Kategoriarkiv: Rethymno

Trestadsutflykt

Torsdag till lördag gav jag och Panda oss iväg mot nordkusten för att besöka Iraklio, Rethymno och Chania. Fast huvudsakligen Rethymno. Jag ville gå på en stor fotoutställning i Chania, men inte bo där så jag bokade två nätter i Rethymno, kontaktade goda vänner och vi bokade in att träffas en kväll.

Torsdag: Iraklio – Rethymno – Chania – Rethymno
Det sägs att bensinpriset är lägre på nordkusten än på sydkusten pga större konkurrens och Läs mer

Tredagarstripp, del 2

Det gäller att smida medan järnet är varmt och minnet klart så redan idag kommer del 2. Den här trippen handlade inte bara om att se sig omkring, njuta av vackert landskap och skön natur (del 1 finns här). Det var också en mötestripp. Inte sådana där affärsmöten eller APT eller liknande utan möten med människor. Och jag måste börja med en kort förklaring!

Social media har mörka baksidor som tidsslukare, uppmärksamhetssvamp, snedbildsförmedlare (alla är lyckliga och glada…). Lägg därtill spridning av felaktg information eftersom källkritk är jobbigare än att klicka ”dela” och att det för många är en kanal där man kan ösa ut frustration och hat. MEN det finns i alla fall en stor och bra framsida: människor får kontakt! Jag är ingen duktig användare av sociala medier, jag finns bara på facebook. Där försöker jag sprida min blogg så mycket som möjligt och även information om mina vandringar. Det gör att jag har fingrarna nere i en del syltburkar, dvs olika grupper. Därifrån har människor tagit kontakt med mig och det händer att de reser hit till Ierapetra och vi ses på strandpromenad eller över ett glas vin. Jag tycker det är fantastiskt att med hjälp av nätet i verkligheten få träffa människor som jag annars aldrig skulle stöta ihop med. På så sätt kan sociala medier vara berikande i livet, alltså det livet som rusar fram bredvid den digitala världen.

På denna trippen väntade tre möten, men vi börjar från början! I de fall ett etablissemang har egen hemsida har jag länkat till den. I de fall då det bara finns facebook-sida länkar jag inte eftersom inte alla har facebook utan då har jag snott ett av deras foto. Tyvärr så minns jag inte vad cafét hette i Agia Galini så det hoppar jag över.

Eftermiddag dag 1

När jag körde upp till Rethymno, stannade jag i Spili och träffade Eva och Bo. De har renoverat ett hus i övre delen av byn. Det tog ungefär ett halvår och nu har de bott där i cirka två år. Husesyn givetvis och sedan en titt på foton hur det såg ut från början och arbetet framåt. Oj, vilket arbete det ligger bakom de renoverade, fina hus vi ser! Ibland när jag går förbi ett gammalt halvraserat hus så tänker jag att så fint det skulle kunna bli, men sedan går jag därifrån. Jag måste erkänna att jag hade vänt i dörren till Evas och Bos gamla hus. De fick kontakt med en lokal byggare och satte igång! Intressant att få se hur en pumpa kan bli en gyllene vagn på riktigt och inte bara i sagan. En härlig eftermiddag med annat prat och en promenad i byn.

Kväll dag 1

Så kom jag fram till Rethymno och checkade in på Rethymno House. Enkelt boende, men jag behöver bara någonstans att ha mina grejer, sova och duscha. Läge är viktigare för mig och det här låg perfekt i gamla sta’n, nära till flera parkeringar. Priset var väldigt bra, jag lägger hellre mina pengar på annat än ett rum. En mycket trevlig ägare tog emot och fick mig att känna mig välkommen. Han klarade dessutom fiffigt av att jag inte hade något giltigt id. Jag hade glömt passet hemma i Ierapetra precis som jag gjort en gång tidigare…ska jag aldrig lära mig!? Frukost ingick inte, men då gick jag bara runt hörnet till Stella’s Kitchen där jag blev mycket väl omhändertagen.

