Etikettarkiv: gammal

Mosaik

Ibland är tillvaron lite av varje, ungefär som mosaik. Det blir oftast väldans fint och bra tillsammans till slut!

Datorbytet snart klart! I paniken över den gamla datorns flämtande sista dagar gjorde jag givetvis ett fel vid beställningen, men det går att rätta till. Hårddiskar idag måste ju vara så himla stora eftersom programmen är stora eftersom de inte packas ihop eftersom hårddiskarna är så stora eftersom…. en rundgång där den ene föder den andre så att säga! Viss irritation bubblade upp vid några tillfällen som t ex när två favoritprogram inte längre går att installera.

På facebook råder inte irritation utan snarare panik. Det finns tydligen väderappar som visar regnskurar några dagar i nästa vecka. Nu har det väldigt stor betydelse var man ska vara på ön och det finns så mycket mer att se och uppleva än stranden så jag förstår inte riktigt problemet. Med tanke på hur nederbördsfattigt det varit i år och den snart icke existerande vattennivån i vår vattendamm så tror jag att alla som kommer ska vara glada så länge det kommer något ur duscharna.
Och det är inte bara på Kreta det är vattenbrist, förresten!

När jag kom hem till sta’n efter vandring i början av månaden fanns det en grupp militärer med militärlastbil i fiskehamnen. Precis då började en militärhelikopter snurra över husen. Nu har turkarna kommit, tänkte jag. Läget är ju minst sagt spänt fortfarande. Ute på sta’n skämtade vi om invasion, men det finns ett underliggande allvar. Det visade sig att det var övning av landsättning av trupper och de använde ön Chrissi. Jag har inte sett någon militärövning här på 4 år så visst undrar man….
Kreta hade i förrförra veckan ett annat besök: Charles och Camilla från Storbritannien avslutade sitt Greklandsbesök på Kreta! Ierapetra var med på ett hörn när det vid ett tillfälle bjöds på mat tillagat på minoiskt vis.

Det mest dramatiska som hänt i mitt lilla liv är ett nageltrång som dunkade uppåt knät. Fram med diverse instrument och operation. Två dagar senare – helt ok. Liten tuva kan stjälpa stort lass, men ibland behövs det inte mycket för att rycka upp tuvan. (Ja, jag är själv impnerad över hur jag lyckades svänga till den formuleringen!)
En inte fullt så dramatisk sak, men ändå omvälvande är att jag tycker att jag börjar förstå grekiskan och hur den hänger ihop. Troligen är det bara en av värmen överhettad hjärna som producerat någon sorts självbedrägeri utan förankring i verkligheten!

Agios Pnevma i kapellet med samma namn på Viannou-platån.

Helgen som kommer har vi pingst så på måndag är allt offentligt stängt och, håll i dig nu, frisörerna har helgdag. Pingsten handlar ju om att den helige ande, Agios Pnevma, gavs till lärljungarna och räknas därför som kyrkans födelse, dvs när man började sprida ordet. Om jag förstått det rätt så landade den helige anden på någons huvud och räknas därför som ”skyddshelgon” för frisörer.
Ordet pingst kommer från grekiskans Πεντηκοστή (Pentikosti) som betyder 50 och den enkla förklaringen är att undret med den helige anden skedde 50 dagar efter påsk. Det där pingstundret avbildades senare som ikonen här till vänster med jungfru Maria i mitten. Var konstnärerna fick det ifrån vet jag inte.

 

Du som följt bloggen vet att jag inte firar födelsedag med kalas och presenter utan gör något speciellt på min dag. För visst måste man på något sätt uppmärksamma den dag då man fick den finaste gåvan som finns: livet. Om jag är i Grekland på födelsedagen blir det hummer, men i år är det jämnt så det blir ett annat arrangemang. Imorgon bär det av på tvådagarstripp! Jag kör västerut tidigt på morgonen, har två intressanta stopp innan jag är framme vid slutmålet. Där ska jag njuta av min dag. I blogginlägg i nästa vecka ska jag berätta var jag varit och gjort och om det är något att rekommendera!
På tal om födelsedagar så pratade jag för ett par veckor sedan med min mor:
– I år är vi ju tre som ”nollar”, sa jag.
– Är vi?
– Ja, Frida (min systers dotter) börjar med att fylla 30, sa jag.
– Jaha.
– Och sedan fyller ju jag 60, sa jag.
– Va!? Fyller du 60? Är du så gammal??
– Ja, jo, det är jag, sa jag något tillkämpat. Och sedan fyller du 90.
– Det tycker jag att vi talar tyst om, sa hon. Men fyller du verkligen 60??
Då bytte jag samtalsämne.

