Etikettarkiv: #bloggswe

Studiebesök x 4

Så var det dags igen! Jag har tidigare berättat att vår lärare i grekiska då och då ordnar ”utflyktsdagar” eller vad man ska kalla det. Han organiserar då olika besök och som avslutning äter vi lunch givetvis. Vi är ju i Grekland och här kan man inte göra något utan att äta…

I onsdags hade han lyckats få ihop fyra studiebesök och tre av dem kan du ta som turisttips!
(klicka på foton för större format)

Azorias

Jag har varit där uppe under en vandring och beundrat utsikten. Det är en utgrävning av en stad från arkaisk tid och bara det att det inte är minoisk tid är intressant.
Vi hade fått tillstånd av nå’n på ministeriet att besöka, platsen är alltså ännu inte öppen för allmänheten. Chefsarkeologen Lefteris Hatzopoulos (grek-amerikan) som grävt i några år (milt uttryckt) berättade för oss. Det är alltid härligt att lyssna till riktigt engagerade människor så tiden flög iväg. Han berättade bl a att man hittat den äldsta olivpressen i Grekland!
Några timmar till med honom som ciceron hade jag inte tackat nej till, men jag tycker ju om historia och ruiner.

Jodå, det är en Fjällrävens Kånken på chefsarkeologens rygg! (foto: jag)

 

 

Information! (foto: jag)

Olivträdet

Så åkte vi till det äldsta och största olivträdet på Kreta. Det finns ett olivträd på västra Kreta som hävdar att det är äldre. Alla faktorer och omständigheter sammanvägda så är detta olivträdet utanför byn Kavousi det äldsta och största. För att få slut på åldersgnabbet finns bara ett sätt och det är att hugga ner båda träden vilket så klart vore rena helgerånet.
En företrädare för ”Cultural Association” i byn berättade om trädet. Intressant är att det finns en vänförening Kavousi i Frankrike och tillsammans håller man på att sätta ihop en ansökan till UNESCO. Man väntar svar under nästa år om olivträdet blir ett världsarv eller inte.
Trädet har figurerat i olika sammanhang, bl a under OS i Aten då vinnaren av kvinnornas marathon fick en kvist från detta olivträdet.
Det mest kuriosa är att trädets bas inte är en olivträdssort som finns på Kreta. Hur kom den hit? Vem tog hit den? Varför?
http://www.kavousi-crete.gr/

(foto: från nätet)

(foto: från nätet)

Afousa

En gammal bekant för mig. Det är en lärarkollega till vår lärare som på sin fritid arbetar i trä, bl a med svarv. Han har gjort alla övriga verktyg själv eftersom det behövs speciellt stål. Han använder olika träslag, t ex olivträd. Denna gången besökte vi inte hans verkstad utan ute i det fria visade han oss hur han ur en bit trä fick fram en vacker flaskkork. Jag blir alltid imponerad av människor som inte bara gör saker med sina händer utan dessutom vackra saker.
Det går att skriva till honom om man vill köpa något!
https://afousa.wordpress.com/

En konsthantverkare i arbete! (foto: jag)

Evotry

Vad kan man göra av vindruvor mer än vin och raki? Jo, en sorts mos som man sedan förädlar vidare till must, kakor, marmelad, godis, energibars med mera. Vinmust kan man dricka med is, men jag tycker den är god att blanda med raki!
Vid ett tidigare besök fick vi veta hur hela processen går till, denna gången var det mer förklaring utifrån de olika slutprodukterna.
Ett litet familjeföretag som man hittar på vänster sida precis när man kommer till Kavousi västerifrån.
https://www.evotry.gr/

(foto: från nätet)

Lunchen dukades fram på bytavernan Netrino uppe på ett litet torg i Kavousi. En taverna som gör god tzatziki får genast godkänt av mig. Alltihop var gott och lagom mycket. En bra avslutning!

En intressant dag, men sååå varmt! Gårdagen gick i vilandets tecken.

Ha en skön och fridfull helg!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad.
Det går bra att kontakta mig för frågor och bokning hela året.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

 

Människoliv

I söndags tillbringade jag en god eftermiddag i bergsbyn Kato Perivolakia tillsammans med norska vänner. När vi ätit färdigt kom tavernaägaren och satte sig en stund. Vi berättade att jag kört Armeni – Pano Perivolakia för några år sedan och att det var den värsta väg jag nå’nsin kört. Bergsvägg på ena sidan, stup på den andra. Och bara plats till en bil på grusvägen.
Han berättade då att när han var 8 år red han kl 5 på morgnarna iväg över bergen från Kato Perivolakia till Chandras. Jag har kollat på Google Maps och det är ungefär 7,5 km vilket till fots ska ta 1 tim 45 minuter. Han skulle hämta något i Chandras och sedan infinna sig i skolan.
På vägen passerade han en kyrka och där var han alltid så väldigt, väldigt rädd. På denna tiden var nämligen Gud, precis som i gamla tider i Sverige, den bevakande och straffande guden. Vid ett tillfälle tappade han det han hämtat så han fick klättra ner i ravinen och plocka upp det. Tänk om han trampat fel och ramlat ner!
Anledningen till att inte alla detaljer fastnade hos mig var att jag kunde bara se den ensamme lille pojken på åsnan i gryningsljuset på den vidriga vägen. Och jag kunde känna i hjärtegropen hur hemskt det var att han var rädd. Han borde ju ha kännt sig extra trygg där vid kyrkan om han istället fått höra om Gud som någon som vakar och hjälper.
Och mina tankar gick också till min morfar som när han bara var ett barn fick skjutsa prästen till kyrkan med häst och vagn.
Det är inte så förtvivlat längesen.

Idag på stranden uppe på nordkusten gick tjejer omkring och tog beställningar på kaffe och annat. Jag kallade på en av dem och vi började prata. Det visade sig att hon bor bara några kvarter ifrån mig här i gamla sta’n!
Hon undrade var jag kommer ifrån, hur länge jag bott i Ierapetra osv. Så berättade hon att ”jag vill lämna Kreta och flytta till i Aten eller Thessaloniki.” Jag tyckte att ”varför inte, du kan väl flytta tillbaka om det inte fungerar?”.
Då berättade hon att hennes mamma inte tycker om planerna, att hon är väldigt beskyddande ”för hon har gjort misstag i sitt liv och hon vill inte att jag ska göra några.” Då blev jag lite sorgsen och kände med den unga tjejen. Och jag blev också väldigt upprörd, men det lyckades jag dölja. Jag kunde bara svara att ”det kan jag förstå, men alla gör misstag och du måste ju få göra dina.”
Är det verkligen rätt att hindra någon från att uppfylla en önskan? Ska inte en förälder vara stöttande och dela med sig av sin erfarenhet? Tjejen behöver ju inte göra samma misstag som sin mamma, men misstag kommer hon att göra. Och lära. Ingen kan skydda någon annan från livet.
Jag hoppas att hon kommer iväg och att det går bra för henne!

Modern till 8-åringen var kanske utom sig av oro, men var tvungen att skicka iväg honom. Medan tjejens moder väljer att göra precis tvärtom. Och om någon av situationerna är mer fel eller tokig än den andra så tycker jag att det är den sistnämnda.

Värmen har återvänt och jag har av någon underlig anledning blivit så väldigt hungrig! Här måste in en pizza!!