På kvällen dags för middag med Anette som har lägenhet i sta’n, men fortfarande bor i Sverige. Hon var nere i Ierapetra ifjol och kommer igen i april. Hennes granne i Rethymno, Marie, hängde på och det blev mycket prat om pensioner (vi är alla tre födda samma år), gå in i väggen, Kreta, mat, givetvis hur vi fått kontakt med varandra…..det tog aldrig slut! Vi hade kunnat fortsätta ett bra tag, men Marie blev trött (hon är yngst…) och gick hem medan Anette och jag behövde en sängfösare i den milda, sköna natten. En bra avslutning på en supertrevlig kväll!

Vi åt på taverna Samaria (på strandpromenaden) som jag kan rekommendera om du vill äta mat i sta’n som smakar som maten gör i byarna. Rustik, mustig mat! Gå ut i köket och se vad som finns i grytorna!
Sängfösaren smuttade vi i oss på Galero (vid Rimondi-fontänen) och fick en pratstund med Katarina som jobbar där. Hon har bott på Kreta, flyttat tillbaka till Sverige några år, men är nu tillbaka igen.

Eftermiddag dag 2

Jag hade inte hittat några öppna tavernor på min biltur så det fick bli en sen liten matbit i Rethymno tillsammans med en stärkande kopp kaffe. Jag hittade ett litet ställe som heter To Havesiliki (på en hörna i närheten av Metropolitan-kyrkan, på gatan Mousourou). God mat, gott kaffe. Lugn omgivning och varm stämning. Kändes nästan lite som ett studenthak. Såg senare på nätet att på kvällarna är det musik, ofta traditionell musik.

Kväll dag 2

Jag hade bestämt träff med Kathryn och Fred som pensionerade sig och flyttade ner från Stockholm för cirka 2,5 år sedan. De har varit i Ierapetra och vi träffades senast strax före jul 2017 då jag var uppe i Rethymno. Så jag stod där och väntade på dem utanför en stängd restaurang – så bra koll har pensionärer! Vi traskade iväg till en annan restaurang och åt gott med riktigt gott vin. Och ouzo och raki så klart. Började ganska tidigt och sedan pratade vi i ett fram till strax efter 1 på natten. Då hade andra gäster kommit och gått och personalen verkade pigga på att gå hem. Vi smög ut i natten som nästan andades vår och slank in på ett litet ställe. Där spelade de musik som vi kände igen så då var vi ju bara tvungna att dansa. Strax efter 3 skildes vi åt utanför och stapplade hem till våra sängar. En riktigt helkväll!

Vi åt på Asikiko (på Emmanouil Vernardou) som har modernare grekisk mat. Jag tycker det är så härligt och spännande att det kommer mer och mer där man på olika sätt vidareutvecklar den grekiska maten. Samma fina råvaror, samma grundbas och så twistar man till det.
Baren som fick njuta av våra kroppsrörelser och servera den sista drinken (den där som man någonstans vet att man egentligen inte behöver, men va’ tusan – vem bryr sig om imorgon…) var Smooth (på Fotaki). Ett mysigt och fint litet ställe.

Rethymno

Jag kan inte riktigt bestämma mig för vad jag tycker om Rethymno. Jag tror att det är en stad som inte riktigt kommer till sin rätt under vintermånaderna. Förberedelser för karnevalen var igång med vimplar och diverse figurer uppställda längs med gator och på torg. Gamla sta’n i Rethymno (och också i Chania, tycker jag) har en byggnadsstil som saknas hos de fyra andra städerna på Kreta. Jag tycker om gränderna och gångarna, jag tycker om jordfärgerna men tycker också att de gör att det blir lite mörkt och dystert på vintern. En sak gör mig ledsen och jag förstår inte att man vill bo i det – allt klotter. Och det är inte en liten tagg här och en annan där utan mycket klotter och vanligt förekommande. Så här kan en fin gränd se ut i gamla sta’n:

och så här kan gränd och gång också se ut:

Ja, inte är det vackert eller snyggt eller trivsamt.

