Etikettarkiv: resa

Så kom det – utegångsförbudet

Jag vet inte riktigt varför jag skriver det här inlägget, kanske för att reda ut mina tankar. Så ha tålamod, det här kan bli rörigt och i värsta fall helt ointressant.

Allra först vill jag skicka mandelblom och hälsning från mig och det kretensiska biet till alla snälla och uppmuntrande kommentarer Läs mer

Några tankar kring virus och att resa

Jag hade bestämt att inget virus och ingen gränskonflikt i bloggen, men det är givetvis svårt att undvika. Idag hade jag tänkt skriva ett annat inlägg, men det blir om Covid-19 så har vi det ur världen. Kanske kommer kommentarer i andra inlägg, men i detta ska det få grassera (!) fritt och ensamt. Anledningarna till att jag inte tänkte skriva om viruset var flera, bl a så figurerar det Läs mer

Köldknäpp och en riktig velpotta

Riktigt så här illa är det inte…än!

Köldknäpp
Igår kom en köldknäpp! Vi har haft fina dagar, men vintern är ju inte slut än. I morse var det drygt 6 grader vilket vid halv elva-tiden stigit till fantastiska 7,7 grader! Snön ligger längre ner än vanligt på sluttningarna på Dikti-massivet och i Thripti-bergen är det inte endast högsta toppen som fått snö. Så Läs mer

Hemma igen! Och en dag i Köpenhamn.

Så är Skåne-besöket slut och jag är hemma i Ierapetra igen. Måste nämna chocken jag fick vid ankomst till Kastrup – julgranar! Sjunde (7) november!!
En stökig flight hem från Kastrup till Aten som inte var den vanligen lugna reguljära sorten utan ett gäng onyktra finländare höll låda. Högljutt. Och som grädde på moset försening pga hård vind så flighten till Iraklio hade avgått. Alla 12 som skulle vidare lyckades komma med en senare flight Läs mer

Hemma igen trots egenstrul

Härliga dagar i Skåne! Musikafton, utställningar, träffa vänner och familj och mor, god mat, gott vin, perfekt temperatur, vandring i vackra Skåne, vinst i minigolf och mer därtill. Så i onsdags, den 24 juli, var det dags att styra hemåt till Ierapetra. Jag fick en idé att checka in via nätet så borde det gå smidigare på Kastrup. Brukar inte göra det så kanske det fanns en aning… Hur Läs mer

Rom: praktikaliteter och intryck (del 1:3)

Den eviga staden levererade! Den som är museum och stad på samma gång. Olika tidsperioder i en levande och modern stad. Rom är som ett överdådigt smörgåsbord utan slut. De flesta av de mest kända sevärdheterna har jag besökt vid tidigare tillfällen. Nu var det dags att tränga längre in och ner i sta’n!

Under förberedelserna tappade jag nästan sugen när jag letade boende. Jag ville bo i Läs mer

Våren tuffar vidare

I söndags var det riktigt vårväder! Ovanligt mycket folk som inte kunde stå emot att ta en promenad, några hade varit i kyrkan. Och ”mina” gubbar på mitt frukostställe diskuterade livligt och spelade tavli som vanligt. Inte kunde man vara inomhus en så’n dag så jag och Panda tog kustvägen upp till Agios Nikolaos. Havet är aldrig så vackert som i mars då det de flesta dagar har en djup, mättad blå nyans som inte liknar något annat. Jag antar att den kommer av växlingen mellan vinter och vår, att luften är speciell.
I Agios Nikolaos stod det turistbussar, turister promenerade i sta’n, både enskilt och i grupper, och några turistshopar var öppna. Eftersom de pratade tyska så var de antingen tyska vinterturister som chartras till Kreta att shoppa (enligt framgångstrikt koncept i bl a Turkiet; det började här på Kreta förra vintern) eller de första turisterna för säsongen. Jag lutar åt det senare. Första charterplanet brukar komma vid denna tiden, det kommer till Iraklio och från Tyskland. Tyskarna är de som har längst säsong på Kreta (och skandinaverna kortast).
Jag promenerade runt lite i lugna Agios Nikolaos, fr o m maj och över sommaren åker jag inte dit för då är det alldeles för mycket folk och ”kommers”. God crepes och gott kaffe på Asteria, studerade folklivet en stund, sedan bar det hemåt.