Ha det gott!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad.
Det går bra att kontakta mig för frågor och bokning hela året.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

 

Leveranstryck

Alltså, bloggar gör jag för att jag tycker om att skriva. Jag började blogga 2013 och tycker att jag hittat min nisch och ton. Jag vet inte hur det är för andra bloggare, men ibland kan jag känna att läsarens förväntningar kommer så i fokus att jag nästan avstår från att blogga. Kanske kan liknas lite vid skrivkramp. Det går inte att leverera stora, dramatiska händelser stup i kvarten. Vardagen är som den är, ibland vilsamt händelsefattig. Så jag tänker att kvitt vilket, jag snor ihop nå’t i alla fall. Den som inte är intresserad kan hoppa till någon annan blogg eller artikel eller nå’t annat.

Det brinner på ön. Borta vid Sitia pågår en brand, men några brandbilar fick ge sig av därifrån för att ta itu med brand i Selakano (nordväst om oss, strax ovanför bergsbyn Males). De inväntar nu hjälp från brandkåren i Iraklio för i området är det upp till 8 Bft (cirka 17-21 m/s) i vindstyrka så det blir svårt att släcka och att kontrollera branden.

I veckan har jag varit på två av mina favoritstränder. Jag tillhör de som inte badar utan jag läser, funderar över livet, lyssnar på vågorna, slumrar under mitt parasoll. En sak som jag gärna studerar är andra människor. Det finns de som tycker att det är ofint, oartigt och påfluget, men det förstår inte jag. Något mer intressant och underhållande än mänskligt beteende är svårt att hitta! Nu är det slut med det. Båda dagarna upptäckte jag att folk solade och badade, men däremellan pillade alla på sina telefoner. Alla som var där var alltså någon annanstans. Nästan alldeles stilla och inte ett dugg underhållande. Vad månde bliva i förlängningen? Trista och hemska tankar!

Jag har skrivit om vattenbristen som kommunen sagt inte är så krisartad fast kanske lite så vi stänger kranarna då och då? Nu har man slutat skyla över, nu heter det att vi har det värsta läget på 40 år. Befintliga borrningar ute i byarna inspekteras, nya borrningar planeras. Området är extremt vattenberoende i och med växthusen så det behövs åtgärder.

I onsdags lämnade mitt kylskåp in lite långsamt och innehållet var ljummet på kvällen. Inte precis en önskvärd händelse i den här värmen! Förra gången det hände var vid påsk. Jag upptäckte att jag saknade min gamle kompis som jobbar med kylar, frysar, spisar och så’nt, men man kan väl inte begära att någon ska ta en kyl under armen och flyga ner på stört?
Vid 18-tiden igår anlände två herrar (varav en var här i påskas) och min hyresvärd. Samma fel som i påskas: freonet har läckt (inte ut på mig, hoppas jag) så de fyllde på. Jag hörde i diskussionen att hyresvärden lät mer och mer sorgsen på rösten och talade lågmält. Till slut frågade jag vad som var på gång och jo, det är dags att köpa ett nytt skåp. Det svider för min hyresvärd. Han är väldans pengaorienterad för att uttrycka det snyggt. Väldans bra hyresvärd så jag klagar inte, bara konstaterar.

Har idag lusläst programmet för Kirvian (kulturfestival) hos oss i Ierapetra och Sommarfestivalen i Iraklio. Fanns en del intressant, får fundera lite. De flesta arrangemang här nere börjar nästan mitt i natten vilket jag har svårt att vänja mig vid. En sak som jag är lite sugen på är att se den grekiska uppsättningen av Mamma Mia. Det vore väl ett häftigt möte på flera plan mellan Sverige och Grekland?

Nere hos oss blåser det också vilket är väldigt skönt i värmen! Jag fick en konstig idé idag: jag tror att jag ska ta en shoppingrunda! Jag gillar ju inte att shoppa, men ibland måste man innan kläderna faller isär. Det blev en svettig men produktiv och rolig runda! Några ögonblick:

– Oh! So you live here in town?
– Yes.
– Are you married to a Greek?
– No, I’m single.
– Get one!
– O…hm…ok!

– I really shouldn’t have a dress without sleeves.
(visade och pekade på det begynnande hänget på överarmarna)
– If you talk more about that I will slap you! 

I en butik slog biträdet över till grekiska titt som tätt.
– Sorry, but now you’re speaking Greek again.
– Excuse me, it’s because I know that you live here!
– You don’t have to excuse yourself, it’s ok, it’s just that I only understand a word here and there.
Och så skrattade vi en stund tills nästa gång. Det blev många skratt!

Ibland tar saker oväntad vändning! En butiksägarinna och jag har känt varandra i sisådär 8 år. Hon älskar att sälja, men gör det på ett något pushigt sätt som jag inte gillar. Så jag stoppade henne som vanligt och hon sa:
– Yes, yes, I know, you don’t like but you know how I am!
Och i sin iver att sälja hittade hon en blus som var så himla rätt!

Turister gör inte av med pengar, det handlas väldigt lite enligt butikerna. Lite konstigt, tycker jag, för utbudet har blivit så mycket bättre de senaste 10 åren. Jag köper gärna linnekläder gjorda i Grekland, känns bra att stötta och kvalitén är hög i de flesta fall. Du vet väl att tekoindustrin är en av de få sektorer i Grekland som kan visa en ökning under krisåren?

Och i en butik hoppade en klänning fram som jag inte visste att jag behövde eller letade efter, men som var perfekt och satt som sydd till mig! I sådana stunder kan t o m jag tycka det är kul att shoppa!

Nu ska jag inleda helgen med att ställa mig och svettas vid spisen! Det är härligt att leva!! (hm…)
Ha en skön och fridfull helg!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad.
Det går bra att kontakta mig för frågor och bokning hela året.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

Spridda skurar i het torka

Vilken härlig dag på stranden! Molnigt med solglimtar och en skön bris från havet. Temperaturen sjönk inatt, värmeböljan är över för denna gången. Det har varit fem jobbiga dagar med mycket vila, sömn, vrida på dygnet och vistelse inomhus. I gränderna har ”Hymn a la AC” ljudit under delar av dagarna och nätterna. Och det är tyst i övrigt när det är så varmt för människorna söker sig inomhus. Nu kommer några mörka moln uppifrån bergen och i väderprognosen finns regskurar de närmaste dagar. Ovanligt – visst, men vi håller tummarna för vi behöver varenda droppe!

Detta inlägget blir som rubriken antyder: en blandning av stort och smått.

Minns att jag skrev i ett inlägg att det låg en privatyacht från Qatar för ankar utanför vår lilla stad? Jag läste senare på nätet att det inte hade med Qatar att göra och att det var minsann fint folk: kungen i Bahrain med familj! På semester längs Kretas sydkust var Ierapetra ett givet stopp. De åt iland på kvällen och dagen efter var de i leksaksaffären i sta’n innan de reste vidare.

På tal om båtar så är trafiken till ön Chrissi i full gång. Sex mindre färjor går dagligen plus mindre motorbåtar. Jag känner för ”paradisön” som inte alls mår bra. Undrar hur länge det ska hålla, hur länge den kan marknadsföras som ”exotisk och tropisk”.

