under sommaren kommer vi att få repetitionsuppgifter då och då mailade till oss. Perfekt så vi inte tappar det vi trots allt lyckats greppa. Och jag antar att magistern tänker som så att han vill inte dra allt en gång till i september, stackar’n.

I onsdags bestämde jag mig för att prova en kort vandring uppe i bergen. Jag vet inte varför, men jag har svårt för att acceptera att det är dags för vandringsuppehåll. Kanske det beror på att jag inte haft något sedan juli-augusti 2016 (ifjol var jag i Sverige juli-augusti och kunde vandra). Startade tidigt och visst, första timmen bjöd på skön, sval morgonluft och en svag vind smög omkring bland buskar och stenar. Sedan blev det mindre skönt och bara jobbigt. Det är definitivt dags för uppehåll, högsommaren är igång och då ska man inte vandra. Cikadorna är igång med sina genomträngande ljud. Det fanns en del vattenpölar så uppe i bergen har det kommit regn. Timjan blommar så i det gröna fanns lila fläckar här och var. Inga bin, insekter eller fjärilar – de har väl gett upp efter den magra våren.
Jag fick i alla fall sagt ”hej då, vi ses i september” till bergen (ungefär som hejdå macken, vi ses imorrn…).
På väg hem körde jag genom Kalamafka och när jag passerat Oasis mitt i byn slog det mig att jag kan givetvis inte köra förbi strax innan lunch utan att stanna! Och jag fick väldans god mat som vanligt tillsammans med fantastisk utsikt.

 

 

 

 

Passerade stora vattendammen utanför sta’n och där är det minst sagt torrt. På våren är den full av vatten och kapellet syns inte, i början av hösten kan vi se taket på kapellet, sedan börjar det fyllas på med regn. År 2014 var vi bekymrade för vattennivån efter en ganska torr höst och nederbördsfattig början på vintern. Jämför de här två fotona. Och titta på datumen! (klicka på foto för större format)

28 dec 2014

 

 

 

 

21 juni 2018

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Igår kväll låg det en större, väldigt upplyst båt för ankar en bit ut. Det visade sig vara en privatbåt från Qatar. Jag undrar om de navigerat fel, de borde väl vara borta vid Elounda, ”Kretas riviera”. Men det är roligt med besök och alla är välkomna. Jag undrar dock om de var iland, imorse var båten i alla fall borta.

En dag på nätet fladdrade det förbi en reklam för en app. Jag hoppade till för den hette Calm och i 15 sekunder kunde man titta på en bild av löv som det regnade på och man skulle inte göra någonting. Appar i all ära, men om man behöver vara engagerad i och uppmärksam på en app för att koppla av – är det då inte något som är fel?

Idag har jag varit på stranden vilket tillsammans med en svalkande havsbris var riktigt njutbart. Slutar aldrig att förvåna mig över att greker absolut ska ha små barn till att bada. Ungarna gråter och skriker, men det hjälper inte. De bärs ut och det sköljs vatten över dem. Låt ungarna sitta i vattenbrynet och stapla stenar eller gräva en vallgrav. Tids nog lär de söka sig ner i vattnet.

Det börjar dra ihop sig till Sverige-resa! Allt är tvättat, städning får vänta, blomvakt anlitad. Det är bara att packa imorgon. Tidig avgång från hemmet söndag morgon. Håll tummarna att allt flyter på så jag inte råkar ut för samma som min vän gjorde i söndags: 11 timmars försening.
Hur det blir med bloggandet under Skåne-dagarna vet jag inte, men jag är hemma i Ierapetra igen 4 juli så då lär jag väl knåpa ihop nå’t.

Ha det skönt och njut av livet! Och Glad midsommar!

PS. Foton finns på min flickr-sida!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni. Det går bra att kontakta mig för frågor och bokning hela året.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Nyhetsbulletin

Så är det dags för en nyhetsbulletin. Jag hoppas att jag får den klar innan mullret uppe i bergen blir fullskalig åska. Det kommer en dag imorgon också.

Nyhetsbulletinen är som vanligt inte heltäckande och påstår sig inte vara objektiv. Det som händer överallt i världen som mord, misshandel, drogbeslag, inbrott, trafikolyckor med mera tas inte upp såvida de inte på något sätt utmärker sig. Förra nyhetsbulletinen hittar du här, men jag täcker inte upp hela perioden mellan det inlägget och detta. Denna bloggen är inte först och främst en nyhetsrapportering.

Källor: neakriti.gr, radiolasithi.gr, hxonews.gr, ekathimerini.com, theguardian.com

Grekland

De större händelserna är spänningen mellan Grekland och Turkiet, namnfrågan för FYROM, livet efter stödlånet och flyktingsituationen.

Efter förra nyhetsbulletinen fick jag några kommentarer om att det har alltid varit spänt mellan länderna och det är inte värre nu. Var och en får givetvis själv bedöma händelsernas utveckling, men att det är betydligt mer spänt än vanligt sedan en tid tillbaka är flera överens om som t ex NATO, EU och grekerna själva. Jag förstår inte varför vi ska blunda för det.
Det är incidenter och utspel som avlöser varandra. Den senaste tiden har Erdogan haft fullt upp med utspel även mot andra eftersom det är val på söndag i Turkiet. När det gäller Grekland så blev det väldigt känsligt i början av maj då ett turkiskt lastfartyg krockade med ett grekiskt militärfartyg utanför Lesbos. Det turkiska fartyget stannade inte och svarade inte på anrop. Incidenten hände bara några timmar efter att Tsipras besökt och hållt tal på ön.
Bara några dagar före kollisionen hade Erdogan erbjudit ett utbyte: de två grekiska soldater som Turkiet håller i förvar mot de åtta turkiska ”kuppmakarna” som Grekland vägrar att utlämna. Grekland blev rejält upprörda och presidenten kommenterade förslaget med ”otänkbart”. Grekland har flyttat de åtta till okänd ort där de skyddas av vakter dygnet runt.
Under den här tiden har Turkiet framstått som den mer aggressiva vilket verkar vara en strategi från grekisk sida:
Analysts and diplomats agreed that, so far, EU member Greece had reacted coolly in a clear bid not to be drawn into combat.
“Greece has more to lose,” said Michaletos. “In the event of a hot incident, tourism would lose greatly and that could mean the final collapse of the economy.”
(theguardian.com)
Vi kan bara vänta på nästa akt efter söndagens val!

Namnfrågan om ”Makedonien” för FYROM har pågått i cirka 25 år och blockerat FYROM från EU, NATO o likn. FN initierade förhandlingar för en tid sedan och nu har ett avtal arbetats fram. Det innebär att FYROM ska heta Republiken norra Makedoien (the Republic of North Macedonia) för att särskiljas från området Makedonien i Grekland. Invånarna ska få kalla sig makedonier och landet ska avsäga sig all historisk koppling till den gamla staten Makedonien plus 149 (!) andra ändringar i landets konstitution. Avtalet ska upp i parlamentet i Skopje på måndag och där ska också hållas folkomröstning. Det ska också tas igenom det grekiska parlamentet och där anses det mer osäkert om det går igenom. Bland annat har överenskommelsen kastat grus i maskineriet mellan Syriza och koalitionspartiet ANEL. Det ledde också till en förtroendeomröstning i lördags begärd av högern (Nea Demokratia) som Syriza vann.
Det demonstreras och protesteras på båda sidor om gränsen och tyvärr har det också lockat fram ultrahögern i båda länderna med tårgas och stenkastning som följd. Regeringen i Grekland har bl a beskyllts för att ”sälja ut” Grekland och att man skyndat på avtalet för att ligga bra till inför möten med Euro-gruppen i höst när stödlånet tar slut.
Oroligheterna kommer antagligen att fortsätta i alla fall tills avtalet har gått igenom alla instanser.
(en lite lustig parentes: det gäller att veta vad man protesterar mot! För några dagar sedan las två halmbalar vid entré till ANEL:s partikontor. Att mata någon med hö betyder att personen ljuger och det angavs som skäl. ”Ni ljuger för oss så vi ger er hö”. Exakt vad protesten gällde i ANEL:s politik är oklart!)

