Etikettarkiv: heraklion

Glädjande besked: I’m back!

Då är jag tillbaka! Det har jag varit i drygt en vecka, men då sorterat foton från Rom och bloggat om dagarna i den eviga staden. Tyckte jag att det var skönt att komma hem? Nej, det tyckte jag inte och har aldrig tyckt efter resa. Förr sa jag att låt mig köra några maskiner tvätt, gå igenom posten, få ett glas kall mjölk och några grova mackor – sedan kan jag resa igen. Jag har aldrig hemlängtan, det finns helt enkelt inte tid för det. Läs mer

Vi är fortfarande vid liv

Vardagen går lite på sparlåga på vintern och denna vinter mer än någonsin. Det finns de som tror att folk vid Medelhavet vistas och umgås utomhus året runt och det gör de kanske, men inte här där jag bor. På vintern kryper folk inomhus och försöker hålla värmen. Och precis som jag passar de nog på att städa och sortera. Jag är klar med alla skåp, i nästa vecka ska alla kläder gås igenom. Jag har svårt för att kasta saker och kläder, men det finns flyktingar och andra på ön som behöver kläder.
Idag fick vi sol ett tag och det värmde gott! Folk kom ut och tog en promenad på strandpromenaden, lyfte ansiktena mot solen, knäppte upp jackorna. Jag var övermodig och gick till marknaden utan jacka och det straffade sig när solen försvann och nordanvinden fick regera fritt.

Men visst händer det en del saker i alla fall. Jag har börjat på min skrivkurs via nätet som jag fick i julklapp. Den verkar bra upplagd, tydlig och inspirerande. Det är en kurs av Kim Kimselius som heter ”Hitta glädje i skrivandet”. Det kan nog bli precis den peppning och spark i ändan som jag behöver sedan inget förlag ville veta av mitt förra alster. Spännande även om det bara blir för skrivbordslådan, det är ju så roligt att skriva! Denna gången håller jag mig i en kretensisk by…

I torsdags var jag på lektion i grekiska och hade missuppfattat det mesta som vanligt. Hem och städa så försvann en del av frustrationen. I onsdags var vi insvepta i Sahara-damm och det kryper in lite varstans så det kändes skönt efter städningen. Iväg med bilen till de gulligaste och mest ”service minded” killar jag vet! Mitt ärende var byte av olja och oljefilter samt två handtag som hängde upp sig. De tog hand om Panda och förutom det jag bett dem om kollade de alla lampor, justerade parkeringsbromsen, lagade nå’n lampa inne i bilen, fyllde på spolarvätska, tvättade…. Jag kunde riktigt se hur Panda njöt, ungefär som man njuter av fotvård eller massage, du vet. Det där att nå’n tar hand om en och fixar.
Och jag njuter! Jag ska inte kontrollera någonting utan ”kom upp till oss en gång i kvartalet”. Musik för en singel som genom åren kontrollerat ringtryck, olja, spolarvätska, kylarvatten…. nu bara kör jag – underbart!

Fredag blev det en tur till Iraklio för att hämta Billy. Ett ärende är inte nog för en så lång tripp så jag gjorde en dagsutflykt av det. Körde västerut och via Martha och Arkalohori. Centrala Kreta är så vackert och omväxlande med kullar, berg, slätter, vingårdar, byar, olivlundar. Gott om vandringsuppslag, men det får nog torka upp lite först. Irland får akta sig för Kreta kan snart göra anspråk på att kallas den gröna ön! Regnet har gjort så gott, man kan riktigt höra naturen och hela ön säga ”Tack!”.
När jag närmade mig Iraklio fick jag en riktig störtskur, men innan dess kunde jag njuta av Psiloritis vars snövita toppar var solbelysta och en bit ovanför dem låg ett mäktigt svart moln. Andlöst!
Jag kom för tidigt för att hämta Billy så jag tog en sväng i centrum först. En av årets två stora reor pågår så…ja, jag kom hem med två kassar. Omväxlande sol och regn, men jag kunde äta lunch och fika utomhus. Visserligen under markiser och med värmelampor, men det duger! Blev ingen promenad i de gamla kvarteren, men jag funderade över en ny affärsidé – ordna utflykter. Inte till de kända sevärdheterna, det finns det gott om andra som sysslar med, utan typ ”Fotosafari i Iraklio”. Spånade vidare och kom på en hel del, men så slog det mig att jag tror att intresset är för litet. Kreta, och hela Grekland, är fortfarande ett resmål för sol-och-bad fast det finns så mycket annat. Jag är nog före min tid!
Dags att styra hemåt och jag körde National Road, men valde att ta en sväng om Hersonissos och Malia. Så glad jag är att jag bor i ett område som inte präglas av turism! Längs nordkusten var det dött. Finns det något mer trist och deppigt än stängda, tomma hus och anläggningar? I Hersonissos skulle man kunna tro att det pågick en utställning kallad ”Jalusitristess”. Nästan allt var stängt. I Malia bor fler människor året runt och de verkade ha börjat fira! Den 10 mars är det dags för karneval, men de hade redan flaggirlanger uppe över huvudgatan och stora, lustiga figurer på trottoarerna. Nästan en månad innan det är dags! Men det är rätt, det gäller att suga på karamellen så länge som möjligt.
När jag närmade mig mina hemtrakter mötte jag först de utskjutande bergen från Dikti-massivet. De är helt klädda i pinje och andra träd och buskar, de är som gröna vågor. Så kom Tripti-bergen med låga, svarta moln samtidigt som den lågt stående solen gav sluttningarna ett magiskt, klart gult sken. Vackert!

