Etikettarkiv: shoppa

Vecka 45

Om förra veckan var avslagen så har den här varit och är påslagen. Ibland önskar man sig att saker och ting ska vara mer jämt utspridda, men jag vette sjutton. Det hade nog blivit lite enformigt eller entonigt i längden. Livet är som en berg- och dalbana och det är väl så det ska vara.

Såg du förresten rubriken på det här blogginlägget? Du vet väl att ange tid med veckonummer är en svensk grej? Jag fick gå och titta i kalendern eftersom jag numera är helt vilse när det gäller veckonummer.

I måndags fortsatte jag terapin mot avslagenhet med medicinen ”shoppa”.  Tog mig ut till en järnhandel som det kallades när jag var barn. En så’n där ganska stor affär som har allt man behöver (plus allt det där man inte visste att man behövde), men huvudsakligen när det gäller den mer hantverksmässiga delen av hemmet. Därefter en affär som säljer till tavernor o likn så där finns allt från stora kastruller till glas till möbler (plus allt det där man inte visste att man behövde). Vad jag kom hem med? Jo tack, silikon, korgar, matta, krokar, ljuslyktor, vattenkokare. Väldigt lyckat!

I tisdags mer shopping! Vi var två stycken som gav oss iväg på utflykt över bergen till Agios Nikolaos. En del etablissemang hade bommat igen, men säsongen pågår ju fortfarande så jag hittade både en snygg tröja och en dito blus. Jag tycker om Agios Nikolaos från oktober till april ungefär. Övrig tid är det alldeles för mycket turister, men så blir det när huvudnäringen är just turism. Skönare nere hos oss i Ierapetra där året är mer jämt. Vi blir inte invaderade och vardagen är ständigt närvarande. God lunch blev det i alla fall vid en av de små stränderna där det både låg folk i solstolarna och i havet!

I onsdags var jag hos frissan några timmar. Jag har haft i stort sett samma frisyr i cirka 18 år så i våras kände jag att nu vill jag ha förändring. Men det krävs lite längd för att kunna ändra frisyr så håret sattes på utväxt, men nu hade jag fått nog. Någon revolutionerande förändring blev det inte, det går inte att göra så mycket med mjukt babyhår med rakt självfall. Andra kommer inte att se så stor skillnad, huvudsaken (!) att jag känner att det är annorlunda.

Igår var det dags för lektion i grekiska där vi mal på med den där verbformen som inte finns i svenskan och jag begriper inte ett jota utan bara flyter med och hoppas att plötsligen utropa Eureka! Så talar vi inte mer om det.
Smet inom skomakaren på vägen hem för att få lagat en axelrem på en väska. Det gick på fem röda och han ville ha en hel euro för jobb och material så han fick två. Och ett väldigt stort tack, så klart.

Idag skulle jag ut och vandra. Jag har gått igenom en hel del blogginlägg till nya menyvalet ”TTT – Tips Till Turist”. Då upptäckte jag att jag skrivit om de vandrare som måste upp på toppar vilket inte lockar mig så kanske mitt projekt skulle bli platåer. Detta hade jag glömt bort! Idag skulle jag upp till Katharo-platån. Väderprognosen såg inte så bra ut, men jag tänkte chansa. Förutom att jag inatt vaknade av åska så var tidig morgon blöt och himlen jämntjock. Över bergen i väster och öster kunde jag se att det regnade. Alltså beslutade jag göra ett nytt försök på måndag och kröp ner igen i sängen.

Istället har jag idag roat mig med att ta bort gamla silikonfogar. Roat och roat – så himla kul var det inte. Mer pilligt och tålamodsprövande. Försökte göra fogar, men det fungerade inte. Ner till en vän och fick låna kompletterande utrustning.
Det sägs ibland att övning ger färdighet, men det stämmer inte alltid eller så greps jag av högmod. Min första fog blev nämligen väldigt bra och snygg medan de resterande tre ser högst amatörmässiga ut. Nästan lite som ett barn som kladdat med modellera. Hur som helst, nu är det tätt kring köksvasken. Givetvis kan jag inte laga middag och störa torkningen utan jag måste gå ut och äta. Behaglig indirekt vinst!
Badkaret ska få nya fogar imorgon, måste bara låta det torka efter grundlig skrubbning. Sån’t här arbete måste verkligen planeras. Torrt och rent före och sedan torkningstid. Man kan bli trött redan innan man börjat.

I helgen ska jag gå en kurs som Ε.ΔΙ.Κ. (ungefär Kretas frivilliga räddningsmanskap) ska hålla. Vi är ett gäng som ska få genomgångar i bergsvandring, första hjälpen, faror, aktsamhet om naturen osv. Ska bli väldigt roligt och intressant! Ierapetra-gruppen av Ε.ΔΙ.Κ. bildades 2015 så de har inte varit igång så länge. De är med och räddar människor i raviner, vid bränder, trafikolyckor osv.

Om 14 dagar reser jag till Sverige, ska försöka få ihop en nyhetsbulletin innan dess men jag lovar inget. Håll utkik!

Ha en skön helg!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Nyhet: halv vandringsvecka!
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad. Det går bra att kontakta mig hela året för frågor och bokning.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Leveranstryck

Alltså, bloggar gör jag för att jag tycker om att skriva. Jag började blogga 2013 och tycker att jag hittat min nisch och ton. Jag vet inte hur det är för andra bloggare, men ibland kan jag känna att läsarens förväntningar kommer så i fokus att jag nästan avstår från att blogga. Kanske kan liknas lite vid skrivkramp. Det går inte att leverera stora, dramatiska händelser stup i kvarten. Vardagen är som den är, ibland vilsamt händelsefattig. Så jag tänker att kvitt vilket, jag snor ihop nå’t i alla fall. Den som inte är intresserad kan hoppa till någon annan blogg eller artikel eller nå’t annat.