Nu börjar så smått samtalen om Grekland efter stödlån. Det kommer att bli någon form av övervakning, kanske skuldlättnader, troligen bankstöd inom bankvärlden. För tillfället mycket spekulationer och alltför tekniska och ekonomiska resonemang för min del. Grekland har cirka 100 punkter till att genomföra innan de gjort allt som finns i låneöverenskommelsen. Det anses inte att det ska vara några problem mer än med en punkt: inskränkningar i strejkrätten. Det har varit uppe några gånger och sätter alltid igång väldiga reaktioner som verkar mer känslomässiga än faktabaserade. Jag menar, man behöver inte vara något stort geni för att inse att produktion och tillväxt inte mått så bra av de cirka 50 strejker som hållits under de senaste 9 åren. För mig verkar det som om strejk används mer som politiskt påtrycksmedel än för att förbättra arbetsförhållanden.
Man kan också fundera över vad som egentligen hänt i Grekland under de här åren. Landet når de villkor som satts upp, men det finns de som menar att t ex korruptionen inte är ett dugg bättre eller mindre än för 9 år sedan. Jag håller med en av mina grekiska vänner som redan 2010 sa att ”Problemet är inte att vi är skyldiga en massa pengar utan att vi måste tänka om totalt”. Och det tar nog ännu längre tid och kräver ännu mer genomgripande reformer. Men någon måste ha modet!
Hur har det gått för Irland, Spanien, Portugal och Grekland 10 år efter kraschen? Här en artikel om det!

Flyktingsituationen är märklig. Flödet har minskat betydligt, men det är de båda EU-länderna med skral ekonomi som fortfarande får dra det tunga lasset: Italien och Grekland. Kraven på att EU måste se över och reformera sin flyktingpolitik och att det måste ske snabbt blir högre och högre. Nu sitter t ex folk fast i Grekland och Italien utan att kunna komma varken fram eller tillbaka. Förhållandena är under all kritik på alla sätt. Den där överenskommelsen som EU gjorde med Turkiet om avvisning fungerar inte vilket många av oss sa redan då.
Några artiklar om flyktingsiffror de senaste åren, ansökningar osv: Minskat antal asylsökande i EU och Den nuvarande situationen för migrationskrisen i Europa.
Man måste se upp om man ska hjälpa en medmänniska. Fem personer, tre spanska brandmän och två danskar, är anklagade för att ha hjälpt flyktingar ta sig över gränsen till Grekland, till ön Lesbos. De hjälpte till då den grekiska kustbevakningen inte kunde ta hand om alla som kom. De var alla knutna till organisationer. De greps i januari 2016 och nu har rättegången börjat där de riskerar upp till 10 års fängelse.
“This trial is important because humanitarian assistance cannot and should not be criminalized,” one of the Danish defendants, Salam Aldin, said.
Many fishermen from the small port of Sykaminia, one of the main landing sites for migrant boats at the time, were at the court to support Aldin.
(theguardian.com)
Dom ska falla under de närmaste dagarna.

En syrisk flykting och ett grekiskt par har tillsammans öppnat en restaurang i Aten. Eyad Al-Thekali kombinerar sitt hemlands kök med sitt nya lands kök. Det unika är alltså att det inte är en arabisk restaurang (det finns det sedan tidigare i Aten) utan en kombination. Man har flyktingar bland sina anställda och invigningsdagen bjöds på gratis mat enligt syrisk sed. Nyfiken? Här finns mer information! En så’n där händelse som ger i alla fall mig hoppet tillbaka om människan. Tänk så bra kreativitet och samverkan kan fungera och resultera i något positivt!

Något om ekonomi: i dagarna har rapporter från olika banker i EU anlänt till skattemyndigheten i Grekland och inom en kort tid kommer uppgifter från USA. I september är det dags för uppgifter från Cayman-öarna, Schweiz och några andra skatteparadis att komma. Uppgifterna ska nu kontrolleras gentemot deklarationer och inbetald skatt. Jag antar att det är en del som just nu biter på naglarna!
Ett nytt bostadsbidrag har införts. Det är givetvis en del regler, men det gäller den grupp människor som tjänar upp till 24 000 euro/år, som hyr eller betalar av lån och ytterligare regler. Maxbelopp per månad är 210 euro. Totalt beräknas en halv miljon hushåll kvalificera sig till en totalkostnad av cirka 600 miljoner euro.

Undrat över varför basket är så populärt i Grekland? Det lär bero på Costas Politis som tog grekiska landslaget till seger i europeiska basketmästerskapet 1987. Han har fortsatt att inspirera, men i måndags dog han, 76 år gammal.

Dubbelnyhet för mig: en rapport om kriminalitet inne på universitetsområden har inte kunnat presentera några förslag till åtgärder. Nyheten för mig är att polisen inte får gå in på områdena! Jag antar att det härstammar från revolten på Tekniska universitetet i november 1973? Att det efter det att revolten slogs ner gavs någon sorts ”fredad zon” för det akademiska livet? Skriv gärna nere i kommentarer om du vet varför det är så här! Eller om jag missuppfattat det hela!
Tillägg: jo, det är så att polis och militär inte får gå in på universitetsområde och ja, det hänger ihop med revolten 1973! den här ”asylen” gäller oavsett om man är inskriven eller inte. så om man bråkar utanför eller vill sälja droger är det bara att kliva in på universitetsområde så är man fredad. (tack för info, Ingalill!)

Ierapetra och Kreta

Flera har gripits på flygplatserna på ön med falska pass. Kan det vara immigranter som förlorat tålamodet, tro?
Den nya flygplatsen i Kastelli ska vara klar 2023, förresten. Fan tro’t med tanke på ett annat bygge som nu pågått en massa år: New National Road. Nu handlar diskussionen inte om färdigställande utan förbättringar på det som redan anlagts. Några delsträckor har fått tidsplan, men sträckningen Pachia Ammos-Sitia har ingen tidsplan. Irritationen här borta på östra Kreta stiger. En väl fungerande stor väg betyder betydligt mer för östra Kreta än för västra Kreta. Ön börjar påminna om Skåne – den utbyggda, väl fungerande västra delen i motsats till den östra som liksom bara finns där i skuggan.
Regionguvernören har vänt sig till ansvarig minister i regeringen för bidrag. Vi kan bara hålla tummarna!

Ett vädersystem som fått namnet Minoas har dragit fram över Grekland de senaste dagarna. Åska och skyfall, starka vindar. Här nere i Ierapetra har vi inte märkt så mycket, det mesta regnet har fallit uppe vid nordkusten. Nu ska Minoas dra vidare och lämna Grekland i helgen.

På tal om regn som vi så väl behöver så är informationen om vattenbristen verkligen bristande. Det sägs att det är ingen fara egentligen fast det är brist och vattnet ibland måste slås ifrån. Och kommunen ska satsa stora pengar på olika åtgärder som ska förbättra vattensituationen som alltså egentligen inte är så dålig. Bevattningsvatten i september för odlarna ska inte vara något problem enligt borgmästaren vilket jag inte förstår för om grundvattnet är väldigt lågt så blir det väl problem för alla.
Väldigt enkelt att se igenom den här ”informationen”! Att vi har vattenbrist syns i dammar och i rena siffror anges att det årligen kommer cirka 12 miljarder kubikmeter medan det i år kommit 4 miljarder kubikmeter och den minsta delen föll över östra Kreta.
Media efterlyser bättre information om vattensituationen och när och var avstängningar ska ske.

Har man parkerat sin bil olovligt på kommunal mark får man nu se upp. Kommunen ska ut och inventera, sätta lappar på övergivna bilar och efter ett antal dagar forslas bilen bort. Bra! Bara synd att de inte har befogenhet att plocka upp alla övergivna bilar, dvs de som står på privat mark och bara faller samman av rost.
Haschodlare får börja fundera på alternativ försörjningsmetod. Det har varit ett stort tillslag mot ett växthus väster om sta’n där det minsann inte odlades grönsaker. Där hittades också vapen och annat smått och gott. Nu avser polisen att göra inspektioner lite här och var då och då!