Jag har haft två vandringsdagar. Våren fortsätter framåt med fågelkvitter, knoppar, nyutslagna blommor, olika nyanser på träd och buskar allt efter när de slår ut vilket gör bergssluttningarna vackert skiftande. Påminner nästan lite om höstens palett! Det verkar som om all nederbörd har gett växterna extra liv. Det finns ett överflöd av knoppar och plantor som jag sällan skådat. Killingar letade efter ansvarslösa, slarviga mödrar som traskat vidare utan sina telningar, några grodor (paddor?) förde ett förfärligt oväsen i en vattenbassäng, rovfåglarna såg nästan ut att njuta av att kunna ligga och segla, segla och segla i oändlighet. Grisar tillhör inte vanligheterna, men på ett ställe uppe i bergen kan de dyka upp. Vädret är bra för vandring. Det blir varmt på eftermiddagen, men då kommer svag, kylig vind och svalkar. Och de långa vandringsbyxorna är undanlagda i vinterskåpet!

Den ena dagen blev det en lång och jobbig vandring som jag tänkt använda till endagskunder, men den blev inte bra så den åker i papperskorgen. Den andra dagen blev en kort vandring på ganska platt område – en skön omväxling.

Efter den långa vandringen tog jag taxi tillbaka till sta’n och det blev också en tidsresa! Vi har trevliga taxichaufförer, men alla kan inte så mycket engelska. Det kunde den här mannen som jag åkt med tidigare. Denna gången undrade han när jag kom till Ierapetra första gången (vilket var 1987). Det visade sig att han då körde buss för en firma som hade kontrakt med bl a Vingresor och han körde utflykter och transit. Oj, vad vi satte igång att minnas hotell, personer osv! Plötsligt slog en tanke mig och jag berättade den för honom: Det kan ju faktiskt vara så att jag åkt med honom för sisådär 30 år sedan och nu satt vi i taxibil 2019. Ja, vem vet?
Jag känner mig så rotad i Ierapetra och det är en märklig känsla eftersom jag inte är född här, inte växt upp här eller haft mitt yrkesverksamma liv här (förrän nu några år på slutet). Vi människor är så sammansatta av minnen och vår historia, men till stor del formar vi den själva.
Ibland pratas det i resesammanhang om hur många länder man besökt, vilka städer man varit i osv, ibland nästan som om det är en tävling. Jag är en ”blandresenär” som tycker om att upptäcka nya platser. Men jag är också något som då och då ses över axeln eller nämns lite nedsättande: jag är en återvändare. Jag tycker om att upptäcka och lära känna en plats djupare. Var och en på sitt sätt!

Jag tog några blommor med till dig från mina två vandringar denna veckan! Översta raden är två av mina favoriter. Mimosa därför att den blommar så överdrivet mycket, den bjuder på riktigt överflöd. Och den andra för att den är så skir och graciös att jag bara vill kupa mina händer kring den som skydd. Den är så vacker att det nästan gör ont.
(klicka på fot för större format!)

Nu regnar det uppe i Dikti-bergen coh det hänger mörka moln över Thripti-bergen. På närmare håll ser jag min smutsiga balkong, men den tar jag imorgon!

Ha det gott!


Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad.
Kontakta mig för frågor och bokning. Du som läser bloggen får 15 % rabatt på bokningar gjorda under februari och mars (gäller inte enstaka vandring)!
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

På resande fot

Det är ju viktigt i den digitala världen att redovisa position så här sitter jag på Atens flygplats på väg norrut. Där väntar dagar med familj och vänner, julmat och julmarknader, läkarbesök och annat ”passa på”. Jag tycker om att resa, men flygplatser är förbaskat tråkiga. Människor är alltid intressanta och roliga att betrakta, stämningen är full av löften och ständig rörelse, men i övrigt hade jag gärna bara passerat igenom snabbt och enkelt.