Det brinner på ön. Borta vid Sitia pågår en brand, men några brandbilar fick ge sig av därifrån för att ta itu med brand i Selakano (nordväst om oss, strax ovanför bergsbyn Males). De inväntar nu hjälp från brandkåren i Iraklio för i området är det upp till 8 Bft (cirka 17-21 m/s) i vindstyrka så det blir svårt att släcka och att kontrollera branden.

I veckan har jag varit på två av mina favoritstränder. Jag tillhör de som inte badar utan jag läser, funderar över livet, lyssnar på vågorna, slumrar under mitt parasoll. En sak som jag gärna studerar är andra människor. Det finns de som tycker att det är ofint, oartigt och påfluget, men det förstår inte jag. Något mer intressant och underhållande än mänskligt beteende är svårt att hitta! Nu är det slut med det. Båda dagarna upptäckte jag att folk solade och badade, men däremellan pillade alla på sina telefoner. Alla som var där var alltså någon annanstans. Nästan alldeles stilla och inte ett dugg underhållande. Vad månde bliva i förlängningen? Trista och hemska tankar!

Jag har skrivit om vattenbristen som kommunen sagt inte är så krisartad fast kanske lite så vi stänger kranarna då och då? Nu har man slutat skyla över, nu heter det att vi har det värsta läget på 40 år. Befintliga borrningar ute i byarna inspekteras, nya borrningar planeras. Området är extremt vattenberoende i och med växthusen så det behövs åtgärder.

I onsdags lämnade mitt kylskåp in lite långsamt och innehållet var ljummet på kvällen. Inte precis en önskvärd händelse i den här värmen! Förra gången det hände var vid påsk. Jag upptäckte att jag saknade min gamle kompis som jobbar med kylar, frysar, spisar och så’nt, men man kan väl inte begära att någon ska ta en kyl under armen och flyga ner på stört?
Vid 18-tiden igår anlände två herrar (varav en var här i påskas) och min hyresvärd. Samma fel som i påskas: freonet har läckt (inte ut på mig, hoppas jag) så de fyllde på. Jag hörde i diskussionen att hyresvärden lät mer och mer sorgsen på rösten och talade lågmält. Till slut frågade jag vad som var på gång och jo, det är dags att köpa ett nytt skåp. Det svider för min hyresvärd. Han är väldans pengaorienterad för att uttrycka det snyggt. Väldans bra hyresvärd så jag klagar inte, bara konstaterar.

Har idag lusläst programmet för Kirvian (kulturfestival) hos oss i Ierapetra och Sommarfestivalen i Iraklio. Fanns en del intressant, får fundera lite. De flesta arrangemang här nere börjar nästan mitt i natten vilket jag har svårt att vänja mig vid. En sak som jag är lite sugen på är att se den grekiska uppsättningen av Mamma Mia. Det vore väl ett häftigt möte på flera plan mellan Sverige och Grekland?

Nere hos oss blåser det också vilket är väldigt skönt i värmen! Jag fick en konstig idé idag: jag tror att jag ska ta en shoppingrunda! Jag gillar ju inte att shoppa, men ibland måste man innan kläderna faller isär. Det blev en svettig men produktiv och rolig runda! Några ögonblick:

– Oh! So you live here in town?
– Yes.
– Are you married to a Greek?
– No, I’m single.
– Get one!
– O…hm…ok!

– I really shouldn’t have a dress without sleeves.
(visade och pekade på det begynnande hänget på överarmarna)
– If you talk more about that I will slap you! 

I en butik slog biträdet över till grekiska titt som tätt.
– Sorry, but now you’re speaking Greek again.
– Excuse me, it’s because I know that you live here!
– You don’t have to excuse yourself, it’s ok, it’s just that I only understand a word here and there.
Och så skrattade vi en stund tills nästa gång. Det blev många skratt!

Ibland tar saker oväntad vändning! En butiksägarinna och jag har känt varandra i sisådär 8 år. Hon älskar att sälja, men gör det på ett något pushigt sätt som jag inte gillar. Så jag stoppade henne som vanligt och hon sa:
– Yes, yes, I know, you don’t like but you know how I am!
Och i sin iver att sälja hittade hon en blus som var så himla rätt!

Turister gör inte av med pengar, det handlas väldigt lite enligt butikerna. Lite konstigt, tycker jag, för utbudet har blivit så mycket bättre de senaste 10 åren. Jag köper gärna linnekläder gjorda i Grekland, känns bra att stötta och kvalitén är hög i de flesta fall. Du vet väl att tekoindustrin är en av de få sektorer i Grekland som kan visa en ökning under krisåren?

Och i en butik hoppade en klänning fram som jag inte visste att jag behövde eller letade efter, men som var perfekt och satt som sydd till mig! I sådana stunder kan t o m jag tycka det är kul att shoppa!

Nu ska jag inleda helgen med att ställa mig och svettas vid spisen! Det är härligt att leva!! (hm…)
Ha en skön och fridfull helg!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad.
Det går bra att kontakta mig för frågor och bokning hela året.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

Nolletripp – dag 2 och 3

Första delen av den här trippen, dvs dag 1, finns här!

Dag 2

Fredagen, den stora dagen då ännu en nolla ska bockas av! Planerat sovmorgon och se’n dra mig ner till hotellfrukost (sisådär 9 år sedan sist…). Det mesta här i livet är en tolkningsfråga, men att bli väckt 06:30 kallar jag inte ”sovmorgon”. Utan att tråka ut någon med detaljer så tycker jag att det är väldigt konstigt att en del inte förstår att på ett hotell bor andra människor. Och att marmor och putsade väggar är en fantastisk miljö om man vill förstärka ljud.

Jag slappade på rummet, lugn morgon, packade upp en födelsedagspresent från syster och där fanns minsann kvällens festmiddag! Du kanske tycker att jag är tråkig som inte firar med kalas och så’nt. Jag försökte få familjen med på noterna att inte fira, men gav upp efter några år. De envisades med att ge presenter så hotellvistelsen var från mor och nu ramlade alltså kvällens festmiddag in.