Idag har jag monterat Billy och satt in de saker som ska vara där. Och du vet hur det är, börjar man i en ände så drar det med sig något annat. Så nu är det mesta omflyttat och dammat en gång till, men bra blev det!
Varit på marknaden och bl a köpt några verktyg för en billig peng. När vi skulle fika blev vi alldeles vilsna – vårt stamkafenio var stängt! Lille gubben med käppen, herdestav och brödpåse satt där och väntade, slog ut med armarna och ryckte på axlarna när vi kom. Lika förvirrad som vi! Som tur är finns det andra ställen, men det blev liksom inte riktigt rätt.

Nu är det dags att ”hålla helg”. Siktar på vandring i början av veckan om vädret inte ändrar sig. Igen. Väderprognosen för resten av nästa vecka talar vi tyst om.

Ha en skön helg!

PS. Billy är alltså en bokhylla, inte en monterbar karl! Fast vem vet, där kanske finns en ny marknad för IKEA!?

 

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad.
Kontakta mig för frågor och bokning. Du som läser bloggen får 15 % rabatt på bokningar gjorda under februari och mars (gäller inte enstaka vandring)!
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Julhälsningar

Här kommer kretensisk julstämning från Iraklio, Ierapetra och spiti mou (alltså mitt hem)!
(klicka på foton för större storlek)

I fredags körde vi upp till Iraklio för att njuta av ljusdekorationerna och gå på julmarknaden. Jag blev förvånad för det var sparsamt med ljusdekorationer längs gatorna jämfört med tidigare år. Kan till viss del bero på att arbetet på den stora gatan som leder upp till Frihetstorget inte är klart, den är fortfarande avstängd för trafik. Julmarknaden på Frihetstorget var som vanligt. Stora julgranen, små bodar, scen och konstisrink (där man kan få sig ett gott skratt samtidigt som man beundrar modet…). Här och var fanns isbjörnar, snögubbar, renar, pingviner – dock ingen av dem levande. Det känns märkligt att gå runt i någon sorts amerikaniserad sydpol på Kreta.

Varje år är den där på lilla torget! Och blinkar!

Tillbaka i år igen….

Minns du de förfärliga plasttomtarna som jag ondgjorde mig över ifjol? Och att jag stötte på dem lite varstans när jag gav mig ut på bilutflykt? De är inte så talrika i år på Ierapetras gator och torg, men för en vecka sedan såg jag en ny variant: plasttomte med släde och renar! Nu kan de alltså sprida sig ännu mer effektivt. Det skrämmande är att jag inte kan hitta den där nya, slädförsedde tomten igen, troligen har han redan lämnat sta’n.

 

I Ierapetras centrum är några ändringar sedan ifjol men ljust och fint. Tillskott i år är ett litet tåg som går runt, runt julgranen på torget. Den utlovade julbyn känns något avslagen, men bodarna var inte öppna när jag gick runt och fotograferade.
Taxichaufförerna har i år valt att pryda sitt lilla stationshus med en enfärgad, ickeblinkande ljusslinga vilket troligen är bra för de som behöver åka. Tidigare år har det varit en ilsket blinkande kulört slinga.

Hos mig lyser adventsstjärnor, balkongslinga och julgran. Hade problem med timern till ljusslingan på balkongen. Jag ställde in den, men slingan lyste inte. Tills jag kom på att jag höll kontakten i handen….
Jag älskar advent och jul, dvs min version. Jag har aldrig varit någon större vän av stora dekorationer eller prydnader. Hos mig är det istället de små roliga och finurliga figurerna som kommer fram till jul.

Imorgon är det dags att köra till Agios Nikolaos för att inhandla julosten och senare i veckan resten av julmaten. Det börjar dra ihop sig, minsann!

Börjar det bli lite för mycket jul? Behöver du rensa skallen eller bara koppla av en stund? Titta på den prisbelönta kortfilmen The Foreigner gjord av Alethea C. Avramis, född i USA, har grekiskt påbrå. https://vimeo.com/120200338
OBS! Titta ända till slutet, dvs efter eftertexterna!

Ha det gott!

PS. Foton också på min flickr-sida!

 

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Nyhet: halv vandringsvecka!
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad. Det går bra att kontakta mig hela året för frågor och bokning.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

Mamma Mia!

Två svenskar skrev musik och text mellan 1972-1982. Under de fem första åren fick de ibland texthjälp av sin manager.
En engelska började 1997 skriva en musikal med svenskarnas musik. Musikalen handlar om en utländsk kvinna som bor på en grekisk ö med sin dotter som ska gifta sig.
Musikalen hade premiär 1999 och filmatiserades 2007.

Vad passar bättre än att två utländskor, en svenska och en engelska, boende på ön Kreta ser den grekiska uppsättningen av musikalen!?

Så i fredags bänkade vi oss på Nikos Kazantzakis utomhusteater (Oasis) i Iraklio för att se Mamma Mia! Det är originaluppsättningen från 2016 i Aten som gett sig ut på turné i Grekland.

Precis innan det skulle börja slogs jag av en tanke: tänk om alla sånger är översatta till grekiska! Vi kom fram till att det kan de inte vara, inte så kända låtar. Fast vi kan ju sjunga med i alla fall, kom vi fram till.

