Etikettarkiv: påsk

Påskfirandet är över!

Så är årets största högtid över och vardagen har återvänt. Under påskfirandet fascinerar den ortodoxa kyrkan mig mer än vanligt. Det är otroligt mycket symbolik och en del inslag är viktigare än andra som t ex processioner. Den ortodoxa kyrkan menar att den är den renläriga, ursprungliga kyrkan och med en gudstjänstordning som i stort sett är oförändrad sedan 300-talet så har de lite att luta sig emot. Styvnackat och ålderdomligt att inte modernisera? Kanske det. Eller beundransvärt att vara så trogen och stark i tron så man kan hålla emot. Numera är det ju nästan en sport att vara som ett rö för vinden under devisen ”man måste hänga med”.

Fastan pågår i 40 dagar och upphävs vid midnatt på påsknatten. Påskveckan kallas Stilla veckan eller på grekiska Stora veckan. Det är en hel del som fastar bara under Stilla veckan och fasta handlar inte bara om att inte äta kött utan det är många regler som ska följas, t ex inte äta ägg, mjölk, vissa fiskar. Att veckan kallas Stilla veckan betyder att man ska reflektera kring Jesu död och uppståndelse samt förbereda sig.
Och påskens färg är röd.

Långfredag

Stora torsdag (vår Skärtorsdag) på kvällen eller under natten kläs en ställning med blommor och prydnader. Den kallas epitaf och symboliserar Jesu grav. Dagen ska ägnas åt att förbereda sig inför korsfästelsen och de flesta butiker öppnar senare än vanligt. En del varken äter eller dricker under dagen.
Kyrkklockor ringer sakta och dämpat från sen eftermiddag ut på kvällen. Det är väldigt stämningsfullt!
På kvällen på Stora fredag (vår Långfredag) tar man ner Jesu kors, lägger det i epitafen, bär runt den i byn och människor följer efter. Jag brukar vara kvar i Ierapetra och se när 5-6 epitafer möts i centrum, det är väldigt högtidligt. När epitafen är tillbaka i kyrkan går folk ut och äter meze. Det som serveras följer fastans regler.
I år åkte jag ut till en by. Där lyckades vi bli lite förvirrade och ett tag följde vi grannbyns epitaf.
Vi får ta det som en lärokväll då det var första gången. Jag kommer att åka dit igen nästa år.

Påskafton

En lugn dag då man förbereder inför den stora festen. Den ortodoxa kyrkan skiljer sig från den protestantiska på många sätt, men en stor skillnad är tron på mirakler och deras betydelse. Det innebär att uppståndelsen är något väldigt stort och glädjande, större än korsfästelsen och döden.
En liten egen högtidsstund hade jag då det började regna! Ett kort, stilla regn som inte tillförde mycket väta, men jag öppnade balkongdörren och bara lyssnade! Och njöt!
På kvällen drar sig människor till kyrkan och strax före midnatt släcks ljuset i kyrkan. Prästen kommer fram från ikonostasen med ett stearinljus och de som står närmast tänder sina ljus på hans ljus och så vidare bakåt. Vid midnatt lämnar prästen kyrkan i en liten procession, stannar utanför och berättar att ”Kristus är uppstånden!”. Det rings i kyrkklocka, sjungs med mera. Efter en stund ska prästen återvända till kyrkan, men nu är dörren stängd. Han måste knacka på, någon därinne svarar och det håller på tills han blir insläppt. Den här sista delen vet jag inte vad den symboliserar, har letat på nätet men inte hittat, frågat runt men inte fått entydiga svar så den som vet får gärna skriva en kommentar längre ner.
Vid midnatt bränns Judas i form av en docka. Jag vet inte varför den stackaren ska dras fram varje år, räcker det inte med att han begick självmord? Och det används påsksmällare! Inte fyrverkeri med vackra ljus och former utan ett olidligt smällande. I år var de kraftigare än någonsin.

Jag har firat midnatt i olika kyrkor och det blev en ny i år också. Vi har två kloster i Ierapetra, jag firade i det ena ifjol och tog det andra i år. Jag lyckades inte få med mig mitt påskljus hem tänt så nu blir det mest elände i ett år. Man ska nämligen få hem det tänt för att tända oljelampan vid madonnaikonen som alla har hemma (jodå, jag har en också, men ingen oljelampa). Då får man ett bra, lyckligt år.