Vi har begåvats med ett dialyscentrum i Ierapetra, en elev har fått pris för en egenkomponerad sång, utgrävningen av den gamla romerska teatern har lagt in en högre växel och man har fortfarande inte kommit fram till vad man ska göra med Napoleons hus i gamla sta’n.

Turisterna är här, säsongen går mot högsäsong, men det är lite glest. Jag har hört en hel del danska så de verkar vara de skandinaver som hittat hit. Man hör också en hel del franska och holländska. Andra språk som inte jag tycker verkar dominera är tyska (de bor hellre utanför sta’n), ukrainska/ryska.
Har förresten inte berättat att jag träffade ett svenskt par i maj som var här för andra eller tredje gången! De ville ändå gå stadspromenad med mig, de tog mig till en taverna jag inte varit på och en kväll var vi uppe i Monastiraki och åt. Trevligt! Och så väldigt roligt att få visa vår fina lilla stad och ge tips om allt som finns runt omkring. Hör av dig om du hittar hit och vill ha en stadspromenad (info finns på hemsidan inspirewiz.com).

Nu får det vara slut för denna gången! Ha en skön kväll!

 

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

Prognos blir verklighet? Och ett boktips!

I väderprognosen finns det gott om regnmoln och vi kan bara hålla tummarna. Igår eftermiddag var jag på stranden. Det började åska och sedan kom en kort, stilla regnskur. De flesta turister flydde fältet medan vi andra stannade kvar och njöt! Efter en kort paus kom ytterligare en kort, stilla skur. Inga mängder som hjälper naturen eller vattentillgången, men vi människor fick en stunds svalka. Luften efteråt var sval och fräsch. En gudagåva! Så kom solen fram igen, turisterna återvände och temperaturen steg igen.
Jag börjar verkligen se fram emot min resa norröver om en vecka! Se till så att alla högtryck är borta då – i alla fall över Skåne i en vecka, tack!

I tisdags gav jag mig ut på en långpromenad för att se om vandringssäsongen är slut. Drygt en mil i förhållandevis plan terräng tog, i långsam takt med två rejäla pauser, cirka 3 timmar. Jag startade tidigt, men kunde konstatera att vandring inte är aktuellt. Om vi får vind och sänkt temperatur någon dag i nästa vecka kan det kanske bli ett sista ryck, men annars är det dags för uppehåll till början av september.

Vattnet slås ifrån då och då i delar av sta’n. Det lär inte vara några problem ute i byarna. Jag har inte hittat någon information om schemalagda avstängningar och jag har inte drabbats vad jag vet. Ingen är direkt förvånad utan det märkliga är snarare att det inte redan görs mer organiserat. Ett ”sanningens ögonblick” kommer i Ierapetra-området i början av september då växthusen drar igång efter sommaruppehåll. På andra orter på ön som har stora hotellanläggningar kan det bli högsäsongen juli-augusti som blir ansträngd.
Man kan fundera över nyttan med att stänga av vattnet eftersom folk fyller dunkar, flaskor o likn när de får höra att det ska bli avstängning. Frågan är om det konsumeras ungefär lika mycket vatten som om man inte stängt av.

Jag har som turist varit med om vattenransonering och det var just här i Ierapetra i slutet av 80-talet. Halva sta’n hade vatten halva dygnet och den andra halvan under den andra halvan (blev lite rörigt, men jag tror att du hänger med?). Inget större problem som turist, bara att fråga i receptionen om vi hade vatten förmiddag eller eftermiddag nästa dag och inrätta sig efter det. Värre var det för de som försökte leva som vanligt i vardagen och jag tänkte speciellt på familjer med små barn. Och jag studsade till när jag passerade stora hotellet och där stod en anställd och vattnade gräsmattan med en trädgårdsslang. Det vore ju förskräckligt om turister skulle behöva titta på en brun gräsmatta! Jag undrar hur det kändes att stå där och vräka ut vatten…

I tisdags kväll firades det i sta’n! En kort kortege körde längs strandpromenaden och runt i sta’n med tutor, rop och flaggor. Ierapetra hade i Aten vunnit en nationell fotbollscup för mindre lag! Så nu är vi alla guldmedaljörer!! För det är väl så att vi vinner och de förlorar. Eller?

En vän från Österrike som bott ett antal år i Ierapetra och numera bor i Bulgarien (en del rör på sig, minsann!) är i sta’n denna veckan. Jätteroligt att ses, mycket att avhandla. På söndag åker hon hem igen, jag ska vara flygtaxi och hämta henne kl 4. På morgonen. Får bli en lugn och skön frukost på mitt stamställe när jag kommer tillbaka.

Tyvärr stannar inte vardagen upp i värmen och slår över i nå’n sorts semesterläge. På måndag ska vi ha sista lektion i grekiska inför sommaruppehållet och vi har fått svåra uppgifter. Värmen stimulerar inte direkt någon snabb eller hög hjärnaktivitet så det blir som det blir.
Även om det är dags för vandringsuppehåll så vilar inte firman. I helgen ska jag förbereda en halvsidesannons som ska in i Kvällspostens gratistidning i sydsverige den 26 juni. Sociala medier och hemsida ska hållas igång så att den vandringssugne som ska resa i höst blir frestad att komma hit.
Så är det ju den där eviga frågan om man ska städa innan man åker bort eller när man kommer tillbaka…

Det är ett tag sedan jag skrev nyhetsbulletin (den senaste hittar du här) så det kommer en i nästa vecka.

Till sist ett boktips: ”Små stora saker” av Jodi Picoult. Ingen sträckläsningsbok, den kräver att man stannar upp och funderar emellanåt. Vill du inte bli berörd, upprörd och engagerad ska du inte läsa den. Den handlar om flera saker, men grundhändelsen är att ett vitt, rasistiskt par vägrar att låta en färgad sjuksköterska hantera deras nyfödda barn. Låter det trist och jobbigt? Det är det inte!
Och som av en ren händelse är det valår i Sverige.
Läste på nätet att boken ska filmas av Hollywood vilket inte bådar gott, tycker jag. Det lär bli förenklat amerikanskt med god sida mot ond sida. Och riktigt så enkelt är ju inte livet och människors samspel, eller hur?

Ha en riktigt skön helg!

PS. Finns några foton på min flickr-sida från i söndags och långpromenaden!

 

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

 

 

 

Jag tänker inte, alltså är jag het

Oj, oj, oj! Aldrig har Danny Glovers replik i Dödligt vapen passat bättre:
I’m getting too old for this shit.
Igår kväll och halva natten var två tanter ute och gjorde sta’n. Några drinkar här och där, men vi höll stilen så klart. Trots det känns det idag i hela kroppen. Att klockan blev sen hjälpte väl till lite. Så när jag vaknade kl 7 kände jag mig som Glover, satte på AC:n och somnade om. Det var ett tag sedan det fungerade att festa till och dagen efter vara som vanligt. Strunt samma! Lite får man offra.

Vi hamnade bl a på ett ställe där jag testade att beställa den svenska drinken San Fransisco. Sällskapet knorrade lite för det tog tid. De konsulterade nämligen internet för att tillmötesgå kundens önskan. Vilken service!

Jag inledde faktiskt kvällen med att vara receptionist på ett litet hotell. Ett par gäster dök inte upp så jag fick ringa booking.com och meddela att gästen uteblev. Och det var minsann krångligt, men ordnade sig till slut. En gäst som skulle anlända sent kom tidigt så jag var inte sysslolös. Han såg fram emot sina dagar i Ierapetra och tyckte redan om Kreta och området efter bussresan från flygplatsen. Tyvärr har han bara några dagar denna gången, men planerade redan att komma tillbaka i september! Så trevligt, fint och bra är det borta hos oss i sydost!!

Kvällar och nätter är nu riktigt sköna, de är andningshål (fast igår mer ett vattenhål…) i värmen. Vi har värme som vi egentligen ska ha om cirka 3-4 veckor. Och det efter en ovanligt tidig och varm vår. Som kom efter en ovanligt mild vinter. Följande samtal kan man numera höra överallt, som ett allmänt spritt mantra:
– Oj, vad det är varmt! Alldeles för varmt!
– Verkligen! Det är bara för mycket!
– Ja, och inte verkar temperaturen gå ner!
– Precis! Hur ska det bli i augusti???
– Tala inte om det!
Varpå båda skakar (långsamt så inte svetten skvätter omkring) uppgivet på sina huvuden.