Ha det gott och fridfull helg!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Småkryp och gammelfall

Så har vinden lugnat ner sig, det är bara en svag fläkt kvar. I lägenheten står det stilla så fläkten är igång. Ganska tröttsamt att lyssna på. Jag har faktiskt varit på stranden i eftermiddag. Parkerade mig under parasoll med bok och njöt av svalkande vind från havet.

DSC01918

Många blåa nyanser i utsikten från solstolen idag! Seglade in, kort besök i land, slog på motorn och gav sig iväg. (klicka på fotot för större format)

Annars krigar jag. Minns du att jag hade löss för ett tag sedan? Ja, inte bokstavligen utan mina balkonglådor. De fick mig att fatta beslut att göra mig av med balkonglådorna. Mottagaren blev glad och jag blev glad som nu har färre blommor på balkongen. Och en renare balkong. Inte klokt så mycket snafs det blir av blommor.
Det nuvarande kriget utkämpas mot myror – inomhus. Jag tycker om naturen – utomhus. Jag har bestämt att jag ska försöka städa ut dom så nu torkas det golv varje morgon med en urstark (kanske miljöfarlig, men vem bryr sig?) lösning. Och det har redan gett resultat efter två morgnar så håll tummarna! Målet är att ha myrfritt till helgen.

Harry, engelsmannen som jag berättat om tidigare, snubblade över en mattkant för en tid sedan och slog sin hand ganska ordentligt. Han föll i förra veckan och slog rygg och nacke. Igår möttes vi i vår minimarket och han berättade då att han fallit igen, men inte slagit sig. Varje gång intygar han att han varit nykter, jag vet inte riktigt vad han tror att jag tror om honom.

Nu är han lite orolig över att hans barn ska insistera på att han flyttar till England. En av sönerna kommer på några dagars besök i augusti. Harry sa att kanske hans dotter hinner före, kommer ner och packar hans väskor.

Det är svårt det där med att bli gammal, dvs när kropp och knopp börjar svika. Svårt nog när man är på hemmaplan. Något att fundera över kanske redan när man planerar att flytta utomlands som pensionär.  Att välja var man ska bo med lite tanke på framtiden. T ex branta gator – hur enkelt och smärtfritt är det om några år när lederna börjar bråka? När är det dags att packa och återvända eller går det att bo kvar?
Och avstånd kan vara svårt för anhöriga också. Fast vad som helst kan hända när som helst oavsett var de berörda befinner sig geografiskt. Det är väl en liten falsk trygghet eller orosdämpare att det är bättre att vara nära.

Harrys barn är oroliga, de vill ha honom närmare.
Harry tycker att de måste lyssna på honom, att det är hans liv, han vill inte flytta till England.
Jag kunde så klart hålla med om honom, men sa att jag kan förstå dom också.
Då sa Harry: ”Me too.” Så var han tyst ett ögonblick, skrattade till och sa: ”But I don’t tell them that.” Så la han till: ”They have to respect my will.”

Jag hoppas han får gå här med sin Sophie ett bra tag till, men om det inte är meningen hoppas jag att det tar slut här så han slipper packa sina väskor.

SISTA CHANSEN!
Boka höstens vandringsvecka senast den 15 juli
och du får 15 % rabatt!

Mer information på  hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen att vandra och Καλώς ορίσατε till Kreta!

Gammeltankar

Du som följt bloggen ett tag vet att jag bl a inte gillar flåspositivister eller nuhetsare. När det gäller det senare är jag övertygad om att man är ett resultat av sin historia – nu – framtid. Alla tre definierar i samverkan vem man är, vad man gör osv. Som Konfucius sa: Studera det förgångna om du vill definiera framtiden.

Hittade ut till Österlen i dimman i lördags för att besöka modern över helgen. Att besöka en 86-åring sätter igång tankar kring det egna livet och inte minst den egna ålderdomen. Nu säger du kanske att varför fundera över det, man vet ju inte vad som händer eller hur det blir. Just det, därför är det bra att ha tänkt tanken, om inte annat så för att vara lite beredd på vad som kan komma. Jag tror att det är enklare att hantera saker om man i alla fall tänkt tanken tidigare.