På tal om att inte må bra (den övergången blev lite krystad…) så blev jag i fredags uppringd av ett hotell som undrade om jag är igång med vandringar. Jag sa att det är jag inte pga värmen och vi pratade inte mer för jag förstod att hon hade gästerna framför sig. Gick in dagen efter och jodå, det var några gäster som hade efterfrågat vandring. Om de gav sig ut på egen hand förtäljer inte historien. Jag hoppas att de inte gjorde det. Att det ska vara så svårt att inte överskatta sin egen förmåga och inte underskatta lokala förutsättningar.

På tal om att aktiviteter kan gå galet så har vi haft årets första drunkning (utanför Agios Nikolaos). Och du har kanske hört talas om kvinnan som flöt iväg 17 km på en luftmadrass? Tre (3) kustbevakningsbåtar och ett flygplan från europeiska gränsbevakningen deltog i räddningsinsatsen som först gällde att över huvud taget hitta henne. Det var givetvis skönt att det slutade bra, men lite vaken får man väl ändå vara även om man är på semester!

På tal om andra aktiviteter så fick jag ett ryck och köpte en frukt som jag tycker mycket om, men som inte är så enkel att hantera: granatäpple. Om du aldrig försökt ta dig in i ett så’nt så har du en upplevelse kvar i livet.
Det är väl bara att titta på en av de instruktionsvideos som finns på youtube, tänkte jag, så löser det här sig i ett nafs! Fick tag i en som visade hur man ska dela frukten (oj, så fel jag gjort tidigare…) och sedan petade de lite och bankade lite förstrött på utsidan av ”klyftorna” och voilá, då liksom bara föll de smaskiga kärnorna rakt ner på en tallrik. Lätt som en plätt!
Jag kan nu efter tre granatäpplen avslöja att de där video-filmerna är trickfilmade på något sätt. Det hjälper inte att följa instruktionerna. Hur mycket jag än bankade och hotade hände ingenting. Mitt kök ser ut som om en slarvig slaktare varit i farten. Eller som om någon av de deckare jag precis läst blivit verklighet. En dag när temperaturen är gynnsam och andan faller på ska jag skura bort alla röda stänk och fläckar. Granatäpplen kommer framledes att avnjutas i juiceform, i sallad (när nå’n annan stackare åkt på att få ut kärnorna), på kvist på trädet eller på bild.

Och till sist vill jag meddela att även en person som finner fotboll tråkigt sveps med när Sverige går vidare i VM. Så i lördags bänkade jag mig på café Lido för att se matchen. Som ensam representant för Sverige bestämde jag snabbt att när Sverige gjorde mål skulle jag hoppa upp och tjoa allt jag orkade. Istället blev det några andra som uttryckte glädje vid två väl valda tillfällen… Men visst var det duktigt av laget att gå så långt för efter vad jag förstått (och det är i och för sig inte mycket när det gäller fotboll!) så är det ett i sammanhanget ungt och nytt lag. Bara synd att inte alla kommentatorer (väldigt skönt med kommentator på grekiska!) och soffspelare deltar för då hade vi vunnit alltihop, eller hur?

Nu rinner jag snart bort så det är dags att fylla på glaset så jag kan svettas lite mer… Ha det gott!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni. Det går bra att kontakta mig för frågor och bokning hela året.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

Turisttips

Hemma igen i Ierapetra efter bra dagar i Skåne! Härligt väder, träffade en del vänner och firade mors 90-årsdag. Kom ner till omslag i vädret, alla pustar och stånkar över en värmebölja som tydligen började i onsdags.
Nu kanske du tror att titeln på det här blogginlägget ska handla om Ierapetra eller Kreta, men juli-augusti är ingen bra tid att vara här. Mycket bättre i Skåne så det blir en del tips utifrån vad jag gjorde under mina Skåne-dagar!
(klicka på foto för större format)

Vi börjar i Österlens huvudstad Simrishamn! Hoppa över restaurangerna på Storgatan och följ (gå eller kör) istället havet mot Simrislund. Ät hos Sjöfolket! De är mästerliga på att laga fisk och har dessutom en frestande disk så kanske du köper något till kvällen?

Välkommen till den engelska trädgården!

På väg till Kivik tycker jag att du ska ta en sväng om Svabesholms Kungsgård (där kan man bo) och den engelska trädgården. Sitt ner på en av bänkarna, koppla bort och njut av blomsterprakten. De har gjort ett fantastiskt jobb på mycket kort tid! På gården finns också något för den shoppingsugne i form av en prylbod och klädbutiken Oriental and Vintage. Känner du för lite konsthantverk så stanna till vid KAOS i S Mellby.
När du kommit till Kivik och är hungrig så är Buhres Fisk det ”berömda”, men varför inte prova Kiviks Hamnkrog? Prisvärd och väldigt god mat, bra och trevlig service!

 

Jag pendlar mellan sydöstra och sydvästra Skåne när jag är där eftersom familjen finns i öster och de flesta vännerna i väster. Då kan man välja olika vägar som t ex riksväg 11 (tråkig), kustvägen – riksväg 9, vid Mossby kan man välja riksväg 101. Och man kan givetvis köra E65 om det bara handlar om transport. Ta god tid på dig, testa småvägar, ha möjlighet att stanna vid gallerier mm. Förstummas över det vackra skånska landskapet som inte är platt – prova att cykla så får du se!

Nu har vi kommit till Lund, min förra hemstad. De flesta som kommer till Lund ser domkyrkan och inget mer. I mitt tycke är Lunds domkyrka en ganska tråkig byggnad, men medeltidsuret är värt att se. Traska runt i Lund! I de gamla kvarteren bakom Kulturen (verkligen värt ett besök!) och i gamla Nöden blommar rosor och stockrosor utanför de gamla husen vid kullerstensgator. Besök Turistbyrån och få fler tips! Se bara upp med att det i norra Lund är rörigt pga att det mycket kritiserade spårvägsprojektet börjat byggas så gator är upprivna och avstängda.

Del av statypar ”Kommer ihåg att jag såg dig”. Den andra delen? Det får du se där!

Jag lunchade gott med vän på Skissernas museum, men hade tyvärr inte tid att besöka muséet. Utanför i UB-parken finns statyer som är väl värda att ta en titt på.

Flickbadhytt?

Bada eller inte bada – det är frågan…

 

 

 

 

 

 

 

 

Så var det dags att lämna Österlen för några dagar i Ystad (nej, Ystad ligger inte på Österlen). Vi tillbringade en eftermiddag på stranden nedanför Saltsjöbaden och jag gick då en tur i sandskogen. Där finns många fina hus, roliga hus och oaser att titta på. Bäst tid för hustittande är dock vår och höst. Nu var allt så utslaget och tätt. Strosa gärna omkring bland badhytterna – finns många pärlor.
En kväll var vi på en ganska nyöppnad resturang i Per Hälsas gård som bara den är värd ett besök. Kändes magiskt att sitta och äta på Grändens mat i den gamla fina miljön.

