Etikettarkiv: marknad

Nolletripp – dag 1

I torsdagsmorse började min nolletripp. Tänk, när jag gav mig iväg var jag under 60 och när jag kom hem drygt 2 dagar senare var jag över 60. Ibland känns det som om tiden går fortare än man själv…

Målet var Iraklio (eller gamla stavningen Heraklion). För att slippa köra National road fram och tillbaka kombinerade jag med en utflykt. Och var skulle den gå om inte in på centrala Kreta som är så vackert!? Rutten jag lagt upp blev så här i slutändan:

Google envisas med att lägga startpunkten norr om Ierapetra – fråga mig inte varför!

Ida-massivet ställer till det så turen blev alltför lång. Eftersom jag hade två stopp planerade där jag ville ha gott om tid så fanns inte mycket tid till småstopp. Man lär så länge man lever, t ex att inte gapa över för mycket.

När jag körde igenom byn Asími var det marknad och jag tror att hela bygden var där. Jag stannade och gick en runda, marknaden hade ungefär samma utbud som hos oss. Den var uppdelad på mer än en gata så den var inte så kompakt som här i Ierapetra. Rolig känsla att så snart jag lämnar hemområdet så är jag turist. Många blickar, en del små kommentarer. Byn liknade så många andra byar som är uppslagna längs en stor väg. Charmigt på sitt sätt, närmare vardagsgrekland än vykortsgrekland.

Lite disigt, men det gör bara att jag blir mer uppmärksam på det jag har omkring mig eftersom ögat inte kan förlora sig i fjärran.

Så körde jag vid Ida-massivets fot, bl a genom byn Fourfouras. Det började bli dags för en matbit, men ingenstans något som såg lovande ut. Landskapet kring Fourfouras påminde om Brösarps backar eller något kulligt engelskt landskap. Och efter ett tag öppnade sig ett ännu märkligare landskap med gröna kullar och mängder av oleander som forsade ner längs sluttningarna. Jag döpte det snabbt till oleanderland för jag har aldrig sett så mycket oleander.
Den här ön är magisk! Ständigt blir man överraskad med nya och fantastiskt vackra landskap, vyer och natur. Ön bara ger och ger och ger! Men det gäller så klart att vara öppen och ta emot. Den som tycker att berg är bara berg eller att natur inte är nå’t speciellt göre sig icke besvär.

Det som tagit stryk i naturen efter den nederbördsfattiga vintern och våren är olika grässorter och marktäckande småbuskar. De är bruna eller närmar sig brunt, dvs de är en månad tidiga. Ginst färgar sluttningar gula, men inte så intensivt som vanligt. I övrigt är det fortfarande grönt, men om man tittar lite närmare ser man att en del träd och växter ser lite hängiga ut. Det är ingen riktig stuns i naturen, den kippar efter andan. Eller rättare sagt vatten.

Arkadi

Så kom jag till Arkadi och det område där jag skulle ha mina två stopp:

Arkadi-klostret besökte jag före jul – det finns att läsa i detta inlägget under rubriken ”Dag 3”. Nu mötte jag flera bussar och det var gott om folk uppe vid klostret. Det är värt att besöka, men försök komma dit så tidigt som möjligt för att slippa värsta rusningen. Och glöm inte att titta in där dörrar är öppna för det finns flera utställningar.
Nu ropade magen på lunch så jag stannade vid stora matstället vid Arkadi. Gör inte det! Toan var gudasänd, maten ingen höjdare. Dessutom var det tydligt att kvinnan som jobbade där önskade vara någon annanstans och rörde sig saktare än slow motion. Släpade benen efter sig så det kliade i mina fingrar – tänk att få skaka om människan! På en åker pressades halm och lastades halmbalar. Lustigt scenario – turister till höger, arbetare till vänster. Två olika tillvaro.

Eleutherna

Dags för första planerade stoppet: det nya arkeologiska muséet i Eleutherna. Det är en modern byggnad som smälter samman med det urgamla landskapet. Muséet är bara en del av byggnaden och inte så stort. Museum lär mig alltid någonting. Antingen så får jag se det jag känner till, dvs det blir bilder till texten. Eller så vet jag inte så mycket, men blir inspirerad att veta mer. Det senare gällde i detta fallet. Otroligt intressant stad som funnits före Kristus ända in i bysantinsk tid och med kopplingar till olika länder, antikens Grekland med mera. Här bröts det sten som finns i en mängd statyer över Grekland och gamla romerska riket! Känner du till statyn ”Nike från Samothrake”? Skulptören sägs vara okänd, en del menar att det är Pythokritos som levde på Rhodos, men hans far Timochares, som också var skulptör, kom från Eleutherna. Och det bara fortsatte dyka upp den ena intressanta saken efter den andra.
Jag besökte inte utgrävningen eftersom en del av den var stängd. Kände också att jag behöver lära mig mer innan nästa besök. För fler besök blir det!
Kan rekommenderas för den som är historiskt intresserad.

Tsikalario och Margarites

Strax före byn Margarites stannade jag vid krukmakarverkstaden Tsikalario. Här fanns väldigt bra information om allt från var leran hämtas till vad de olika slutprodukterna heter och används till. Väl värt ett stopp!
När jag ville läsa om Margarites, krukmakarbyn, innan jag gav mig iväg fick jag veta att det funnits fyra krukmakarcentra på Kreta: Kendri, Nohia, Thrapsano och Margarites. De två första slutade sin produktion i början av 60-talet och det rätade ut min förvåning över att Kendri nämndes. Det är en by strax utanför Ierapetra och jag har aldrig sett något krukmakeri eller hört talas om det, men som sagt – det är ett tag sedan det avslutades.

