Etikettarkiv: vinter

Vårjakt!

Det hojtas om vår på Kreta från alla möjliga håll så jag gav mig ut på vårjakt igår! Här nere i Ierapetra har våren fått in cirka en och en halv fot genom dörren. Vi har vårvärme dagtid, men vintern visar tänderna kvälls- och nattetid. I måndags kväll tog jag fram vinterjackan ur garderoben och den har inte varit framme på hela vintern! Mandelträden blommar mer eller Läs mer

En rofull onsdag

Apokries rullar på och idag, Tsiknopempti, är höjdpunkten i köttveckan då det festas loss på kött. Det är grillningens högtidsdag så röken ligger över stad och by.

Jag ser mer och mer att flera utropar att våren kommit till Kreta. Det är ungefär som om vi svenskar skulle säga att våren kommit när vi ser en snödroppe och en krokus. Våren knackar på dörren vid kusterna, men vintern har inte släppt sitt grepp än. Vi har framför oss några dagar Läs mer

Premiärer!

Sicken blåsig vinter vi haft så här långt! Idag dansar möblerna på balkongen med blommorna och torkställningen. Det knäpper i de stora fönsterdörrarna, men AC och elfilt gör det behagligt inomhus. Får nog bli en filmkväll idag med ett glas vin och tilltugg.

Men det var inte det jag skulle blogga om utan mina tre premiärer! Nytt år, nytt decennium, nya äventyr. Läs mer

God fortsättning på 2020!

Då är jag hemma igen efter min tur till Sverige med begravning, nyår, trettonhelg, besöka vänner och annat smått och gott. Det blir ingen tillbakablick på 2019 eller någon ”ska göra”-lista eller önskningar för 2020 eller sammanställning av bloggen 2019. Jag tror att alla har sina egna bokslut och framtidsönskningar kring nyår. Denna gången är det ju dessutom inte bara nytt år Läs mer

Semesterdags – funderingar och tips

Vintern har just nu en dödsryckning, det blev kallare och ska regna, men det är typiskt mars och typiskt årstidsväxling. Karnevalen i söndags var en härlig fest på gator och torg i helt otroligt fint väder. Foton finns på min flickr-sida och här en video (den börjar efter borgmästarens välkomsttal):

Nu är vi i fastan och enligt strikta fasteregler fick man inte äta första dagen, dvs i måndags. Jag körde till Sitia och åt bl a en väldigt god bifteki. Men det är inte fastan jag tänkte blogga om idag utan semester. Jag är i den lustiga situationen att jag i vår är både turist och arrangör. Ett ben på var sida med andra ord. Det sätter igång en hel del tankar, först av allt vad är semester egentligen?

Själva ordet kommer från latin och betyder ”sex månader”. I det gamla Rom var den tid man kunde ha ett ämbete sex månader och därför används ordet ofta i andra språk för det som vi i svenskan kallar termin.
Synonymer: ledighet, ferie, vila, rekreation, lov, fritid, fridagar. Motsats: arbete.
Och den betydelse vi vanligen lägger i ordet: ledighet från arbete, t o m lagstadgad.

Då går mina funderingar så här att vi kan väl tänja lite på begreppet och säga att semester betyder avbrott i den vardagliga tillvaron. För visst kan vi alla behöva komma ifrån då och då? Med den definitionen har jag inte haft semester sedan 2011. Januari 2012 började min arbetslöshet och det kan jag lova att arbetslöshet är ingen semester. Så startade jag min firma och även om min far hade egen firma var jag oförberedd på känslan av att ständigt, ständigt vara ”i tjänst”. Inte kontrollerat e-post en dag – tänk om jag missat en förfrågan eller en bokning! Vad kan jag mer göra för att synas och höras? Har jag varit tillräckligt aktiv i sociala media? Hur blir jag mer ”säljande”? osv osv osv

Resa är bokad! Jag ser fram emot att byta miljö, allt jag ska uppleva, alla nya intryck. I maj åker jag sex (nästan sju) dagar till Rom. Det är mitt tredje besök i den eviga staden, jag har hittat ett boende som jag är väldigt nöjd med – läge, pris, stil, värdinna. Det tog lite tid att hitta det, jag förstår inte alla dessa hotell och B&B som är ”Boutique”. Ofta har de en anonym inredning som inte säger ett skvatt om var man befinner sig.