Efter en låååång hotellfrukost gav jag mig ut på sta’n. Jag har bloggat om Iraklio vid ett flertal tillfällen och då tipsat om museum, julmarknad mm. Idag stod inget på programmet mer än att strosa, shoppa, fika, läsa bok, glo på folkliv….

Jag började med att gå in på apotek och köpa öronproppar! Se’n kurs och fart till butikerna mellan Frihetstorget och Lejonfontänen samt i en del smågator där omkring. Visste du att centrala Iraklio har 970 butiker? Jag antar att de räknar alla oavsett utbud, men faktum kvarstår: det finns butiker vart man än vänder sig.

Shoppa var presenten till mig själv för att fira både födelsedag och att del av tjänstepension börjat betalas ut. Jag gillar inte att shoppa så jag måste ibland ge mig själv fria tyglar och löfte om att inte vara alltför kritisk. Och det finns några butiker som jag gillar och som brukar leverera. Då kan det vara roligt! I alla fall en stund.
När jag går till super market med ”handlelapp” så kommer jag hem med de varorna. Ibland har någon lagt ner ett paket kex bland mina varor, men det kan jag stå ut med. Fungerar även i andra butiker, men inte när jag ska köpa kläder. Varför är det så? Listan var:
1 jeanskjol
1 strandklänning
några sköna linnen
1 par sandaler
Jag kom hem med:
1 kjol
1 klänning
1 t-shirt
1 blus
1 par shorts
1 par piratbyxor
1 scarves
1 par sandaler
Jag prickade alltså in 1 (en) sak. Storartat!
Svårt att köpa kläder. Allt trasigt går bort, allt som är för kort går bort. Trendigt, inne och modernt intresserar mig inte. Jag är betydligt mer intresserad av hur ett plagg ser ut på mig och hur jag ser ut i det plagget. Det är där jag ibland blir lite väl kritisk…

Provning denna dag i Iraklio var ett eldprov i dubbel bemärkelse. Lycklig över att ha hittat något att prova tryckte jag in mig i hytt. Redan då pärlade sig svetten. Dags att krångla mig ur paltorna. Nu rann svetten. Då började jag fundera över vad jag inte behövde ta av mig och ändå prova. Dags att pressa ner kroppen i provplaggen. Nu kändes det smått läskigt att svetta ner plaggen, tänk på nästa som ska prova! Givetvis passade det inte för jag tar alltid en ”hoppasstorlek” eller så är storlekarna små. Bara att krångla mig ur. Då forsade svetten och snabbt fick jag på mig de gamla paltorna för nu fanns en risk att rinna bort och bara försvinna!
Det var så attans varmt i Iraklio!

In i basaren på jakt efter sandaler och andra fynd. På en hörna hittade jag nästan enfärgade scarvsar. Försäljaren och jag pustade och letade, men helt utan någon mönster fanns inte. När jag skulle betala utspann sig följande:
– Var kommer du ifrån?
– Jag är från Sverige, men bor i Ierapetra.
– Ah, Ierapetra! Nice!! Jag har en vän som bor här i sta’n vars mamma är från Sverige. Hans pappa är här från Kreta. Mamman heter Marie, du känner henne kanske?
Visst, världen är liten, men men….
– Neeej (jag drog på svaret som om jag tänkte efter), henne känner jag inte till.

Tillbaka till hotellet för avlastning och en stunds pusta. Sedan dags att strosa i gränder, kameran beredd, pustade ut på favoritfiket Indigo (mitt emot Titus-basilikan; cafét finns på facebook). De har sta’ns godaste crepes, folklivet drar förbi nästan på dina fötter, priserna är inte som vid Lejonfontänen och personalen är urtrevlig. Prova nästa gång du är i sta’n!
Jag tillbringade en stor del av eftermiddagen med att ömsom läsa bok, ömsom glo på folk. Besöket slutade med ett mycket gott skratt! På grekiskan har vi precis diskuterat sammansatta ord och hur mycket grekiskan vänder på ord. Så när servitrisen tyckte att jag kunde ju lite grekiska så hon sa på grekiska vad jag skulle betala så vände jag på det. Jag lyckades få 7:20 till 27 och tänkte att nu blir jag bestulen. Servitrisen skrattade så gott att hon knappt kunde prata, men lyckades få fram rätt summa på engelska! Tänk vad värme och nya krokiga hjärnvindlingar kan ställa till det!

Kvällen kom och det var dags för gourmetmiddag på Via Pastarella. Ett rikitgt kanonställe! Fantastisk service, hög kvalité på maten, goda viner, mysigt i en gränd. Rekommenderas – du blir inte besviken!
En hellyckad och delikat kväll då man liksom glider bort till en annan dimension. Tyvärr fungerar det inte så att man vaknar upp på hotellet utan måste bryta förtrollningen och ta sig dit för egen maskin. Men en varm, sen kväll vid Medelhavet tar man förtrollningen med sig, den svävar i luften som sådant där stoft som sagoféer strör omkring sig.

Dag 3

Med öronproppar fick jag sova nästan en hel timme längre än igår. Gissar att jag har ganska regelbundna vanor så kroppen är inställd på 7 – 7:30. Men jag fick i alla fall vakna av egen kraft! Och i lugn och ro!

Låååång hotellfrukost igen. Det fanns en liten tanke att checka ut, parkera bilen i centrumgaraget och gå längs med gamla stadsmuren. Jag gjorde det för ett par år sedan, men då visste jag inte vad jag vet idag och jag gick inte hela. Så kom jag ut från hotellet och det var varmare än igår! Gå på stadsmuren? Icke! Strosa en runda, prova ett plagg jag var osäker på igår, titta på folk och sedan bege mig hemåt lät som en bra plan.