Margarites är en fin liten by, kändes välkomnande att alla kapelldörrar stod på glänt. Kanske för att det snart var pingst. Som i så många kända byar där det säljs ”typiska” produkter (t ex Kritsa med sina dukar och vävnader) så blir det lite business över det hela. Behållningen för mig var att titta in i olika ”work shops” där utbudet skilde sig från det man ser på många platser. I några satt krukmakare och jobbade, de hade olika alster och stilar. Det var roligt att se olika variationer. Och jag kom därifrån med bl a ett par örhänge i keramik!

Dagen går mot sitt slut – snart framme

Före jul ifjol körde jag från Rethymnon till Iraklio via Anogia så denna gången blev det gamla vägen mellan de två städerna. Den är inte så spektakulär med vyer och stup som via Anogia, men det känns mäktigt att köra mellan bergen. På slutet belönas man med en underbart fin vy mor Iraklio – en sällan använd kameravinkel!

I området kring Arkadi – Margarites finns mer att se och uppleva, bl a grottor, kyrkor, kloster. Jag ska dit igen, men då kör jag ingen biltur utan lägger tiden i området istället. Om du kommer västerifrån (Rethymnon-hållet) så kan du börja med ett besök i Arkadi-klostret. Om du kommer österifrån (Iraklio-hållet) så kör via Anogia. Vägen upp till Anogia är dramatisk och vacker, inte alls lika fin på andra hållet.

Iraklio

Så var jag framme och checkade in på hotell Athinaikon (bra läge, bra pris). Efter uppackning och dusch iväg till kvällens goda middag på Amalia’s kitchen (nära Lejonfontänen). Smaker av Mexico och Texas och gott vin – härligt! (de har också grekisk mat om man föredrar det)

Dags att krypa i säng och se fram emot den stora dagen som skulle inledas med sovmorgon och hotellfrukost! Det låter väl bra? Men hur blev det… Mer om Iraklio och dag 2 i nästa inlägg!

Foton finns på min flickr-sida!

Ha en bra kväll och fortsättning på veckan!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

Apokries går vidare och jag tar helg

Apokries, dvs karnevalsperioden innan fasteperioden börjar, går vidare. I torsdags var det grilldag då alla förväntas äta grillat kött och grilloset är ständigt närvarande. Det är flera arrangemang igång och majoriteten riktar sig till barn. När som helst kan man möta en prinsessa eller en stor geting på gatan. Jag passerade en skola i veckan som hade en ”mini-karneval”. Skolgården var full av dansande, glada och utklädda barn. Och en dag såg jag en som körde vespa som ovanpå hjälmen hade en flerfärgad karnevalshatt. Denna helgen pågår jakten för vuxna, tävlingar och annat. De flesta tavernorna har pyntat inför karnevalen så det känns som om det är fest i hela sta’n. Det hela kulminerar nästa söndag då karnevalståget drar genom sta’n.

I onsdags var jag ute och åt på en taverna som var full till två tredjedelar. Jag var kvinna nummer två i församlingen. Det var fotboll! Jag är inte intresserad av fotboll, men jag förstod att det var någon grekisk cup och matchen var mellan AEK och Olympiakos. Det var tydligt att publiken på tavernan höll på AEK för det blev stort jubel när de gjorde mål.
Jag blev lite nyfiken på AEK eftersom de har samma symbol, dvs den dubbla örnen, som den grekisk-ortodoxa kyrkan. Jag hittade ingen förklaring på Wikipedia, men lagets historia är intressant. Det bildades av immigranter från Konstantinopel (Istanbul) 1924, alltså i samband med den stora folkutväxlingen. I dessa tider med höga, hätska brösttoner (Makedonien-frågan som jag skrivit om tidigare) är det trösterikt att se att människor kan gå samman och skapa positiva saker.

Ersättning för skador i stormen har diskuterats i parlamentet. Frågan är inte avgjord än och det lär ta tid. Några politiker menar att det finns ”politisk vilja” att ersätta medan andra menar att om man inte är ansluten till ELGA (jordbrukarnas ”försäkringskassa”) får man ingen ersättning. Påtryckningarna fortsätter. Med tanke på att det i förra veckan kom besked om ersättning i vissa fall för skador från branden våren 2016 så lär det dröja. Jag behöver väl inte understryka att de som drabbades av branden och som kanske också drabbades nu av stormen har en ekonomisk situation som ingen avundas dem. Lyckligtvis är de inte så många, men det hjälper ju inte den enskilde.

Igår gav jag mig ut på en biltur! Inget måste eller ärende utan bara för att jag kan. Upp i bergen, genom byar och mellanlandade i Agios Nikolaos. På vägen körde jag förbi Bramian-dammen som har ett otroligt lågt vattenstånd. Och vi är i februari! Det finns mycket lite snö högre upp i bergen så mycket smältvatten blir det inte. Vi behöver regn! En liten jämförelse: i januari ifjol regnade det 88,2 mm, i januari i år kom den 17,8 mm. Alla är oroade.