Hur som helst, det blir 10 dagar i Sverige och när jag är på resande fot får den digitala världen stå tillbaka. Det blir nog inget bloggande, facebookande el likn. Förra inlägget, Några grekiska vänner önskar att jag lägger ut lite foto på facebook under resans gång, men vi får se hur det blir med det. För dem är Skandinavien något exotiskt där uppe i norr. De förväntar sig kanske snömassor, älgar och röda stugor precis som svenskar förväntar sig att hela Grekland ska vara blåvitt med åsnor och dansande greker som ropar Opa! Vi har alla våra föreställningar och förutfattade meningar. Frågan är hur mycket de styr vad vi ser och upplever. Vad faller vid sidan om? Hur präglar det våra förväntningar? Vad blir vi besvikna över – det vi ser eller att inte få se det vi ville se?

I onsdags var vi fyra stycken som vandrade min ”Korsa Kreta”. Jag har tidigare nämnt att vi är ett gäng utlänningar som ses då och då på marknadsdagen och ibland över en söndagslunch. Tre i gänget skulle vandra, vi fick skjuta upp första datumet pga hård vind och när det var dags hade en sträckt en lårmuskel. Så vi blev fyra vandrare – tre tvåbenta och en fyrbent.

Det började allt annat än lovande. När jag steg upp vid 7-tiden och tittade ut så låg bergen både i öst och väst samt Ierapetra under ett svart molnlock. Tittade på meteo.gr och prognosen var uppklarnande under dagen. Bra! Vi hade väl vandrat en kvart ungefär när det började droppa uppifrån. Inte bra, men samtidigt fanns blå öppningar här och där. Vi hann knappt börja fundera över om vi skulle vända eller inte så slutade droppandet. Det såg lovande ut så vi fortsatte genom olivlundarna.

Min ”Korsa Kreta” går på småvägar och det finns flera alternativ. Mina vandrare hade önskat det mest plana alternativet. Oavsett vilket alternativ man väljer så passerar vi några byar. I Episkopi, ungefär halvvägs, var det dags för en fika. Då fick vi leta upp ett bord som inte stod direkt i solen! Vädret var verkligen på vår sida.

På väg till nästa by passerade vi en hund som sökt sig undan och gömt sig. Först trodde vi att den var skadad eller sjuk, men kom fram till att hon skulle föda. Vi kunde inte hjälpa till utan hade troligen bara stört och kanske skapat problem så vi fortsatte. Vår fyrbenta vandrare var framme och tittade och nosade i luften, men gick därifrån hon också.
En bit bort pratade vi en stund med en väldigt fin häst och tog fram de godsaker vi hade. Han blev väldigt nöjd. Förutom de här djuren så var det fullt med fjärilar, gräshoppor, trollsländor. Och när solen kom fram började fåglarna kvittra. Jag tänkte, som så ofta, vilken ynnest det är att kunna vandra på en plats som inte bara är andlöst vacker utan också har ett perfekt vandringsväder även under vinterhalvåret. Shorts, kortärmad t-shirt och levande natur – vad kan man mer begära i november?

Väl framme på nordkusten vid Egeiska havet var det dags för välförtjänt lunch efter 5 timmars vandrande. Först halvdog vi av tavernans ostbullar och se’n var vi inte kontaktbara då räkor med vitlök och chili förpassade oss till njutningens rike. Det finns ett talesätt som säger att ”Hungern är bästa kryddan”, men även fysisk aktivitet och frisk luft fungerar alldeles utmärkt som extrakrydda!

Dags att ta taxi tillbaka till Ierapetra, men skulle de acceptera den fyrbente vännen? Jag ringde och förklarade och fick precis det svar jag förväntade mig: ”Var ska vi sätta hunden?”. Alltså inte ett bestämt nej utan bolla över till mig att lösa mitt problem. Jag förklarade hur jag tänkt och det accepterades. Hunden fick sitta på golvet framme hos mig. Hon var så tyst och lugn att taxichauffören blev förtjust och tittade mer på henne än på vägen. Hm….något oroande. Vi kom lyckligt fram till Ierapetra.