Texterna var översatta till grekiska. Och nej, de engelska orden var nästan helt borta i våra skallar när de där framme hela tiden sjöng något annat, de distraherade när de sjöng ”fel”. Men när de slutat sjunga en sång kom vi på orden! Fast det var ju så dags….
Jag gick i helgen ut på nätet och det är tydligen så att sångerna översätts till det språk där musikalen sätts upp, t ex så var de översatta till svenska i den svenska uppsättningen. Oj, så besviken jag hade blivit om jag åkt och sett den!
Varför gör man så? Vill man inte ha en delaktig publik? Mycket märkligt! Och vi två var inte de enda som småsjöng på engelska – det är ju trots allt så att låtarna är kända i originalversion.
Häng med på Mamma Mia på grekiska:

Förutom sångtexterna så var det en bra uppsättning. Den där speciella Mamma Mia-glädjen med glimten i ögat lyste igenom sorg och vemod. Precis som vi tycker att den ska vara! Givetvis är inte handlingen exakt likadan i musikalen som i filmen, men att ha sett filmen hjälpte mycket för att hänga med.
Många bra sångare. Vi förstod på publikens reaktioner att Despina Vandi (Donna) är känd, men det var fler som sjöng bra (bl a den unga tjejen som spelade Sofie) och det fanns några som spelade ut så att även vi som inte förstod språket låg dubbla av skratt.
Några scenbyten gick lite långsamt, men det är otroligt vad man kan åstadkomma på en ganska liten scen och med enkla kulisser. Teatern i sig var också en positiv bekantskap. Lagom stor, bra akustik, bra läge. Det är nå’t speciellt när man tittar upp och ser stjärnor och vinden prasslar i trädkronorna i den sammetslena medelhavsnatten.  Och då och då passerade flygplan på väg till eller ifrån flygplatsen, men det störde inte.

Så knöts det ihop på flera nivåer – det svenska, engelska och grekiska. Omgivna av greker i huvudstaden på Zeus ö var det som om vi var där hos Donna och alla de andra. Eller de hos oss. Magiskt.

Ha en skön vecka!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad.
Det går bra att kontakta mig hela året för frågor och bokning.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

Dramatiskt och händelselöst

Sedan förra blogginlägget har min tillvaro stått ganska stilla, den handlar mest om att få dagarna att gå. I nästa vecka är det månadsskifte och sedan är det bara augusti kvar innan det vänder och högsommaren mattas. Behöver jag säga att jag är förfärligt uttråkad och rastlös? Högsommaren här på Kreta är den tråkigaste, jobbigaste och värdelösaste tiden på året. Jag känner verkligen med dem som måste ta semester under juli-augusti och som vill resa hit.

Jag är förresten med i en artikel som var införd i Expressens söndagsbilaga 15 juli, fick tidningen med posten nu i veckan. Här kan du läsa den (pdf som öppnas i ny flik).

I övrigt har inte veckan varit så lugn varken där eller här. Jag har ett öga på Sverige och brandutvecklingen. Så härligt med all hjälp som kommit från andra EU-länder! Den där karavanen av polska brandbilar fick en tår att vila i ögonvrån. Och alla frivilliga som kämpar tillsammans med olika personal! Jag hoppas att det snart lugnar ner sig och att det kommer massor av regn!

Här i Grekland hade vi en brand i måndags som jag vet att det rapporterats om i Sverige. Det var cirka 4 mil nordost om Aten som den stora katastrofen inträffade. På tisdagen utlyste Tsipras tre dagars landssorg. Igår flöt bilar omkring på Atens gator efter ett sällan skådat skyfall. Synd att det inte kom i måndags!

Sociala media, dvs facebook i mitt fall, visar ofta sin sämsta sida i akut- och krislägen. Så ock denna gång. Det spreds mycket information som inte var bekräftad och i alltför många fall felaktig. Varför inte följa rapportering via nättidningar o likn istället? Visst, de kan också ha fel uppgifter, men de hinner i alla fall tänka till medan de skriver och lägger ut. På facebook är det alltför enkelt att klicka ”dela” och sedan kommer tanken. Förhoppningsvis.

Här på Kreta har vi än så länge bara haft fyra bränder (vad jag vet) vilket är otroligt med tanke på hur hett och torrt det är.

I Ierapetra har vi festival från mitten av juli till slutet av augusti. I tisdags var vi två stycken som skulle dra runt på sta’n, lyssna på en konsert, titta på folkvimlet eftersom butikerna skulle ha öppet till midnatt. Men det var precis som vanligt! Då påminde någon oss om landssorgen som gjorde att kvällens arrangemang var inställda. Jag började fundera över landssorg och försökte minnas om jag varit med om det någon gång. Estonia? Palme? Gamle kungen? Sökte på nätet och upptäckte att i Sverige finns inte landssorg! Tycker jag är synd för det är en möjlighet att visa respekt och medkänsla till den eller de som drabbats av något. Att tillsammans stanna upp ett tag, reflektera och hämta andan. Men i Sverige är det tydligen ”business as usual” oavsett vad som händer!

Igår körde jag upp till Iraklio för att köpa biljetter till ett av arrangemangen under deras sommarfestival. Jag lämnar recension i slutet av nästa vecka!
Strosade runt med kameran och fick syn på den här gatskylten som gjorde att jag kände mig hemma fast jag var borta:

Lasithi heter den region där jag bor, dvs där Ierapetra ligger!

Lång dag går mot sitt slut! Började i ottan med städning, det gäller att passa på innan hettan och fukten slår till. I nästa vecka fortsätter mitt pågående projekt: strandinventering!
Ha en skön och fridfull helg!

PS. Foton finns på min flickr-sida!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad.
Det går bra att kontakta mig hela året för frågor och bokning.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Nolletripp – dag 2 och 3

Första delen av den här trippen, dvs dag 1, finns här!

Dag 2

Fredagen, den stora dagen då ännu en nolla ska bockas av! Planerat sovmorgon och se’n dra mig ner till hotellfrukost (sisådär 9 år sedan sist…). Det mesta här i livet är en tolkningsfråga, men att bli väckt 06:30 kallar jag inte ”sovmorgon”. Utan att tråka ut någon med detaljer så tycker jag att det är väldigt konstigt att en del inte förstår att på ett hotell bor andra människor. Och att marmor och putsade väggar är en fantastisk miljö om man vill förstärka ljud.