I Agios Nikolaos blev jag nästan lite deprimerad. Det har varit en molnig vecka pga Sahara-sanden och det kom lite regndroppar så vädret visade inte sin bästa sida. Eftersom turism är AN:s huvudsakliga näring så är mycket stängt så här års. Det ger ett något öde intryck eller som väntans tider. Den taverna där jag tänkt få mig en smarrig lunch var stängd, men jag hittade ett öppet ställe. Inte speciellt mysigt, men god mat.
Det var gott att komma hem till en levande stad igen!

På vägen passerade jag förresten ett nybygge som alldeles säkert är för turister. Det ligger på norra kusten mellan Ammoudara och Istron, till salu så något har hänt. Sjukdom? ”Förbyggt” sig? Är du intresserad??

Nu har jag varit uppe på marknaden och köpt apelsiner, druckit vin och ätit meze (tilltugg i form av smårätter). Ikväll blir det middag på prisbelönta tavernan Pelagos i Koutsounari – det vattnas redan i munnen! Ska fira en bra vecka: bokmanus iväg, köpt bil, vandrat, digital annons om vandringar rullar på, städat och småfixat. Dags att ”ta helg”!

Ha en skön helg!


Vandra på Kreta!
Just nu erbjudande på vandringsvecka.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Östra Medelhavet och Kiviks marknad

Det här inlägget förberedde jag igår och idag vaknade jag upp till alldeles stilla och småregnigt väder här i Baskemölla. Slog på datorn och möttes på facebook av ett inlägg från Vasilis (han som jag bloggat om som jobbar som modell fast nu jobbar han på Kos):

To all my friends and family I’m alive thanks god.
Just shocked,I can’t answer messages .
I thought that’s the end of the world.
I’m very lucky,but others wasn’t and I’m so sorry about couse the lost their life in front of my eyes. R.I.P.

Jordbävningen i natt mellan Grekland och Turkiet har hittills dödat 2 och minst 200 är skadade enligt theguardian.com som bevakar händelseutvecklingen ”live”. Med jordbävningen som skakade Lesvos i förra månaden känns det oroligt i öst. Turkiet drabbas oftast mest, de har verkligen otur med de där sprickorna.

Men livet måste gå vidare även om tankarna kan vara på många platser samtidigt.

Kiviks marknad

Vädret höll sig på mattan på så sätt att det inte regnade, men oj så ofta det skiftade. Marknaden har krympt, men är tydligen fortfarande Sveriges största. Sedan 2002 pågår marknaden i tre dagar (mån-ons) vilket inte alls är lyckat. Det drar ut antalet besökare, blir glest och gör att vi som varit med ett tag tycker att det är ”lite folk på Kivik”. Marknaden har under senare år utvecklats till en familjemarknad vilket i mina ögon gör den lite slätstruken. Finns det inga original längre? Jag minns sibyllorna, raggarna som slogs, ridande poliser, vilken fest det var att bara titta på folk. Tänk att få gå på marknad med Piraten på hans tid!

Piratenpriset delas ut i samband med Kiviks marknad och det görs vid Piraten-statyn inne i byn. I år tilldelades det Nisse Hellberg.

Jag hade en bra marknad. Kom hem med marknadskarameller, marknadskorv, spelade bort pengar på lyckohjul, åt gott, njöt kaffe med våffla med mera!
(klicka på foton för större format)

I raderna med marknadsstånd samlas spekulanterna för att se vad knallarna erbjuder.

 

 

 

 

 

 

 

Demonstratörerna är roliga och har en härlig svada!

 

 

 

 

 

Ny variant på leken ”tjuv och polis”?

 

 

 

En liten oas i marknadslarmet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Det går bara inte! Som chocoholic kan jag inte bara passera! Om jag vann? Nä.

 

 

 

Trogen Kiviks marknad sedan 1934 fast det är längesen han själv var i farten.

 

 

 

Förr fick man marknadspeng och när den var slut så var det slut. Numera kan man givetvis fylla på – allt för kommersen!

 

 

 

 

 

Ett exempel på när jag blir osäker på om utvecklingen går framåt eller bakåt, men gott vin hade dom!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ha en skön helg!

PS. PS. Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägget!


Vandra med mig på Kreta!

Du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor. 
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen!

Tema ”Turist på östra Kreta”: 3. Libyska havets brud

Tanken med temat är att ge några tips och lite kommentarer kring att besöka östra Kreta. Vad finns att se, vad bör undvikas osv. Heltäckande för området? Det är en omöjlighet, men något att börja med! Jag vet inte i skrivande stund hur många inlägg det blir och vilka dagar de publiceras, men de kommer i obruten följ.

DSC01146

Eget foto

Idag ska du få följa med in i min stad – Ierapetra, ”Libyska havets brud”. Det är Kretas fjärde största stad, Europas sydligaste stad, enda stad på sydkusten, den stad i Grekland som har varmast väder (lugn, vi har ofta en skön bris) och biskopssäte för området Ierapetra-Sitia.

 

6

Eget foto

Ierapetra ligger i södra änden av Ierapetraslätten mellan Diktibergen och Triptibergen. Här är Kreta som smalast, bara 15 km. På 60-talet kom en holländare på att det speciella varma klimatet lämpade sig alldeles utmärkt för växthusodling. Och på den vägen är det. De är inte vackra, men producerar massor av ljuvliga grönsaker som också säljs utanför Kreta, främst till grekiska fastlandet. Växthusodlingarna har gjort området till att av de områden som låg högt på listan över medelinkomst i Grekland, men känner givetvis också av den ekonomiska krisen.