Jag skulle kunna servera uppmätta temperaturer, men de säger inte hela sanningen. Man måste också ta hänsyn till vind och luftfuktighet. En väldigt bra grej som meteo.gr har i sina prognoser är en liten orange ikon som visar att det ska bli hett:

Som synes är det skillnad på 32 grader och 32 grader!

Lämplig aktivitet i värmen!

Det värsta med hög värme under lång tid tycker jag är hur det dränerar kroppen på all energi och lust. Givetvis saknar jag att vandra samtidigt som jag är glad över att inte ha inbokade vandringsveckor just nu. Man skulle kunna säga att det är tur i oturen (aldrig fel med klirr i kassan…). Jag vet att det finns arrangörer som varit ute med kunder och att det finns de som ger sig ut på egen hand. Jag förstår inte att man vågar när det är så här varmt. Fysisk ansträngning i värme där svetten rinnar bara man sitter och försöker tänka en tanke är verkligen obetänksamt. Jag undrar ibland om vi totalt har tappat respekten för naturen och elementen. Kanske vi lever alltför långt ifrån dem. Är alltför inlindade i tryggheten att det händer inte mig. Övervärderar vår egen kapacitet. Eller ett utslag av självcentrering att jag ska nu för jag vill. Och allting går – fast det är ju inte sant.
Eller så är det bara ett utslag av idioti.

Jag har börjat sy ihop mina dagar i Skåne i månadsskiftet juni-juli. Ser fram emot att få en paus från den kretensiska sommaren. Fram tills dess studerar jag väderprognoserna noga för visst borde det kunna dyka upp någon vandringsdag innan det är dags för vandringsuppehåll juli-augusti. Håll tummarna!

Nu ska jag göra både dig och mig en tjänst och avsluta det här svamlet. Soffan och bok nästa station, tyvärr till AC:ns tråkiga väsande men man kan inte få allt!
Ha en skön och fridfull söndag!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Ett land i spännande förändring

A man and a woman once sat down
at a bare table and looked out
at the sky. What needs to be done?

they asked, so that, in later years,
their children or their grandchildren
might ask, What shall we do today?
(from ”Songs from a Dying Village” by Tom Pow, Pueblo Press, 2009)

Sedan mitt blogginlägg om hjälpsamhetssvårigheter har jag funderat vidare över det där med ”äkta”, ”genuina”, ”riktiga” och ”traditionella” grekiska som en del ofta uttrycker att de vill uppleva. Det är svårt att svara på frågor om var man kan hitta det, om det över huvud taget går att hitta vars och ens föreställning. De där orden betyder ju olika för oss alla. Men om vi antar att de betyder små byar med kafenio eller ouzeri där det sitter några gamla gubbar och spelar tavli eller bara halvsover. Och att kvinnorna sitter i en gränd och skvallrar medan de virkar och broderar. Och att byn givetvis ser ut som en så’n där vykortsby med vita huskuber som har blå fönsterluckor och dörrar, någon med en bougainvillea klättrande längs en vägg, andra med stora krukor fulla av pelargoner. Hur nära verkligheten och dagens Grekland befinner vi oss? Och är bilden realistisk?

Överallt i Europa håller byar på att dö ut. Jag minns själv från min tonårstid hur den by som jag växte upp i förändrades. Tanter och farbröder dog, husen såldes till stockholmare som kom och tyckte att ”landet” var underbart och vi charmiga. En förödande landsbygds- och jordbrukspolitik förändrade stora delar av Sverige. I byarna och på landsbygden fanns en framtid för en handfull i min generation, vi andra gav oss iväg dit det fanns utbildning och jobb.
Visst har en del byar fått nytt liv, men ofta är det inflyttade som vill bo lantligt och jobbar i sta’n. Det gör att byar förändras till satelliter till städerna istället för levande byar.

I Grekland har en utflyttning från byarna pågått sedan ett antal år. De du träffar på någon liten ö eller i en liten by kanske bara bor där under turistsäsongen. Skolor är stängda, butiker och kafenio försvinner. Några olivlundar kan inte försörja hela familjer längre, det krävs andra jobb. Kvinnor vill ut i förvärvslivet eller måste ut av ekonomiska skäl. Greker i min generation (jag är 60 år) och de som är yngre än mig – kommer de att sitta och vara ”genuina” på någon kafenio? Knappast. De har andra planer, annat levnadssätt, andra krav och önskningar.

Du kanske tror att jag bara hittar på? Att jag skulle ha någon ond avsikt med att slå sönder den typiska Greklandsbilden? Inte alls, det är bara ett faktum.
Redan 2002 skrev Christiana Stylou and Lina Yiannarou en artikel i Kathimerini om döende byar: Villages are slowly dying. Här på sydöstra Kreta har vi ett exempel. En bergsby där det enligt uppgift inte bor någon grek året om. Några utlänningar bor där året om, resten av husen är antingen ruinaktiga som väntar på att bli sålda eller hus som sålts, renoverats och sedan sålts vidare till mestadels utlänningar som fritidshus. I en annan by som ligger nära kusten fanns för 10 år sedan taverna, kafenio, butik mm. Idag finns skolan kvar, kanske pga att det inte finns skola i grannbyn.

Jag undrar hur man spelar basket med sig själv. Eller hur det är att byta lärare varje år och ha dennes odelade uppmärksamhet. Eller att inte ha någon att byta mackor med på lunchrasten. Så har Christos det på ön Arkoi. Till hösten ska han börja tredje klass. Ensam. Det bor inte ens en präst på ön!
In pictures: The Greek school with a single student
The smallest school in the EU is in Greece with only one student

Jag har sett den här utvecklingen under de år jag rest till Grekland. Den bortglömda, slitna byn är numera vanligare än den uppsnofsade och, många gånger, tillrättalagda.

Är då detta sorgligt? Nja, det vet jag inte riktigt. Grekland måste givetvis också få förändras och utvecklas. Det går inte att konservera tillvaron för att den ska passa in i en turistbroschyr. Det behövs nya idéer, nya tag där turister smetas ut från kusterna och man anpassar sig till kunderna. För turisters krav och resvanor förändras också över tiden. Grekland har stora möjligheter att erbjuda en stor och bred variation av olika sorters vistelser med olika innehåll fördelade över året.

Det är spännande just nu att bo här för Grekland rör på sig, men vart är det på väg? Bli inte ledsen över att en tidsperiod håller på att gå i graven! Häng på och ta emot! Vem vet vad vi får uppleva i denna brytningstid!? Grekerna, landskapet, historien, idéerna, musiken, maten…ja, alltihop kommer att finnas kvar men mer eller mindre förändrat. Och det är människorna själva som måste forma sin tillvaro utifrån sina behov och önskningar – inte utfirån någon annans.

Ha det gott!

 

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

 

Nolletripp – dag 2 och 3

Första delen av den här trippen, dvs dag 1, finns här!

Dag 2

Fredagen, den stora dagen då ännu en nolla ska bockas av! Planerat sovmorgon och se’n dra mig ner till hotellfrukost (sisådär 9 år sedan sist…). Det mesta här i livet är en tolkningsfråga, men att bli väckt 06:30 kallar jag inte ”sovmorgon”. Utan att tråka ut någon med detaljer så tycker jag att det är väldigt konstigt att en del inte förstår att på ett hotell bor andra människor. Och att marmor och putsade väggar är en fantastisk miljö om man vill förstärka ljud.

Jag slappade på rummet, lugn morgon, packade upp en födelsedagspresent från syster och där fanns minsann kvällens festmiddag! Du kanske tycker att jag är tråkig som inte firar med kalas och så’nt. Jag försökte få familjen med på noterna, men gav upp efter några år. De envisades med att ge presenter så hotellvistelsen var från mor och nu ramlade alltså kvällens festmiddag in.

