Etikettarkiv: krig

Våren rullar på som vanligt!

Idag är det helgdag för det är Greklands nationaldag! Inga parader, inget firande, inget folk på sta’n utan tyst och stilla. Den får väl firas desto mer nästa år då det är 200-års jubileum.
Nationaldagen kallas ibland lite slarvigt för Greklands självständighetsdag. Det var den 25 mars 1821 som Grekland utropade sig som självständigt från det Osmanska riket, men det var startskottet för det grekiska frihetskriget. Efter strider och avtal godkändes Greklands Läs mer

Tvära kast

Egentligen skulle jag bloggat i torsdags, men då var jag så förvirrad, upprörd, ledsen och arg att det gick bara inte. Men vi börjar från början!

Vår årstid nu präglas av varma dagar och svala nätter med ett uppvärmt hav. Det betyder morgondimma mellan bergen vilket är väldigt vackert. Ett lågtryck över hela Grekland har också Läs mer

Jubileum, historia och minne

Jag tänker knyta an till mitt förra inlägg (som du hittar här) där jag bl a skrev att ”Jag får historiska vingslag i alla fall med tanke på traktens historia och platåns betydelse.”. Jag har nämnt den i tidigare blogginlägg när jag vandrat i området: Viannou-massakern.

Är du medveten om vad det är för jubileum i år? Jag var det inte förrän för några dagar sedan. Jag tittade på Britain’s got talent när gruppen D-Day Darlings Choir gjorde entré. De hyllar med tidstypiska sånger alla som deltog i 1:a och 2:a världskrigen. Här valde de en från 2:a världskriget:

Vi var ju inte riktigt med under de två omvälvande ”händelserna” som drabbade Europa under 1900-talet – de två världskrigen. I år är det 100 år sedan första världskriget slutade, närmare bestämt 11 november 1918. Vi delar inte deras minnen, men vi är en del av Europa. Och vi tycker så klart att det är viktigt att minnas för Europas historia är en stor del av vår historia och varför vi och vårt land är som de är.

Tillbaka till Kreta. Ön var en av de platser där tyskarna var väldigt grymma under andra världskriget. Det talas ofta om Slaget om Kreta i maj 1941. Det var dramatiska dagar då tyskarna trängde tillbaka de allierade som fick lämna ön. Men hur gick det se’n?

De allierade smög tillbaka till Kreta i omgångar och lierade sig med kretensarna som hade kunskap om landskapet och de allierade hade ammunition mm. Motståndet var hårt och smart vilket retade och irriterade tyskarna. På våren 1944 kidnappades en tysk general, Kreipe, som fördes bort från Kreta till Egypten plus några andra händelser som tillsammans förolämpade tyskarna och gjorde dem vansinniga!

Men det var inte Kreipe som skulle ha kidnappats utan en annan figur vid namn Friedrich-Wilhelm Müller. Han var dock bortrest vid kidnappningstillfället. Varför ville man kidnappa honom?

Friedrich-Wilhelm Müller var general i den tyska armén. Under 1:a världskriget var han infanterisoldat, stannade kvar i armén och steg i graderna. Han fick utmärkelser, bl a riddarkors, 1941 och 1942 som befälhavare för styrkor som stred österut. I augusti 1942 blev han befälhavare över en division i Grekland (och hade andra positioner). Nu startade han en karriär som en mycket brutal person ansvarig för flera grymheter mot den grekiska civilbefolkningen.
År 1943 ledde han de tyska styrkorna till seger över de italiensk-brittiska styrkorna på Tolvöarna (Dodekaneserna). Drygt 100 italienska befäl sköts ihjäl och las i en massgrav på Müllers order då de vägrade gå över till den forna allierade parten Tyskland.
Müller hade gjort sig känd som en brutal och grym person och skulle därför kidnappas, men han var som sagt inte på plats. Tyskarna hade redan gjort sig kända för att bränna ner hus, skjuta både civila och motståndsmän och andra attacker. Kidnappningen av Kreipe och anfall med brittiska amfibieplan som slog ut ammunitionsförråd mm (ingick i en plan som involverade att inta Sicilien, men det är en annan och mer omfattande historia) samt en attack på tyska soldater utförd av motståndsman Bantouvas och hans män höjde temperaturen ytterligare och i augusti 1944 beordrade Müller hämndaktioner som blev kända som massakerna i Vannou, Anogia, Damasta och Kedros. Müller levde upp till sitt smeknamn Slaktaren på Kreta.
År 1945 var Müller befälhavare i öst där han gav upp och överlämnade sig till Röda armén. Nu skulle han kunna försvinna i ett svart hål, men så blev det inte. Han ställdes inför rätta i Grekland, anklagades för diverse brott mot mänskligheten och dömdes till döden. Han sköts den 29 maj 1947 – samma datum som tyskarna invaderade Kreta 1941.