På vägen hem längs med National road – ta av och köra upp till Mochos? Svänga ner om Milatos-grottan? Nej, jag ville bara hem. Kom till Ierapetra vid 13:30, möttes av härlig vind och frisk luft! Så skönt efter den tjocka värmen uppe på nordkusten. Avslutade med att svänga om vårt ”lördagskafenio” och där satt några i ”utlänningsgänget” så jag stannade till en kaffestund.

När jag kom hem sjönk jag ihop som en hösäck i soffan! Det tar på krafterna att nolla, köra mycket bil, sortera intryck, shoppa och ännu mer därtill i hög värme. SÅ nöjd med mina dagar! Nu återstår bara att klura ut hur jag enkelt ska få tag i resten på den där shoppinglistan…

Ha en skön helg!

PS. Foton från trippen på min flickr-sida!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

 

 

Tisdag 31 okt

I lördags firades ochi-dagen och jag hade mina egna funderingar som vanligt. Jag har bloggat tidigare om omöjligheten att svenska skolbarn skulle marschera och vara likadant klädda och andra fenomen. I år fastnade jag vid de som kommer först i paraden: frivilligorganisationer och samhällsfunktioner. Det är Röda Korset, samariter som följs av brandkåren, hamnpolisen, polisen. Framför allt fastnade jag vid de som far ut och hjälper till vid olyckor eller när någon fastnat någonstans. Skulle det få obetänksamma vandrare, klättrare med flera att tänka en gång till om de kunde se de som ideellt ställer upp? Det känns tryggt och gott att de finns om utifall att…

Jag har i eftermiddag suttit på café och läst igenom mitt bokutkast för sista gången. Snart får jag passa mig så jag inte redigerar bort alltihop. ”Det bidde ingenting” vore sorgligt. Vi har ett rejält molntäcke och riktigt kallt. När jag passerade en turistshop som fortfarande har öppet kändes solklänningarna som viftade i vinden väldigt malplacerade. Något regn får vi säkert inte och nu har vi nästan gett upp hoppet.

På tal om shop så tog jag ett djupt andetag i förmiddags, la ner pengar och lapp och gav mig ut på en av mina mest hatade aktiviteter: shoppa. Det blev som vanligt så att det mesta var kvar på lappen när jag kom hem så det var bara att sätta den på kylskåpsdörren igen.
Skor – jag måste ha ett par skor, men vill inte ha högklackat, en massa blingbling eller sneakers. Svårt, för att inte säga hopplöst. I en butik hittade jag något acceptabelt och då fanns det givetvis inte i min storlek, men kanske han skulle veta på måndag om han eventuellt får in fler. Tack och ajö.
Bläckpatroner till skrivaren – tyvärr, men vi får in imorgon eller på torsdag! Vi ringer dig!
Tvålpump – plötsligen ser jag inga någonstans och ingen har hört talas om så’na. Får napp till slut i en butik, en förfärlig färg så det får bli en nödövergång tills jag hittar nå’t bättre.
Knäckebröd – jodå, det fanns i nya super market. Och de hade en annan liten förpackning som heter ”Scandinavian Bran Crispbread”. Jag har aldrig sett det så nu har jag fått en identitetskris – är jag skandinav eller inte? Ser nu att det uppe i ena hörnet står ”Slimming” och det lovar gott för min blyga midja.
Jag fick i alla fall bytt batteri i min klocka som jag inte använt på 3,5 år och tid hos frissan i nästa vecka. Och tänk, när jag kom hem upptäckte jag att någon smugit in i min hand en kasse med ett par långbyxor. Hur gick det till? De stod inte på lappen!

När jag i morse förde över foton från kameran och laddade upp på min flickr-sida kom jag på att jag kanske ska presentera ”söndagslunchgänget” i ord och bild. Vi är en  lös samling utlänningar som då och då inmundigar låååånga söndagsluncher tillsammans. På fotona nedan från förra söndagen finns Kreta, England, Sverige och Tyskland representerade. Fyra av oss bor här permanent medan de andra är flyttfåglar med olika häckningsperioder så ibland är vi ett stort gäng, ibland bara några stycken.
PS. John i blå skjorta längst till höger på högra fotot (oj, så krångligt det blev!) har målat en fantastiskt fin väggmålning på tavernan som du kan beundra på min flickr-sida!

Nu, 10 min i fem, börjar det bli lite skumt inomhus. Dags att tända läslampan!

Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägget!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information http://inspirewiz.com
Välkommen!

En vecka kvar

Idag kan jag inte annat än må bra! Sol från en blå himmel med en del moln, skön lite kylig luft. Jag har hittat en spellista på Spotify med Bruno Mars så då och då har jag valsat runt i lägenheten. Lyssnat på ”You are amazing” ett par gånger så självförtroendet har fått sig en riktig boost!

Igår hamnade jag i en bil som styrde västerut och parkerade i Kato Symi, en fin liten by. De har så otroligt god mat, jag har bloggat om det här stället tidigare. Hur som helst, det var tre trötta figurer som under tystnad bara njöt av all god mat. Myed mad ble’ de’ och det blir man inte direkt piggare av! Det kom fler och fler gäster under tiden så vi studerade vår omgivning. Sällskapet som var jätteirriterade över rökning inomhus, öppnade fönster och glodde surt. Familjen där farfar, pappa och son såg ut som om man bara lagt ett kalkerpapper emellan. Den lille sonen var centrum för allas uppmärksamhet och det var inte förrän efter en timme eller så som jag upptäckte att det faktiskt fanns en storebror. Han hade det ganska tradigt. Och så var det en annan familj där morfar/farfar åt i ett, vi var helt fascinerade till slut. Han tuggade från det att de satte sig och var fortfarande i full gång när vi gick.