Jag slappade på rummet, lugn morgon, packade upp en födelsedagspresent från syster och där fanns minsann kvällens festmiddag! Du kanske tycker att jag är tråkig som inte firar med kalas och så’nt. Jag försökte få familjen med på noterna att inte fira, men gav upp efter några år. De envisades med att ge presenter så hotellvistelsen var från mor och nu ramlade alltså kvällens festmiddag in.

Efter en låååång hotellfrukost gav jag mig ut på sta’n. Jag har bloggat om Iraklio vid ett flertal tillfällen och då tipsat om museum, julmarknad mm. Idag stod inget på programmet mer än att strosa, shoppa, fika, läsa bok, glo på folkliv….

Jag började med att gå in på apotek och köpa öronproppar! Se’n kurs och fart till butikerna mellan Frihetstorget och Lejonfontänen samt i en del smågator där omkring. Visste du att centrala Iraklio har 970 butiker? Jag antar att de räknar alla oavsett utbud, men faktum kvarstår: det finns butiker vart man än vänder sig.

Shoppa var presenten till mig själv för att fira både födelsedag och att del av tjänstepension börjat betalas ut. Jag gillar inte att shoppa så jag måste ibland ge mig själv fria tyglar och löfte om att inte vara alltför kritisk. Och det finns några butiker som jag gillar och som brukar leverera. Då kan det vara roligt! I alla fall en stund.
När jag går till super market med ”handlelapp” så kommer jag hem med de varorna. Ibland har någon lagt ner ett paket kex bland mina varor, men det kan jag stå ut med. Fungerar även i andra butiker, men inte när jag ska köpa kläder. Varför är det så? Listan var:
1 jeanskjol
1 strandklänning
några sköna linnen
1 par sandaler
Jag kom hem med:
1 kjol
1 klänning
1 t-shirt
1 blus
1 par shorts
1 par piratbyxor
1 scarves
1 par sandaler
Jag prickade alltså in 1 (en) sak. Storartat!
Svårt att köpa kläder. Allt trasigt går bort, allt som är för kort går bort. Trendigt, inne och modernt intresserar mig inte. Jag är betydligt mer intresserad av hur ett plagg ser ut på mig och hur jag ser ut i det plagget. Det är där jag ibland blir lite väl kritisk…

Provning denna dag i Iraklio var ett eldprov i dubbel bemärkelse. Lycklig över att ha hittat något att prova tryckte jag in mig i hytt. Redan då pärlade sig svetten. Dags att krångla mig ur paltorna. Nu rann svetten. Då började jag fundera över vad jag inte behövde ta av mig och ändå prova. Dags att pressa ner kroppen i provplaggen. Nu kändes det smått läskigt att svetta ner plaggen, tänk på nästa som ska prova! Givetvis passade det inte för jag tar alltid en ”hoppasstorlek” eller så är storlekarna små. Bara att krångla mig ur. Då forsade svetten och snabbt fick jag på mig de gamla paltorna för nu fanns en risk att rinna bort och bara försvinna!
Det var så attans varmt i Iraklio!

In i basaren på jakt efter sandaler och andra fynd. På en hörna hittade jag nästan enfärgade scarvsar. Försäljaren och jag pustade och letade, men helt utan någon mönster fanns inte. När jag skulle betala utspann sig följande:
– Var kommer du ifrån?
– Jag är från Sverige, men bor i Ierapetra.
– Ah, Ierapetra! Nice!! Jag har en vän som bor här i sta’n vars mamma är från Sverige. Hans pappa är här från Kreta. Mamman heter Marie, du känner henne kanske?
Visst, världen är liten, men men….
– Neeej (jag drog på svaret som om jag tänkte efter), henne känner jag inte till.

Tillbaka till hotellet för avlastning och en stunds pusta. Sedan dags att strosa i gränder, kameran beredd, pustade ut på favoritfiket Indigo (mitt emot Titus-basilikan; cafét finns på facebook). De har sta’ns godaste crepes, folklivet drar förbi nästan på dina fötter, priserna är inte som vid Lejonfontänen och personalen är urtrevlig. Prova nästa gång du är i sta’n!
Jag tillbringade en stor del av eftermiddagen med att ömsom läsa bok, ömsom glo på folk. Besöket slutade med ett mycket gott skratt! På grekiskan har vi precis diskuterat sammansatta ord och hur mycket grekiskan vänder på ord. Så när servitrisen tyckte att jag kunde ju lite grekiska så hon sa på grekiska vad jag skulle betala så vände jag på det. Jag lyckades få 7:20 till 27 och tänkte att nu blir jag bestulen. Servitrisen skrattade så gott att hon knappt kunde prata, men lyckades få fram rätt summa på engelska! Tänk vad värme och nya krokiga hjärnvindlingar kan ställa till det!

Kvällen kom och det var dags för gourmetmiddag på Via Pastarella. Ett rikitgt kanonställe! Fantastisk service, hög kvalité på maten, goda viner, mysigt i en gränd. Rekommenderas – du blir inte besviken!
En hellyckad och delikat kväll då man liksom glider bort till en annan dimension. Tyvärr fungerar det inte så att man vaknar upp på hotellet utan måste bryta förtrollningen och ta sig dit för egen maskin. Men en varm, sen kväll vid Medelhavet tar man förtrollningen med sig, den svävar i luften som sådant där stoft som sagoféer strör omkring sig.

Dag 3

Med öronproppar fick jag sova nästan en hel timme längre än igår. Gissar att jag har ganska regelbundna vanor så kroppen är inställd på 7 – 7:30. Men jag fick i alla fall vakna av egen kraft! Och i lugn och ro!