Viannou-massakern

Den 13 september kom cirka 2 000 tyska soldater till ett 20-tal byar (öster om Ano Viannou – väster om Ierapetra). De intygade att allt var lugnt, ingen fara. Några som flytt upp i bergen återvände hem. På morgonen den 14 inleddes aktionen som höll på i tre dagar. Byarna utsattes för en ”massutrotningskampanj” av alla män över 16 år, övriga skulle arresteras. Hus brändes (ibland med människor inlåsta), folk sköts, soldaterna plundrade och stal, förstörde gröda osv. Det verkar inte ha funnits någon brist på metoder som kunde användas. Barn, handikappade och gamla sköts också. Ingen fick återvända till sin by och döda fick inte begravas. Några av de som lyckades fly tog sig upp till Viannou-platån där de några dagar senare hanns upp och sköts.

Massakern sägs vara den största räknat i antal döda under axelmakternas ockupation av Grekland. När jag vandrar här funderar jag över hur det känns att leva i ett område där det finns ständiga påminnelser om det som hände. De människor jag möter – hur många i deras familjer, släkt och vänskapskrets fick sätta livet till? I det lugna, gröna, vackra landskapet är det svårt att föreställa sig skottlossning, brandrök, skrik och skräck.
Och hur blev det efteråt för de som höll i yxan? Hur lever man vidare med sådana minnesbilder?

Idag finns ett vackert minnesmonument utanför byn Amiras där det den 14 september varje år hålls en minnesceremoni. I varje by som drabbades finns minnesstenar över de som dog i massakern.

Ett annorlunda minnesmonument är fem husskelett. Grekiska staten hjälpte invånarna att bygga hus så de fick nya hem, men dessa fem blev aldrig färdigställda.

Till sist

Det är viktigt att minnas, viktigt att lära. Men ibland kan jag förlora tron på den fantastiska varelsen ”människan”. Det som händer i krig, grymheter, terror och annat elände borde aldrig upprepas, men istället för att lära och ändra på sig satsar vi stora pengar på ännu effektivare vapen, ännu mer tekniska finurligheter för att ta död på vår egen art. Visst är det sorgligt?

Det som förenar är viktigare än det som skiljer. Lösningar större än konflikter.

Ha en bra vecka!

Källor:
– wikipedia
http://krigochhistoria.blogspot.gr/2015/06/
http://varldenshistoria.se/krig/andra-varldskriget/tysk-general-blir-bortford
https://www.cretanbeaches.com/en/history-of-crete/museums/historical-museums-and-collections/monument-and-museum-of-german-attrocities-in-viannos
– informationstavlor i området

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Helg! Igen?

Det är väldigt vad tiden rinner iväg. Jag tycker att den gått så fort sedan början av augusti. Det går t o m så fort att man hinner knappt med!

Här pustas det vidare medan människor dör, bilar spolas bort och hus ramlar ihop på fastlandet pga regn och åska. Härftiga regn och mycket regn. När det då inte regnat på några månader och varit varmt så är jorden så hård att vattnet har ingenstans att bli av. Det blir floder och översvämningar. Åskan har lett till massor av strömavbrott.

Igår höll jag mig hemma, körde AC, läste och slappade. Kort sagt försökte ta mig genom da’n trots ett tungt och lite molande huvud. Jag hade planerat att vandra idag, men i det här vädret vore det vansinnigt. Måndag ser bra ut, vädret ska lugna ner sig i helgen enligt prognosen. Så lite annat har blivit gjort idag och i eftermiddags smet jag ner till stranden. Det kom moln och vinden ökade, det var riktigt skönt en stund!

Det som gjorde mig så arg och som jag inte ville skriva om förrän jag lugnat ner mig lite är flyktingsituationen. Lyssna bara på ordet! Det låter som om något isolerat problem någonstans som någon ska lösa. Det lär finnas nästan 60 miljoner människor på flykt varav cirka hälften är barn under 18 år. Drygt en tredjedel av flyktingarna är ”internflyktingar”, dvs de flyr inom landet. En mycket stor del sitter i flyktingläger i omgivande länder.
När jag tänker på barnen blir jag så himla förbannad och förtvivlad. De är utsatta för vuxnas nycker och konflikter. Vad får dessa barn med sig inför framtiden? Ingen ordentlig skolgång, vapen och våld är bästa sättet att lösa konflikter, trygghet är ett tält på en åker. Var är dessa barn om 20 år? Vad gör dom, hur lever dom? Hur hanterar dom sveket?