Jag drog vinstlotten vid vårt bord och fick utsikt mot en bergssida. I det gröna fanns små öar med höstfärgade buskar och träd. Så himla vackert! Och när vi skulle köra vällde det gråsvarta moln över bergstopparna ner mot byn.
Vi körde till en annan by (dvs denna turisten fick berätta för kretensarna i framsätet hur de skulle köra dit…kanske kan jobba som guide för förvirrad lokalbefolkning…köra före med en så’n där FOLLOW ME-bil som används på flygplatser…bara en tanke!) där vi drack kaffe. Från en husterass hade vi utsikt mot Ierapetra och havet och på sidorna blåsvarta berg. Här låg nästan svarta moln som emellanåt släppte fram nå’n liten blå fläck.
Tänk så mycket vackert som bara finns runt omkring oss! Det gäller bara att stanna upp och lyfta blicken.

Bildresultat för rena grekiskanIdag har jag haft lektion i grekiska och jag hade med mig några frågor, bl a om Allhelgonadag. Läste på nätet att i den ortodoxa världen infaller den söndagen efter pingst, men riktigt så enkelt var det givetvis inte. Påskafton och pingstafton är här ”Alla själars dag” (som hos oss ligger i allhelgonaveckan) då man går till kyrkogården och tänder oljelampa. Söndagen efter pingst var från början ”Alla martyrers fest” i ortodoxa kyrkan, men kallas ibland för alla helgons dag.
Vet du förresten varför det finns en Allhelgonadag? Jo, för längesen skapades den dagen för att de helgon och martyrer som inte hade hade en egen dag i kalendern skulle kunna firas. Det liksom bara hängde med när vi blev protestanter. Man lär sig nå’t nytt varje dag!

 

 

Jag blir så glad av hjälpsamma, vänliga människor – vi har ju bara varandra på det här klotet. Tidigare har jag bloggat om problemet att ställa om från att köpa platspåsar efter liter till att köpa efter mått. Idag var jag inne i en butik som är jätterolig. Jag kan gå runt hur länge som helst och titta på varorna. Lokalen är liten så allt är ganska trångt och hoptryckt, men här kan man hitta roligheter som inte finns i de större super markets. Jag skulle ha tag i plastsäckar och tog de näst största (och det fanns litersmärkning på dom!). När jag kom till kassan säger den rara människan: ”Du vet att detta är stora påsar?”. Han tänkte väl att det är bäst att hjälpa den där utlänningen. ”Tack”, sa jag, ”men jag vet, jag behöver stora!” Blir man anmäld för sextrakasserier om man kramar om butikspersonal? Jag vågade inte testa….

På tal om anmäld så är det lite surt på roundaplansina håll i sta’n. Här ska göras gågata, stängas av och omdirigeras, men fler p-platser blir det minsann inte. Tvärtom får de nya genomfartsgatorna parkeringsförbud på ena sidan av gatan. Och för att det ska riktigt sjunka in hos alla så skrivs det tydligen p-boter ganska frekvent för tillfället. Det här innebär också att det inte går att köra ända fram till dörren hos alla butiker, banker osv.
Det betyder att folk måste börja gå lite mer. Livet är hårt! Vi får väl trösta oss med att vi inte bor i England (se bild….).

Nu ska jag gå ut på balkongen och slakta några blommor! Det är inte så allvarligt som det låter, de är redan halvdöda och nu vill jag inte se dom mer. Ha en skön kväll!

PS. Idag om en vecka är jag i Skåne….. DS.

Bildresultat för utropsteckenDen här texten har legat här så länge så jag är övertygad om att du inte längre läser den eller kanske inte ens ser den! Du ska alltså komma och vandra på Kreta med mig! Vandringssäsongen pågår fram till mitten av juni.
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen! 

PS. Och glöm inte att tipsa ALLA du känner!! Berätta att du läser bloggen när du bokar så får du 15 % rabatt! 

Ljus dag och mörk natt

Igår tog jag och en nybliven svensk pensionär bussen till Sitia. Jag har aldrig åkt buss dit utan kört eller åkt bil. Fördelen med att åka buss är att man kan se sig omkring mer och sitter högre upp än i bil. Omgivningen blir annorlunda, man ser ”nya” saker.

I Sitia hade vi inga konkreta planer mer än att strosa runt och ha en skön dag. Vi började med affärsgatorna. Du som är på Kreta – sommarrean har börjat (kanske i hela Grekland)! Upp till 70 % nedsatta priser!
Mitt sällskap snubblade nästan med en gång över en fin klänning i härlig aprikos. Jag var frestad att ta upp i börsen i en delikatessbutik, bl a köpa några flaskor gott vin. Men bära runt dom resten av dagen i över 30 graders värme…..nja, sååå intresserad och frestad var jag inte.

Fika med crepes avnjöts vid ett bord där det fläktade lite och det var skönt. Turistbyrån nere på strandpromenaden var märkligt nog stängd, vi tänkte kolla om det var nå’t på gång i sta’n och få en stadskarta. (Sitia har en bra hemsida). Satte kurs mot borgen där sällskapet inte varit, stretade oss upp för de branta gatorna. Tyvärr kom vi försent, borgen är öppen 8:30-15:00 (stängd måndagar). Den används nu på sommaren till bl a teaterföreställningar, låter spännande.

Nu var sällskapet i stort behov av ett dopp och jag av att få sitta ner smuttandes på ett glas iskallt vin. Vi hade ingen riktig koll på klockan vilket i alla fall jag tycker är ett tecken på att man verkligen slappnat av. När vi beställt middagsmat upptäckte vi att det var lite snålt med tid. Och snålare blev det. Vi fick maten i kasse, satte fart mot busstationen och hann med bussen 17:30. Vid 20-tiden blev det middag på min balkong. Skön dag!

För den som är pigg på utflykt: på morgonen åkte vi Ierapetra – Sitia via Makrygialos. Hem åkte vi Sitia – Iraklio men hoppade av i Pachia Ammos och tog bussen Agios Nikolaos – Ierapetra. Så vi fick åka olika vägar, det blev en riktig rundtur!