En tur upp till Helsingborg blev det också. Från Ystad letade vi oss på småvägar genom mellanskåne som är en del som sällan nämns. Det är kusterna med sina fiskelägen och Söderåsen som får mest publicitet. Väldigt synd! Ta en tur till Fulltofta strövområde och njut!!
Vi stannade till vid Knutstorps borg och fick oss lite till livs om Tycho Brahe till bakgrunden av motorljud från Ring Knutstorp.
Väl i Helsingborg hamnade vi på Dunkers Kulturhus där vi tog del av 2,5 utställning. Jag skriver 0,5 därför att en visade sig vara så omfattande att vi hade behövt mer tid: Helsingborgs historia som också innehöll mycket om hela Skåne. De 2 var ”Miss Lyckat” och ”Shaun Tan”. Den första var intressant och rolig, den andra visste vi inget om men fick mersmak.
Efter god middag på King’s Corner skrattade vi gott åt ”Fars lilla tös” på Fredriksdalsteatern. Mycket jubileum i år: Fredriksdal fyller 100 år, Eva Rydberg firar 25 år som teaterdirektör och fyllde 75 år i juni. Jag måste erkänna att jag inte varit runt i Fredriksdals trädgård, men det står på listan. De har också julmarknad, förresten.

Ett riktigt sagoslott.

En dag satte vi kurs mot Skarhult slott utanför Eslöv. Fler utställningar lockade! ”Den dolda kvinnomakten” och ”Den goda manligheten” är 2 utställningar som vävts samman. Den förstnämnda kan man gå runt själv, den andra hade vi guide vilket var ett lyckokast. En ung historiestuderande från Lunds Universitet levandegjorde utställningen.
I en av längorna visades fotoutställningen ”Swedish Dads”. Jag väntade mig mer av fotona, men det visade sig vara texten vid sidan om som stal uppmärksamheten. Har ännu inte bestämt om jag tyckte om utställningen eller inte, men ”fotoutställning” tycker jag var lite missvisande.
Små vägar tillbaka till Ystad, vi snubblade över en liten by som vi aldrig hört talas om: Villie. Väldigt originell kyrka, vi var tvungna att stiga ur bilen för en runda på kyrkogården. Mycket historia i gamla gravstenar!

Näset, dvs Skanör och Falsterbo, är väl mest känt för stränder, party och hästtävlingar. Det är en intressant del av Skåne både när det gäller historia och natur. Titta in hos Turistcenter på Falsterbo Strandbad för mer information. De har en utsiktsplats högst upp som de behöver fundera över. Det man ser är talltoppar och om några träd här och där höggs ner för att skapa ”titthål” så borde man få en fantastisk vy!
Jag var inte där denna gången, men kan rekommendera muséet i Falsterbo för den historieintresserade.
Nere i Skanörs hamn åt vi för första gången någonsin oxkindsburgare på Lindas Fingermat – det gav mersmak!

Jag har också varit i Malmö, men de är så kända så det hoppar vi över. Dessutom har jag inga smultronställen i Malmö. Jag körde genom Trelleborg för att ta mig till Gislövs läge. En bit av Skåne som inte är så känd, men här finns bl a Palmfestivalen.

Jag skulle kunna länka till alla turistbyråer, men det blir så plottrigt. Det finns en samlingssida som heter Visit Skåne. Tänk på att samlingssidor inte fångar de mindre evenemangen, men kan vara en bra början.

Så var det dags att åka hem och jag såg till att vara i god tid på Kastrup. Du kanske tillhör samma sörjande grupp som jag, dvs de som saknar råbiff på svenska restauranger (försvann efter galna ko-sjukan)? Då ska du gå till Le Sommelier på Kastrup och njuuuuta!!! Som underhållning kan man beskåda de människor som passerar och reflektera över resor, människor och livet i övrigt!

Mycket go mad och grönskande natur i det vackra skånska landskapet. Jag hann med lite annat, bl a handla sista dagen. Det är ju en del som man saknar när man lever i ”förskingringen”. Det som inte kan transporteras får man passa på att äta på plats! Nästa gång ska 1 eller 2 vandringsdagar på Skåneleden läggas till, det var det enda jag saknade denna gången.

Nu ska jag rinna in i duschen! Ha en skön och fridfull helg!

PS. Foton finns på min flickr-sida!

PPS. Undrar du över något i Skåne så hör gärna av dig!


Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni. Det går bra att kontakta mig för frågor och bokning hela året.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Säsongsavslut och resdags

Nu är väl midsommarfirandet i full gång i Sverige! Har du övat på sångerna och alla danssteg? Vet du att den ”svenska” sången Små grodorna från början är en fransk marschsång från franska revolutionen som hette Löksången och i refrängen sjöng man I takt, kamrat? Britterna ändrade texten till I takt, små grodor.

Här i Grekland firas sommarsolståndet på en del platser, men inte midsommar. Sommarsolståndet var igår om jag är rätt informerad. Mer om firande av maj och vår och sommar finns i detta blogginlägget. Här firas Johannes Döparens födelsedag 24 juni som en speciell dag då fler än vanligt går i kyrkan.

I förra veckan gick jag igenom ångestfylld upplevelse. Jag vet inte varför jag har så svårt för mobiler och inte blir det enklare när det finns språkförbistring i bilden. Jag har två mobiler så det svenska sim-kortet passade där det skulle vara, men det grekiska passade inte i nya mobilen. Plus att jag hade några frågor kring kontantkortet. Det tog en stund innan tjejen i butiken och jag var klara. Då var det bara att gå hem och flytta över kontakter och annat. Jag som precis fått nya datorn att fungera (fast alla e-postadresser är borta…) och återvänja mig vid svenskt tangenbord. Teknik ska underlätta, men oj så energi- och tidskrävande det är ibland!

I måndags hade vi sista lektion i grekiska inför sommaruppehåll. Det är perfekt för just nu har grekiskan och jag ingen bra relation. Under sommaren kommer vi att få repetitionsuppgifter då och då mailade till oss. Perfekt så vi inte tappar det vi trots allt lyckats greppa. Och jag antar att magistern tänker som så att han vill inte dra allt en gång till i september, stackar’n.

I onsdags bestämde jag mig för att prova en kort vandring uppe i bergen. Jag vet inte varför, men jag har svårt för att acceptera att det är dags för vandringsuppehåll. Kanske det beror på att jag inte haft något sedan juli-augusti 2016 (ifjol var jag i Sverige juli-augusti och kunde vandra). Startade tidigt och visst, första timmen bjöd på skön, sval morgonluft och en svag vind smög omkring bland buskar och stenar. Sedan blev det mindre skönt och bara jobbigt. Det är definitivt dags för uppehåll, högsommaren är igång och då ska man inte vandra. Cikadorna är igång med sina genomträngande ljud. Det fanns en del vattenpölar så uppe i bergen har det kommit regn. Timjan blommar så i det gröna fanns lila fläckar här och var. Inga bin, insekter eller fjärilar – de har väl gett upp efter den magra våren.
Jag fick i alla fall sagt ”hej då, vi ses i september” till bergen (ungefär som hejdå macken, vi ses imorrn…).
På väg hem körde jag genom Kalamafka och när jag passerat Oasis mitt i byn slog det mig att jag kan givetvis inte köra förbi strax innan lunch utan att stanna! Och jag fick väldans god mat som vanligt tillsammans med fantastisk utsikt.

 

 

 

 

Passerade stora vattendammen utanför sta’n och där är det minst sagt torrt. På våren är den full av vatten och kapellet syns inte, i början av hösten kan vi se taket på kapellet, sedan börjar det fyllas på med regn. År 2014 var vi bekymrade för vattennivån efter en ganska torr höst och nederbördsfattig början på vintern. Jämför de här två fotona. Och titta på datumen! (klicka på foto för större format)

28 dec 2014

 

 

 

 

21 juni 2018

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Igår kväll låg det en större, väldigt upplyst båt för ankar en bit ut. Det visade sig vara en privatbåt från Qatar. Jag undrar om de navigerat fel, de borde väl vara borta vid Elounda, ”Kretas riviera”. Men det är roligt med besök och alla är välkomna. Jag undrar dock om de var iland, imorse var båten i alla fall borta.

