Det där med nyår är tudelat, blandade känslor. Vemodigt och lite sorgligt att lämna det invanda, att lägga det till handlingarna. Som att göra bokslut. Spännande och roligt med det nya, förväntan får luften att dallra. Som att få ett vitt, tomt blad.

Jag tänkte sammanfatta 2022 genom att skumma i bloggen, men så kom jag på andra tankar. Varför inte bara sitta rakt upp och ner och se vad som dyker upp, vad som finns i minnesarkivet. Det är ju det som poppar upp som lämnat intryck. Och avtryck.

Först kommer givetvis tanken på kriget i Ukraina. Ett hotat Europa som dock stod samlat vilket var härligt att se och kändes tryggt. Ukrainare på flykt togs emot, hjälpinsatserna stora och varma. Det blev tyvärr också tydligt att vår reaktion på en kris avgörs av avstånd. För det pågår ju andra kriser i världen som inte får glömmas bort. Vi kan bara hoppas för Ukraina att det ”spel” som pågår över våra huvuden får ett slut på kriget.
Jag var inte den enda som trodde att pandemin skulle blåsas av 2022. Så blev det inte utan antal fall ökade under hösten och nu upptäcks t o m nya mutationer. Varför det inte blev ett avslut eller i alla fall gick från pandemi till endemi vet vi inte nu utan kan bara spekulera. Jag tror att det till stor del beror på att vi inte klarade av att bygga ett solitt motstånd. En kraftig mur utan hål, byggd med hjälp av vaccin. Så många vaccinerade sig inte och vaccinet fördelades ojämnt över världen. Viruset har fått alla möjligheter att anpassa sig och vidareutveckla. Vaccinering måste fortsätta, framför allt i de delar av världen där människor redan har det svårt med svält, sjukdomar, fattigdom, krig och andra kriser. De behöver inte ytterligare en börda.
Pandemin var för mig inte bara förfärlig med tanke på svårt sjuka och antal dödsfall utan också på den egoism och självcentrering som blev så tydlig. Om vi inte hjälper och skyddar varandra – vad är vi då?

Jag följer inte med så mycket i svenska nyheter, men tre händelser har fastnat. När Sverige sålde sig till Turkiet genom att ge upp humanism och rättssamhälle för sin NATO-ansökan. Det katastrofala valet som visar att Sverige gått in i en ny tid. En tid då slutenhet, rasism, populism blir honnörsord. Och på det mer personliga planet slog regeringens beslut att dra in garantipensionen för oss pensionärer bosatta i annat EU-land hårt.

När det gäller Grekland och Kreta finns många händelser i minnet. En av de som kanske är ”störst” är att spänningen mellan Turkiet och Grekland inte avtar utan ökar. Det eldas på från båda håll och nu ska Kreta få utökad militär närvaro. Ön ska, enligt någon försvarschef eller minister, bli ”som en fästning”. Båda länderna har val 2023 så mycket står på spel. Spännande att följa, men också mycket skrämmande.
Elstödet kom igång i mars-april (Sverige har väl fortfarande inte fått igång sitt…?). Det underlättar mycket upptäckte jag när jag jämförde 2021 med 2022. Regeringen har meddelat att stödet ska fortsätta, men det kan givetvis inte fortsätta hur länge som helst i ett land med skral statskassa.
Push-backs har fortsatt hela året. EU röt till i augusti då Ylva Johansson gick ut med att om Grekland inte skärpte sig skulle landet få indraget EU-medel. Det blev inget av det. Nu ska Grekland utreda om Grekland (EU får inte utreda ett medlemsland) utför push-backs och således bryter mot internationell rätt. Så inget ljus i tunneln, inget hopp för våra medmänniskor som är utan allt och vistas i limbo.
I slutet av året kom den glädjande nyheten att WWF Hellas skickat en skrivelse till EU och vill dra Grekland inför rätta när det gäller hanteringen av Natura 2000-områden. Det här är ingen liten sak! Natura 2000 skyddar växter och djur för din och min skull. Sett i antal områden som behöver skydd har bara Kreta 53 stycken!
Avlyssningsskandalen rullar på sedan sensommaren och Qatar-gate har precis avslöjats – två stora, viktiga händelser som vi får fortsätta följa 2023.