Turismen är alltså inte områdets huvudnäring och det, tycker jag personligen, är en av områdets största tillgångar. Här är du inte en turist bland många utan en välkommen gäst i en levande stad som inte gör sig till eller anpassar sig. Här går livet och vardagen sin gilla gång. Många som besökt andra delar av Kreta säger att folket här nere är de vänligaste de mött. Kanske det beror på att det inte finns ett beroendeförhållande mellan dig och lokalbefolkningen.

Jag tycker dock att Ierapetra kunde anstränga sig lite mer för att locka turister. För tillfället finns t ex ingen officiell hemsida, den nya är inte riktigt klar. Det borde den så klart vara, men siga siga, det kommer! För din del är det inga problem för du kan kontakta mig för mer information.

Sta’n har en lång historia som du kan läsa i guideböcker eller på nätet. Jag tänkte nämna några sevärdheter och orientera dig lite i sta’n.

Som alla städer med självaktning på Kreta finns en borg. Den kallas venetianska borgen, men är faktiskt byggd på en tidigare borg. Bredvid finns fiskehamnen som är en fullt fungerande och aktiv fiskehamn. Mitt emot klockstapeln vid fiskehamnen ligger sta’ns äldsta kyrka, Afendi Christo. Om du tittar noga så ser du att den till viss del ligger under gatunivå.

Ovanför fiskehamnen ligger gamla sta’n med sina slingrande gränder. Bebyggelsen är en blandning av gamla och nyare hus. I gamla sta’n finns Napoleons hus. Han sägs ha övernattat där 1798 på väg till Egypten. Här står nästan dagligen franska turister och fotograferar ur alla möjliga och omöjliga vinklar.
En bit ifrån finns en moské med minaret och fontän, byggd av osmanerna/turkarna. När du står på det lilla torget och tittar på moskén står du under havsnivå.
Och ännu lite längre västerut finns en anlagd damm eller liten ”sjö”. Vid en sida ser du en gammal mur. Det är en rest av en stadsmur som ottomanerna byggde för att skydda sig från pirater o likn. Det kan tyckas som om den ligger för långt inåt land, men havet gick längre upp, en flod har runnit genom sta’n (där nu en av huvudgatorna går) så det har sin förklaring.

Styr nu kosan genom gamla sta’n mot Arkeologiska muséet. På vägen kan du passera Ierapetras huvudkyrka, Agios Georgios (som är sta’ns skyddshelgon). Den byggdes under ottomanernas tid ovanpå en gammal kyrka.

På Arkeologiska muséet finns fynd som gjorts i området, bl a i Gournia (se förra inlägget) och Vasiliki. Strax utanför sta’n (västerut) pågår utgrävningar av en mindre amfiteater. Ska bli spännande att se framöver vilka fynd som görs.

Gå mot havet och sväng sedan vänster så kommer du till Frihetstorget som är den centrala platsen i sta’n. Härifrån strålar de största gatorna åt olika håll och där finns olika butiker för den shoppingsugne.

Om du går ner på strandpromenaden och tittar österut ser du en stor kyrka med andra byggnader som ligger nära havet. Här är biskopssätet.
När du strosar runt i sta’n kommer du att snubbla över flera fina kapell och kyrkor.

Strandpromenaden (den färgade linjen på kartan) börjar i öster vid hotell Petra Mare och slutar i väster vid den konstgjorda dammen. Den gröna färgen visar var du hittar tavernor och caféer. Den gröna delen som är närmast österut (till höger) kallar vi bland ”turistdelen”. Här ligger de flesta turistshopparna och en del av tavernorna har säsongsöppet. Den gröna delen som är närmast fortet är den del som är igång året runt. Samma goda regel i vår stad som på andra platser runt om i världen: ät där lokalbefolkningen äter om du vill ha bra och prisvärd mat.

ierapetra

Google maps och egen markering

På kartan ovan ser du också att vi har tre stränder i sta’n. Den som ligger längst ut till vänster är inte så välbesökt, jag antar att det beror på att där är inga solstolar och det är besvärligt att bada. Den lilla stranden mellan fortet och färjeläget ligger strax nedanför tavernor och café – praktiskt! Den strand som börjar vid idrottsplatsen (det blå, långa huset) fortsätter en bra bit utanför bilden.

Aktiviteter tycker jag att du ska fråga om på hotellet eller på någon ”travel agency” (de finns i centrum av sta’n). Det finns t ex dykklubb, ridskola, vattensporter, vandring (lilla jag…), jeepsafari. Och givetvis har vi bar- och klubbgata, tavernor, caféer, kafenion, ouzerier, turistshoppar. I centrum hittar du gott om bankomater, postkontoret, busstationen mm.
Bussar går flera gånger dagligen till Iraklio, Agios Nikolaos och Sitia. De lokala linjerna följer oftast kustvägarna så bergsbyar nås med hyrbil eller taxi. Annat sätt att transportera sig är charterbolagens utflykter eller köpa utflykt hos ”travel agency”.
På sommaren, från mitten av juli till slutet av augusti, har vi en större kulturfestival som heter Kirvia. Musik, dans mm vid borgen, på öppna platser, på idrottsplatsen. Det händer mycket runt om i sta’n! Dessutom har varje by sina egna högtider och festligheter, t ex när bykyrkans helgon har namnsdag.