Efter en låååång hotellfrukost gav jag mig ut på sta’n. Jag har bloggat om Iraklio vid ett flertal tillfällen och då tipsat om museum, julmarknad mm. Idag stod inget på programmet mer än att strosa, shoppa, fika, läsa bok, glo på folkliv….

Jag började med att gå in på apotek och köpa öronproppar! Se’n kurs och fart till butikerna mellan Frihetstorget och Lejonfontänen samt i en del smågator där omkring. Visste du att centrala Iraklio har 970 butiker? Jag antar att de räknar alla oavsett utbud, men faktum kvarstår: det finns butiker vart man än vänder sig.

Shoppa var presenten till mig själv för att fira både födelsedag och att del av tjänstepension börjat betalas ut. Jag gillar inte att shoppa så jag måste ibland ge mig själv fria tyglar och löfte om att inte vara alltför kritisk. Och det finns några butiker som jag gillar och som brukar leverera. Då kan det vara roligt! I alla fall en stund.
När jag går till super market med ”handlelapp” så kommer jag hem med de varorna. Ibland har någon lagt ner ett paket kex bland mina varor, men det kan jag stå ut med. Fungerar även i andra butiker, men inte när jag ska köpa kläder. Varför är det så? Listan var:
1 jeanskjol
1 strandklänning
några sköna linnen
1 par sandaler
Jag kom hem med:
1 kjol
1 klänning
1 t-shirt
1 blus
1 par shorts
1 par piratbyxor
1 scarves
1 par sandaler
Jag prickade alltså in 1 (en) sak. Storartat!
Svårt att köpa kläder. Allt trasigt går bort, allt som är för kort går bort. Trendigt, inne och modernt intresserar mig inte. Jag är betydligt mer intresserad av hur ett plagg ser ut på mig och hur jag ser ut i det plagget. Det är där jag ibland blir lite väl kritisk…

Provning denna dag i Iraklio var ett eldprov i dubbel bemärkelse. Lycklig över att ha hittat något att prova tryckte jag in mig i hytt. Redan då pärlade sig svetten. Dags att krångla mig ur paltorna. Nu rann svetten. Då började jag fundera över vad jag inte behövde ta av mig och ändå prova. Dags att pressa ner kroppen i provplaggen. Nu kändes det smått läskigt att svetta ner plaggen, tänk på nästa som ska prova! Givetvis passade det inte för jag tar alltid en ”hoppasstorlek” eller så är storlekarna små. Bara att krångla mig ur. Då forsade svetten och snabbt fick jag på mig de gamla paltorna för nu fanns en risk att rinna bort och bara försvinna!
Det var så attans varmt i Iraklio!

In i basaren på jakt efter sandaler och andra fynd. På en hörna hittade jag nästan enfärgade scarvsar. Försäljaren och jag pustade och letade, men helt utan någon mönster fanns inte. När jag skulle betala utspann sig följande:
– Var kommer du ifrån?
– Jag är från Sverige, men bor i Ierapetra.
– Ah, Ierapetra! Nice!! Jag har en vän som bor här i sta’n vars mamma är från Sverige. Hans pappa är här från Kreta. Mamman heter Marie, du känner henne kanske?
Visst, världen är liten, men men….
– Neeej (jag drog på svaret som om jag tänkte efter), henne känner jag inte till.

Tillbaka till hotellet för avlastning och en stunds pusta. Sedan dags att strosa i gränder, kameran beredd, pustade ut på favoritfiket Indigo (mitt emot Titus-basilikan; cafét finns på facebook). De har sta’ns godaste crepes, folklivet drar förbi nästan på dina fötter, priserna är inte som vid Lejonfontänen och personalen är urtrevlig. Prova nästa gång du är i sta’n!
Jag tillbringade en stor del av eftermiddagen med att ömsom läsa bok, ömsom glo på folk. Besöket slutade med ett mycket gott skratt! På grekiskan har vi precis diskuterat sammansatta ord och hur mycket grekiskan vänder på ord. Så när servitrisen tyckte att jag kunde ju lite grekiska så hon sa på grekiska vad jag skulle betala så vände jag på det. Jag lyckades få 7:20 till 27 och tänkte att nu blir jag bestulen. Servitrisen skrattade så gott att hon knappt kunde prata, men lyckades få fram rätt summa på engelska! Tänk vad värme och nya krokiga hjärnvindlingar kan ställa till det!

Kvällen kom och det var dags för gourmetmiddag på Via Pastarella. Ett rikitgt kanonställe! Fantastisk service, hög kvalité på maten, goda viner, mysigt i en gränd. Rekommenderas – du blir inte besviken!
En hellyckad och delikat kväll då man liksom glider bort till en annan dimension. Tyvärr fungerar det inte så att man vaknar upp på hotellet utan måste bryta förtrollningen och ta sig dit för egen maskin. Men en varm, sen kväll vid Medelhavet tar man förtrollningen med sig, den svävar i luften som sådant där stoft som sagoféer strör omkring sig.

Dag 3

Med öronproppar fick jag sova nästan en hel timme längre än igår. Gissar att jag har ganska regelbundna vanor så kroppen är inställd på 7 – 7:30. Men jag fick i alla fall vakna av egen kraft! Och i lugn och ro!

Låååång hotellfrukost igen. Det fanns en liten tanke att checka ut, parkera bilen i centrumgaraget och gå längs med gamla stadsmuren. Jag gjorde det för ett par år sedan, men då visste jag inte vad jag vet idag och jag gick inte hela. Så kom jag ut från hotellet och det var varmare än igår! Gå på stadsmuren? Icke! Strosa en runda, prova ett plagg jag var osäker på igår, titta på folk och sedan bege mig hemåt lät som en bra plan.

På vägen hem längs med National road – ta av och köra upp till Mochos? Svänga ner om Milatos-grottan? Nej, jag ville bara hem. Kom till Ierapetra vid 13:30, möttes av härlig vind och frisk luft! Så skönt efter den tjocka värmen uppe på nordkusten. Avslutade med att svänga om vårt ”lördagskafenio” och där satt några i ”utlänningsgänget” så jag stannade till en kaffestund.

När jag kom hem sjönk jag ihop som en hösäck i soffan! Det tar på krafterna att nolla, köra mycket bil, sortera intryck, shoppa och ännu mer därtill i hög värme. SÅ nöjd med mina dagar! Nu återstår bara att klura ut hur jag enkelt ska få tag i resten på den där shoppinglistan…

Ha en skön helg!

PS. Foton från trippen på min flickr-sida!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

 

 

Nolletripp – dag 1

I torsdagsmorse började min nolletripp. Tänk, när jag gav mig iväg var jag under 60 och när jag kom hem drygt 2 dagar senare var jag över 60. Ibland känns det som om tiden går fortare än man själv…

Målet var Iraklio (eller gamla stavningen Heraklion). För att slippa köra National road fram och tillbaka kombinerade jag med en utflykt. Och var skulle den gå om inte in på centrala Kreta som är så vackert!? Rutten jag lagt upp blev så här i slutändan:

Google envisas med att lägga startpunkten norr om Ierapetra – fråga mig inte varför!

Ida-massivet ställer till det så turen blev alltför lång. Eftersom jag hade två stopp planerade där jag ville ha gott om tid så fanns inte mycket tid till småstopp. Man lär så länge man lever, t ex att inte gapa över för mycket.

När jag körde igenom byn Asími var det marknad och jag tror att hela bygden var där. Jag stannade och gick en runda, marknaden hade ungefär samma utbud som hos oss. Den var uppdelad på mer än en gata så den var inte så kompakt som här i Ierapetra. Rolig känsla att så snart jag lämnar hemområdet så är jag turist. Många blickar, en del små kommentarer. Byn liknade så många andra byar som är uppslagna längs en stor väg. Charmigt på sitt sätt, närmare vardagsgrekland än vykortsgrekland.

Lite disigt, men det gör bara att jag blir mer uppmärksam på det jag har omkring mig eftersom ögat inte kan förlora sig i fjärran.