Jag delar upp en resa i tre delar där jag tycker om alla tre: innanunderefter. Innan är när man letar information, planerar, funderar. Alltså har börjat suga på karamellen. Under är själva resan som är intensiv med alla sinnen skärpta och öppna. Efter är när foton ska tittas på (förr gick man i otålig väntan på framkallningen), gås igenom, gallras och sorteras. Det är då man suger ut det sista av karamellen, men varje gång i framtiden när man tittar igenom foton kan man känna smaken….
Nu är jag igång med resans första del: innan. Jag har skummat resebloggar, men de jag hittat hittills skriver mest om de kända sevärdheterna. Jag önskar hitta lite mer personliga, okända saker som inte står i guideböcker eller på hemsida för turistbyrå (fast den är bra för att hitta vad som är aktuellt och på gång). Jag googlar som en tokig på alla möjliga kombinationer. Det är ju en stor stad packad med saker att uppleva så man måste begränsa sig.
Denna gång riktar jag främst in mig på parker (har hittat tre på gångavstånd!) och konst. Jag har funnit en konstblogg som ska utforskas ytterligare. Så snubblade jag över en guide på nätet som listar ”öppna platser”, de ska också vävas in. Utöver det blir det mycket strosa, fika och glo på folk, äta god mat och förhoppningsvis några tips från värdinnan på mitt B&B. I bakhuvudet lurar ett nytt besök på Forum Romanum, det blir man aldrig färdig med, men kanske det får vänta till nästa besök.

Det är inte så att jag har en lista över sådant jag ”ska hinna med”. Det som inte blir blir inte. Och annat dyker upp som man fångar i flykten.

Ett dopp i Fontana Di Trevi? Ja, varför inte! Lite Dolce Vita skadar inte – men var är Marcello?

Så är det det där med ”ledig”. Jag ska försöka koppla bort och av så mycket som möjligt, tror det blir ganska lätt i den miljön. Frågan om laptop ska med eller inte är fortfarande öppen. E-posten måste jag hålla ett öga på så det blir 97 % ledighet. Ungefär.

På sociala media börjar nu frågor om olika saker att dyka upp inför semesterresor. Många anger att de använder TripAdvisor och där har jag några synpunkter. Lita inte på alla omdömen du läser och tro inte att ”allt” på ett resmål finns på TripAdvisor. Det är inget skumt med arrangörer som inte finns där. Det kan vara ett medvetet val eftersom det kostar pengar för vissa verksamheter. Det kan vara att registrering inte blir godkänd och där befinner jag mig. Efter flera försök gav jag upp. Man kan nämligen inte kontakta TripAdvisor och få veta varför en registrering inte gått igenom.

Googla med fantasi, olika kombinationer och olika språk. Surfa runt med hjälp av länkar för en länk på en sida kan leda dig till något riktigt intressant. Sök andra tjänster som t ex GetYourGuide där du för en billig peng kan bli guidad av någon som bor på plats. Läs bloggar, jag söker t ex på ”rom blogg” och utifrån sökresultatet förfinar jag mitt sök.

”Men himmel så jobbigt och onödigt, jag ska ju vila, sola och njuta”, tänker du kanske. Avkoppling, vila, fritid osv kan ju också vara att göra något som skiljer sig från vardagen. Kanske prova något du aldrig har gjort? Eller göra något du gjorde för längesedan och skulle vilja prova igen? Se så mycket som möjligt av resmålet? Även på traditionella solsemesterorter finns bra utbud. Jeepsafari, dykning, ridning, båtturer, klättring, köra fyrhjuling i bergen, prova motocross, cykling, vandring, få massage och pedikyr, följa med på en intressant tur med guide. I vårt område kan du dessutom vandra med åsnor hos ett engelskt par (de har även glamping) och hälsa på omhändertagna hundar hos ortens eldsjäl. Du kan åka ut till ön Chrissi och tro att du är i Västindien för en dag. Du kan….ja, det finns mycket!
Så sök på hela nätet och komplettera på plats med att gå till turistbyrå eller ”travel agency” (små kontor som har info och säljer olika biljetter). Se så mycket som möjligt av resmålet så du får valuta för dina hårt förvärvade pengar och semesterdagar! Åker du ofta till samma resmål? Upptäck andra sidor hos den – gör inte samma sak om och om igen. Blanda nytt och invant.