I Ierapetra kan du ta färja över till ön Chryssi. Den är så bra på att göra reklam för sig att jag inte nämner så mycket här. Om du åker dit så gå över till andra sidan och njut av en fantastiskt vacker vy! Du står på en vitrosa snäckstrand, blickar ut över ett hav i fler turkosa och blå nyanser än du visste fanns och njuter av vackra Kreta i bakgrunden. Det är varmt på ön, tänk på att ta med vatten, skyddande kläder och lektyr. Det är som en dag på stranden fast du kan inte gå hem när du känner för det utan måste vänta på båten. Taverna finns på ön.

På lördagar är det gatumarknad på en sidogata till huvudgatan (nära norra infarten). Den är uppdelad i två delar kan man säga: grönsaker och frukt samt kläder, hushållsprylar mm. Den öppnar kl 8 och stänger kl 14. Saluhallen försvann någon gång i slutet av 90-talet (mycket saknad), men det finns gott om grönsaks- och frukthandlare i små butiker längs gatorna. Livsmedelsbutikerna har också bra kvalité i sina grönsaksdiskar.

Hotell och lägenheter finns i olika prisklasser, storlekar och utseende. Det är här som på de flesta andra platser – du får bättre priser om du vänder dig direkt till hotell och lägenheter istället för att boka via booking.com el likn. De flesta har idag bokning online via egna hemsidor.

Ja, det var väl i stora drag vad vår lilla stad bjuder på. Stämningen är lite svårare att förmedla, men en levande stad där tempot är lugnt. En bra bas för att uppleva östra Kreta och/eller koppla av och ha det skönt.

Jag har försökt att inte bli överentusiastisk typ ”försäljare som försöker tvinga till köp” så du blivit avskräckt. Men jag hoppas att det framgår att Ierapetra skiljer sig från andra orter, hur det skiljer sig och att det kanske kan locka till besök. Du är så välkommen!

Nästa blogginlägg kommer att handla om byar. Eller fina vägar. Vi får se. Ha en skön helg!
(har jag glömt något om Ierapetra eller du har några frågor – skriv gärna i kommentarer)

RESTIPS – BOKA NU! Vandra på vårvackra Kreta!
Mer information på hemsidan inspirewiz.com
om upplägg, förutsättningar, pris, bokning, referenser mm.
Välkommen att vandra och Καλώς ορίσατε till Kreta!

 

 

Vårtecken inomhus under helgen som gick

Helgen avlöpte lugnt och stilla. En runda på sta’n i lördags som gick via marknaden. Jag får hålla hårt i börsen när jag passerar grönsaks- och fruktstånden. Fräscht, härliga färger, fint upplagt. SÅ frestande, men jag vet hur det slutar. Jag kommer hem med alldeles för mycket till ett enpersonshushåll. Bättre då att gå till grönsakshandlaren flera gånger i veckan. Utbudet där är lika bra, men av någon anledning inte fullt så frestande så jag ”överhandlar” inte.

I övrigt var lördagen lika dammig och fuktig som fredagen så det blev mest innesitt med lite jobb i firman och läsa bok i soffan, men det är inte heller fel. Jag har ju fått tag på en så’n väldigt bra bok om Kreta, ska blogga om den när jag läst ut den.

Söndagen var lite kylig, men frukost på vanliga stället med utsikt över Libyska havet. Man ska inte klaga! Och go’ middag på kvällen med gott vin! Innan jag njöt av go’a middagen fick jag lagt upp vandringsglimt ”Det tredje ögat” på firmans hemsida, du hittar den här.

I helgen fick jag ett litet vårryck! Jag berättade i veckan att våren kom i tisdags så nu tyckte jag det var dags att tvätta fleece, jackor mm som ska läggas undan. Det är också ett vårtecken, ett riktigt skönt sådant! Började lägga undan sjalar, hänga kortärmat längs fram osv. Riktigt härlig känsla!
Fast se’n plockade jag fram och provade några kjolar och då var det inte lika roligt längre…… Strunt samma, det finns nya kjolar i butikerna och jag gjorde ett fynd idag! Riktigt sval och skön viskos som jag absolut inte kan stå emot när jag hittar den. (och nä, detta ska inte bli en mode- och shoppingblogg)

Idag har jag varit på grekiska och nu börjar det bli riktigt körigt vill jag mena. Det är inte jag som tycker om vin utan vinet som tycker om mig – vad sägs om den frivolten? Känns som om jag börjar få nå’n sorts hatkärlek till det där språket. Och att jag behöver skriva av mig lite frustration, men det får bli ett eget blogginlägg.

Funderade över om jag skulle skriva något mer så jag tittade ut genom fönstret. Skulle jag inte gjort. Där seglar vita fina moln på en ljusblå himmel och bergen är ömsom i skugga och i solsken. Tänk att få vara där ute nu….

Nu får jag samla mig och få ihop lite middag! Men först en dusch utan att behöva slå på varmvattenberedaren, nu gör vårsolen jobbet. Ha det gott!

RESTIPS – BOKA NU! Vandra på vårvackra Kreta!
Mer information på hemsidan inspirewiz.com
om upplägg, förutsättningar, pris, bokning, referenser mm.
Välkommen att vandra och Καλώς ορίσατε till Kreta!