Så körde jag vid Ida-massivets fot, bl a genom byn Fourfouras. Det började bli dags för en matbit, men ingenstans något som såg lovande ut. Landskapet kring Fourfouras påminde om Brösarps backar eller något kulligt engelskt landskap. Och efter ett tag öppnade sig ett ännu märkligare landskap med gröna kullar och mängder av oleander som forsade ner längs sluttningarna. Jag döpte det snabbt till oleanderland för jag har aldrig sett så mycket oleander.
Den här ön är magisk! Ständigt blir man överraskad med nya och fantastiskt vackra landskap, vyer och natur. Ön bara ger och ger och ger! Men det gäller så klart att vara öppen och ta emot. Den som tycker att berg är bara berg eller att natur inte är nå’t speciellt göre sig icke besvär.

Det som tagit stryk i naturen efter den nederbördsfattiga vintern och våren är olika grässorter och marktäckande småbuskar. De är bruna eller närmar sig brunt, dvs de är en månad tidiga. Ginst färgar sluttningar gula, men inte så intensivt som vanligt. I övrigt är det fortfarande grönt, men om man tittar lite närmare ser man att en del träd och växter ser lite hängiga ut. Det är ingen riktig stuns i naturen, den kippar efter andan. Eller rättare sagt vatten.

Arkadi

Så kom jag till Arkadi och det område där jag skulle ha mina två stopp:

Arkadi-klostret besökte jag före jul – det finns att läsa i detta inlägget under rubriken ”Dag 3”. Nu mötte jag flera bussar och det var gott om folk uppe vid klostret. Det är värt att besöka, men försök komma dit så tidigt som möjligt för att slippa värsta rusningen. Och glöm inte att titta in där dörrar är öppna för det finns flera utställningar.
Nu ropade magen på lunch så jag stannade vid stora matstället vid Arkadi. Gör inte det! Toan var gudasänd, maten ingen höjdare. Dessutom var det tydligt att kvinnan som jobbade där önskade vara någon annanstans och rörde sig saktare än slow motion. Släpade benen efter sig så det kliade i mina fingrar – tänk att få skaka om människan! På en åker pressades halm och lastades halmbalar. Lustigt scenario – turister till höger, arbetare till vänster. Två olika tillvaro.

Eleutherna

Dags för första planerade stoppet: det nya arkeologiska muséet i Eleutherna. Det är en modern byggnad som smälter samman med det urgamla landskapet. Muséet är bara en del av byggnaden och inte så stort. Museum lär mig alltid någonting. Antingen så får jag se det jag känner till, dvs det blir bilder till texten. Eller så vet jag inte så mycket, men blir inspirerad att veta mer. Det senare gällde i detta fallet. Otroligt intressant stad som funnits före Kristus ända in i bysantinsk tid och med kopplingar till olika länder, antikens Grekland med mera. Här bröts det sten som finns i en mängd statyer över Grekland och gamla romerska riket! Känner du till statyn ”Nike från Samothrake”? Skulptören sägs vara okänd, en del menar att det är Pythokritos som levde på Rhodos, men hans far Timochares, som också var skulptör, kom från Eleutherna. Och det bara fortsatte dyka upp den ena intressanta saken efter den andra.
Jag besökte inte utgrävningen eftersom en del av den var stängd. Kände också att jag behöver lära mig mer innan nästa besök. För fler besök blir det!
Kan rekommenderas för den som är historiskt intresserad.

Tsikalario och Margarites

Strax före byn Margarites stannade jag vid krukmakarverkstaden Tsikalario. Här fanns väldigt bra information om allt från var leran hämtas till vad de olika slutprodukterna heter och används till. Väl värt ett stopp!
När jag ville läsa om Margarites, krukmakarbyn, innan jag gav mig iväg fick jag veta att det funnits fyra krukmakarcentra på Kreta: Kendri, Nohia, Thrapsano och Margarites. De två första slutade sin produktion i början av 60-talet och det rätade ut min förvåning över att Kendri nämndes. Det är en by strax utanför Ierapetra och jag har aldrig sett något krukmakeri eller hört talas om det, men som sagt – det är ett tag sedan det avslutades.

Margarites är en fin liten by, kändes välkomnande att alla kapelldörrar stod på glänt. Kanske för att det snart var pingst. Som i så många kända byar där det säljs ”typiska” produkter (t ex Kritsa med sina dukar och vävnader) så blir det lite business över det hela. Behållningen för mig var att titta in i olika ”work shops” där utbudet skilde sig från det man ser på många platser. I några satt krukmakare och jobbade, de hade olika alster och stilar. Det var roligt att se olika variationer. Och jag kom därifrån med bl a ett par örhänge i keramik!

Dagen går mot sitt slut – snart framme

Före jul ifjol körde jag från Rethymnon till Iraklio via Anogia så denna gången blev det gamla vägen mellan de två städerna. Den är inte så spektakulär med vyer och stup som via Anogia, men det känns mäktigt att köra mellan bergen. På slutet belönas man med en underbart fin vy mor Iraklio – en sällan använd kameravinkel!

I området kring Arkadi – Margarites finns mer att se och uppleva, bl a grottor, kyrkor, kloster. Jag ska dit igen, men då kör jag ingen biltur utan lägger tiden i området istället. Om du kommer västerifrån (Rethymnon-hållet) så kan du börja med ett besök i Arkadi-klostret. Om du kommer österifrån (Iraklio-hållet) så kör via Anogia. Vägen upp till Anogia är dramatisk och vacker, inte alls lika fin på andra hållet.

Iraklio

Så var jag framme och checkade in på hotell Athinaikon (bra läge, bra pris). Efter uppackning och dusch iväg till kvällens goda middag på Amalia’s kitchen (nära Lejonfontänen). Smaker av Mexico och Texas och gott vin – härligt! (de har också grekisk mat om man föredrar det)

Dags att krypa i säng och se fram emot den stora dagen som skulle inledas med sovmorgon och hotellfrukost! Det låter väl bra? Men hur blev det… Mer om Iraklio och dag 2 i nästa inlägg!

Foton finns på min flickr-sida!

Ha en bra kväll och fortsättning på veckan!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

Mosaik

Ibland är tillvaron lite av varje, ungefär som mosaik. Det blir oftast väldans fint och bra tillsammans till slut!

Datorbytet snart klart! I paniken över den gamla datorns flämtande sista dagar gjorde jag givetvis ett fel vid beställningen, men det går att rätta till. Hårddiskar idag måste ju vara så himla stora eftersom programmen är stora eftersom de inte packas ihop eftersom hårddiskarna är så stora eftersom…. en rundgång där den ene föder den andre så att säga! Viss irritation bubblade upp vid några tillfällen som t ex när två favoritprogram inte längre går att installera.

På facebook råder inte irritation utan snarare panik. Det finns tydligen väderappar som visar regnskurar några dagar i nästa vecka. Nu har det väldigt stor betydelse var man ska vara på ön och det finns så mycket mer att se och uppleva än stranden så jag förstår inte riktigt problemet. Med tanke på hur nederbördsfattigt det varit i år och den snart icke existerande vattennivån i vår vattendamm så tror jag att alla som kommer ska vara glada så länge det kommer något ur duscharna.
Och det är inte bara på Kreta det är vattenbrist, förresten!

När jag kom hem till sta’n efter vandring i början av månaden fanns det en grupp militärer med militärlastbil i fiskehamnen. Precis då började en militärhelikopter snurra över husen. Nu har turkarna kommit, tänkte jag. Läget är ju minst sagt spänt fortfarande. Ute på sta’n skämtade vi om invasion, men det finns ett underliggande allvar. Det visade sig att det var övning av landsättning av trupper och de använde ön Chrissi. Jag har inte sett någon militärövning här på 4 år så visst undrar man….
Kreta hade i förrförra veckan ett annat besök: Charles och Camilla från Storbritannien avslutade sitt Greklandsbesök på Kreta! Ierapetra var med på ett hörn när det vid ett tillfälle bjöds på mat tillagat på minoiskt vis.