En härlig dag och extra roligt att vandrarna över lunchen började fundera över nästa vandring! Kanske i december, kanske i mars. Härligt när människor blir bitna av vandringsbacillen!

Nu dags att gå ombord! Ha det gott!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Nyhet: halv vandringsvecka!
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad. Det går bra att kontakta mig hela året för frågor och bokning.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

 

 

Säsongsavslut och resdags

Nu är väl midsommarfirandet i full gång i Sverige! Har du övat på sångerna och alla danssteg? Vet du att den ”svenska” sången Små grodorna från början är en fransk marschsång från franska revolutionen som hette Löksången och i refrängen sjöng man I takt, kamrat? Britterna ändrade texten till I takt, små grodor.

Här i Grekland firas sommarsolståndet på en del platser, men inte midsommar. Sommarsolståndet var igår om jag är rätt informerad. Mer om firande av maj och vår och sommar finns i detta blogginlägget. Här firas Johannes Döparens födelsedag 24 juni som en speciell dag då fler än vanligt går i kyrkan.

I förra veckan gick jag igenom ångestfylld upplevelse. Jag vet inte varför jag har så svårt för mobiler och inte blir det enklare när det finns språkförbistring i bilden. Jag har två mobiler så det svenska sim-kortet passade där det skulle vara, men det grekiska passade inte i nya mobilen. Plus att jag hade några frågor kring kontantkortet. Det tog en stund innan tjejen i butiken och jag var klara. Då var det bara att gå hem och flytta över kontakter och annat. Jag som precis fått nya datorn att fungera (fast alla e-postadresser är borta…) och återvänja mig vid svenskt tangenbord. Teknik ska underlätta, men oj så energi- och tidskrävande det är ibland!

I måndags hade vi sista lektion i grekiska inför sommaruppehåll. Det är perfekt för just nu har grekiskan och jag ingen bra relation. Under sommaren kommer vi att få repetitionsuppgifter då och då mailade till oss. Perfekt så vi inte tappar det vi trots allt lyckats greppa. Och jag antar att magistern tänker som så att han vill inte dra allt en gång till i september, stackar’n.

I onsdags bestämde jag mig för att prova en kort vandring uppe i bergen. Jag vet inte varför, men jag har svårt för att acceptera att det är dags för vandringsuppehåll. Kanske det beror på att jag inte haft något sedan juli-augusti 2016 (ifjol var jag i Sverige juli-augusti och kunde vandra). Startade tidigt och visst, första timmen bjöd på skön, sval morgonluft och en svag vind smög omkring bland buskar och stenar. Sedan blev det mindre skönt och bara jobbigt. Det är definitivt dags för uppehåll, högsommaren är igång och då ska man inte vandra. Cikadorna är igång med sina genomträngande ljud. Det fanns en del vattenpölar så uppe i bergen har det kommit regn. Timjan blommar så i det gröna fanns lila fläckar här och var. Inga bin, insekter eller fjärilar – de har väl gett upp efter den magra våren.
Jag fick i alla fall sagt ”hej då, vi ses i september” till bergen (ungefär som hejdå macken, vi ses imorrn…).
På väg hem körde jag genom Kalamafka och när jag passerat Oasis mitt i byn slog det mig att jag kan givetvis inte köra förbi strax innan lunch utan att stanna! Och jag fick väldans god mat som vanligt tillsammans med fantastisk utsikt.

 

 

 

 

Passerade stora vattendammen utanför sta’n och där är det minst sagt torrt. På våren är den full av vatten och kapellet syns inte, i början av hösten kan vi se taket på kapellet, sedan börjar det fyllas på med regn. År 2014 var vi bekymrade för vattennivån efter en ganska torr höst och nederbördsfattig början på vintern. Jämför de här två fotona. Och titta på datumen! (klicka på foto för större format)

28 dec 2014

 

 

 

 

21 juni 2018

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Igår kväll låg det en större, väldigt upplyst båt för ankar en bit ut. Det visade sig vara en privatbåt från Qatar. Jag undrar om de navigerat fel, de borde väl vara borta vid Elounda, ”Kretas riviera”. Men det är roligt med besök och alla är välkomna. Jag undrar dock om de var iland, imorse var båten i alla fall borta.