 

Fin och go’ stadstur

Igår bar det av till Iraklio (Heraklion). Denna galna, röriga och härliga stad! Greklands fjärde stad om du inte visste det. Vi fick en fin biltur upp dit fast vi startade med sol och blå himmel och det blev molnigare och molnigare och t o m lite regnstänk. Under dagen klarnade det upp lite, framåt kvällen samlades molnen och när vi lämnade sta’n kom lite regn. Det är alltid bättre på sydsidan, speciellt sydost, så det var nog vi som kom med dagens fina väder!

Började på Praktiker som är ett så’nt där farligt ställe där man lätt kan tömma plånboken. Det är så mycket man behöver som man inte visste om men som är praktiskt, kul eller bara fint. Jag höll dock på att få blodstörtning redan när jag kom in. Julgranskulor och annat juligt! Trodde bara det var Sverige som började urtidigt, här nere i Ierapetra kommer det inte igång än på ett tag. Lyckligtvis märktes det inget juligt när vi kom in i sta’n, skönt!

En tur till en djuraffär för inhandling av diverse växter och annat till ett akvarium. Nej, jag har inget så’nt, jag pratade med de andra djuren under tiden. Det var lite roligt för när jag är själv i Iraklio är jag oftast innanför stadsmurarna. Nu cirkulerade vi runt lite längre ut och passerade genom bostadsområden.

Så var det dags för centrum, svårt att hitta parkering sent en fredags förmiddag och en Land Rover kräver lite mer utrymme än Panda eller Atos som jag brukar köra. Grekerna är urstyva på att manövrera på små ytor med bara centimeter tillgodo. Vi hittade en liten parkering där det inte fanns en fläck kvar, men plötsligen hade två bilar flyttats och ändringar gjorts så det blev en lucka. Det som verkade omöjligt var plötsligen fullt möjligt med marginal.

Vi passerade St Georges port där det såldes konst, bl a ganska mycket glas. Kan rekommenderas! Efter att vi stärkt oss med Java var det dags att strosa runt, först basaren givetvis. Krimskrams och vettigheter i en salig blandning. Och en sväng om fiskstånden. Minnesanteckning: jag måste besöka fiskmarknaden nere vid hamnen nästa gång jag är i Iraklio.

Man blir hungrig av att gå på sta’n, allt surr och alla människor. Vi åt på en av de bästa tavernorna jag vet. Tyvärr kan jag inte namnet, men den ligger vid porten Komeno Penteni som ligger mellan Chaniaporten och Kasantzakis grav. Det är ett vitt hörnhus precis vid rondellen och det ser inget speciellt ut. Ägaren kommer från byn Anogia och lagar sin hembys mat. Det var en artikel på nätet om honom för några månader sedan som handlade om att han gav mat till de som har det dåligt ställt i krisens Grekland. (jag hittade artikeln, här är den!)

Vi beställde byns sallad, fläsk och pommes. Medan vi väntade fick vi in mörkt, nybakt varmt bröd. Oj! Det hade nästan räckt, det var så himla gott.
Han steker och grillar på spett och över öppen eld och i ugn och en mängd andra kokkonster så fläsket har en fläsksvål som är så knaprig att man får huvudvärk av oljudet. Men gott är det!! Och mycket mat så man måste ha gott om tid. Det där fatet med pommes var helt onödigt, vet inte riktigt vad vi tänkte på. Det räcker gott med sallad och kött. Jag brukar inte fotografera mat, är en ätare och inte tittare, men det här var värt att föreviga:

DSC00658

Och ändå kommer det inte fram hur gott och läckert det var! Allt detta plus bröd, en tallrik pommes, en öl, ett glas vin och en flaska vatten 26:40 euro. Det finns dom som tycker att Grekland är dyrt, jag undrar hur och med vad de jämför.

Långsam strosning ner i centrum igen och kaffe vid lejonfontänen. En sista sväng innan det var dags att köra hemåt i skymningen. En riktigt fin och go’ heldag!

Om du kommer till Kreta så tycker jag att du ska besöka Iraklio. Håll dig i centrum, strosa runt, gå ner på små vindlande bakgator, titta in på museum, gå längst ut på piren och titta på hur vackert sta’n ligger.
Iraklio är som många andra lite större städer – dyrare än landsbygd, byar och orter utanför turiststråken. Och det finns turistfällor. Det är mysigt att fika vid lejonfontänen, men det kostar. Du kan få ungefär samma chock som jag fick i närheten av moskéen i Chanias hamninlopp och det var ”off season”.

Nu ska jag gå på ”lördagsträff” med några svenskar utan att ruinera mig! Så har vi det här nere.
Ha en fin och stämningsfull allhelgonahelg!

Allt om inget

Jag tänkte döpa det här inlägget till spridda skurar för det är spridda tankar, men eftersom vi ännu inte sett till nå’t regn så kändes det fel. Kan förstå om ni norröver tycker det är knasigt att klaga över regnbrist o likn, men så är det här.