Se’n är det en annan sak att jag givetvis tycker att du ska vandra eftersom du då får en totalupplevelse av landskap, natur, vila, av- och urkoppling. Och som av en händelse har jag för tillfället rabatt på bokningar som görs i mars (se nedan)!
Allvarligt talat så är vi några stycken som erbjuder vandringar på Kreta. Läs noga vad det är vi erbjuder så du får det du vill ha. Våra upplägg skiljer sig ibland ganska mycket.

Nu ska jag, med goggles hjälp, grotta ner mig på nätet i ”rom palazzo”. Ciao! E un grande fine settimana!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad.
Kontakta mig för frågor och bokning. Du som läser bloggen får 15 % rabatt på bokningar gjorda under februari och mars (gäller inte enstaka vandring)!
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Efter stormen stor tacksamhet

Ingen har väl missat vilket oväder som svepte över Kreta i början av veckan. Det drabbade nordvästra Kreta värst med bortspolade broar (8 st totalt), vägar som försvunnit, ras, isolerade byar. Några dagar tidigare slog ovädret till på Malta där de plockade fisk på gatan – så kraftigt stormade havet!

Igår skulle vi enligt prognosen ha dimma, men vem bryr sig om sådana petitesser. Det var bra att jag inte brydde mig för det blev en alldeles otroligt fin vandringsdag! Klarblå himmel, solsken och absolut vindstilla när jag startade vid halv åtta. Dimslöjor låg här och där, det var så vackert. Upptäckte efter en stund att jag vandrade mycket långsammare än jag brukar. Det var så vilsamt och njutningsfullt så kropp och själ ville ta tillvara varje steg, varje minut. Därför passar inte en massa ord och meningar utan denna gåva till dag ska beskrivas sparsamt och försiktigt. Jag delar mina intryck med dig. Luta dig tillbaka, se Kretas vackra landskap och slå på sinnena.

Tuppgal. Morgondimdroppar på blad och gräs. Inga blåsljud. Fågelkvitter. Hundskall. Värmande sol. Frisk och klar luft.

Mer fågelkvitter. Duvskrik. Rovfågelssegling. Vattenporl. Kattsmyg.

Vila. Njuta.

Studie av mandelblom och vildpäron – äntligen såg jag skillnaden! Insektsnurr. Skira fjärilsvingar. Giriga, ivriga bin.

Människosteg och ”kalimera”. Byliv. Fjärran bilmotor. Glada barnröster. Ankkvack.

Återvändande liv.

Katt som värmer sig i solen vid en vägg – solkatt? Hundskall.

Dignande, tunga träd som nästan inte orkar hålla citronerna och mandarinerna. Fruktsaften bubblar.

Forsande vatten. Vattenpölar. Pölar som små sjöar – vattenpölssjöar? Vada. Torra fötter – glädje över bra kängor. Djupa vattenfåror i grusväg.

Blomknoppar. Utslagna blommor. Fågeldans. Olivträdsblomsknoppar.

Vila. Njuta.

Från olivlund motorsågsburr och eldknaster.

Stillastående, äta glupskt med ögonen. Berg. Skrevor. Hav i fjärran. Suddig horisont. Gröna sluttningar mot snöklädda toppar.

Tändarknäpp vid veke i kapelloljeglas. Avskildhet och frid. Malvingeslag mot fönsterruta.

Små fina bomullstussmoln. Viskningsvindssus i träden.

Sinnena utanpå huden. Vid lunchen kändes varje druva i vinet, varje ägg i omeletten, varje solstråle på kinden och varje våg hade sin egen röst.

Lycka.

Här får du en solvarm och glad kram!

(klicka på foton för större format)

Ha en skön helg!

PS. Fler foton på min flickr-sida!


Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad.
Kontakta mig för frågor och bokning. Du som läser bloggen får 15 % rabatt på bokningar gjorda under februari och mars (gäller inte enstaka vandring)!
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Bra, dåligt, biltur, vandring och mer