Mina föräldrar tillhör en helt annan generation och tid än jag gör. Jag undrar om skillnaden nå’nsin varit så stor som mellan de som föddes under mellankrigstiden (mina föräldrar föddes på 20-talet) och de som föddes efter kriget (jag är född på 50-talet). Det finns flera stora skillnader som gör att det nästan känns som om det fattas en generation mellan oss, t ex fick gården där min mor växte upp elektricitet när hon var 20 år, mina föräldrar har aldrig haft semester (vilket lärde mig att ta vara på tid, enstaka dagar och antagligen härifrån jag har arvet att söndagar ska vara lugn och ro), de började arbeta tidigt och det var fysiskt arbete genom livet vilket gör att många av dom är utslitna i sina kroppar med allt vad det innebär. Min far dog hastigt ett halvår efter sin 70-årsdag då han precis pensionerat sig. Min mor har en hel del krämpor, svårt med rörelse och ork.

När jag blir gammal…vill jag bli gammal? Och i så fall hur gammal?? Strunt samma, jag vill kunna gå så länge som möjligt så jag kan handla, gå på konstmuseum o likn. När jag inte längre kan gå vill jag i alla fall kunna ha så bra syn och hörsel att jag kan läsa, titta på film, lyssna på musik. Om jag inte kan göra varken det ena eller det andra så vill jag inte vara klar i knoppen eller befrias. och måtte jag inte bli tjafsig, envis och tjatig…

Med dessa tankarna blir det som pågår nu väldigt viktigt. Det jag gör i livet just nu – är det rätt och bra eller slösar jag bort tid? Samtidigt är det bara en del i ett helt livsöde. Det handlar kanske om att inse att allt jag kan göra är att leva så gott jag kan, ta vara på alla människor och möten som kommer i min väg, vara sann mot sig själv och andra. Göra så gott man kan helt enkelt, njuta ofta och mycket. Och hoppas att en dag få sitta och lukta på blommorna och ljuga och skratta med andra…och ta en liten promenad.

Nu skulle man kunna säga att jag är ute på en omvänd tidsresa – sitter på tåget på väg till systerdottern (född i slutet av 80-talet) i Kalmar!

Åldersplus blir minus

Ingen säger det högt eftersom det inte är lagligt. Men det finns där, outtalat. Jag har känt det och jag vet att jag inte är ensam. Jag har skrivit om det här på bloggen. I förra veckan fick jag ett urklipp från Aftonbladet. Det är uppfriskande att fler och fler lyfter fram det, det måste pratas om och erkännas så vi kan göra nå’t åt det. Vad jag menar? Jo, åldersgränsen för när vi är uträknade, inte attraktiva, inte intressanta när det gäller arbetsmarknaden. Hur mycket erfarenhet har samhället, dvs vi, råd att förlora?

Aftonbladet Läsardebatten: Åldersdiskriminering
Är du över 55 kommer du inte ens till intervju

Jag deltog vid rektorsakademins 10-årsfest i Stockholm. Vi var många från skola och näringsliv. Vid kaffet blev vi tre personer kvar vid bordet. Det var jag, grå-vit hårig och två damer med samma hårfärg. Inte bara hårfärgen var densamma utan vi var även 55-plussare alla tre. Det visade sig att vi alla hade en sak till gemensamt: vi var arbetslösa före detta rektorer.

Vi tre var tämligen erfarna rektorer och ledare. Alla tre är vi ense om att vår ålder, alla över 55, spelar en stor, för att inte säga avgörande roll till att vi numera så ytterst sällan kommer ens till en intervju.

Politiker talar om att höja pensionsåldern, vilket stämmer mycket dåligt med verkligheten då det idag handlar om att du ska vara mellan 30 och 49 år för att vara attraktiv på den så kallade arbetsmarknaden. Våra alltför många arbetslösa ungdomar sitter i samma båt som oss 55-plussare.

Damerna och jag hade i det närmaste samma erfarenhet av arbetslöshetens helvete och jag blir lätt chockad över hur vår tidsanda är beträffande fokuseringen på ålder och synen på oss arma vit-gråhåriga erfarna 55-plussare som hamnat i ett utanförskap.

En arbetsplats, oavsett inom vilken näringsgren, kommunal, statlig eller privat mår väl av att ha en bra mix både vad gäller medarbetarnas ålder, kön och kompetens.

Håkan Carlberg
Arbetslös rektor med 20 års erfarenhet som ledare.