En dag på nätet fladdrade det förbi en reklam för en app. Jag hoppade till för den hette Calm och i 15 sekunder kunde man titta på en bild av löv som det regnade på och man skulle inte göra någonting. Appar i all ära, men om man behöver vara engagerad i och uppmärksam på en app för att koppla av – är det då inte något som är fel?

Idag har jag varit på stranden vilket tillsammans med en svalkande havsbris var riktigt njutbart. Slutar aldrig att förvåna mig över att greker absolut ska ha små barn till att bada. Ungarna gråter och skriker, men det hjälper inte. De bärs ut och det sköljs vatten över dem. Låt ungarna sitta i vattenbrynet och stapla stenar eller gräva en vallgrav. Tids nog lär de söka sig ner i vattnet.

Det börjar dra ihop sig till Sverige-resa! Allt är tvättat, städning får vänta, blomvakt anlitad. Det är bara att packa imorgon. Tidig avgång från hemmet söndag morgon. Håll tummarna att allt flyter på så jag inte råkar ut för samma som min vän gjorde i söndags: 11 timmars försening.
Hur det blir med bloggandet under Skåne-dagarna vet jag inte, men jag är hemma i Ierapetra igen 4 juli så då lär jag väl knåpa ihop nå’t.

Ha det skönt och njut av livet! Och Glad midsommar!

PS. Foton finns på min flickr-sida!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni. Det går bra att kontakta mig för frågor och bokning hela året.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Nyhetsbulletin

Så är det dags för en nyhetsbulletin. Jag hoppas att jag får den klar innan mullret uppe i bergen blir fullskalig åska. Det kommer en dag imorgon också.

Nyhetsbulletinen är som vanligt inte heltäckande och påstår sig inte vara objektiv. Det som händer överallt i världen som mord, misshandel, drogbeslag, inbrott, trafikolyckor med mera tas inte upp såvida de inte på något sätt utmärker sig. Förra nyhetsbulletinen hittar du här, men jag täcker inte upp hela perioden mellan det inlägget och detta. Denna bloggen är inte först och främst en nyhetsrapportering.

Källor: neakriti.gr, radiolasithi.gr, hxonews.gr, ekathimerini.com, theguardian.com

Grekland

De större händelserna är spänningen mellan Grekland och Turkiet, namnfrågan för FYROM, livet efter stödlånet och flyktingsituationen.

Efter förra nyhetsbulletinen fick jag några kommentarer om att det har alltid varit spänt mellan länderna och det är inte värre nu. Var och en får givetvis själv bedöma händelsernas utveckling, men att det är betydligt mer spänt än vanligt sedan en tid tillbaka är flera överens om som t ex NATO, EU och grekerna själva. Jag förstår inte varför vi ska blunda för det.
Det är incidenter och utspel som avlöser varandra. Den senaste tiden har Erdogan haft fullt upp med utspel även mot andra eftersom det är val på söndag i Turkiet. När det gäller Grekland så blev det väldigt känsligt i början av maj då ett turkiskt lastfartyg krockade med ett grekiskt militärfartyg utanför Lesbos. Det turkiska fartyget stannade inte och svarade inte på anrop. Incidenten hände bara några timmar efter att Tsipras besökt och hållt tal på ön.
Bara några dagar före kollisionen hade Erdogan erbjudit ett utbyte: de två grekiska soldater som Turkiet håller i förvar mot de åtta turkiska ”kuppmakarna” som Grekland vägrar att utlämna. Grekland blev rejält upprörda och presidenten kommenterade förslaget med ”otänkbart”. Grekland har flyttat de åtta till okänd ort där de skyddas av vakter dygnet runt.
Under den här tiden har Turkiet framstått som den mer aggressiva vilket verkar vara en strategi från grekisk sida:
Analysts and diplomats agreed that, so far, EU member Greece had reacted coolly in a clear bid not to be drawn into combat.
“Greece has more to lose,” said Michaletos. “In the event of a hot incident, tourism would lose greatly and that could mean the final collapse of the economy.”
(theguardian.com)
Vi kan bara vänta på nästa akt efter söndagens val!

Namnfrågan om ”Makedonien” för FYROM har pågått i cirka 25 år och blockerat FYROM från EU, NATO o likn. FN initierade förhandlingar för en tid sedan och nu har ett avtal arbetats fram. Det innebär att FYROM ska heta Republiken norra Makedoien (the Republic of North Macedonia) för att särskiljas från området Makedonien i Grekland. Invånarna ska få kalla sig makedonier och landet ska avsäga sig all historisk koppling till den gamla staten Makedonien plus 149 (!) andra ändringar i landets konstitution. Avtalet ska upp i parlamentet i Skopje på måndag och där ska också hållas folkomröstning. Det ska också tas igenom det grekiska parlamentet och där anses det mer osäkert om det går igenom. Bland annat har överenskommelsen kastat grus i maskineriet mellan Syriza och koalitionspartiet ANEL. Det ledde också till en förtroendeomröstning i lördags begärd av högern (Nea Demokratia) som Syriza vann.
Det demonstreras och protesteras på båda sidor om gränsen och tyvärr har det också lockat fram ultrahögern i båda länderna med tårgas och stenkastning som följd. Regeringen i Grekland har bl a beskyllts för att ”sälja ut” Grekland och att man skyndat på avtalet för att ligga bra till inför möten med Euro-gruppen i höst när stödlånet tar slut.
Oroligheterna kommer antagligen att fortsätta i alla fall tills avtalet har gått igenom alla instanser.
(en lite lustig parentes: det gäller att veta vad man protesterar mot! För några dagar sedan las två halmbalar vid entré till ANEL:s partikontor. Att mata någon med hö betyder att personen ljuger och det angavs som skäl. ”Ni ljuger för oss så vi ger er hö”. Exakt vad protesten gällde i ANEL:s politik är oklart!)

Nu börjar så smått samtalen om Grekland efter stödlån. Det kommer att bli någon form av övervakning, kanske skuldlättnader, troligen bankstöd inom bankvärlden. För tillfället mycket spekulationer och alltför tekniska och ekonomiska resonemang för min del. Grekland har cirka 100 punkter till att genomföra innan de gjort allt som finns i låneöverenskommelsen. Det anses inte att det ska vara några problem mer än med en punkt: inskränkningar i strejkrätten. Det har varit uppe några gånger och sätter alltid igång väldiga reaktioner som verkar mer känslomässiga än faktabaserade. Jag menar, man behöver inte vara något stort geni för att inse att produktion och tillväxt inte mått så bra av de cirka 50 strejker som hållits under de senaste 9 åren. För mig verkar det som om strejk används mer som politiskt påtrycksmedel än för att förbättra arbetsförhållanden.
Man kan också fundera över vad som egentligen hänt i Grekland under de här åren. Landet når de villkor som satts upp, men det finns de som menar att t ex korruptionen inte är ett dugg bättre eller mindre än för 9 år sedan. Jag håller med en av mina grekiska vänner som redan 2010 sa att ”Problemet är inte att vi är skyldiga en massa pengar utan att vi måste tänka om totalt”. Och det tar nog ännu längre tid och kräver ännu mer genomgripande reformer. Men någon måste ha modet!
Hur har det gått för Irland, Spanien, Portugal och Grekland 10 år efter kraschen? Här en artikel om det!