Låååång hotellfrukost igen. Det fanns en liten tanke att checka ut, parkera bilen i centrumgaraget och gå längs med gamla stadsmuren. Jag gjorde det för ett par år sedan, men då visste jag inte vad jag vet idag och jag gick inte hela. Så kom jag ut från hotellet och det var varmare än igår! Gå på stadsmuren? Icke! Strosa en runda, prova ett plagg jag var osäker på igår, titta på folk och sedan bege mig hemåt lät som en bra plan.

På vägen hem längs med National road – ta av och köra upp till Mochos? Svänga ner om Milatos-grottan? Nej, jag ville bara hem. Kom till Ierapetra vid 13:30, möttes av härlig vind och frisk luft! Så skönt efter den tjocka värmen uppe på nordkusten. Avslutade med att svänga om vårt ”lördagskafenio” och där satt några i ”utlänningsgänget” så jag stannade till en kaffestund.

När jag kom hem sjönk jag ihop som en hösäck i soffan! Det tar på krafterna att nolla, köra mycket bil, sortera intryck, shoppa och ännu mer därtill i hög värme. SÅ nöjd med mina dagar! Nu återstår bara att klura ut hur jag enkelt ska få tag i resten på den där shoppinglistan…

Ha en skön helg!

PS. Foton från trippen på min flickr-sida!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

 

 

Nolletripp – dag 1

I torsdagsmorse började min nolletripp. Tänk, när jag gav mig iväg var jag under 60 och när jag kom hem drygt 2 dagar senare var jag över 60. Ibland känns det som om tiden går fortare än man själv…

Målet var Iraklio (eller gamla stavningen Heraklion). För att slippa köra National road fram och tillbaka kombinerade jag med en utflykt. Och var skulle den gå om inte in på centrala Kreta som är så vackert!? Rutten jag lagt upp blev så här i slutändan:

Google envisas med att lägga startpunkten norr om Ierapetra – fråga mig inte varför!

Ida-massivet ställer till det så turen blev alltför lång. Eftersom jag hade två stopp planerade där jag ville ha gott om tid så fanns inte mycket tid till småstopp. Man lär så länge man lever, t ex att inte gapa över för mycket.

När jag körde igenom byn Asími var det marknad och jag tror att hela bygden var där. Jag stannade och gick en runda, marknaden hade ungefär samma utbud som hos oss. Den var uppdelad på mer än en gata så den var inte så kompakt som här i Ierapetra. Rolig känsla att så snart jag lämnar hemområdet så är jag turist. Många blickar, en del små kommentarer. Byn liknade så många andra byar som är uppslagna längs en stor väg. Charmigt på sitt sätt, närmare vardagsgrekland än vykortsgrekland.

Lite disigt, men det gör bara att jag blir mer uppmärksam på det jag har omkring mig eftersom ögat inte kan förlora sig i fjärran.

Så körde jag vid Ida-massivets fot, bl a genom byn Fourfouras. Det började bli dags för en matbit, men ingenstans något som såg lovande ut. Landskapet kring Fourfouras påminde om Brösarps backar eller något kulligt engelskt landskap. Och efter ett tag öppnade sig ett ännu märkligare landskap med gröna kullar och mängder av oleander som forsade ner längs sluttningarna. Jag döpte det snabbt till oleanderland för jag har aldrig sett så mycket oleander.
Den här ön är magisk! Ständigt blir man överraskad med nya och fantastiskt vackra landskap, vyer och natur. Ön bara ger och ger och ger! Men det gäller så klart att vara öppen och ta emot. Den som tycker att berg är bara berg eller att natur inte är nå’t speciellt göre sig icke besvär.

Det som tagit stryk i naturen efter den nederbördsfattiga vintern och våren är olika grässorter och marktäckande småbuskar. De är bruna eller närmar sig brunt, dvs de är en månad tidiga. Ginst färgar sluttningar gula, men inte så intensivt som vanligt. I övrigt är det fortfarande grönt, men om man tittar lite närmare ser man att en del träd och växter ser lite hängiga ut. Det är ingen riktig stuns i naturen, den kippar efter andan. Eller rättare sagt vatten.

Arkadi

Så kom jag till Arkadi och det område där jag skulle ha mina två stopp:

Arkadi-klostret besökte jag före jul – det finns att läsa i detta inlägget under rubriken ”Dag 3”. Nu mötte jag flera bussar och det var gott om folk uppe vid klostret. Det är värt att besöka, men försök komma dit så tidigt som möjligt för att slippa värsta rusningen. Och glöm inte att titta in där dörrar är öppna för det finns flera utställningar.
Nu ropade magen på lunch så jag stannade vid stora matstället vid Arkadi. Gör inte det! Toan var gudasänd, maten ingen höjdare. Dessutom var det tydligt att kvinnan som jobbade där önskade vara någon annanstans och rörde sig saktare än slow motion. Släpade benen efter sig så det kliade i mina fingrar – tänk att få skaka om människan! På en åker pressades halm och lastades halmbalar. Lustigt scenario – turister till höger, arbetare till vänster. Två olika tillvaro.

Eleutherna

Dags för första planerade stoppet: det nya arkeologiska muséet i Eleutherna. Det är en modern byggnad som smälter samman med det urgamla landskapet. Muséet är bara en del av byggnaden och inte så stort. Museum lär mig alltid någonting. Antingen så får jag se det jag känner till, dvs det blir bilder till texten. Eller så vet jag inte så mycket, men blir inspirerad att veta mer. Det senare gällde i detta fallet. Otroligt intressant stad som funnits före Kristus ända in i bysantinsk tid och med kopplingar till olika länder, antikens Grekland med mera. Här bröts det sten som finns i en mängd statyer över Grekland och gamla romerska riket! Känner du till statyn ”Nike från Samothrake”? Skulptören sägs vara okänd, en del menar att det är Pythokritos som levde på Rhodos, men hans far Timochares, som också var skulptör, kom från Eleutherna. Och det bara fortsatte dyka upp den ena intressanta saken efter den andra.
Jag besökte inte utgrävningen eftersom en del av den var stängd. Kände också att jag behöver lära mig mer innan nästa besök. För fler besök blir det!
Kan rekommenderas för den som är historiskt intresserad.