Väder

Ja, vädret är ett stort samtalsämne! Vi har en bra dålig vinter eftersom det kommer massor av nederbörd. Dock är det inte som vanligt att några regniga, blåsiga dagar avlöses av några fina dagar utan det är liksom ostadigt hela tiden. Det gör att för vandrare har vi en dålig bra vinter. Hängde du med?
I förra veckan var vi en dag insvepta i Sahara-damm vilket inte ska hända i januari. Samtidigt var havet upprört så efter två dagar fanns det mer tång och skräp en bra bit upp på land än i havet. Vi hoppade över marknaden i lördags och höll oss hemma medan det växlade mellan regn och solsken. Igår var jag uppe vid sta’ns damm, Bramian, och kapellet syns fortfarande över vattenytan, men det är ingen fara. Det är viktigare hur det ser ut i mars. Och sedan ska det komma smältvatten under våren.
Jag är inte ”klimatflykting”, men jag tänkte i helgen på de som är det och som kanske flyttade ner i höstas. De har fått en riktig genomkörare som sin första vinter! Om någon av er läser det här – hav tröst, så här är det inte vanligtvis.
På fredag går vi in i den statistiskt sett blötaste månaden. Gör inget bara vi slipper den hemska kylan. Och vi kan se framåt för i slutet av februari brukar våren knacka på dörren när mandelträd och vildpäron slår ut. Så nu har vi avverkat 2/3 av denna osedvanliga och kalla vinter – JIPPI!

Biltur

I söndags lyste solen och värmde våra kalla, fuktiga skelettben. Det var gott! Jag gav mig ut på en liten biltur med fyra mål: komma ut och njuta av den vackra ön, förhoppningsvis fotografera, luska lite inför ny vandring och utforska Etiá. Det blev en fin tur! Otroligt blött överallt i markerna vilket är ett bra tecken. Vårbruket kan visserligen bli något försenat om jorden är alltför blöt, men jag tror att alla kan stå ut med det. Jag slutar aldrig att förundras över den här öns många olika ansikten och olika landskap som alla är vackra på sina helt egna sätt. Östra Kreta är inget undantag. Bitvis kargt, så kommer flera olivlundar, plötsligen öppnar en bördig slätt upp sig. Bergen är extra spännande och livfulla eftersom de är fulla av sprickor och små raviner. Här är det aldrig trist!

Körde in i och strosade runt med kameran i lilla byn Armeni. Undrar hur det är att bo långt ut på en så stor ö och i ett område som är glesbefolkat. Kommer barnen att stanna kvar? Troligen inte, det blir nog långsam död som de flesta grekiska byar idag som avfolkas.

Etiá är en ruinby från bysantinsk tid som hade sin storhetstid under den venetianska tiden. Då byggdes Villa De Mezzo som var en byggnad i tre våningar. Den anses vara den största privata bostaden (från sin tid) på Kreta och en av de viktigaste byggnaderna i sitt slag i södra Europa. Numera återstår första våningen och den är restaurerad. Villan är bara öppen en gång om året då där hålls en musikfestival. Jag kan rekommendera att stanna till, strosa runt och låta fantasin flöda fritt – scenografin är på plats!

Finns foton på min flickr-sida! Information om Villa de Mezzo finns på de här två länkarna som jag tycker kompletterar varandra: cretanbeaches.com och gtp.gr.

Vandring med sällskap

Väderprognosen lovade en fin dag till, möjligen med lite tilltagande vind på eftermiddagen. Så måndagen blev äntligen vandringsdag uppe i bergen, men bara halvdagsvandring med tanke på den där utlovade vindökningen. Jag hade trevligt sällskap av Mats Randow. Han reser kors och tvärs över Kreta för att samla material till en guidebok och du kan läsa om hans äventyr i hans blogg Explore more.

Vi fick soligt, skönt väder, men visst kändes det i vinden att det är vinter och att vi var uppe i bergen. Vi njöt av tystnad och vyer när vi inte pratade om vandring och Kreta. Ovanligt klar luft så karta fick plockas fram när vi såg några småöar som vi inte kunde identifiera, men det löste sig. Topparna i Dikti-massivet är vackert snötäckta, men lite senare, när solen stod högre på himlen, såg vi att snön var randig! Det var Sahara-damm som fastnat i snön. Det ligger även snö på lite lägre berg så det bådar gott, blir mycket smältvatten.

Vid ett nedlagt kloster blev det fika och då nästan invaderades vi av en getflock på vandring på motsatt håll. De var inte rädda och skygga, jag började nästan tro att de skulle svepa oss med sig. Gott om killingar i alla möjliga storlekar. En get kunde inte stödja på ett av sina ben, det blev nog tufft lite högre upp när de klättrade i bergen (vägen var ett alldeles för enkelt val, tydligen…). Och en liten killing, som inte var många dagar gammal, hade lagt sig ner vid en buske. Den gav sig motvilligt iväg när vi stannade, men jag tror att det var bra för troligen hade den slarvat bort sin väna moder eller blivit bortslarvad av densamma.