En dag på nätet fladdrade det förbi en reklam för en app. Jag hoppade till för den hette Calm och i 15 sekunder kunde man titta på en bild av löv som det regnade på och man skulle inte göra någonting. Appar i all ära, men om man behöver vara engagerad i och uppmärksam på en app för att koppla av – är det då inte något som är fel?

Idag har jag varit på stranden vilket tillsammans med en svalkande havsbris var riktigt njutbart. Slutar aldrig att förvåna mig över att greker absolut ska ha små barn till att bada. Ungarna gråter och skriker, men det hjälper inte. De bärs ut och det sköljs vatten över dem. Låt ungarna sitta i vattenbrynet och stapla stenar eller gräva en vallgrav. Tids nog lär de söka sig ner i vattnet.

Det börjar dra ihop sig till Sverige-resa! Allt är tvättat, städning får vänta, blomvakt anlitad. Det är bara att packa imorgon. Tidig avgång från hemmet söndag morgon. Håll tummarna att allt flyter på så jag inte råkar ut för samma som min vän gjorde i söndags: 11 timmars försening.
Hur det blir med bloggandet under Skåne-dagarna vet jag inte, men jag är hemma i Ierapetra igen 4 juli så då lär jag väl knåpa ihop nå’t.

Ha det skönt och njut av livet! Och Glad midsommar!

PS. Foton finns på min flickr-sida!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni. Det går bra att kontakta mig för frågor och bokning hela året.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Digitalt strul och hjälpsamhetssvårigheter

Det är något ryckigt hos miss Lofquist för tillfället pga datorstrul. I torsdags kom en ny laptop nedburen av goda vänner som är här på en veckas semester. Nu installeras och uppdateras det i omgångar. Det är ju så himla tradigt och tar så’n tid. Ser fram emot att få svenskt tangenbord! Nu ska det inte längre bli fel på å ä ö!

Vi människor ska vara vänliga, respektfulla och hjälpsamma till varandra, tycker jag. De stora konflikterna i världen kan jag som individ inte göra mycket åt, men små konflikter och tanklöst gnissel kan växa. Jag kan påverka i min tillvaro och så får man hoppas att så’nt sprider sig som ringar på vattnet.

Ibland är det dock väldigt svårt att vara hjälpsam. Jag ger gärna tips och information om den del av Kreta som jag känner till och gärna om saker som är utanför de stora stråken. Jag tror att både turister och lokalbefolkning tjänar på att vi sprider ut oss mer över hela ön. Den som hittar hit till sydost och till Ierapetra kan gå en stadspromenad med mig för att se och hitta i sta’n samt få tips utanför sta’n. Och jag vill så klart ha vandrarkunder.
Men, men. Jag är med i några Greklands- och Kreta-grupper på facebook. Där kan folk fråga efter tips med mera och jag har svarat på en del, men nu gett upp. Huvuddelen av frågorna där går helt enkelt inte att besvara. Jag ska ge några exempel!

Vi ska till Kreta, Vad får vi inte missa/måste vi se/vad är speciellt/rekommenderade utflykter?
Först och främst – Kreta är en stor ö. Jag misstänker att många utgår ifrån att alla grekiska öar är små. Ta fram en kartbok eller Google maps så blir det väldigt tydligt hur stort Kreta är. Storleken gör att det är inte en ö som man betar av på en vecka eller två. Jag har massor av platser och sevärdheter kvar på den här ön och jag har varit här många gånger och jag har rest runt. På torsdag ska jag till två nya bekantskaper, men mer om det i annat blogginlägg.
Det här med ”måsten” osv förstår jag inte alls. Vad man vill se och uppleva hänger väl samman med vilka intressen man har? Till exempel om man inte är intresserad av historia så faller en bit bort. Kommer man att ha hyrbil? Är det barn med? Med lite mer information i frågan skulle det vara enkelt att ge bra svar.