Så var det dags…

…att bege sig hemåt till Ierapetra! Härliga möten med mycket prat och utbyte av tankar och funderingar. Det är också intressant varför vi är här eller på väg att flytta hit. Alla har sina historier och skäl som t ex att behöva göra en större livsförändring, vilja leva i ett behagligare klimat, känna något speciellt för Kreta. Det kan vara flera skäl som samverkar, men det finns ofta någon utlösande eller huvudsaklig faktor. Gemensamt för oss och oavsett vad vi stött på på vägen så trivs vi här, ångrar oss inte och tänker stanna kvar.

Och så himla skönt att få höra mycket svenska och prata svenska i möte efter möte. Det gjorde det lite trögt på lektionen i grekiska i torsdags. När jag förklarade att jag var helt inställd på svenska efter dessa dagar sa Manolis att då var det bara att slå över till grekiska istället. ”Bara”!? Tänk, om det var så enkelt.

Imorgon söndag – ha en skön och fridfull vilodag!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad.
Kontakta mig för frågor och bokning. Du som läser bloggen får 15 % rabatt på bokningar gjorda under februari och mars (gäller inte enstaka vandring)!
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Tredagarstripp, del 1

Måndag – onsdag har Panda och jag varit på resande fot. Eller hjul för hans del. Jag tänker berätta om dagarna och ge några tips. Mycket bilkörning så jag delar upp dagarna i två blogginlägg: del 1 är bilturerna och del 2 är vistelsen i Rethymnon.

Först vill jag höja ett varningens finger till dig som i vår och sommar ska hyra bil på Kreta. ”Var försiktig” heter i vår och sommar ”Var mycket försiktig”. All nederbörd har gjort vägarna dåliga med hål här och var, svaga kanter, sprickor och se upp för ras och lösa stenar. Det är inte farligt att köra och du behöver inte avstå, men var försiktigare än vanligt. Det kommer att ta lite tid att åtgärda alla skador och när jorden torkar kan det komma nya ras och lösa stenar.

Det var en del under turerna som inte blev som jag tänkt eller förväntat mig, men vad gör det när så mycket annat blev bättre!? Tidsangivelserna på kartorna nedan är Googles – jag tar mycket längre tid på mig, stannar ofta och har inte gasen i botten.

Klicka på foton och bilder för större format!

Dag 1

Precis som när jag körde till Iraklio för cirka två veckor sedan valde jag stora vägen. Jag tycker mycket om att köra lite mindre vägar så jag ville ha lite omväxling och enklare körning. Det är en märklig känsla att komma ut på Mesaraslätten omgiven av kullar och i fjärran berg. Det visar så tydligt hur omväxlande den här ön är, det är inte bara stränder och berg.

Det första stoppet blev Agia Galini, en liten by som ligger väldigt vackert. Byn i sig var en besvikelse då den var mer som en skyltutställning än en by. Här var det Hotel, Rooms, Tavern, Bar, Café, Shop osv i all oändlighet. Allt var stängt och igenbommat. Man hade också farit fram ganska rejält med vitt och blått så jag undrade ett tag om jag lyfts bort till en ö i Kykladerna. Det här var ingen ort som tilltalade mig, alldeles för tillrättalagd och exploaterad. En del turister efterfrågar ”genuint”, ”äkta” osv och jag förstår inte riktigt vad de menar, men det kan i alla fall inte vara detta. Vilken skillnad det måste vara för den lilla skara som bor här med sömnig vinter och sedan bli mer eller mindre invaderade.

Jag lyckades hitta det enda öppna stället som var ett café nere vid hamnen. Lyckligtvis hade de även hamburgare så jag fick lite mat i magen. Hamnen var fin och där var det aktivitet med fiskare som höll på att reda ut och laga nät.

Fortsatte norrut, stannade för att ta foto av floden Potamis som tydligen är vattenfylld året om. Nu är den fylld till bredden. Det porlade lite överallt runt mig och det rinner i dikena längs vägarna. Nästa stopp var ett kapell där de höll på att bygga ett litet hus på baksidan och dörren var låst. Så det blev ett kort stopp och jag körde snart in i Spili där jag aldrig varit. Här skulle jag träffa några svenskar, mer om det i del 2.