En ljus dag avlöstes av en mörk natt. Starka bilder där människor tog över militärfordon, ställde sig framför tanks. En live-kamera visade hur folk samlades på bron vid Istanbul, de slängde sig ner vid skottsalva, reste sig igen och buade, kastade sig ner igen vid ny skottsalva men reste sig igen. På något sätt blev det skrämmande och sorgligt men samtidigt hoppfullt och starkt. Jag tycker verkligen om och tror på människan, vi kan så mycket mer än vi tror och är fantastiska varelser.

Vid 1-tiden i natt var jag inne på facebook för att se om där lagts ut något. Då dök ett inlägg upp från en av de fb-grupper jag är med i. Det löd ungefär så här: ”På söndag ska jag åka till [namngiven grekisk ö i öster]. Med tanke på vad som händer i Turkiet nu, ska jag vara orolig?”. Jag tror att jag läste det flera gånger, kunde inte tro mina ögon. Ibland kan det vara svårt att se allvaret i det som händer, men att tappa perspektivet så totalt….

En tanke gick också till flyktingarna som sitter fast i Grekland och väntar på att bli tillbakaskickade enligt avtalet mellan EU och Turkiet. Om landet stängs – var ska dom bli av? Ibland är det svårt att vara människa.
Och en tanke gick till vänner som är nere i sin lägenhet på sydkusten i Turkiet, men där verkade det vara lugnt. Idag har de skrivit i sin blogg att allt är ok hos dom.

En tredje tanke när jag satt här med svtplay, bbc och theguardian samtidigt var hur fantastiskt snabbt nyheter färdas. Det blev nästan i realtid (svt låg hela tiden en bra bit bakom de andra), lugnande eftersom man får veta vad som händer, men också nästan surrealistiskt.
På facebook var det sparsamt med inlägg, men plötsligen dök det upp ett om att Erdogan skulle ha landat i Aten. Kunde det verkligen vara sant? Det var det inte, men det visar på att visst är det bra med sociala medier för att sprida information, men det är viktigt att vara försiktig. Ofta är folk inte källkritiska på nätet, det är synd. Det har blivit lite av det gamla uttrycket ”har det stått i tidningen så är det sant”. Så snubblade jag över en artikel som handlar om alla felaktigheter som spreds under och efter attentatet i Nice, det är skrämmande, men nyttig läsning. Här finns artikeln.

Nu är det helgläge som gäller med ett öga på händelseutvecklingen i öster.
Ha en lugn och fridfull helg!

VANDRA PÅ KRETA!
Kickstarta hösten eller ta en paus!
Njut av landskap och natur, låt tankarna flyga, vila och få energi!

Mer information på  hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen att vandra och Καλώς ορίσατε till Kreta!

Min dag i flera dagar

Det lär ha varit ett rejält jordskalv i närheten i förmiddags, men då var jag inte här. Jag antar att det var signalen till alla att det är min födelsedag idag. Allvarligt talat så firar jag inte min födelsedag. Den senaste var 19-årsdagen, se’n la jag av. Inte pga åldersnoja utan för att jag aldrig tyckt om mina födelsedagar.

Det vore dock ganska nonchalant och arrogant att låta den bästa och finaste dagen bara passera. Jag menar, vad är större än att ha fått det underbara, tokiga, svåra, utmanande, intressanta livet? Så det här är min dag, bara min dag. Den uppmärksammar jag för mig själv fullkomligt egoistiskt och självupptaget.

Familjen vägrar ge upp så därifrån kommer gåvor. I år materialiserades det till hyrbil i 4 dagar med bensin, några klädesplagg och en fika. Man kan alltså säga att min dag blir i år 4 dagar! Inte illa!

Idag bar det iväg till min favoritstad Iraklion. Skulle ha sällskap, men ryggont satte stopp för det. Annan infart och väg pga att jag skulle leta upp Intersport, men det gick jättebra. Trafiken är stimmig, jag är väldigt glad för klistermärken både fram och bak på bilen som visar att det är hyrbil. Inbillar mig att grekerna då är beredda på vad som helst.

Så ner i centrum och det var lite trixigt. Trånga gator och bilmodellen jag fått är ny för mig, men vi klarade oss. Tände ljus i kyrka, se’n kaffe och crêpes. Satt och funderade över varför jag tycker så mycket om Iraklio. Om jag var yngre skulle jag kunna tänka mig att bo där en tid, nu tror jag inte att jag skulle klara 7 dagar i veckan i det tempot. Sta’n får mig att känna mig ung. Det låter jätteknäppt, men det var det som dök upp i huv’et. Ung. Pigg. Nyfiken. Vaken. Glad.

En massa andra funderingar dök upp i och med alla intryck, men de lägger jag i minnesbanken för att använda framledes.

Tog en sväng in på en utställning av en konstnär från Chania: Giorgis Kounalis. Se’n var det dags för något som jag inte gillar, nämligen shopping. Jag skulle kunna skriva mycket om det, men vi hoppar över det. Så himla trist, framför allt på egen hand. Jag känner med alla uttråkade karlar som står och hänger här och där.

Basaren fick besök så klart och där blev det också lunch. Inget strosande eller fotorunda utan nu skulle jag göra nå’t jag länge velat göra men inte kommit loss. Ikonutställningen på Historiska muséet! Hittade dit lätt som en plätt. Jag har ett otroligt lokalsinne även om jag inte kan väderstreck och annat tjafs. Men där inne tog det stopp! Jag hade fått papper över våningarna, men det var trappor och halvtrappor och salar och prången och hörn…plötsligen visste jag inte var jag var. Som tur är finns det ju små hjälpsamma människor som sitter på stolar lite varstans och en av dom tog lite hand om mig. Med ett stort leende i ansiktet så antagligen var jag dagens skämt. Men det är ju aldrig fel att göra en medmänniska glad!

Muséet har många intressanta utställningar och det var tur det för jag blev lite besviken på ikonerna. Jag hade inte läst på ordentligt så mina förväntningar var lite fel. Det blev ett väldigt bra, vackert och lärorikt besök i alla fall! Kan verkligen rekommenderas!