Flyktingsituationen är märklig. Flödet har minskat betydligt, men det är de båda EU-länderna med skral ekonomi som fortfarande får dra det tunga lasset: Italien och Grekland. Kraven på att EU måste se över och reformera sin flyktingpolitik och att det måste ske snabbt blir högre och högre. Nu sitter t ex folk fast i Grekland och Italien utan att kunna komma varken fram eller tillbaka. Förhållandena är under all kritik på alla sätt. Den där överenskommelsen som EU gjorde med Turkiet om avvisning fungerar inte vilket många av oss sa redan då.
Några artiklar om flyktingsiffror de senaste åren, ansökningar osv: Minskat antal asylsökande i EU och Den nuvarande situationen för migrationskrisen i Europa.
Man måste se upp om man ska hjälpa en medmänniska. Fem personer, tre spanska brandmän och två danskar, är anklagade för att ha hjälpt flyktingar ta sig över gränsen till Grekland, till ön Lesbos. De hjälpte till då den grekiska kustbevakningen inte kunde ta hand om alla som kom. De var alla knutna till organisationer. De greps i januari 2016 och nu har rättegången börjat där de riskerar upp till 10 års fängelse.
“This trial is important because humanitarian assistance cannot and should not be criminalized,” one of the Danish defendants, Salam Aldin, said.
Many fishermen from the small port of Sykaminia, one of the main landing sites for migrant boats at the time, were at the court to support Aldin.
(theguardian.com)
Dom ska falla under de närmaste dagarna.

En syrisk flykting och ett grekiskt par har tillsammans öppnat en restaurang i Aten. Eyad Al-Thekali kombinerar sitt hemlands kök med sitt nya lands kök. Det unika är alltså att det inte är en arabisk restaurang (det finns det sedan tidigare i Aten) utan en kombination. Man har flyktingar bland sina anställda och invigningsdagen bjöds på gratis mat enligt syrisk sed. Nyfiken? Här finns mer information! En så’n där händelse som ger i alla fall mig hoppet tillbaka om människan. Tänk så bra kreativitet och samverkan kan fungera och resultera i något positivt!

Något om ekonomi: i dagarna har rapporter från olika banker i EU anlänt till skattemyndigheten i Grekland och inom en kort tid kommer uppgifter från USA. I september är det dags för uppgifter från Cayman-öarna, Schweiz och några andra skatteparadis att komma. Uppgifterna ska nu kontrolleras gentemot deklarationer och inbetald skatt. Jag antar att det är en del som just nu biter på naglarna!
Ett nytt bostadsbidrag har införts. Det är givetvis en del regler, men det gäller den grupp människor som tjänar upp till 24 000 euro/år, som hyr eller betalar av lån och ytterligare regler. Maxbelopp per månad är 210 euro. Totalt beräknas en halv miljon hushåll kvalificera sig till en totalkostnad av cirka 600 miljoner euro.

Undrat över varför basket är så populärt i Grekland? Det lär bero på Costas Politis som tog grekiska landslaget till seger i europeiska basketmästerskapet 1987. Han har fortsatt att inspirera, men i måndags dog han, 76 år gammal.

Dubbelnyhet för mig: en rapport om kriminalitet inne på universitetsområden har inte kunnat presentera några förslag till åtgärder. Nyheten för mig är att polisen inte får gå in på områdena! Jag antar att det härstammar från revolten på Tekniska universitetet i november 1973? Att det efter det att revolten slogs ner gavs någon sorts ”fredad zon” för det akademiska livet? Skriv gärna nere i kommentarer om du vet varför det är så här! Eller om jag missuppfattat det hela!
Tillägg: jo, det är så att polis och militär inte får gå in på universitetsområde och ja, det hänger ihop med revolten 1973! den här ”asylen” gäller oavsett om man är inskriven eller inte. så om man bråkar utanför eller vill sälja droger är det bara att kliva in på universitetsområde så är man fredad. (tack för info, Ingalill!)

Ierapetra och Kreta

Flera har gripits på flygplatserna på ön med falska pass. Kan det vara immigranter som förlorat tålamodet, tro?
Den nya flygplatsen i Kastelli ska vara klar 2023, förresten. Fan tro’t med tanke på ett annat bygge som nu pågått en massa år: New National Road. Nu handlar diskussionen inte om färdigställande utan förbättringar på det som redan anlagts. Några delsträckor har fått tidsplan, men sträckningen Pachia Ammos-Sitia har ingen tidsplan. Irritationen här borta på östra Kreta stiger. En väl fungerande stor väg betyder betydligt mer för östra Kreta än för västra Kreta. Ön börjar påminna om Skåne – den utbyggda, väl fungerande västra delen i motsats till den östra som liksom bara finns där i skuggan.
Regionguvernören har vänt sig till ansvarig minister i regeringen för bidrag. Vi kan bara hålla tummarna!

Ett vädersystem som fått namnet Minoas har dragit fram över Grekland de senaste dagarna. Åska och skyfall, starka vindar. Här nere i Ierapetra har vi inte märkt så mycket, det mesta regnet har fallit uppe vid nordkusten. Nu ska Minoas dra vidare och lämna Grekland i helgen.

På tal om regn som vi så väl behöver så är informationen om vattenbristen verkligen bristande. Det sägs att det är ingen fara egentligen fast det är brist och vattnet ibland måste slås ifrån. Och kommunen ska satsa stora pengar på olika åtgärder som ska förbättra vattensituationen som alltså egentligen inte är så dålig. Bevattningsvatten i september för odlarna ska inte vara något problem enligt borgmästaren vilket jag inte förstår för om grundvattnet är väldigt lågt så blir det väl problem för alla.
Väldigt enkelt att se igenom den här ”informationen”! Att vi har vattenbrist syns i dammar och i rena siffror anges att det årligen kommer cirka 12 miljarder kubikmeter medan det i år kommit 4 miljarder kubikmeter och den minsta delen föll över östra Kreta.
Media efterlyser bättre information om vattensituationen och när och var avstängningar ska ske.

Har man parkerat sin bil olovligt på kommunal mark får man nu se upp. Kommunen ska ut och inventera, sätta lappar på övergivna bilar och efter ett antal dagar forslas bilen bort. Bra! Bara synd att de inte har befogenhet att plocka upp alla övergivna bilar, dvs de som står på privat mark och bara faller samman av rost.
Haschodlare får börja fundera på alternativ försörjningsmetod. Det har varit ett stort tillslag mot ett växthus väster om sta’n där det minsann inte odlades grönsaker. Där hittades också vapen och annat smått och gott. Nu avser polisen att göra inspektioner lite här och var då och då!

Vi har begåvats med ett dialyscentrum i Ierapetra, en elev har fått pris för en egenkomponerad sång, utgrävningen av den gamla romerska teatern har lagt in en högre växel och man har fortfarande inte kommit fram till vad man ska göra med Napoleons hus i gamla sta’n.