Tsikalario och Margarites

Strax före byn Margarites stannade jag vid krukmakarverkstaden Tsikalario. Här fanns väldigt bra information om allt från var leran hämtas till vad de olika slutprodukterna heter och används till. Väl värt ett stopp!
När jag ville läsa om Margarites, krukmakarbyn, innan jag gav mig iväg fick jag veta att det funnits fyra krukmakarcentra på Kreta: Kendri, Nohia, Thrapsano och Margarites. De två första slutade sin produktion i början av 60-talet och det rätade ut min förvåning över att Kendri nämndes. Det är en by strax utanför Ierapetra och jag har aldrig sett något krukmakeri eller hört talas om det, men som sagt – det är ett tag sedan det avslutades.

Margarites är en fin liten by, kändes välkomnande att alla kapelldörrar stod på glänt. Kanske för att det snart var pingst. Som i så många kända byar där det säljs ”typiska” produkter (t ex Kritsa med sina dukar och vävnader) så blir det lite business över det hela. Behållningen för mig var att titta in i olika ”work shops” där utbudet skilde sig från det man ser på många platser. I några satt krukmakare och jobbade, de hade olika alster och stilar. Det var roligt att se olika variationer. Och jag kom därifrån med bl a ett par örhänge i keramik!

Dagen går mot sitt slut – snart framme

Före jul ifjol körde jag från Rethymnon till Iraklio via Anogia så denna gången blev det gamla vägen mellan de två städerna. Den är inte så spektakulär med vyer och stup som via Anogia, men det känns mäktigt att köra mellan bergen. På slutet belönas man med en underbart fin vy mor Iraklio – en sällan använd kameravinkel!

I området kring Arkadi – Margarites finns mer att se och uppleva, bl a grottor, kyrkor, kloster. Jag ska dit igen, men då kör jag ingen biltur utan lägger tiden i området istället. Om du kommer västerifrån (Rethymnon-hållet) så kan du börja med ett besök i Arkadi-klostret. Om du kommer österifrån (Iraklio-hållet) så kör via Anogia. Vägen upp till Anogia är dramatisk och vacker, inte alls lika fin på andra hållet.

Iraklio

Så var jag framme och checkade in på hotell Athinaikon (bra läge, bra pris). Efter uppackning och dusch iväg till kvällens goda middag på Amalia’s kitchen (nära Lejonfontänen). Smaker av Mexico och Texas och gott vin – härligt! (de har också grekisk mat om man föredrar det)

Dags att krypa i säng och se fram emot den stora dagen som skulle inledas med sovmorgon och hotellfrukost! Det låter väl bra? Men hur blev det… Mer om Iraklio och dag 2 i nästa inlägg!

Foton finns på min flickr-sida!

Ha en bra kväll och fortsättning på veckan!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

Utflyktsdag!

Igår tog jag bussen till Iraklio för lite miljöombyte och gå på muséer. När vi passerade Malia och Hersonissos sjönk humöret betydligt. Från vinterns vila har de nu gått in i ”turist-tingeltangel-land”. Orterna skulle kunna ligga precis var som helst i Grekland, det finns inget kretensiskt över dem. Vissa delar skulle t o m kunna ligga i vilket land som helst. Tacksam över att jag inte bor i en ort som är beroende av turister.

Ett stort komplex byggs mellan orterna och jag funderade över Syrizas löfte när de tillträdde. De lovade att stoppa, eller i alla fall begränsa, all inclusive. Jag undrar om de haft tid att börja dra i det?

Humöret steg till oanade höjder när vi körde in i Iraklio. Denna galna, röriga, fulsnygga stad gör mig alltid glad. Den står högt upp på listan ”var jag kan tänka mig att bo när jag blir pensionär”, men det har jag berättat tidigare.

Från busstationen styrde jag stegen mot hamnen!

En hel del turister i farten och lediga greker (barnen har två veckors påsklov). Jag hörde engelska, tyska och franska. Och på Arkeologiska muséet hörde jag plötsligen ”Det är väl den klassiska perioden?”. Jodå, ett svenskt par!

Koules

Fortet nere i hamnen blev färdigrenoverat ifjol, men när vi försökte besöka det var det tillfälligt stängt. Igår var det öppet och fri entré, minsann. Renoveringen är väldigt fint gjord. Det står mycket information på väggtavlor om fortets och Kretas historia. Lite trött blir jag på sättet att framställa alla andra som bovar och banditer och sig själv som offer och hjälte. Man får väl ta all historieskrivning med en nypa salt och tänka på vem som höll i pennan.

Från terassen har man fin utsikt över sta’n, hamnen och ut över havet. Lite spännande med en ganska stor sal där nere där det stod en flygel och bars in stolar. Kvällskonsert? Tänk, vilken akustik och hur musiken framträder gentemot de grova stenväggarna. Får se om jag kan pricka in ett besök vid rätt tillfälle!

Sankta Katerina från Sinai

Jag är väldigt fascinerad av ikoner av olika anledningar, bl a deras skönhet. Vill gärna lära mig mer och uppleva olika riktningar och stilar så jag får fördjupa mig i det lite längre fram. Här fick jag gå runt och njuta av några verk av de allra främsta. På den byzantinska tiden målade man på marmor, sedan blev det trä. Och ikonostasen var också av marmor på den tiden. Och jag fick äntligen klarhet i varför en del heliga personer på ikoner håller fingrarna på ett speciellt sätt. Tänk, vad man lär sig nya saker hela tiden.