Jag var givetvis nere vid de kända fontänerna där källvatten forsar ur lejongapen. Jag kan rekommendera att inte bara stanna och titta på fontänerna utan strosa i gränderna. Vi hörde vatten porla och forsa lite varstans, ovanliga ljud i en kretensisk by.

Dag 2

Nu skulle jag ut på en tur till de minoiska gravarna norr om Armeni och sedan till några byar som jag tyckte var intressanta efter att ha konsulterat min guidebok (som är världens bästa guidebok). I en kurva på vägen dit lämnade jag de majestätiska Vita bergen bakom mig och när jag kom ut ur kurvan hälsade Psiloritis-massivet välkommen. Andlöst. Spektakulärt. Vackert.

När jag kom fram till gravområdet så var det stängt. Det satt ett gäng där och fikade, de hade lyckats få information om att numera var området inte stängt på måndagar utan på tisdagar. Nätet var givetvis inte uppdaterat med nya öppettider. Jaha, då blir man inte så glad, men gravarna lär inte flytta på sig. In i bilen igen!

Vägarna var i sämre skick än jag trodde och det rann vatten här och där över vägbanorna. Det gjorde att jag ganska snart förstod att jag inte kunde, ville eller skulle hinna den runda jag planerat så den fick modifieras lite.

Kom in i Roustika där jag stannade och strosade runt. Blev fascinerad av husen som var en annan stil än borta hos oss på östra Kreta. Större, i två våningar och med stora fönster. Det kändes lite venetianskt på något sätt. Och jag började fundera på om folk varit mer välbärgade här där det finns mer odlingsbar mark än borta hos oss. Man får ju rätta mun efter matsäck. Inte så gott om pengar – mindre hus. En fin by!

 

 

 

Så styrde jag söderut och nu skulle jag få den ena chocken efter den andra! Vägen gick ganska brant ner till Mountros och sedan upp och in i ett ravinliknande landskap. Vackert och imponerande! Var nära att köra över några får som låg stilla och halvsovande en bit ut på vägen, fick stanna en stund för en stor fårflock som skulle passera. Och efter det blev jag mållös! Ett fantastiskt vackert landskap öppnade sig med berg, snöklädda toppar i fjärran, gröna ängar, träd, några olivlundar, gott om olika lövträd! Påminde lite om en del kulliga, gröna landskap man ibland ser på bilder från England. Där stod jag en stund och bara njöt!

Så tog vi, Panda och jag, oss upp till Argiroupoli (det antika Lappa). Den byn ska få ett besök vid ett senare tillfälle, denna gången tog jag en kort avstickare till källorna som på engelska kallas Green oasis. Det är ett område som klassats som ”outstanding natural beauty” så mina förväntningar var ganska höga. Här kommer flera källor upp i dagen och bildar en mängd mindre vattenfall på ett ganska stort område på en sluttning. Jag är övertygad om att sluttningen skulle kunna vara väldigt vacker, men vad har man byggt runt omkring och mitt i alla vattenfall? Jo, tavernor och tavernor. Så jag blev både besviken och arg. Varför bygga sönder något som skulle kunna vara så vackert? Tavernorna skulle väl kunna ligga runt omkring, men inte mitt i!!

Dags att dra mig mot Rethymnon igen efter en makalöst fin tur!

Dag 3

Dags att styra kosan hemåt! Jag har inte kört National road mellan Rethymnon och Iraklio på flera år så den fick det bli. Tog av i Iraklio och upptäckte snart att det blivit fel. Vägarbete på ny stor väg gjorde inte saken bättre. Det tar en stund att lokalisera sig, vända ut och in på tankeapparaten och sätta ihop en ny plan. Till slut var jag på rätt spår vilket var på väg till klostret Angarathos (jag vet att det står Agarathos på Google maps, men jag litar på deras egen skylt). Jag har varit där en gång tidigare, men då inte gått in. Efter mitt snurrande för att hitta rätt väg såg jag fram emot en stunds klosterfrid och ro. Men icke! Här pågick reparationer med borr, slipmaskin och annat bullrigt. Ett fint kloster är det med ett underbart läge. Kan rekommenderas!