Turisterna är här, säsongen går mot högsäsong, men det är lite glest. Jag har hört en hel del danska så de verkar vara de skandinaver som hittat hit. Man hör också en hel del franska och holländska. Andra språk som inte jag tycker verkar dominera är tyska (de bor hellre utanför sta’n), ukrainska/ryska.
Har förresten inte berättat att jag träffade ett svenskt par i maj som var här för andra eller tredje gången! De ville ändå gå stadspromenad med mig, de tog mig till en taverna jag inte varit på och en kväll var vi uppe i Monastiraki och åt. Trevligt! Och så väldigt roligt att få visa vår fina lilla stad och ge tips om allt som finns runt omkring. Hör av dig om du hittar hit och vill ha en stadspromenad (info finns på hemsidan inspirewiz.com).

Nu får det vara slut för denna gången! Ha en skön kväll!

 

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

Prognos blir verklighet? Och ett boktips!

I väderprognosen finns det gott om regnmoln och vi kan bara hålla tummarna. Igår eftermiddag var jag på stranden. Det började åska och sedan kom en kort, stilla regnskur. De flesta turister flydde fältet medan vi andra stannade kvar och njöt! Efter en kort paus kom ytterligare en kort, stilla skur. Inga mängder som hjälper naturen eller vattentillgången, men vi människor fick en stunds svalka. Luften efteråt var sval och fräsch. En gudagåva! Så kom solen fram igen, turisterna återvände och temperaturen steg igen.
Jag börjar verkligen se fram emot min resa norröver om en vecka! Se till så att alla högtryck är borta då – i alla fall över Skåne i en vecka, tack!

I tisdags gav jag mig ut på en långpromenad för att se om vandringssäsongen är slut. Drygt en mil i förhållandevis plan terräng tog, i långsam takt med två rejäla pauser, cirka 3 timmar. Jag startade tidigt, men kunde konstatera att vandring inte är aktuellt. Om vi får vind och sänkt temperatur någon dag i nästa vecka kan det kanske bli ett sista ryck, men annars är det dags för uppehåll till början av september.

Vattnet slås ifrån då och då i delar av sta’n. Det lär inte vara några problem ute i byarna. Jag har inte hittat någon information om schemalagda avstängningar och jag har inte drabbats vad jag vet. Ingen är direkt förvånad utan det märkliga är snarare att det inte redan görs mer organiserat. Ett ”sanningens ögonblick” kommer i Ierapetra-området i början av september då växthusen drar igång efter sommaruppehåll. På andra orter på ön som har stora hotellanläggningar kan det bli högsäsongen juli-augusti som blir ansträngd.
Man kan fundera över nyttan med att stänga av vattnet eftersom folk fyller dunkar, flaskor o likn när de får höra att det ska bli avstängning. Frågan är om det konsumeras ungefär lika mycket vatten som om man inte stängt av.

Jag har som turist varit med om vattenransonering och det var just här i Ierapetra i slutet av 80-talet. Halva sta’n hade vatten halva dygnet och den andra halvan under den andra halvan (blev lite rörigt, men jag tror att du hänger med?). Inget större problem som turist, bara att fråga i receptionen om vi hade vatten förmiddag eller eftermiddag nästa dag och inrätta sig efter det. Värre var det för de som försökte leva som vanligt i vardagen och jag tänkte speciellt på familjer med små barn. Och jag studsade till när jag passerade stora hotellet och där stod en anställd och vattnade gräsmattan med en trädgårdsslang. Det vore ju förskräckligt om turister skulle behöva titta på en brun gräsmatta! Jag undrar hur det kändes att stå där och vräka ut vatten…

I tisdags kväll firades det i sta’n! En kort kortege körde längs strandpromenaden och runt i sta’n med tutor, rop och flaggor. Ierapetra hade i Aten vunnit en nationell fotbollscup för mindre lag! Så nu är vi alla guldmedaljörer!! För det är väl så att vi vinner och de förlorar. Eller?

En vän från Österrike som bott ett antal år i Ierapetra och numera bor i Bulgarien (en del rör på sig, minsann!) är i sta’n denna veckan. Jätteroligt att ses, mycket att avhandla. På söndag åker hon hem igen, jag ska vara flygtaxi och hämta henne kl 4. På morgonen. Får bli en lugn och skön frukost på mitt stamställe när jag kommer tillbaka.

Tyvärr stannar inte vardagen upp i värmen och slår över i nå’n sorts semesterläge. På måndag ska vi ha sista lektion i grekiska inför sommaruppehållet och vi har fått svåra uppgifter. Värmen stimulerar inte direkt någon snabb eller hög hjärnaktivitet så det blir som det blir.
Även om det är dags för vandringsuppehåll så vilar inte firman. I helgen ska jag förbereda en halvsidesannons som ska in i Kvällspostens gratistidning i sydsverige den 26 juni. Sociala medier och hemsida ska hållas igång så att den vandringssugne som ska resa i höst blir frestad att komma hit.
Så är det ju den där eviga frågan om man ska städa innan man åker bort eller när man kommer tillbaka…

Det är ett tag sedan jag skrev nyhetsbulletin (den senaste hittar du här) så det kommer en i nästa vecka.

Till sist ett boktips: ”Små stora saker” av Jodi Picoult. Ingen sträckläsningsbok, den kräver att man stannar upp och funderar emellanåt. Vill du inte bli berörd, upprörd och engagerad ska du inte läsa den. Den handlar om flera saker, men grundhändelsen är att ett vitt, rasistiskt par vägrar att låta en färgad sjuksköterska hantera deras nyfödda barn. Låter det trist och jobbigt? Det är det inte!
Och som av en ren händelse är det valår i Sverige.
Läste på nätet att boken ska filmas av Hollywood vilket inte bådar gott, tycker jag. Det lär bli förenklat amerikanskt med god sida mot ond sida. Och riktigt så enkelt är ju inte livet och människors samspel, eller hur?

Ha en riktigt skön helg!

PS. Finns några foton på min flickr-sida från i söndags och långpromenaden!

 

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

 

 

 

Jag tänker inte, alltså är jag het

Oj, oj, oj! Aldrig har Danny Glovers replik i Dödligt vapen passat bättre:
I’m getting too old for this shit.
Igår kväll och halva natten var två tanter ute och gjorde sta’n. Några drinkar här och där, men vi höll stilen så klart. Trots det känns det idag i hela kroppen. Att klockan blev sen hjälpte väl till lite. Så när jag vaknade kl 7 kände jag mig som Glover, satte på AC:n och somnade om. Det var ett tag sedan det fungerade att festa till och dagen efter vara som vanligt. Strunt samma! Lite får man offra.

Vi hamnade bl a på ett ställe där jag testade att beställa den svenska drinken San Fransisco. Sällskapet knorrade lite för det tog tid. De konsulterade nämligen internet för att tillmötesgå kundens önskan. Vilken service!

Jag inledde faktiskt kvällen med att vara receptionist på ett litet hotell. Ett par gäster dök inte upp så jag fick ringa booking.com och meddela att gästen uteblev. Och det var minsann krångligt, men ordnade sig till slut. En gäst som skulle anlända sent kom tidigt så jag var inte sysslolös. Han såg fram emot sina dagar i Ierapetra och tyckte redan om Kreta och området efter bussresan från flygplatsen. Tyvärr har han bara några dagar denna gången, men planerade redan att komma tillbaka i september! Så trevligt, fint och bra är det borta hos oss i sydost!!

