Som jag nämnt tidigare ordnar min lärare i grekiska 2-3 gånger årligen något studiebesök el likn samt lunch för sina elever. För första gången slog han ihop alla elever på en och samma dag vilket blev lite väl mycket folk. Målet för dagen var bergsbyn Kritsa.
Kritsa är världsberömd på Kreta, främst för handarbeten och broderier. Byn finns i de flesta guideböcker och charterföretag och andra ordnar utflykter dit. Under sommaren (juni-augusti) är det en i mitt tycket förfärlig plats. Massor med folk och full kommers. Om du åker dit under den perioden så sök upp en skyddad plats och studera skådespelet du har framför dig! Damerna i byn skyr inga medel för att locka och dra in turisterna i sina butiker. Det är underhållande.
Kritsa är dock en by med mycket historia och här finns massor att se och uppleva. Lato ligger strax utanför byn, så ock Panagia Kera. I byn hittar du olika små museum och statyer. Ovanför byn kan du besöka Katharou-platån.
Vi började igår i Kritsotopoulas’ hus som är renoverat och nu ett litet museum. Förresten så hette hon egentligen Rodanthe. Vem hon var? Ja, det är en lång och intressant historia. Mycket kort så var hon en frihetskämpe när man stred mot ottomanerna. Då var hon klädd som en man och kallade sig Manolis, men när hon blev dödligt sårad och såren skulle skötas om upptäcktes att hon var kvinna. Det finns en vacker byst av henne på torget vid kyrkan och det ska finnas en staty eller minnessten där hon dog (strax utanför byn). Bra guide och trots att en del saker i huset nu är nygjort var det lätt att se Kritsotopoulas och hennes föräldrar där.
På en av mina vandringar passerar vi klostret där hon sattes i klosterskola vid 6 års ålder av sin far som fick bära henne dit i en korg på en åsna så ottomanerna inte fick syn på henne.
-
- Del av köket.
-
- Köksspisen.
-
- Diskbänk och vask.
-
- Kritsotopoulas’ sovrum.
-
- Föräldrarnas sovrum.
-
- Liten hörna för att göra sig fin.
Därefter var det dags för örtmuseum Rodanthi. En besvikelse för mig pga att jag väntade mig fräscha örter, även om så bara på bild, och inte torkade. Det var ett fint gammalt hus att smyga runt i och en del bilder fanns med engelsk text så något fastnade. Fascinerande är att Georgios, som har muséet, samlat på sig material i ungefär 10 år, det tog 5 år att färdigställa muséet och det har varit öppet i cirka 1,5 år. En sann entusiast! Man kan kontakta honom och få följa med ut i naturen, men tyvärr pratar han inte engelska.
Dags för lite ”egen tid” då man kunde strosa runt i byn. Vädret var inte riktigt på vår sida, en rejäl regnskur hade precis passerat. Jag kan annars rekommendera att strosa runt på smågatorna och i gränderna i Kritsa och ha kameran i beredskap. Det är en stor, brant by med magnifika vyer! Stanna här och där och bara njut!
Vi tog oss ner till Kvinnliga kooperativets butik och givetvis kom de flesta ut med en kasse. Jag också och till min stora förvåning hade jag köpt ett par kakor! Jag äter inte kakor mer än några favoriter och då äter jag bara en, dvs något kakmonster är jag inte. Grekiska kakor är ännu värre än andra eftersom de är så himla söta. Men den här sorten föll mig tydligen och märkligt nog ”på läppen”. En flaska raki smaksatt med granatäpple blev det också, men den gick tyvärr i tusen bitar när jag kom hem. Är det så’nt man kallar spritmissbruk?
Nu började vi bli hungriga och drog oss ner till tavernan. Där bjöd två killar på musik till en dansuppvisning av dansare från Lyceum of Greek Women, Agios Nikolaos. Den som önskade uppmanades att delta i sista dansen.
Tavernan hade nog underskattat antalet personer och överskattat sin egen kapacitet för vi fick vänta en stund på varmrätterna, men det löste sig till slut. Och det var väl värt att vänta på!
Många av eleverna är från UK så nästa punkt var ett lotteri där jag blev totalt förvirrad. Måste ha varit mitt organisationssinne som slogs ut. Även britterna var förvånade över hur lotteriet gick till så där behövs nog lite träning inför nästa gång. Det tog en väldig tid innan det var klart så när vi hämtat våra vinster gav vi oss iväg hemåt.
Man kan väl kalla det hedagsutflykt med tanke på att vi lämnade Ierapetra vid 10-tiden och var tillbaka vid 18. Trötta och nöjda med en fin och intressant dag!
Vädret har varit lite halvdåligt idag, men för en stund sedan hände något. Plötsligen tog vinden i rejält och det öser nu ner rejält. Kan nog bli en orolig kväll! Och jag som ska gå på bio ikväll. Nåja, det finns ju regnjackor och kängor.
Ha det gott!
PS. Foton på min flickr-sida! DS.
Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Nyhet: halv vandringsvecka!
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad. Det går bra att kontakta mig hela året för frågor och bokning.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!