Hemåt igen, stopp i Selinari för att tända ljus så att jag hade en skyddande hand över mig under resten av färden. Nu ska jag knalla ner till en av stamtavernorna och beställa hummer till fredag. Det är nämligen en sak som jag gör på min dag om jag är på Kreta. Och det är jag ju!

VÅRYRA I BERGEN PÅ KRETA!
Boka höstens vandringsvecka senast den 30 juni och du får 15 % rabatt!
Vandra med vandringsledare som visar sina pärlor, upplev natur och landskap,
få kraft och energi, njut av oändliga vyer.

Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen att vandra och Καλώς ορίσατε till Kreta!

Öppettidssnurr

På väg hem från min lektion i grekiska (jodå, vi kämpar på både läraren och jag) passerade en begravningsbil med två bilar bakom. Gissar att det var dags att transportera den döde från hemmet till kyrkan för begravning imorgon. När de kom ut på den större gatan tutade dom så tutande bilar betyder inte nödvändigtvis bröllop. Sedan jag flyttade ner ifjol har jag lärt mig och sett mer om begravningar än nå’nsin tidigare. Jag hoppas att det inte är någon form av tecken….

Efter mitt besök i landet där nästan allt är öppet alltid och halva befolkningen skulle avlida av chock eller leda om söndagsstängt infördes har jag funderat över öppettiderna här. Detta är något som turister sällan behöver bry sin solvarma hjärna med eftersom turistshopar är undantagna och super markets har öppet dagtid (dock ej söndagar). Jag ska erkänna att jag inte riktigt har kläm på alla öppettider utan googlade och fick då bl a upp att affärernas öppettider varierar mycket. Lägg därtill lokala avvikelser. Håll nu i hatten, här kommer lite info!

Banker, post o likn har öppet i ett svep från 8 eller 9 till 14 eller 15 mån-tors, fredagar stänger de lite tidigare.

Super markets öppnar 8-9 och har öppet i ett svep en bit in på tidig kväll, en del stänger lite tidigare på lördagar, stängt söndagar.

Mini markets har öppet alla dagar i veckan i ett svep, men det finns dagar då de måste ha stängt. De lever i en lite osäker tillvaro för tillfället för det finns beslut (vet inte om det är lokalt eller för hela landet) att de måste se till att ha parkering. Hur många platser vet jag inte, men med tanke på att de oftast ligger vid vanliga gator så kan det bli lite svårt. Kanske räcker om de hyr en bit av kommunen precis framför butiken och får linjer målade.

Kioskerna har också egna regler och mycket öppet, men det finns dagar då de måste ha stängt.

Butiker är det riktigt röriga. Vardagar öppnar de någon gång mellan 8-10, stänger strax efter kl 14 och öppnar igen vid 17-tiden vissa kvällar i veckan (tis, tors, fre) och stänger då vid 20 – 21. Lördag kväll och söndag stängt. På internet hittade jag att butiker har öppet hela dagen under vintern, men det stämmer inte, i alla fall inte hos oss i Ierapetra och inte i Agios Nikolaos där jag var i onsdags.
Större butiker som ligger utanför sta’n har öppet dagligen från 8-9 till 16-17, inte öppet på kvällar, stänger tidigare lördagar och stängt söndagar.

Så finns det vissa söndagar då det är tillåtet att ha öppet och vissa perioder då det är öppet alla vardagskvällar. Om butiken vill, alltså. Så i söndags hade en del butiker öppet och nu fram till jul (eller kanske ända till nyår) kan de ha öppet alla vardagskvällar. Jag traskade genom sta’n efter min frukost och det var lite, lite mer folk på sta’n än en vanlig söndag. Folk har annat att göra på söndagar som umgås med familjen, vid denna tiden på året plocka oliver osv.

I förhandlingarna i våras mellan Grekland och långivarna tvingade de senare fram söndagsöppet i Grekland som en punkt i överenskommelsen, men jag vet inte om det är klubbat av regeringen än. Det är lite komiskt för inte alla länder i euro-gruppen har söndagsöppet, t ex har Tyskland försökt införa det i ett par år, men protesterna är för stora och starka så ännu har det inte lyckats.
Måtte inte söndagsöppet gå igenom och måtte inte grekerna nappa på det om det införs.

Anledningen till att jag inte riktigt har koll på detta kanske du förstår nu!? Och varför det är så mycket folk i sta’n på förmiddagarna i Grekland? Det enklaste, tycker jag, är att ge sig ut på förmiddagen och beta av så mycket som möjligt. Det jag inte hinner får vänta till nästa dag så därför har jag inte kläm på vilka kvällar det är öppet.

Tips: om du turistar i Grekland och vill gå på shoppingrunda i ”vanliga butiker” så luncha inte förrän efter kl 14!

Till sist: julen har kommit till svenskans lilla hem!

DSC00880

 

 

Hemma igen

Efter en väldigt lång resdag landade jag i hemmet som var kallt och fuktigt. Saknade Sveriges inomhusklimat med en gång, men det fixar sig. Har kört avfuktare och nu går AC i båda rummen. Det blir bra efter ett tag, har ju el-elementet också att ta till.

Snurrar lite tankar om Sverige och Ierapetra. Likheter, skillnader. Veta var jag vill leva och bo. Vad i tillvaron som kan bli bättre, annorlunda. Får snurra ett tag, får se vad som kommer fram.

Hyrbil några dagar, det är alltid trevligt. Efter att ha hälsat på några vänner blev det en tur till Agios Nikolaos och då hälsade bergen mig välkommen i dagsljuset. Det blev en del shopping och givetvis också kaffe och crepes, det hör till. Och jag hittade ett tangentbord som jag inte riktigt kommer överens med, men det är en klar förbättring. Det finns hopp om att kunna reparera laptopens tangentbord, men det får bli i nästa vecka.