Kvällar och nätter är nu riktigt sköna, de är andningshål (fast igår mer ett vattenhål…) i värmen. Vi har värme som vi egentligen ska ha om cirka 3-4 veckor. Och det efter en ovanligt tidig och varm vår. Som kom efter en ovanligt mild vinter. Följande samtal kan man numera höra överallt, som ett allmänt spritt mantra:
– Oj, vad det är varmt! Alldeles för varmt!
– Verkligen! Det är bara för mycket!
– Ja, och inte verkar temperaturen gå ner!
– Precis! Hur ska det bli i augusti???
– Tala inte om det!
Varpå båda skakar (långsamt så inte svetten skvätter omkring) uppgivet på sina huvuden.

Jag skulle kunna servera uppmätta temperaturer, men de säger inte hela sanningen. Man måste också ta hänsyn till vind och luftfuktighet. En väldigt bra grej som meteo.gr har i sina prognoser är en liten orange ikon som visar att det ska bli hett:

Som synes är det skillnad på 32 grader och 32 grader!

Lämplig aktivitet i värmen!

Det värsta med hög värme under lång tid tycker jag är hur det dränerar kroppen på all energi och lust. Givetvis saknar jag att vandra samtidigt som jag är glad över att inte ha inbokade vandringsveckor just nu. Man skulle kunna säga att det är tur i oturen (aldrig fel med klirr i kassan…). Jag vet att det finns arrangörer som varit ute med kunder och att det finns de som ger sig ut på egen hand. Jag förstår inte att man vågar när det är så här varmt. Fysisk ansträngning i värme där svetten rinnar bara man sitter och försöker tänka en tanke är verkligen obetänksamt. Jag undrar ibland om vi totalt har tappat respekten för naturen och elementen. Kanske vi lever alltför långt ifrån dem. Är alltför inlindade i tryggheten att det händer inte mig. Övervärderar vår egen kapacitet. Eller ett utslag av självcentrering att jag ska nu för jag vill. Och allting går – fast det är ju inte sant.
Eller så är det bara ett utslag av idioti.

Jag har börjat sy ihop mina dagar i Skåne i månadsskiftet juni-juli. Ser fram emot att få en paus från den kretensiska sommaren. Fram tills dess studerar jag väderprognoserna noga för visst borde det kunna dyka upp någon vandringsdag innan det är dags för vandringsuppehåll juli-augusti. Håll tummarna!

Nu ska jag göra både dig och mig en tjänst och avsluta det här svamlet. Soffan och bok nästa station, tyvärr till AC:ns tråkiga väsande men man kan inte få allt!
Ha en skön och fridfull söndag!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Ett land i spännande förändring

A man and a woman once sat down
at a bare table and looked out
at the sky. What needs to be done?

they asked, so that, in later years,
their children or their grandchildren
might ask, What shall we do today?
(from ”Songs from a Dying Village” by Tom Pow, Pueblo Press, 2009)

Sedan mitt blogginlägg om hjälpsamhetssvårigheter har jag funderat vidare över det där med ”äkta”, ”genuina”, ”riktiga” och ”traditionella” grekiska som en del ofta uttrycker att de vill uppleva. Det är svårt att svara på frågor om var man kan hitta det, om det över huvud taget går att hitta vars och ens föreställning. De där orden betyder ju olika för oss alla. Men om vi antar att de betyder små byar med kafenio eller ouzeri där det sitter några gamla gubbar och spelar tavli eller bara halvsover. Och att kvinnorna sitter i en gränd och skvallrar medan de virkar och broderar. Och att byn givetvis ser ut som en så’n där vykortsby med vita huskuber som har blå fönsterluckor och dörrar, någon med en bougainvillea klättrande längs en vägg, andra med stora krukor fulla av pelargoner. Hur nära verkligheten och dagens Grekland befinner vi oss? Och är bilden realistisk?

Överallt i Europa håller byar på att dö ut. Jag minns själv från min tonårstid hur den by som jag växte upp i förändrades. Tanter och farbröder dog, husen såldes till stockholmare som kom och tyckte att ”landet” var underbart och vi charmiga. En förödande landsbygds- och jordbrukspolitik förändrade stora delar av Sverige. I byarna och på landsbygden fanns en framtid för en handfull i min generation, vi andra gav oss iväg dit det fanns utbildning och jobb.
Visst har en del byar fått nytt liv, men ofta är det inflyttade som vill bo lantligt och jobbar i sta’n. Det gör att byar förändras till satelliter till städerna istället för levande byar.

I Grekland har en utflyttning från byarna pågått sedan ett antal år. De du träffar på någon liten ö eller i en liten by kanske bara bor där under turistsäsongen. Skolor är stängda, butiker och kafenio försvinner. Några olivlundar kan inte försörja hela familjer längre, det krävs andra jobb. Kvinnor vill ut i förvärvslivet eller måste ut av ekonomiska skäl. Greker i min generation (jag är 60 år) och de som är yngre än mig – kommer de att sitta och vara ”genuina” på någon kafenio? Knappast. De har andra planer, annat levnadssätt, andra krav och önskningar.

Du kanske tror att jag bara hittar på? Att jag skulle ha någon ond avsikt med att slå sönder den typiska Greklandsbilden? Inte alls, det är bara ett faktum.
Redan 2002 skrev Christiana Stylou and Lina Yiannarou en artikel i Kathimerini om döende byar: Villages are slowly dying. Här på sydöstra Kreta har vi ett exempel. En bergsby där det enligt uppgift inte bor någon grek året om. Några utlänningar bor där året om, resten av husen är antingen ruinaktiga som väntar på att bli sålda eller hus som sålts, renoverats och sedan sålts vidare till mestadels utlänningar som fritidshus. I en annan by som ligger nära kusten fanns för 10 år sedan taverna, kafenio, butik mm. Idag finns skolan kvar, kanske pga att det inte finns skola i grannbyn.

Jag undrar hur man spelar basket med sig själv. Eller hur det är att byta lärare varje år och ha dennes odelade uppmärksamhet. Eller att inte ha någon att byta mackor med på lunchrasten. Så har Christos det på ön Arkoi. Till hösten ska han börja tredje klass. Ensam. Det bor inte ens en präst på ön!
In pictures: The Greek school with a single student
The smallest school in the EU is in Greece with only one student

Jag har sett den här utvecklingen under de år jag rest till Grekland. Den bortglömda, slitna byn är numera vanligare än den uppsnofsade och, många gånger, tillrättalagda.

Är då detta sorgligt? Nja, det vet jag inte riktigt. Grekland måste givetvis också få förändras och utvecklas. Det går inte att konservera tillvaron för att den ska passa in i en turistbroschyr. Det behövs nya idéer, nya tag där turister smetas ut från kusterna och man anpassar sig till kunderna. För turisters krav och resvanor förändras också över tiden. Grekland har stora möjligheter att erbjuda en stor och bred variation av olika sorters vistelser med olika innehåll fördelade över året.

Det är spännande just nu att bo här för Grekland rör på sig, men vart är det på väg? Bli inte ledsen över att en tidsperiod håller på att gå i graven! Häng på och ta emot! Vem vet vad vi får uppleva i denna brytningstid!? Grekerna, landskapet, historien, idéerna, musiken, maten…ja, alltihop kommer att finnas kvar men mer eller mindre förändrat. Och det är människorna själva som måste forma sin tillvaro utifrån sina behov och önskningar – inte utfirån någon annans.

Ha det gott!

 

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!