Det mest dramatiska som hänt i mitt lilla liv är ett nageltrång som dunkade uppåt knät. Fram med diverse instrument och operation. Två dagar senare – helt ok. Liten tuva kan stjälpa stort lass, men ibland behövs det inte mycket för att rycka upp tuvan. (Ja, jag är själv impnerad över hur jag lyckades svänga till den formuleringen!)
En inte fullt så dramatisk sak, men ändå omvälvande är att jag tycker att jag börjar förstå grekiskan och hur den hänger ihop. Troligen är det bara en av värmen överhettad hjärna som producerat någon sorts självbedrägeri utan förankring i verkligheten!

Agios Pnevma i kapellet med samma namn på Viannou-platån.

Helgen som kommer har vi pingst så på måndag är allt offentligt stängt och, håll i dig nu, frisörerna har helgdag. Pingsten handlar ju om att den helige ande, Agios Pnevma, gavs till lärljungarna och räknas därför som kyrkans födelse, dvs när man började sprida ordet. Om jag förstått det rätt så landade den helige anden på någons huvud och räknas därför som ”skyddshelgon” för frisörer.
Ordet pingst kommer från grekiskans Πεντηκοστή (Pentikosti) som betyder 50 och den enkla förklaringen är att undret med den helige anden skedde 50 dagar efter påsk. Det där pingstundret avbildades senare som ikonen här till vänster med jungfru Maria i mitten. Var konstnärerna fick det ifrån vet jag inte.

 

Du som följt bloggen vet att jag inte firar födelsedag med kalas och presenter utan gör något speciellt på min dag. För visst måste man på något sätt uppmärksamma den dag då man fick den finaste gåvan som finns: livet. Om jag är i Grekland på födelsedagen blir det hummer, men i år är det jämnt så det blir ett annat arrangemang. Imorgon bär det av på tvådagarstripp! Jag kör västerut tidigt på morgonen, har två intressanta stopp innan jag är framme vid slutmålet. Där ska jag njuta av min dag. I blogginlägg i nästa vecka ska jag berätta var jag varit och gjort och om det är något att rekommendera!
På tal om födelsedagar så pratade jag för ett par veckor sedan med min mor:
– I år är vi ju tre som ”nollar”, sa jag.
– Är vi?
– Ja, Frida (min systers dotter) börjar med att fylla 30, sa jag.
– Jaha.
– Och sedan fyller ju jag 60, sa jag.
– Va!? Fyller du 60? Är du så gammal??
– Ja, jo, det är jag, sa jag något tillkämpat. Och sedan fyller du 90.
– Det tycker jag att vi talar tyst om, sa hon. Men fyller du verkligen 60??
Då bytte jag samtalsämne.

Ha det gott och fridfull helg!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Digitalt strul och hjälpsamhetssvårigheter

Det är något ryckigt hos miss Lofquist för tillfället pga datorstrul. I torsdags kom en ny laptop nedburen av goda vänner som är här på en veckas semester. Nu installeras och uppdateras det i omgångar. Det är ju så himla tradigt och tar så’n tid. Ser fram emot att få svenskt tangenbord! Nu ska det inte längre bli fel på å ä ö!

Vi människor ska vara vänliga, respektfulla och hjälpsamma till varandra, tycker jag. De stora konflikterna i världen kan jag som individ inte göra mycket åt, men små konflikter och tanklöst gnissel kan växa. Jag kan påverka i min tillvaro och så får man hoppas att så’nt sprider sig som ringar på vattnet.

Ibland är det dock väldigt svårt att vara hjälpsam. Jag ger gärna tips och information om den del av Kreta som jag känner till och gärna om saker som är utanför de stora stråken. Jag tror att både turister och lokalbefolkning tjänar på att vi sprider ut oss mer över hela ön. Den som hittar hit till sydost och till Ierapetra kan gå en stadspromenad med mig för att se och hitta i sta’n samt få tips utanför sta’n. Och jag vill så klart ha vandrarkunder.
Men, men. Jag är med i några Greklands- och Kreta-grupper på facebook. Där kan folk fråga efter tips med mera och jag har svarat på en del, men nu gett upp. Huvuddelen av frågorna där går helt enkelt inte att besvara. Jag ska ge några exempel!

Vi ska till Kreta, Vad får vi inte missa/måste vi se/vad är speciellt/rekommenderade utflykter?
Först och främst – Kreta är en stor ö. Jag misstänker att många utgår ifrån att alla grekiska öar är små. Ta fram en kartbok eller Google maps så blir det väldigt tydligt hur stort Kreta är. Storleken gör att det är inte en ö som man betar av på en vecka eller två. Jag har massor av platser och sevärdheter kvar på den här ön och jag har varit här många gånger och jag har rest runt. På torsdag ska jag till två nya bekantskaper, men mer om det i annat blogginlägg.
Det här med ”måsten” osv förstår jag inte alls. Vad man vill se och uppleva hänger väl samman med vilka intressen man har? Till exempel om man inte är intresserad av historia så faller en bit bort. Kommer man att ha hyrbil? Är det barn med? Med lite mer information i frågan skulle det vara enkelt att ge bra svar.

Hur är vädret/temperaturen/badtemperaturen på Kreta?
Återigen – det är en stor ö. Och inte bara storleken utan också landskapet gör att vi kan ha flera olika väder på ön på samma gång. De olika bergsmassiven påverkar vädret mycket. Så en uppgift om var på Kreta underlättar!
Hur är vädret i september?
Ja, vad ska man säga om den frågan? Man kan säga som en av mina grekiska vänner: ”Vädret i september? Hur ska jag kunna veta det? Jag vet inte ens om jag lever!”. Hur brukar vädret vara skulle väl vara en bättre och rimligare fråga.
Vilken väderapp är mest tillförlitlig/har bäst väder?
Väderprognoser heter väl prognoser av någon anledning, eller hur? Vädret blir ändå som det blir och då blir man kanske besviken för det ”stämmer” inte. För mig känns frågan lite märklig eftrsom jag inte själv kollade vädret när jag var på semester. Blev det en molnig dag så passade den för nå’n utflykt jag ville göra. Eller en förmiddag på centralt kafé med en bok och folkliv.
Vandring är till viss del beroende av väder, det får t ex inte blåsa för mycket uppe i bergen eller vara för varmt. Jag har valt att använda den vädertjänst som har väderstationer utspridda över ön, bl a här i Ierapetra. Den stämmer. För det mesta.

Vi har bokat hotell X i Y. Är det bra eller dåligt?
Här hänger jag helt enkelt inte med. Borde man inte först frågat efter hotelltips i Y före bokning? Jag menar, det är så dags när man bestämt sig och bokat.
Tips på var vi ska åka/vilka öar som är värda att besöka! Vi ska åka i juni.
Den här frågan förstår jag inte alls så den bara rullar jag förbi när den dyker upp.

Tips på bra restauranger?
Vilken strand är bäst?
Var är det bra att bada?
Vilka byar är värda att besöka?
Oj, det här är väldigt svårt för det handlar om personlig smak. Jag kan tycka maten är väldigt god på en taverna, men någon annan tycker inte att det är mycket att hänga i julgranen. En by som är min favorit kan vara helt charmlös och intetsägande för någon annan.
Jag brukar berätta var tavernorna finns, hur stränderna ser ut osv så får var och en prova sig fram.

Finns det uttagsautomater?
Går det att betala med kort?
Rent spontant vill jag svara att det är självklart att det finns och att det går, men där får jag hejda mig. Vart ska personen resa? Var ska den bo – by eller turistort?
I städer och på de flesta turistorter på Kreta finns uttagsautomater. Det sätts t o m upp tillfälliga ATM, dvs de är öppna under turistsäsongen.

Var hittar vi det äkta/genuina/typiska Grekland?
Ja, det beror ju alldeles på vad ”äkta”, ”genuint” och ”typiska” står för. En del menar ”vykortsgrekland”, andra det som ligger utanför det. Det finns de som tror att hela Grekland ser ut som öarna i Kykladerna, som helt enkelt inte vet att ögrupperna har olika kännetecken och Kreta har sina egna profiler i de olika delarna av ön.

Jag skulle kunna vrida det här åt det mer satiriska eller ironiska hållet, men jag är övertygad om att hur lustiga frågorna än verkar så finns en äkta nyfikenhet bakom. Och den ska vi ta tillvara! Men tydligare och mer informativa frågor, tack! Då blir det enkelt att svara (och ge bra svar!) och också enkelt för frågeställaren att välja bland alla tips. Och slippa alla ovidkommande.