Efter en sväng till super market var jag klädd i kassar när jag gick från bilen. Några av kvarterets tanter satt vid kapellet, skönt när saker och ting är som dom ska vara. De hälsade mig välkommen och se’n kom en harang på grekiska. Hm. Jag förstod ingenting. Men med lite kroppsspråk från deras sida gick det upp för mig att de undrade om jag varit iväg. Jag lyckades få fram att jag varit i Sverige vilket hälsades med utrop och ansiktena lyste upp. Jag undrar om de saknat mig och diskuterat var jag kommer ifrån och om jag kanske var bortrest, kanske t o m flyttat. Nu kan de i alla fall ta bort mig från dagordningen.

Då var det dags att ta itu med pyntandet. Efter några timmar hade jag nästan allt uppe, mycket lite var klart och en ny handlelista. Att det alltid är några lampor som inte fungerar, någon småsak som fattas. Ny handlerunda imorgon. Ljusslingan på balkongen brottades jag med ett tag, men det blev så fint till slut, känns som om den lyser upp hela grannskapet. På kvällen besök på en av stamtavernorna så jag slapp slåss med matlagning.

Idag skulle hyrbilen och jag ge oss västerut för vandring, men kroppen och knoppen mådde inte bra i morse så det har blivit en lugn dag. Med en stillastående hyrbil som tickar pengar och möjligheter…..grrrr. Ny dag imorgon!

Nu en bit mat! Ta det lugnt i adventstid, glöm inte att njuta.

 

Fin och go’ stadstur

Igår bar det av till Iraklio (Heraklion). Denna galna, röriga och härliga stad! Greklands fjärde stad om du inte visste det. Vi fick en fin biltur upp dit fast vi startade med sol och blå himmel och det blev molnigare och molnigare och t o m lite regnstänk. Under dagen klarnade det upp lite, framåt kvällen samlades molnen och när vi lämnade sta’n kom lite regn. Det är alltid bättre på sydsidan, speciellt sydost, så det var nog vi som kom med dagens fina väder!

Började på Praktiker som är ett så’nt där farligt ställe där man lätt kan tömma plånboken. Det är så mycket man behöver som man inte visste om men som är praktiskt, kul eller bara fint. Jag höll dock på att få blodstörtning redan när jag kom in. Julgranskulor och annat juligt! Trodde bara det var Sverige som började urtidigt, här nere i Ierapetra kommer det inte igång än på ett tag. Lyckligtvis märktes det inget juligt när vi kom in i sta’n, skönt!

En tur till en djuraffär för inhandling av diverse växter och annat till ett akvarium. Nej, jag har inget så’nt, jag pratade med de andra djuren under tiden. Det var lite roligt för när jag är själv i Iraklio är jag oftast innanför stadsmurarna. Nu cirkulerade vi runt lite längre ut och passerade genom bostadsområden.

Så var det dags för centrum, svårt att hitta parkering sent en fredags förmiddag och en Land Rover kräver lite mer utrymme än Panda eller Atos som jag brukar köra. Grekerna är urstyva på att manövrera på små ytor med bara centimeter tillgodo. Vi hittade en liten parkering där det inte fanns en fläck kvar, men plötsligen hade två bilar flyttats och ändringar gjorts så det blev en lucka. Det som verkade omöjligt var plötsligen fullt möjligt med marginal.

Vi passerade St Georges port där det såldes konst, bl a ganska mycket glas. Kan rekommenderas! Efter att vi stärkt oss med Java var det dags att strosa runt, först basaren givetvis. Krimskrams och vettigheter i en salig blandning. Och en sväng om fiskstånden. Minnesanteckning: jag måste besöka fiskmarknaden nere vid hamnen nästa gång jag är i Iraklio.

Man blir hungrig av att gå på sta’n, allt surr och alla människor. Vi åt på en av de bästa tavernorna jag vet. Tyvärr kan jag inte namnet, men den ligger vid porten Komeno Penteni som ligger mellan Chaniaporten och Kasantzakis grav. Det är ett vitt hörnhus precis vid rondellen och det ser inget speciellt ut. Ägaren kommer från byn Anogia och lagar sin hembys mat. Det var en artikel på nätet om honom för några månader sedan som handlade om att han gav mat till de som har det dåligt ställt i krisens Grekland. (jag hittade artikeln, här är den!)

Vi beställde byns sallad, fläsk och pommes. Medan vi väntade fick vi in mörkt, nybakt varmt bröd. Oj! Det hade nästan räckt, det var så himla gott.
Han steker och grillar på spett och över öppen eld och i ugn och en mängd andra kokkonster så fläsket har en fläsksvål som är så knaprig att man får huvudvärk av oljudet. Men gott är det!! Och mycket mat så man måste ha gott om tid. Det där fatet med pommes var helt onödigt, vet inte riktigt vad vi tänkte på. Det räcker gott med sallad och kött. Jag brukar inte fotografera mat, är en ätare och inte tittare, men det här var värt att föreviga:

DSC00658

Och ändå kommer det inte fram hur gott och läckert det var! Allt detta plus bröd, en tallrik pommes, en öl, ett glas vin och en flaska vatten 26:40 euro. Det finns dom som tycker att Grekland är dyrt, jag undrar hur och med vad de jämför.

Långsam strosning ner i centrum igen och kaffe vid lejonfontänen. En sista sväng innan det var dags att köra hemåt i skymningen. En riktigt fin och go’ heldag!

Om du kommer till Kreta så tycker jag att du ska besöka Iraklio. Håll dig i centrum, strosa runt, gå ner på små vindlande bakgator, titta in på museum, gå längst ut på piren och titta på hur vackert sta’n ligger.
Iraklio är som många andra lite större städer – dyrare än landsbygd, byar och orter utanför turiststråken. Och det finns turistfällor. Det är mysigt att fika vid lejonfontänen, men det kostar. Du kan få ungefär samma chock som jag fick i närheten av moskéen i Chanias hamninlopp och det var ”off season”.

Nu ska jag gå på ”lördagsträff” med några svenskar utan att ruinera mig! Så har vi det här nere.
Ha en fin och stämningsfull allhelgonahelg!