Klostret Angarathos. Foto från sidan cretanbeaches.com

Minns du att jag tidigare skrivit om krukmakarbyn Margarites? Av de fyra krukmakarcentra som funnits på Kreta är två fortfarande aktiva och det är Margarites och Thrapsanon. Och har man varit i den ena vill man se den andra, eller hur? Jag väntade mig ungefär samma stuk som i Margarites och tappade hakan totalt! Utanför byn ligger en del krukmakerier som gör stora urnor och krukor. I byn fanns ingenting, jag hittade i alla fall inga krukmakerier, verkstäder eller butiker när jag promenerade omkring i byn. Inte ens några som såg ut att vara stängda för säsongen eller liknande. Kanske det är så att de två byarna har olika specialiteter, vad vet jag.

Så siktade jag in mig på Martha, men körde så nära Dikti-massivet jag kunde utan att komma in på alltför små och snirkliga vägar. Tjusigt med höga berg och nedanför nästan helt platt område fullt med olivodlingar. Det blev sista dosen skönhet och njutning för kropp och själ för efter Martha ville jag bara hem.

Många fina bilder uppe i minnesarkivet! Den här ön bara ger och ger, bjuder på det ena efter det andra. Jag har tidigare tänkt att jag måste göra en tur i april för att få se när alla lövträd spricker ut. Det finns fler och många olika träd på centrala Kreta än vad vi har på östra Kreta. Något att se fram emot!

Imorgon kommer del 2 på min tripp, då håller vi till i Rethymnon!
PS. Fler foton på min flickr-sida!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad.
Kontakta mig för frågor och bokning. Du som läser bloggen får 15 % rabatt på bokningar gjorda under februari och mars (gäller inte enstaka vandring)!
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Del 1 på tripp och julgranen

Jag har ju varit iväg 3 dagar med hyrbil och här i bloggen delar jag upp trippen i del 1 som handlar om besöken i Rethymno och Iraklio. Del 2 kommer i mellandagarna och där hittar du var jag snurrat omkring med hyrbilen dag 1 och dag 3. Många siffror, gäller att vara klar i knoppen!
Och så var det det där med julgranen i Ierapetra som inte kom med i förra blogginlägget, men den kommer här allra sist.
(klicka på foton för större format)

Rethymno

Sen eftermiddag kom jag till Rethymno och checkade in på Popi’s Apartments som jag kan rekommendera varmt. Bra läge, bra utrustat, bra pris, gratis parkering, fräscht och jag skulle kunna äta direkt på golvet. Finns också på booking.com.
Tyvärr regnade det på kvällen så någon stadspromenad för att titta på juldekorationer blev det inte. Jag letade upp ett ställe där jag kunde få middag och hamnade som vanligt lite konstigt. Bara några gäster när jag kom, men fler kom och jag skulle kunna vara både mor och mormor åt dem. Ce La Vi var ändå mysigt med skön musik, god mat, bra service. Enda minus var när den här småstadsbon skulle beställa ett glas vin och såg priset – jag höll på att ramla av stolen!

Ny dag – nya äventyr. Jag hade plockat ut 4 museum och började med Arkeologiska museet som har flyttat från fortet till Mikrasiaton Square. Fint och väldigt intressant. De andra museerna….det är bra att ha hemsidor och att finnas på Google maps, men det är också bra om uppgifter hålls aktuella… Jag möttes av stängda dörrar när det enligt deras egna digitala uppgifter skulle vara öppet. När ett mått av irritation lagt sig kom jag fram till att jag nu lärt mig att i förväg kontakta det jag vill besöka och se. Samt att det här inte skulle få inverka på min dag utan jag slog över till ”Memory Lane”.