I Grekland blir läget mer och mer tillspetsat. Tyskland kräver plötsligen att Dublin-fördraget ska gälla så de vill skicka tillbaka flyktingar. Minns du foton och videos från förra året från järnvägsstationer o likn där tyskar tog emot flyktingar på ett otroligt fint sätt? Det är tydligen slut med det.
Det är också märkligt att det verkar råda enighet kring att Grekland ska dra det tyngsta lasset. Ett land som själv har kris!
campsI Grekland sitter redan en massa människor som fångar. De bor nödtorftigt i gamla industribyggnader o likn som inte är gjorda för att bo i och därför inte har toaletter, tvättmöjligheter osv så det räcker. Avtalet med Turkiet, som slöts i mars, fungerar inte. Jag vet inte om någon skickats tillbaka. I våras började flyktingar fly tillbaka till Turkiet där en del av dom blev beskjutna eller avvisade.
Du kanske inte tror att det kommer fler flyktingar till Grekland eftersom det inte längre skrivs om det? Det kommer fortfarande båtar, men inte med så många personer som ifjol.

Det finns så mycket att säga om det här, så mycket att diskutera. Hur vi behandlar medmänniskor säger väldigt mycket om oss. Visst, det är ledare i olika länder och diplomati som måste till för att bryta dödläget, men jag tvivlar faktiskt på att det kommer att hända så mycket. Inte så mycket mer än att var och en vill hålla rent framför sin dörr. Fortsätta att skicka människor härs och tvärs som boskap.

Du och jag kan göra vår röst hörd på olika sätt så ofta vi orkar. T ex genom att skriva under detta uppropet som ska överlämnas till FN inför ett historiskt toppmöte om ”flyktingsituationen”. Uppropet handlar bl a om att

  • Ge varje barn på flykt möjlighet att gå i skolan.
  • Ge familjer på flykt en trygg plats att bo på.
  • Ge flyktingar rätt att arbeta och utvecklas.

Här finns mer att läsa:
”Prisoners of Europe”: the everyday humiliation of refugees stuck in Greece
Concerns rise amid migrant uptick, news of German plan to pressure Greece
Athens on edge over migrants as Berlin pushes for returns amid backlash
European Commission urges Greece to implement Dublin regulations

Nu ska jag ta fram den kylda Retsinan, blanda ihop nå’n kall mat och landa inför helgen. Och jag ska vara glad och tacksam över att jag har en soffa att slappa i, vatten i kranen, mat i kylen och en svalkande dusch.
Ha en skön helg i sensommarvärmen i Sverige! Njut!!

Vandra på Kreta!
Vi njuter av vackert landskap, enastående vyer, tystnad och lugn.
Med mig som vandringsledare kan du koppla av och släppa loss tankarna samt uppleva mina gömda pärlor.

Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen! 

PS. Berätta att du läser bloggen när du bokar, det ger dig 15 % rabatt!

https://sverigeforunhcr.se/withrefugees-upprop

Attentaten och oron

Vi är väl alla upprörda över attentaten i Paris. Så här några dagar efter försöker jag samla mina funderingar. Det är mycket som snurrar. Huvudsakligen förundran över mediarapportering och reaktioner inne på sociala medier.
Jag vill här i början göra klart att jag inte tycker att det finns några ursäkter för våld, men det kan finnas förklaringar och ibland är det nödvändigt att försöka förstå. Jag tror att våld föder Läs mer

Bara en reflektion med en fråga

Jag har en fundering som poppar upp då och då, alltid utmynnar i samma fråga och jag har ännu hittat nå’t svar. Kanske nå’n kan hjälpa mig med svaret!

På nätet är det nu mycket trafik kring lejonet Cecil som sköts i Zimbabwe. Det finns listor att skriva på för att rättvisa ska skipas. Skytten var tydligen en tandläkare från USA som nu fått Läs mer

Kämpa för varenda unge i Syrien

Syrien-470x120

Kriget måste få ett slut!

Konflikten i Syrien har nu pågått i över tre år. Tre år av våld och lidanden. Det måste få ett Läs mer