Det sägs att sömnrubbningar kommer när man blir äldre. Med tanke på hur ryckigt och konstigt jag sover så måste jag vara jättegammal i så fall. Och det är jag ju inte så det måste vara andra saker som påverkar. En sak jag funderat på är jordbävningar. Medelhavet är väldigt aktivt och Kreta ligger inte så jättebra placerat i förhållande till sprickor. Ibland när jag vaknar utan någon syn- eller hörbar anledning undrar jag om det kan ha varit en jordbävning. I måndags morse vaknade jag vid 4-tiden, låg och läste och vid 5-tiden kände jag den. En rejäl skakning som visade sig vara en bit ut till havs som vanligt. Men sängen skakade, taklampan svängde fram och tillbaka.

Sedan ett par veckor tillbaka går vi runt som i ett töcken. Luften är full av jasmindoft som kommer stötvis, t ex på kvällen genom den öppna balkongdörren. Jag är inte så förtjust i starka dofter, men den har blivit lite uttunnad på vägen så vem kan stå emot en uns av jasmindoft! Det är ljuvligt!

Idag har jag varit på marknaden och tänkte ta några foton, men jag var där så sent så det var fullt med folk. Vill man ströva där i lugn och ro utan att trängas så rekommenderar jag att vara där när de öppnar kl 8. Då är dessutom grönsaks- och fruktdiskarna fulladdade med färg och smak. Farligt för det är lätt att handla för mycket!

Jag skrev i ett inlägg för några dagar sedan att det är lugnt här med tanke på politiken. Det är rätt på sätt och vis, nu är det mest vanlig politik med reformer osv och inga dramatiska förhandlingar. Denna månaden har många skatter, höjda avgifter osv trätt i kraft i linje med avtalet om stödlån. Riktigt lugnt är det tydligen inte, men några protester eller oroligheter är det inte frågan om, det går fortfarande att åka hit i lugn och ro.
Lantbrukarna är upprörda, men det fäste jag mig inte så mycket vid för när är dom inte det? Om jag förstått det rätt så har lantbruket varit väldigt skyddat och omhuldad med lättnader, undantag, bidrag mm. Nu ska de tydligen betala mer i skatt och jag är inte människa att avgöra om det är en väldigt stor skillnad eller inte. Jag bara undrar var de tror att alla lättnader, bidrag osv kom ifrån.
En annan grupp blev så upprörda att de fick regeringen att backa: uthyrare. De skulle betala mer skatt på sina hyresinkomster och det föll tydligen inte i god jord.
Jag förstår att det tar emot att det dras åt från alla håll, men nu har grekerna ett gyllene tillfälle att skapa ett nytt samhälle, att korrigera det som inte fungerat. Eller behålla det dom har. Ingen annan kan välja mer än dom själva. Ska man ta hand om varandra eller ska var och en sköta sig själv eller finns en medelväg?

Turistsäsongen lider mot sitt slut. Det finns en del kvar i sta’n, antagligen folk som reser på egen hand. Hörde att en del av dom är ”återvändare” så de vet att sommaren är ingen bra tid. Några veckor till, se’n går sta’n in i vintervilan. Den är så skön, för min del kanske pga att det inte blir något vandringsstopp utan det är tvärtom bästa tiden.

Det verkar som om det ovanligt varma vädret under september skrämt igång lite sjukdomar. Det går feber, förkylning, diarré. Jag hoppas klara mig, framför allt från febern. Det är inte bra när man bor ensam.

Mitt besök i Sverige är fullbokat och ändå finns så mycket och så många jag skulle vilja hinna med. Tiden är begränsad och går inte att tänja ut. Och flyget går ju på båda hållen.

Nu ska jag ta en stund i soffan. Har tillbringat en stund med ett gäng svenskar som lockar mig i fördärvet. Det blev några klunkar vin för mycket så här mitt på da’n. Men trevligt och gott hade vi!

Nästa vecka tänkte jag ha lite tema här i bloggen med ”utlänning”, t ex lite om turister, hur det är att vara svensk bland greker. Vi får se om jag kan hålla kvar den tanken. Nu går jag nämligen in i min helgdimma!

Och jag önskar dig en trevlig och skön helg! Njut av söndagen, dra i bromsen!

(foto från vandringen i onsdags finns på flickr.com)

Helgen över, måndag igen

Så var helgen över och ny vecka har börjat. Även i paradiset finns vardagsliv, det händer inte spännande saker hela tiden. Som tur är, kanske.

Vi börjar veckan med att all undervisning är inställd idag då skolor, universitet osv istället uppmärksammar den 17 november 1973 när stridsvagnar körde genom grindarna till ett universitet i Aten för att kväsa studentupproret mot juntan. Detta blev starten till det utbredda upproret som ledde till juntans fall. (Intresserad kan läsa mer här!)

Var på marknaden i lördags och hade klart för mig vad jag skulle handla. Trodde jag. Kom så klart hem med andra saker än vad som stod på lappen. Varför är det ofta så med shopping? Fortfarande inga tights, ska göra ett nytt försök imorgon med en runda på sta’n.

Lördagseftermiddagen var vikt till städning. Ingen favoritsysselsättning, men man kommer inte undan.