Hur är vädret/temperaturen/badtemperaturen på Kreta?
Återigen – det är en stor ö. Och inte bara storleken utan också landskapet gör att vi kan ha flera olika väder på ön på samma gång. De olika bergsmassiven påverkar vädret mycket. Så en uppgift om var på Kreta underlättar!
Hur är vädret i september?
Ja, vad ska man säga om den frågan? Man kan säga som en av mina grekiska vänner: ”Vädret i september? Hur ska jag kunna veta det? Jag vet inte ens om jag lever!”. Hur brukar vädret vara skulle väl vara en bättre och rimligare fråga.
Vilken väderapp är mest tillförlitlig/har bäst väder?
Väderprognoser heter väl prognoser av någon anledning, eller hur? Vädret blir ändå som det blir och då blir man kanske besviken för det ”stämmer” inte. För mig känns frågan lite märklig eftrsom jag inte själv kollade vädret när jag var på semester. Blev det en molnig dag så passade den för nå’n utflykt jag ville göra. Eller en förmiddag på centralt kafé med en bok och folkliv.
Vandring är till viss del beroende av väder, det får t ex inte blåsa för mycket uppe i bergen eller vara för varmt. Jag har valt att använda den vädertjänst som har väderstationer utspridda över ön, bl a här i Ierapetra. Den stämmer. För det mesta.

Vi har bokat hotell X i Y. Är det bra eller dåligt?
Här hänger jag helt enkelt inte med. Borde man inte först frågat efter hotelltips i Y före bokning? Jag menar, det är så dags när man bestämt sig och bokat.
Tips på var vi ska åka/vilka öar som är värda att besöka! Vi ska åka i juni.
Den här frågan förstår jag inte alls så den bara rullar jag förbi när den dyker upp.

Tips på bra restauranger?
Vilken strand är bäst?
Var är det bra att bada?
Vilka byar är värda att besöka?
Oj, det här är väldigt svårt för det handlar om personlig smak. Jag kan tycka maten är väldigt god på en taverna, men någon annan tycker inte att det är mycket att hänga i julgranen. En by som är min favorit kan vara helt charmlös och intetsägande för någon annan.
Jag brukar berätta var tavernorna finns, hur stränderna ser ut osv så får var och en prova sig fram.

Finns det uttagsautomater?
Går det att betala med kort?
Rent spontant vill jag svara att det är självklart att det finns och att det går, men där får jag hejda mig. Vart ska personen resa? Var ska den bo – by eller turistort?
I städer och på de flesta turistorter på Kreta finns uttagsautomater. Det sätts t o m upp tillfälliga ATM, dvs de är öppna under turistsäsongen.

Var hittar vi det äkta/genuina/typiska Grekland?
Ja, det beror ju alldeles på vad ”äkta”, ”genuint” och ”typiska” står för. En del menar ”vykortsgrekland”, andra det som ligger utanför det. Det finns de som tror att hela Grekland ser ut som öarna i Kykladerna, som helt enkelt inte vet att ögrupperna har olika kännetecken och Kreta har sina egna profiler i de olika delarna av ön.

Jag skulle kunna vrida det här åt det mer satiriska eller ironiska hållet, men jag är övertygad om att hur lustiga frågorna än verkar så finns en äkta nyfikenhet bakom. Och den ska vi ta tillvara! Men tydligare och mer informativa frågor, tack! Då blir det enkelt att svara (och ge bra svar!) och också enkelt för frågeställaren att välja bland alla tips. Och slippa alla ovidkommande.

En fundering: när jag samlade ihop de här exemplen så slog det mig att det är väldigt vad människor försöker skaffa sig garantier och planera in i minsta detalj. Bilden av den perfekta semestern finns väl bara i huvudet? Vardagen och vår tillvaro styrs av så mycket tider och annat – ska det vara så på semestern också? Var blir det spontana av? Den där utflykten när man körde fel, kom till en andlöst vacker utsikt och sedan hamnade i en jättekonstig by. Eller tavernan där maten inte var någon höjdare, men där fanns en så underbart tokrolig servitör. Eller…. Det är de som blir höjdpunkterna och härliga minnen.

De bästa stunderna i livet bara händer!

Ha en trevlig helg!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!