En fundering: när jag samlade ihop de här exemplen så slog det mig att det är väldigt vad människor försöker skaffa sig garantier och planera in i minsta detalj. Bilden av den perfekta semestern finns väl bara i huvudet? Vardagen och vår tillvaro styrs av så mycket tider och annat – ska det vara så på semestern också? Var blir det spontana av? Den där utflykten när man körde fel, kom till en andlöst vacker utsikt och sedan hamnade i en jättekonstig by. Eller tavernan där maten inte var någon höjdare, men där fanns en så underbart tokrolig servitör. Eller…. Det är de som blir höjdpunkterna och härliga minnen.

De bästa stunderna i livet bara händer!

Ha en trevlig helg!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Några trafiktips till besökare

Ja, då vad det det här med trafik som jag utlovade i förra inlägget. Nu börjar en period som jag tycker känns orolig på vägarna eftersom så många turister är ute och far. Jag har försökt sätta ihop några tips som förhoppningsvis kan hjälpa dig.

Först – Grekland anses som det värsta trafiklandet i Europa. Dödstalen i trafiken på Kreta har blivit en nationell fråga pga att den är hög och offren är unga. Avskräckt? Det ska du inte bli. Grekerna utgår oftast ifrån att den som kör hyrbil är vimsig och inte så bra på att köra bil. I alla fall inte så bra som greken själv.
Personligen tycker jag att köra bil i Italien är det värsta i Europa av de länder jag varit i, men det hjälper ju inte i detta fallet.

Du är nu i bilarnas land. Och vespornas, mopedernas och motorcyklarnas. Om du går eller cyklar på landsväg så var beredd på att trafiken inte lämnar mycket utrymme och inte saktar ner. Se dig noga för innan du korsar en gata eller väg.

Nej, du har inte kommit till biltjuvarnas förlovade land. Visserligen kör de flesta som om de stulit bilen, dvs offensivt och ryckigt. Man drar på där det går och saktar in där man måste. Det offensiva visar sig bl a i att det är viktigt att köra om allt som kommer i ens väg. För att göra det så snabbt som möjligt måste utgångsläget vara i ändan på den man ska köra om. Känns det obeahgligt, blir du stressad och irriterad? Kör in till sidan och släpp förbi. Och omkörning berör även mötande trafik som måste flytta på sig om det behövs. Här finns inte ”jag flyttar minsann inte på mig!”. We are in this together!

Trafikskyltar är i stort sett samma som i Sverige. Observera att på en del hastighetsskyltar finns en underskylt som indikerar regn och under den finns en annan hastighetsskylt. Arrangemanget betyder att vid häftigt regn är den nedersta hastigheten den högsta tillåtna.

Vägskyltar till byar osv står oftast med både grekiska och latinska bokstäver. En skylt som du ska titta noga efter om du vill hitta pärlor är denna text:

ΠΑΡΑΛΙΑ    eller    παραλία  (betyder strand)

Se upp med vespor, skotrar och liknande. Är det en turist som kör så ta skydd, är det en grek så släpp fram honom. Om du inte gör det så kommer han att ta sig fram i alla fall medelst slalomkörning och risken är stor att han kommer på din vänstra sida och svänger höger eller tvärtom när du ska köra rakt fram.
Se upp med gamla, buckliga, små pick-uper! De framförs av äldre män som svänger när och var de alltid gjort oavsett om det är på National road eller en grusväg.

Några saker är samma som i Sverige:
– använd aldrig blinkers! Det är bara dumt att avslöja för andra vart du är på väg.
– att passera heldragna linjer eller spärrområden har ingenting med trafikregler eller säkerhet att göra. Det är bara en sorts street art.
– såsa inte vid trafikljus, allra helst ska du köra strax innan ljuset slår om.

Några saker är inte som i Sverige:
– här gäller inte att JAG ska fram och jag ska fram NU. Blir det rörigt i en trafikkorsning så söker man kontakt med varandra, tar det lugnt och bestämmer vem som ska köra först.
– du kan parkera i lugn och ro utan att alla sätter sig på tutan. Alla vet att nästa gång är det deras tur och grattis till att du hittade en plats. Börjar du såsa och trixa kan irritationen stiga. Släpp då förbi trafiken och börja om.
– många tror att det är ok att dubbelparkera bara man sätter på varningsblinkers. Det är det inte! Det är ok att stanna till där du inte hindrar trafiken och sätta på varningsblinkers. Blir du borta för länge eller är i vägen så hör du snart en symfoni!

Varför tycker jag att det är oroligt med turister på vägarna? Av flera skäl:
– de läser kartor och diskuterar var de ska ta av. Så börjar de sänka farten och vingla lite fram och tillbaka eftersom de har annat för sig. Stanna och läs karta!
– de ser en fin utsikt, ett charmigt hus och stannar precis där. Mitt i en kurva? Men det gör väl inget, vi ska bara ta ett foto. Nej, nej! Kör fram en bit, stanna på en vettig plats och sedan får ni faktiskt bemöda er om att gå några steg.
– mycket att titta på? Stanna ofta, skiftas om att köra. Och släpp fram bakomvarande – alla är inte på semester…
– de hyr fordon som de inte kör annars, t ex jeep, fyrhjuling. Dessa fordon ska sedan framföras på vägar som de inte är vana vid. Populärt är också att köra öppen bil där solen gassar rakt på de semestrande hjärnorna som långsamt överhettas och smälter. Ok, du är på semester, men ha lite säkerhetstänk nedpackat i bagaget.
– kör inte fortare än trafiken runt omkring! Vi blir inte imponerade, tvärtom.

Ibland hamnar man på små, smala vägar eller kör in i en by. När det gäller byar är det oftast smartare att stanna utanför och gå in för att strosa i gränderna. Men om det är smalt och du får möte – kör så långt ut till kanten som möjligt och stå still! Kretensarna är urjävligt skickliga på att manövrera med små marginaler. De fixar det!

Rädd för att köra i städer? Parkera i utkanten och ta buss eller taxi in!

Tycker du att alla förare pratar i mobil? Korrekt iakttagelse, men det är faktiskt förbjudet. För några månader sedan höll en person på att hamna i havet här i Ierapetra. Föraren satt och pillade på mobilen och reagerade inte förrän framhjulen rullade av piren. Kunde gått väldigt illa!
När det gäller böter har jag hittat en aktuell sida där du kan läsa mer: speedingeurope.com. Värt att notera är att betala inom 10 dagar så halveras beloppet!

En annan sak som du kanske reagerar på är att detta folk som sägs älska sina barn över allt annat oftast inte visar det i bilen. Bilkuddar? Säkerhetsbälte? Går bra med ståplats mellan sätena eller att sitta oskyddad i ett knä i framsätet. Jag slutar nog aldrig att förvåna mig, för mig är det så inkonsekvent. Och korkat.

Dags att tanka? Kör in på macken, men det är inte du som tankar utan det gör personalen. Kört slut på bensin mitt i natten? Ledsen, det är väldigt svårt att hitta nattöppna bensinmackar. Bensinpriset? Jag vet inte om det är dyrare eller billigare än i Sverige, men i förra veckan kostade 1 liter bensin strax över 1,6 euro.

Och se upp med ”helförsäkring” på hyrbilar! Oftast är däck och underrede undantagna. När jag hade min bilolycka 2015 hamnade firman och jag i en långdragen diskussion vilket är en annan historia, men underredet hade fått sig en rejäl smäll.

Ja, jag vet inte vad jag har glömt, men det går bra att skriva tillägg eller frågor nere i kommentar!

Och skulle olyckan vara framme eller du behöver hjälp så titta efter skyltar med den här texten:

Hoppas du inte blivit avskräckt! Hyr bil, ta det lugnt, var lite förståndig och du får se och uppleva så mycket mer!
Till sist vill jag önska trevlig semester och Καλό ταξίδι!

Vandra med mig på Kreta – tryggare än att köra bil!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!