På vägen ner inspekterade vi mandelträd och jodå, de små hårda knopparna har börjat öppna sig så slutet av februari är en bra gissning såvida vi inte får fler köldknäppar.
Efter vandring körde vi till utsiktsplatsen utanför Prina och sedan blev det lunch på härliga Oasis i Kalamafka. Omelett ihopslängd av matmor i by – inte mycket som slår det!
Härlig dag och underbart att komma ut på denna vackert grönskande ö! Naturen är igång sedan november och det blir bara mer och mer för att explodera i april ungefär. Juli-augusti dags för vila och se’n fart igen efter de första höstregnen. Jag kan bli tokig på resebolag som påstår att vi har två årstider när vi klart och tydligt har fyra!

Till sist

När jag kom hem igår öppnade jag flickr för att titta på alla bidrag som laddats upp under söndagen i gruppen Fotosöndag (som jag skrev om i förra inlägget). Och jag höll på att ramla ur soffan! Mitt foto, som jag laddade upp tidig söndagskväll, hade under söndagen 334 visningar (normalt) och under måndagen (så långt) över 20 000 visningar! Här behövdes varken bok eller netflix eller tv – vad är det som händer? Vilken explosion! Som jämförelse har mitt näst mest visade foto 4 969 visningar över längre tid. Och jag fick några inbjudningar till grupper som ville att jag skulle ladda upp fotot hos dem! Oj, så spännande! Jag kände mig väldigt tacksam och stolt!
Vilket foto det var? Det finns här!

Minns du den unge, trevlige, service-minded mannen jag träffade på banken före jul när jag betalade min bilskatt? Han var på banken idag också. Jag vet inte riktigt vad och hur han gjorde, men han betjänade tre kunder samtidigt i smidig, bra fart. Vi var tre stycken som lämnade banken något förvirrade, men skrattande. Hans ord ringde i våra öron: nu när ni har en gemensam upplevelse kan ni utbyta facebook-konton med varandra! Måtte han få stanna kvar mer än ett år!

Nästa blogginlägg blir nyhetsbulletin, men om den kommer på fredag eller lördag vette 17! Den som väntar på nå’t gott…

Ha det gott!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad.
Kontakta mig för frågor och bokning.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

En väldig blandning

Ibland blir det så i en blogg att ett inlägg handlar om lite allt möjligt och så blir det här idag. En blandning med kallt vinterväder, solig vandring, nyhetströtthet och hälsa. Hav tålamod!

Brytpunkten snart nådd!

Och då menar jag den punkt då jag bryter ihop! Jag är minst sagt trött och irritabel! Om någon sa till mig att ”Jag önskar att jag var på Kreta nu!” skulle jag antingen skrika högt eller utdela en rak höger. Tro mig, du vill inte vara här, njut av ditt svenska välisolerade och ventilerade hus.
I lördags hade vi en helkväll med hårda vindar, åska och störtregn/hagel i tre timmar. Sedan har vi haft kallt och rätt som det är uppehållsväder kommer det en skur. I onsdags morse steg jag ut i vardagsrummet som var kallare än kylen. Och det hade regnat in. Jag såg senare att det enligt väderstationen klockan halv sex varit +4 grader, -2 i vinden. Om jag inte haft en tur till Iraklio inplanerad hade jag satt mig i soffan och gråtit.
På väg till Iraklio beundrade vi höga vågor på havet och hur långt ner på bergssluttningarna det kommit snö. Hemma igen, jag tände och packade upp mina fynd. Plötsligen blev lägenheten helt svart! Hyresvärden kom, han ringde en elektriker som kunde komma om cirka en timme. Så jag satte mig i soffan med ficklampa och korsord, funderade starkt på att öppna kylen för att släppa in lite värme.
Visst, vi behöver vatten, ju mer desto bättre. Men varför måste det vara så jäkla kallt inomhus? Jag bor trots allt i Europas sydligaste stad, vi har närmare till Afrika än grekiska fastlandet. Om vi tycker det är illa här hur är det då i resten av Grekland? -23 för några dagar sedan i norra delarna…

Soligt och vindstilla

Idag fick jag en vandringsdag i solsken och bara lite vind mitt på dagen. Drygt sex underbara timmar i Moder Natur! Började i vacker morgondimma med fågelsång och små blommor. Nej, det är inte vårblommor utan blommor som vi har på vintern.