I Ierapetra fortsätter anläggandet av vågbrytarrevet och gatuunderhåll. I centrum fortsätter anpassningen till ”Open Mall” som jag inte riktigt vet vad det är. Jag trodde att det var en lokal uppfinning tills jag såg en skylt i Agios Nikolaos om ”Open Mall”. Så det är väl något som är ”trendigt” just nu.
Utflykter till ön Chrissi var speciella detta år med tanke på att färjorna inte fick lägga till och människor fick endast vistas på stranden, inte gå in på ön. Hur blir det 2023? Ön är ett Natura 2000-område, men förstört så det kan inte finnas något hinder för att skeppa ut folk i samma mängder som före pandemin.

År 2022 bjöd inledningsvis på den kallaste vintern sedan början av 1980-talet. Våren var välkommen och kom steg för steg. Sommaren var ovanligt blåsig, dock inte hård vind. Jag tyckte det var skönt i juli-augusti för det svalkade och sänkte temperaturen något, men oj så dammigt överallt. Hösten var fin, men kom av sig. December har varit ovanligt varm och är så fortfarande. Visst kan vi ha varma dagar i december även i vanliga fall, men i år har de dominerat. Jag ser på sociala media hur utlänningar tycker det är ljuvligt, men då tänker de inte så långt lilla näsan räcker! Den här värmen är bara fel och inte alls bra för växter, djur och människor. På facebook i växtgrupper läggs nu ut foton på blommor som blommar nu men som ska blomma i mars!

I mars bilade vi till Askifou-platån som var en ljuvlig upplevelse med övernattning och härlig platåvandring. Vi fortsatte till Chania där en utflyktsdag istället blev krockdag med polis, bärgare, ny hyrbil på eftermiddagen. Inte alls kul, speciellt med tanke på att jag satt vid ratten.

I maj skulle jag äntligen resa till Cotswolds och vandra. Det var mitt tredje försök efter två inställda resor pga pandemin. Då går jag och bryter handleden! Så nu är den resan skjuten på framtiden.
Men inte bara elände för jag tänkte att resa ska jag minsann och funderade över vad som finns på min reslista. I oktober blev det en väldigt fin resa till Neapel och Rom! Många upplevelser och intryck, mycket vackert och gott.

Panda har inte varit på sitt bästa humör 2022 vilket egentligen började hösten 2021. Nu är så mycket bytt, justerat och åtgärdat att jag snart har en ny bil. Nej, det stämmer så klart inte, men det känns så när jag tittar i plånboken.

Jag tar med mig mycket på plussidan från 2022. Kunder som jag mött i mina arrangemang (vandring/stadspromenad/biltur) och människor som tagit kontakt när de varit i Ierapetra. Det är så roligt att höra hur mycket alla uppskattar vår del av Kreta

Över huvud taget så tar jag från 2022 med mig möten och umgänge med människor och, givetvis, vandringar. Det här landskapet tråkar aldrig ut mig, blir aldrig enformigt och naturen skiftar så vackert med årstiderna.

År 2023. Ja, hur många dagar in på nya året tar det denna gång innan man skriver rätt? Jag har inte mycket planerat, men i början av april bär det av till Skåne, förra gången var augusti 2021. Ser fram emot att träffa vänner och konstrunda på Österlen – det var längesen sist!
Någon resa på Kreta blir det nog också i vår och vem vet vad som händer i höst…där avgör kassakistan!

Vad önskar och förväntar jag mig? Jag önskar god hälsa till mig själv, familjen och alla andra. Jag önskar att världen lugnar ner sig både när det gäller kriser och pandemi. Jag har allt jag behöver, men önskar ändå att prisstegringar och inflation sjunker så vi alla kan slappna av och inte behöva oroa oss för innehållet i plånboken. Jag önskar att vi alla stannar upp och frågar oss vad vi vill med vår tillvaro och det vi ska lämna efter oss – måste vi t ex konsumera så mycket prylar och ha nytt kök vartannat år. Jag önskar att jag kommer loss med mina ikonstudier (det är ju så himla roligt att lära sig saker!) och släktforskningen. Jag önskar en lite blåsig högsommar så alla, framför allt de som jobbar, orkar. Jag önskar massor av vackra, härliga, underbara vandringar och det är egentligen en önskan jag redan nu kan vara säker på kommer att infrias!

Jag förväntar mig att livet kommer att bjuda på både prövningar och glädje under 2023. Det är ju så livet är. Men det tar vi itu med när det kommer! Och ingenting eller ingen hindrar oss från att glädjas åt något i stort sett varje dag!

Här i lilla byn blir det nog en tyst nyårsnatt, men skåla med nå’t gott i glaset går ju alltid! Katterna, hunden Dorothy och jag önskar ett Gott Slut och ett Gott Nytt År!