På muséet finns också gamla skrifter, silverföremål, träsniderier, exempel på broderade prästkläder. Inträde: 4 euro, muséet ligger bredvid Minas-basilikan.

Arkeologiska muséet

Hela markplan och en sal på övre plan visar fynd från den minoiska tiden. Jag har sagt det tidigare: om du ska besöka Knossos så ta en sväng på muséet. Det är fynden som ger palatsruinerna liv.

Jag hade kvar resten av övre plan som handlar om tiden och arvet efter den minoiska tiden. Mycket intressant! Det blev väldigt tydligt hur ofantligt betydelsefullt, berikande och utvecklande det är med utbyte mellan människor från olika platser och länder. T ex kontakten med fenicierna vars alfabet ligger till grund för det grekiska alfabetet vilket t o m jag kunde se!
Många gravfynd som var vackra och skickligt gjorda, men de säger inte så mycket om det vardagliga livet. De visar dock hur olika mönster blandas, man lär varandra att hantera olika material osv.
Mot slutet av utställningen kom mynt och där ökade jag stegen, jag har svårt att uppbåda intresse för rader med och högar av mynt. Satte mig ner i salen där ett bildspel visade muséets historia – så intressant att jag snabbt bestämde att ta sena bussen hem.

Fritt inträde, muséet ligger vid Frihetstorget. Åker du på arrangerad utflykt så fråga om de kan stanna vid muséet. Ett besök där ger mer än 1-2 timmar ”egen tid” på sta’n (du behöver mer tid för att hitta och njuta av sta’n).

Middag

Jag har två favoritmatställen i Iraklio och landade på ett av dem: Amalia’s Kitchen (ligger i området bakom Lejonfontänen vid den öppna platsen med en lekplats). Och det var lika gott som vanligt! Det kom in ett rykande fat med fint kött i riktigt spicy blandning, jag fick också saffransris, guacamole och andra goda tillbehör. Och gott vin har dom! Och jädra bra och trevlig service! En riktig högtidsstund!

Shopping

Det var inte syftet med utflykten och jag är dålig på att shoppa. Jag tycker det är roligare om man är två för då kan man hjälpa varandra att hämta kläder, ge smakråd, fnissa åt hemska plagg och fika ofta. Jag får kidnappa någon som jag kan dra runt med! Personen måste vara nyfiken och beredd att gå mycket för det finns många små roliga butiker i sidogatorna.

Jag tittade in på H & M och usch, så trist! Svart, vitt, grått och mörka färger. Det såg mest ut som höst! Är vi verkligen så tråkiga uppe i norr?
Jag måste så klart in och flukta hos en av mina hovleverantörer, Marks & Spencer, och de bleka engelsmännen är väl värre än H & M, tänkte jag. Men wow! Där var det färgrikt och härliga mönster! Det var vår och löfte om sommar!!

Summa av tre butiksbesök blev ett antal toppar så nu bör jag börja titta efter shorts, linnen och jeanskjol….för att inte tala om ny bikini….

Nu ska jag packa ryggsäcken för vandring imorgon! Ha en bra kväll!

PS. Foton från nätet utom det sista som är eget foto.
Fler foton på min flickr-sida!


Vandra med mig på Kreta!
Du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor.
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen!
PS. Berätta när du bokar att du läser bloggen så får du 15 % rabatt!

 

Jul i Iraklio

Dags för intag av julstämning i kubik så igår blev det bussen till Iraklio! Det började inte så bra. Vi skulle plötsligen byta buss i Agios Nikolaos och den bussen var inte inne. Vi kom iväg till slut och mellan Malia och Hersonissos ryckte bussen till och dog. Chauffören pillade på nå’t där bak (på bussen, alltså…) och fick igång den igen minsann! Jag vet inte hur han bar sig åt, men vi var bara 10 minuter sena.

Kl var 3 på eftermiddagen, inte riktigt dags för ljus och julmarknad. Jag svängde in om H&M och till min stora förvåning kom jag ut därifrån med en julklappspeng materialiserad som 3 tröjor! Jag som aldrig handlar på H&M. Fast nu får jag ta bort ”aldrig”.

Middag intogs på italiensk restaurang och vilket kap! Himmelskt god pasta och ett otroligt gott vin. Lite dyrare, men är det juletid så är det. I andra hörnan av lokalen satt en servitör från en av mina favorittavernor i Ierapetra. Som vi alla vet är världen liten.

Så började det skymma och det blev dags att ge sig ut på stadens gator och torg. Affärerna var öppna, fint i skyltfönstren och mycket rabatter. Började med en sväng om basaren som var nästan folktom och inga juleljus. Blev full i skratt för jag tror att sommarturisterna skulle bli väldigt förvånade över utbudet av vantar, mössor, kängor, skinnjackor, halsdukar.

Fortsatte längs med dyra, fina boutiquegatan ner till Frihetstorget där det var julmarknad. Massor med ljus, små bodar som säljer allehanda saker. På scenen spelades någon form av julhistoria upp av små barn. Väldigt mycket är förresten barninriktat och det är väl lite så det ska vara vid jul.

Santa Claus hade landat med renar och släde, men det var lite malplacerat. Och plastigt. Undrar om han trängt undan Vasilis, det grekiska tomten? Inga barn var framme under den tid jag stod där så han kanske blev lite utfryst. Inte snällt i så fall.