Med vandringsbyxor kan jag prova stigar och snedda genom naturen för de skyddar benen (en anledning till att herdar har de där ursnygga stövlarna). Hade plockat ut några nya sträckor, hamnade på en stig och skulle bara ta mig över en bäckfåra. Ner och upp. Jo tack! Lerigt och slipprigt så fötterna bara försvann och jag landade i en pöl med vatten och lera. Inga vitala delar skadade så då kunde jag bara skratta. Försenat julbad? Eller kanske hälsobad! För att kunna komma upp var jag tvungen att vända på mig. I leran. Vilken syn jag var resten av dagen när jag vandrade genom några byar och slutligen in i sta’n!

Jag var inte ensam ute i markerna utan det hördes bilar, sågar och rök steg upp här och var. Givetvis kastade sig folk ut denna fina dag för att beskära olivträd och städa upp i olivlundar.

Ute på χόρτα-jakt, skyddar ögonen för den intensiva solen som vi är något ovana vid!

Som jag skrivit tidigare är ön så grön och vacker nu, naturen vilar ju på sommaren. Det blir så härliga kontraster när man står och tittar på de gula blommorna som brer ut sig i olivlundarna och i bakgrunden syns de snöklädda bergen. Underbart!

Mycket vått överallt, gott om vattenpölar och det porlar både här och där. Inte bara vått i pölarna utan marken är våt. Till och med flodfåran vid Ierapetra har vatten och det är nog första gången jag sett det. Det har kommit rejält med nederbörd, det är bra. Tänk vilken explosion av blommor och insekter när våren kommer med värmen!

Nyhetsbulletin

Jag hade en tanke att skriva nyhetsbulletin, men den här veckan har retat upp mig så jag ska nog låta bli. Det händer en hel del omkring oss. Ingen har väl missat dramatiken i Storbrittanien? Sverige har idag fått en ny regering – grattis till det – men det var lite dramatiskt för ett par dagar sedan. Här i Grekland har regeringen spruckit vilket inte kom som någon överraskning eftersom det sas redan några veckor före jul. Jag är dock väldigt trött på allt käbbel om historiska gränser och annat i det här landet. Gränsen mot Turkiet, Makedonienfrågan och i veckan aktualiserades återigen tjatet om ersättning efter andra världskriget då Merkel var på besök i Grekland. När ska det här landet och dess befolkning ta sig i kragen och börja gå framåt? Investerare skyr Grekland fortfarande – sätt fart om det ska bli något slut på den ekonomiska krisen någon gång!
Jag återkommer med nyhetsbulletin i månadsskiftet januari/februari!

Hälsobesked

Jag berättade för några vandrare under 2018 att jag kanske hade ansträngningsastma. Inte så förtroendegivande om vandringsledaren låter som en 85-årig astmatiker! Vid mitt senaste besök i Skåne gjordes en omfattande test och någon astma finns över huvud taget inte. Något besvärliga bronker, behandling är igång och den är mycket effektiv. Härligt, jag skuttar (nästan) runt som en bergsget igen! Så kom och vandra! Boka idag!

Nu ska jag gå ut och äta! Endast tavernor med kamin eller annan värmekälla är intressanta så ikväll blir det Gorgona som har två (2) kaminer!

Ha en skön helg!

PS. Lyckades få till några riktigt fina foton om jag får säga det själv och det får jag ju, titta på min flickr-sida!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad.
Kontakta mig för frågor och bokning.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

There’s a first time for everything

Så är nya året igång och allt man gör görs för första gången, i alla fall detta året. Härlig premiärkänsla uppblandad med lite nervositet för blir det lika bra som förra året? Kanske det t o m kan bli bättre! Och på vilket sätt blir det annorlunda, tro…

Året började bra. Någon besök i hamnen för att hälsa på Vasilis (den grekiska tomten) blev det inte pga vädret. Senare hälsades det nya året med ”Grevinnan” så klart och när jag stod på balkongen vid tolv-slaget höll jag på att tappa vinglaset. Jag kunde se tre fyrverkerier! Grekerna börjar kanske fatta det här med nyår och att det inte bara är smällande som gäller. Några rejäla smällar var det givetvis också, sådana där rejäla som gör att man nästan tror att turkarna kommit. Jag såg några dagar senare foton från nyårsfirande i Iraklio och det är tydligen där man ska vara. Får bli nästa år.
Eftersom Sverige ligger efter oss tidsmässigt så var vi först med att få nytt år. Och Tennysons dikt är lika fin och stämningsfull kl 1 som vid midnatt.