Det är mer än 25 år sedan jag var uppe på fortet och jag hade alldeles glömt hur stor anläggning det är. Vårt fort i Ierapetra liknar mest en badhytt vid jämförelse. Strosade runt i gamla sta’n och blev lite sorgsen. För några år se’n var jag i både Chania och Rethymno och förvånades då över hur nerklottrade båda städerna var. Tyvärr var det likadant fortfarande i Rethymno. Jag tycker ibland att vi har mycket klotter i Ierapetra, men det är nog bara ungefär en fjärdedel i jämförelse. Bitvis är gamla sta’n i Rethymno lite ruffig, men ändå mysig och charmig. Och jag hittade några riktigt fina väggmålningar.
Några kyrkor besökte jag, tände ljus och beundrade konstverk och byggnaderna. Och njöt en stunds stillhet.

Passerade ett över 25 år gammalt vattenhål som fortfarande var igång: O Nikos. Jag beställde en gyros pita med lite bävan. Tänk om de numera gjorde de stora pita med massor av pommes frites och inte de gamla små. Det visade sig att de serverade lite större pita än förr, men med samma underbara koncept, dvs huvudsakligen kött.

Bildresultat för raki ba raki rethymnonKvällen lurade vänner mig in i gamla sta’n igen till taverna Raki Ba Raki. Charmigt och med en del traditionell mat, men också annorlunda kombinationer och servering. Du som följer bloggen vet att jag uppskattar när man försöker ta den kretensiska maten ett snäpp vidare utan att förlora rötterna. Jag åt en väldigt god leverrätt.
Kvällens plan var att börja tidigt, bl a skulle jag upp och köra vidare dagen efter, för att det inte skulle bli sent. Och vi började tidigt, men det blev som det blir när man har trevligt. Vi hamnade på ett annat ställe där vi blev lite juliga med Glühwein. När vi skildes åt hade klockan sprungit iväg till efter midnatt!

Iraklio

Anlände till Iraklio vid 16-tiden och började med att äta kombinerad lunch/middag på ett av mina favoritställen: Via Pastarella. Det blev en ljuvlig bit nötkött vilket är ovanligt här nere och priset var därefter, men är det jul så är det. När mörkret sänkte sig gav jag mig ut på stadens gator och torg. Först givetvis en runda i basaren, sedan upp till Frihetstorget där det är julmarknad. Oj, vad de anstränger sig för att få det juligt! Jultomte, renar och släde. Isbjörnar och pingviner (fattar inte riktigt vad någon av dem har med julen att göra…). Snögubbar och isbana. I bodarna säljs allt möjligt och det finns aktiviteter för barn.

Vem är bäst?

Så tre städer på Kreta i juletid – vem vinner? Ja, Rethymno kan jag inte säga så mycket om eftersom vädret var knas, men jag tyckte om deras änglar. Det kändes som om det var lite tunt med ljusdekorationer, lite mindre ”juligt” eller festligt än Iraklio och Ierapetra. Dock bjöd Rethymno på en godbit: vid flera tillfällen såg jag riktiga, livs levande tomtar! Trodde första gången att jag druckit för mycket vin… Antar att de är ute och rör på sig för att värma upp inför julnatten.

Iraklio har en väldigt fin julmarknad, men annars kändes det lite avslaget jämfört med ifjol. Glittrar och glimmar mest av de tre gör Ierapetra som verkligen ansträngt sig i år. Julmarknaden i Ierapetra är halvdan med några bodar på torget som kommit dit under veckan. Jag gissar att vår starka ”köpmannaförening” påverkar.
En sak som jag tycker mycket om i Ierapetra är musiken i högtalaranläggningen i centrum som spelar julsånger. Det är som pricken över i för stämningen!

Till sist

Så var det det här med Ierapetras julgran som inte tändes förrän i måndags kväll!

Naken solade sig granen i någon vecka innan den fick röda rosetter och ljusslinga.

Idag har vi regn och hård vind i Ierapetra, temperaturen ligger nu vid 10-tiden på cirka 12 gr. Trist väder, men för min del ger det mer julstämning och mys än klarblå himmel, solsken och nästan 20 gr. Kylskåpet är laddat, julklapparna på plats under granen och idag ska jag hämta min julost: riktig stilton som bl a ska få förgylla pepparkakorna.
Det blir en fin jul!

En riktigt God Jul önskar jag dig!