Det har inte kommit fler önskningar eller förslag till årets ”Tankar kring ett foto” så jag stod själv på huv’et ner i min fotobank på flickr. Oj, så många foton det har blivit och visst skulle de behöva rensas! Perfekt sysselsättning när mina knän hindrar mig från att vandra nå’n gång i framtiden. Fast då är de antagligen ännu fler… Nåja, också intressant och roligt att se hur motiv och teknik har förändrats samt vad som är en ”röd tråd”.

Bland fönster, bougainvillea, dörrar, katter, hundar och andra vanliga motiv valde jag att göra ett urval av statyer! Jag upptäckte snart att gränsen mellan skulpturer och statyer för mig är något flytande. Jag googlade och fick upp den här definitionen:
Skulptur är den breda konstvetenskapliga termen för all tredimensionell konst. Alla statyer är skulpturer, men alla skulpturer är inte statyer.
Vidare står en staty för sig själv och är en helfigur av en människa eller ett djur.
Hm. Nåja, det blir nog bra. Jag kommer troligen att använda de två begreppen helt fel. Ber om ursäkt för det med en gång.
(som vanligt: klicka på foto för större storlek och på bildspelen)

Statyer, skulpturer, dekorationer osv fungerar också som en väckarklocka för minnet. Man minns platsen, doften, folklivet och en dimension till: att ta reda på vad konstverket symboliserar och vips har man lärt sig nå’t på kuppen!

Och jag har inte tagit med statyer och skulpturer i Ierapetra – de får bli ett eget blogginlägg längre fram. Den som vill få fram konstnär, år, material osv får googla – det här är bara underhållning!

Vi börjar i stor stil med minnesmonument som består av skulpturer. Och en och annan staty, tycker jag.

Nu lämnar vi slag och krig och elände! Vi ska istället titta på ett exempel på hur olika samma person kan återges. Det här är Fransiskus av Assisi, numera officiellt Italiens skyddhelgon. En liten överraskning på slutet – en av de första som följde Fransiskus!

Så var det det där med djur! Sfinxen nästlade sig in i gruppen för den är ju en kombination av människa och lejon som utrustats med vingar.

Statyer kan givetvis vara i olika storlek. Här är två ytterligheter jag hittat bland mina foton. Statyn av Konstantin I är en rekonstruktion utifrån fynd.

Att fotografera statyer och skulpturer och dekorationer o likn är inte alltid så enkelt eftersom många har en förkärlek för att placera en människa vid sidan om. Man får vänta helt enkelt. Och om man har en bra kamera kan man ju alltid zooma in på detaljer istället. Här kommer en kavalkad med lustiga placeringar, vackra ansikten och händer, smekning av en kind, en kyss och gömda figurer. Och de eviga fiskmåsarna som dyker upp lite varstans…

Men ”vanliga” människor då? Jodå, de finns de också!

Lyft och sänk blicken, lägg undan mobilen! Det finns ju det här med placering också. Här ser det ut som om statyn flyter på trädkronorna:

Två foton som jag är mycket nöjd och stolt över. Ljus, vinkel, placering kan ge en staty liv när den presenteras annorlunda än rakt upp och ner.

Och ibland är det något annat som drar till sig uppmärksamheten! Fiskmås i Fontana di Trevi, Rom till exempel:

Ha en bra vecka! Var rädd om dig och andra!