I torsdags hade vi oväder med nästan stormbyar. Regn kom och gick och med hjälp av vinden så slog det mot väggar och fönster. En riktigt kulen dag som gjord för att krypa upp i soffan med en bok. Och dagen efter, dvs igår, sken solen från blå himmel och nästan ingen vind. Vinterhalvåret är den period som jag tycker allra mest om här nere. Då har vi olika väder så ingen dag är den andra lik och naturen lever medan ön vilar efter och inför turistsäsong.

På tal om vinter så fick jag några kommentarer efter förra årets sista vandring (oj, så långt tillbaka det låter fast det bara är 14 dagar sedan!) om att det var härligt att se vår. Jag kan förstå att det ser så ut om man bor norrut, men vi har alltså vinter. Våren kommer i månadsskiftet februari/mars när mandelträden och vildpäronen blommar.

Igår var det dags för årets första vandring! Jag körde upp till nordkusten och tog en gammal goding som jag modifierade lite här och där. Det är verkligen perfekt vandringsväder så här års eftersom man slipper en tröttande faktor: värmen. Efter fem timmars vandring kände jag att jag lätt skulle kunna vandra några timmar till.
Många skällande hundar under vandringen och den började faktiskt med att jag plötsligen hade fyra valpar kring fötterna! Bara att gå vidare, inte stanna eller börja klappa. Bergen är nu som gröna vågor där olika nyanser gör dem levande. Det plockades oliver i några olivlunder. Gott om småfåglar som kvittrade och flög omkring. Vackra molnslöjor kom efter ett tag och tonade ner det skarpa solljuset.
Några blomster (klicka på foton för större format):

Klostret Kremasta är en given pausplats när jag vandrar här. Stillhet och ro med en fantastisk vy ut över dalen. Fast denna gången var det inte mycket ro. Klostrets hund bestämde sig för att jag var en skum typ och skällde och skällde. Till slut kom en nunna ut för att se efter vad som stod på, men hon vände om och tog hunden med sig.
Jag började fundera över de vandringar som jag gjort sedan jag började vandra på Kreta 2010. Jag kan ju se förändringar av olika slag. Klostret Kremasta måste ha fått pengar någonstans ifrån eftersom de för ett par år sedan byggde en stor byggnad som jag tror används till bl a pilgrimer, vid undervisning och möten. Nunnorna verkar fortfarande bo i den lilla, gamla klosterbyggnaden. Så orättvist! De som har detta som sitt hem borde givetvis bo så bra som möjligt. Fast de ser det antagligen inte så. Tankarna flöt vidare till fader Zacharias i lilla klostret Agia Moni (som jag passerade på förra vandringen). Han har svårt att få ihop pengar, bl a till att laga ett stort hål i taket som han visade mig! Så olika världar.

Snart dags att ta en sväng upp till marknaden. När jag tittar ut ser jag topparna i Dikti-massivet och de är alldeles vita av snö. Det är positivt och betydligt bättre än förra vintern då de mestadels var kala. Nu hoppas vi på mer snö, att det får ligga kvar och sedan töar långsamt.
Imorgon är det dags att fira Theofania nere i fiskehamnen så jag håller tummarna för fint väder. Mer om det i nästa blogginlägg!
Och det blir ett blogginlägg med bok- och filmtips. Och nyhetsbulletiner då och då som vanligt. Och ett om Kretas geologi när jag pluggat klart om det. Något annat som önskas?

Njut av sista helgen i det här helgsjoket! Ha en skön Trettonhelg!

PS. Några fler foton på min flickr-sida!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad.
Kontakta mig för frågor och bokning.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Till dig som tvivlar och misströstar

Hur kan man få ont i ändan ungefär som träningsvärk om man inte gjort något utöver det vanliga? Jag inser att det här inte är en stor, intressant eller betydelsefull fråga för mänskligheten, men om jag verkar lite disträ så är det för att tankarna snurrar kring hur och när.

Pratade med Skåne i början av veckan och där var regn och rusk. Fick en hälsning från lite högre upp i Sverige där det kommit mer snö och fler minusgrader. Jag förstår om du tvivlar på att det ska bli vår. Visserligen vet både du och jag att den alltid kommer, men vid denna tiden på året vill man att den ska komma nu. Misströsta inte, den är på gång! Vi är inne i årstidsväxling som tar cirka 2-4 veckor. När våren kört iväg vintern och fått fäste skickar vi den vidare. Tills dess ska du få en blomsterhälsning här i bloggen.