Ätit gott i helgen, åt meze i lördags så jag höll på att spricka. Portionerna är ju inte direkt beräknade till en person. Egentligen är meze ”snackemat” och jag brukar inte äta det ensam, men jag var så sugen.
Söndagsfrukost på vanliga stället. Jag satt ute i solen, grekerna satt därinne iklädda mer kläder än jag. Promenad hemåt genom lugna, vilande sta’n. Det är gött med riktiga söndagar!
En av tavernorna öppnade i helgen efter 2 veckors stängning för storstädning, service mm. Fast en av ägarna påstod att han sovit hela tiden under de 2 veckorna vilket i och för sig inte verkar otroligt med tanke på att han jobbar alla da’r året om. De var väldigt noga med att informera mig om att nästa år kommer det minsann fler skandinaver till Ierapetra, inte bara ströbesök. Jag svarade att jo, det vet jag. ”Och skandinaver tycker vi om!” Det var fram till 1991 som vingresor hade resor till Ierapetra, se’n togs orten bort ur utbudet. Nu är det bara att beställa resa via ving eller spies, välkomna är ni allihop!

Vill egentligen inte ha TV och framför allt inte svensk tv, men jag har trillat dit. Provar en månad, se’n får vi se. Programutbudet är ju inte så imponerande, men på grekisk tv begriper jag inte ett skvatt.

Idag har jag haft en session med min mentor – lite jobbig omgång men väldigt bra. Besöket i Sverige ställde till det lite grann i hjärnkontoret och i hjärtetrakten, men det finns hopp om bättring. Resten av da’n har ägnats åt att studera grekiska och med en sittning imorgon också finns hopp om att komma ifatt resten av gruppen.

Nu ska jag sätta på el:en en stund för att få varmt vatten till dusch och se’n är det middagsdags!

 

Måndagstankesplitter

Tillbringade siestan med en bok och då startas en helvetesmaskin nere i gränden. Eller kompressor heter det kanske. Ett jäkla liv i alla fall. Och helt förvirrat i skallen.

I morse morgonrunda efter förra veckans konvalescens (jo tack, det är fortfarande lite ömt, nyansmässigt går det nu från blåsvart till en del gulröda skiftningar). Härlig luft, låg luftfuktighet och inte hett. Senare fika med två andra utlänningar och vi konstaterade att något hände med vädret i helgen. Nu finns nästan ett stråk av höst i luften. Och det är SÅ skönt! Det kommer säkert fler heta dagar, men nu är värsta högsommaren över. Livet återvänder. Och vi kom också överens om att nu drabbar tröttheten oss som en ångvält.

Har kollat väderprognosen, blir morgonrundor denna veckan för att få igång kroppen, ska prova en kort vandring nästa vecka. Längtar!!!

Tog ledigt digitalt från fredag kväll till söndag em. Öppnade inte datorn alls. Skönt. På söndagen kom dock det där problemet med hur långt ska jag bläddra tillbaka på facebook? Eller ska jag kanske ändra lite i flödet, sortera bort en del info från grupper, info som i stort sett bara är upprepningar. Får fundera lite över vad jag egentligen läser och tar till mig.

Helgen var skön, lördagen blev lugn pga det där sista glaset vin i fredags…det där man inte skulle brytt sig om, du vet… Marknad i lördags men inga apelsiner. Inga apelsiner!? Jag vandrade fram och tillbaka, tänkte att jaha, då är väl säsongen slut. Man kommer ju från ett land där det inte längre finns några säsonger utan allt är tillgängligt alltid. Lite trist, faktiskt. Som om vi upphävt årstiderna. Hittade apelsiner i affären idag.

Söndag var som vanligt vikt åt frid och ro. Fast på em fick jag ett konstigt ryck som jag får ungefär vart annat år: jag strök. En av de mest meningslösa sysslorna. Hur kul är det t ex att stryka en blus och en kjol jättefina för att se’n gå ut och sätta sig i en bil och sätta på säkerhetsbältet? Snyggt!! Nä, jag måste komma på nå’t sätt att hänga vissa persedlar så att strykbehov ej uppstår.

Idag har jag också köpt ett svart snyggt vrålåk! Eller ja, så märkvärdigt är det kanske inte. En dammsugare. Fick tips i en kommentar här på bloggen om städrobot, men jag är nog inte riktigt där än. Eller tekniken är inte där än för den tar väl inte damm uppe på listerna t ex? Och om jag ändå ska gå efter den och ”kompletteringsstäda” kan jag lika gärna köra runt med dammsugaren. Nu måste jag möblera om i alla skåp för att få plats med den….

För ett par veckor sedan var en saudisk prins i Elounda (norr om Aghios Nikolaos) med sin yacht i 1-2 nätter, han kom närmast från Kroatien. Nå’n vecka senare meddelades att han vill köpa ön utanför Iraklio för ”development”. Tydligen är det inte så enkelt, tror att ön är skyddad på nå’t sätt. Jag blev i alla fall nyfiken på prinsen. Från Saudi? Sitter inte dom bara och latar sig eller spelar upp sina pengar? Tji fick jag! Prins Alwaleed bin Talal är affärsman. Skilsmässobarn, själv skild, inga snabba klipp utan seriösa investeringar. Det är väl skönt när ens förutfattade meningar/fördomar kommer på skam och ens vyer vidgas. Det finns hopp för mänskligheten. Eller för mig i alla fall.
Nyfiken på prinsen kan titta här (4 filmsnuttar totalt): www.youtube.com/watch?v=rD9577Egj-8
Han har gift om sig med en intressant person: https://www.youtube.com/watch?v=PDQCmmjK9Gg

Oj, nu har de slagit ifrån kompressorn och det blev så otroligt tyst. Nu blev jag förvirrad igen fast liksom omvänt. Bäst jag landar ett tag till i soffan.