Gick ner stora gatan mot basaren, gjorde små avstickare på smågator, halkade helt oförskyllt (?) in på M&S, gick ner till Morisinifontänen (eller Lejonfontänen). Då var det dags för fika och studera folkliv. Fick in nå’n konstig vit traditionell ”kaka” med socker och kanel på och inuti var det nå’n kräm. Det var ”jaha” och inte ”det måste jag äta fler gånger”. Mycket folk ute för det blev en härlig kväll med vindstilla och 15 grader.

Gick vidare nerför 25:e Augusti-gatan och se’n var det dags att gå till busstorget. Följde stora gatan nere vid havet så dekorationerna där fick bli pricken över i. En härlig utflykt som kan rekommenderas! Några tips:
– Kolla bussavgångar och restid – överväg att hyra bil. Min bussresa tog totalt 5 timmar och jag var tvungen att lämna Iraklio 19:45. Med bil har man mer frihet, kan ta det lugnt. Åk efter lunchtid om du inte har andra ärenden, dagen blir för lång annars.
– Strosa runt och glöm inte sidogatorna! Det finns ljusdekorationer lite varstans. Bakom Lejonfontänen finns gott om små restauranger och de flesta har julfint.
– Kolla hemsidan för Iraklio! De flesta arrangemangen är för barn, men det finns annat också. Man kan delta i Santa-loppet som gick lite tidigare i december! Jag tittar alltid in i Markusbasilikan när jag är i Iraklio, där är ofta utställningar. Igår kväll skulle där vara en konsert kl 20:30.

Här några glimtar från Iraklio! Fotona är inte bra kvalité eftersom min kamera inte riktigt fixar mörker, men julstämningen går nog fram i alla fall. Alla är klickbara om du vill se större format.
Ha en skön kväll! Och stressa inte – det blir jul ändå!

dsc02522

Fin musik på boutiquegatan.

dsc02526

Mörkret sänker sig över Frihetstorget.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

dsc02532

Här kommer älvorna/féerna!

dsc02541

Förstummade!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

dsc02536

Snögubbar lite varstans, de hör tydligen julen till.

dsc02539

Tomten har kommit, men var är alla barnen?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

dsc02550

Julmarknad med bodar och ljus!

dsc02543

Titthål.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

dsc02549

Darrig körning, skönt med sargen.

dsc02537

Stiliserad krubba.

dsc02558

Gatudekoration, fint med änglar.

dsc02559

Annan gatudekoration, men vad ska det föreställa? Snögubbe med långa ben??

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ny-stl
Jul- och nyårserbjudande!
Boka före den 15 januari och få 25 % rabatt per person på vandringsvecka före 15 juni 2017.
Mer info på hemsidan inspirewiz.com
Välkommen!

Ur led är bloggen

Det blev inget bloggande igår. Jag skulle uppdatera loggor på hemsidan och facebook, men det ville sig inte alls. Samtidigt skulle jag ha ut en annons på nätet så man kan lugnt säga att det körde ihop sig. Efter cirka en halvtimmes strul och förtvivlan slutade jag. Det gäller att veta var ens gränser går. Det blev istället ett telefonsamtal till loggdesignern i Halmstad, hon är en fena på så’nt. Ingen kan allt, men alla kan något. Eller hur det nu är man säger.

Det höll på att inte bli nå’t bloggande idag heller för jag somnade i eftermiddags! Jag som absolut inte kan sova dagtid bara dog. Släckte lyset. Tackade för mig. Lyckligtvis vaknade jag i tid för att gå till ett hotell och möta en kund som önskade en dagsvandring. På onsdag drar vi upp i bergen.

I torsdags var vi två glada svenskor som gav oss iväg till Iraklio. En dag med lite av varje som strosa på sta’n, gå i lite affärer, en runda på marknaden, inne i några kyrkor osv. Vi tänkte besöka borgen som öppnat igen efter fem års restaurering, men de hade stängt tidigare. Fräckt! Så vi hoppade istället på en buss som kör en guidad tur. Vi fick hörlurar, men ljudet fungerade inte för nå’n passagerare. Så’nt som händer, lite trist men det får absolut inte förstöra resten av dagen. Livet är för kort för att man ska gå och hänga läpp för så’nt.

På tal om livet så har biskopen för Ierapetra och Sitia dött i veckan under en resa till Aten. Kl 21 igår kväll kom han tillbaka till Kreta, kördes ner till Ierapetra och ligger nu i öppen kista i vår huvudkyrka. Begravning imorgon. Till sta’n har under dagen fler och fler präster anlänt. Det blir nog ganska stort imorgon, avspärrningar är uppsatta.
Igår kväll började kyrkklockor ringa vid 21-tiden när planet landat. Inte den vanliga ringningen utan mer stilla och fridfull. Den upprepades med ungefär 20-30 minuters mellanrum ända fram till midnatt. Det var väldigt stämningsfullt, klockringningen var som en hyllning till livet – vacker och skir.

Nu ska jag inte störa mer i helgfirandet! Och inte stjäla tid från ditt funderande kring mitt blogginlägg i onsdags. Det har inte varit någon rusning till inkorgen eller kommentarsfältet, men jag är beredd!

Jo, en sak till! Jag skrev för några månader sedan om tv-program om Grekland som jag sett på engelsk tv. De går nu på Kunskapskanalen och finns på urplay.se. Programmen heter ”Medelhavet. Grekland med Simon Reeve”, två avsnitt. Se dom om du är intresserad av Grekland!

NU är det slut! Jag önskar en skön och fridfull söndag!

Vandra på Kreta!
Vi njuter av vackert landskap, enastående vyer, tystnad och lugn.
Med mig som vandringsledare kan du koppla av och släppa loss tankarna samt uppleva mina gömda pärlor.

Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen! 

PS. Berätta att du läser bloggen när du bokar, det ger dig 15 % rabatt!