Jag vandrade igår. Längesen jag vandrade vid Neápoli och planen var att ta vägen över berget, men det blåste ganska bra i början av vandringen. Nåja, beslut behövde inte fattas förrän vid avtagsvägen. Det är en stor fördel med att känna till området där man vandrar för man har alternativ.

Fåglarna blir mer och mer kvittriga. Solen sätter fart på både dem och insekterna. I mandelträden är surrandet som musik. Stannade en stund för att dessutom njuta av mandelblommornas goda doft!

Vad är detta, undrar du. En skola, en försvarsanläggning? Jag vet inte om det kan kallas ”sevärdhet”, men inträdet är väldigt, väldigt högt: det är fängelset i vår region.

Kom fram till klostret Kremasta och vilade en stund. Deras bänkar är så skönt vinklade att man kan inget annat. Tog in utsikten och tänkte för säkert hundrade gången att om jag skulle bo i en bergsby så skulle det vara Vrises för den här utsikten är som en andlöst vacker tavla. Och varje årstid och väder bidrar så den är aldrig likadan.

Det känns i vinden och syns på de träd och buskar som ännu är kala att vintern har fortfarande ett grepp. Det är på marken våren smyger fram med hjälp av solen. Här kommer lite blomster (alla är inte vårblommor utan några blommar även på hösten; klicka på foto för större format):

Vindriktningen var sådan att jag kunde ta vägen över berget eftersom det läade. Även om det var drygt uppför så visste jag vad som väntade. En av de mest majestätiska och fantastiskt vackra vyerna jag vet! Så det blev en stund på en sten medan gott kaffe med gifflar slank ner och tankarna flög ut över slätten. En berusande känsla av att ha hela världen vid mina fötter.

Men till slut måste jag ge mig av neråt till den vackra slätten. Funderade över att nu och fram till maj är en av de optimala vandringstiderna här. Solen värmer lagom, vinden svalkar, naturen vaknar och bjuder på nyheter varje gång.

Kom fram till byn Choumeriakos. En typisk kretensisk liten by. Sliten och halvbefolkad, men fortfarande levande vardag. Inte tillrättalagd för turister eller uppköpt och omformad av främlingar. Kan man annat än ta dessa byar till sitt hjärta?
Fast en sak förbryllar mig i denna byn. Jag vill inte vara oförskämd så jag undrar bara lite försynt: Kan denna design bero på färgblindhet?

Jag fortsatte vandra mellan olivlundar vilket gärna blir lite enformigt. Då plötsligen fick jag en riktig överraskning! Som du vet tycker jag om att sitta och titta på när rovfåglarna segelflyger. Det finns en frid och skönhet i det samtidigt som det är så otroligt skickligt. Men det är sällan man ser rovfåglar på nära håll.
Från en olivlund kom en stor rovfågel utflygande, den flög över vägen bara några meter framför mig och in i nästa olivlund. Inte småfåglars snabba vingslag utan lugna, mäktiga. Så stor och väldigt vacker!
Vilken vandring! Det ena fantastiska efter det andra. Så mycket det finns att uppleva, njuta av och uppskatta.

Framme i Neápoli drösade jag ner på en stol på Oasis för ett glas soumada (mandelsaft). Kvinnan som serverade var imponerad eller tyckte jag var tokig som vandrat, det är ibland lite svårt att avgöra. En liten gubbe med käpp passerade, tittade på mig, nickade och gjorde tummen upp! Det händer då och då att äldre visar uppskattning över vandring.

Så styrde vi kosan hemåt, Panda och jag. God middag på kvällen på taverna och jag hade ätit klart när musikerna började spela. Bara att betala och gå hemåt, ramla i säng och sova som ett barn!

Vi ska få regn och blåst några dagar (nu i skrivandes stund öser det ner och åskar!), men hoppas på uppehåll söndag eftermiddag. Då är det dags för karnevalståget att dra genom sta’n! Med tanke på all tid och kraft som lagts ner på karnevalskostymer så skulle det vara väldigt, väldigt trist om det regnade bort. Håll tummarna! Karnevalsrapport i bloggen på måndag!

Ha en skön och fridfull helg!

PS. Fler foton från vandringen på min flickr-sida!