Det där med ljuset är intressant! Det hämtas i Jerusalem och flygs ut till de ortodoxa kyrkorna. Varför ljuset anses så heligt och vad som ligger bakom traditionen kallas Påskundret vilket är en av de äldsta oförändrade kristna ceremonier man känner till (det första kända ljusundret var år 126!). Googla på Påskundret så hittar du mer information, jag hittade en del i en blogg.

Och i och med uppståndelsen kan festen börja! En del går hem och äter något enkelt mitt i natten, andra väntar till påskdagen.

Påskdagen

Nu är det fest och givetvis ska det ätas lamm! Grilldoften och röken låg tung mellan husen. Vi var ett gäng som var bjudna hem till ett par som grillade en hel get. Och en massa annan mat givetvis. Vi åt så att magarna hotade att spricka. En god och glad eftermiddag på en terass med den mest fantastiska utsikt! Jag behöver inte huset, jag kan bo på terassen….
På påskdagen pickar man de röda äggen och den som har helt ägg har lyckan. Den röda färgen på äggen symboliserar Jesu blod och äggulan uppståndelsen. Att picka ägg känner jag som österlening igen.

Annandag påsk

Allt är stängt, det är helgdag. Alldeles tyst och stilla i min del av sta’n. Efter en vecka med utflykter, firande med mera tog jag en skön dag med en god bok. Och lite slummer. Och en film. Precis som det ska vara när tillfälle ges!

Kanske lite svårt att hänga med i turerna och det går inte att förmedla stämningen, man måste nästan vara på plats. Inga foton i år, jag valde att bara vara närvarande.

Nu är alltså vardagen tillbaka med momsdeklaration, epost, läxa i grekiska och allt annat. Imorgon blir det nya äventyr med alldeles ny vandring! Spännande!

Ha det gott!

Vandra på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Just nu erbjudande på vandringsvecka.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

Påskdags och frågestund

Saknat blogginlägg från mig i veckan? Det har varit några köriga dagar med storshopping, utflykt, långlunch och igår en tysk vandrarkund. Men nu har jag landat i påsken!

Idag är det ”Good Friday”. Lite lustigt det där med vad dagar heter. Det var ju trots allt en god sak att han offrades för våra synder så det engelska namnet passar bättre än det svenska långfredag, tycker jag. I år ska jag inte vara i stan ikväll när epitaferna bärs runt och imorgon natt blir det också en ny plats för mig att vänta in uppståndelsen. Mer om det i början av nästa vecka!

Ni som läser bloggen var denna gången lite dåliga på att ställa frågor. Det går givetvis bra när som helst och tas gärna emot! Dina frågor och kommentarer är min inspiration och kan ju bli egna inlägg!

Några frågor är likartade och då har jag bakat ihop dem. Här kommer i alla fall några svar:

  1. Vad är svårast/jobbigast i Grekland?
    Svårt att svara på, jag tycker att det är lite situationsbundet. Kan inte komma på något som ligger där och mal hela tiden. Myndighetskontakter är inte enkelt och inte heller språket. Det man måste akta sig för, tror jag, är att ständigt jämföra med Sverige och tycka att allt svenskt är bra. Då gör man det jobbigt för sig!
  2. Det måste vara underbart/härligt att bo i Grekland!?
    Nja, det här kan jag inte svara på för jag behöver ställa en motfråga: vilket Grekland känner du till? Om du känner till och tycker om semestergrekland så kanske du tror att det är så dagarna ser ut när man bor här. Det gör de inte. Man lever ”bakom” semestergrekland och träffar alla möjliga människor (nej, alla greker är inte spontana och trevliga) och det finns en vardag som har sina trista dagar precis som överallt annars. Men visst, det är härligt. Också.
  3. Vad längtar du efter?
    Återigen situationsbundet och jag tror att det också är individuellt. Jag kan t ex sakna svensk ordning när könummer sätts ur spel på posten. Men främst är det nog smaker och tystnad. Tystnad får jag på vandringar eller när jag ger mig ut på biltur och strosar runt i en liten by. Smaklängtan får man bara leva med. Creme fraiche, falukorv, inlagd sill, Lindt choklad, pyttipanna, lagrad stark ost, gott vin från Australien eller Chile (var rädd om Systembolaget!), julskinka och brunkål….. Och jag saknar att kunna gå ut och äta mat från olika kök. I Ierapetra är det mestadels grekisk mat (jo, man kan bli trött på den) och jag saknar det varierade utbudet som finns i Sverige.
  4. Känner du att du fått vänner? Sådana som man kan ringa och gå ut och ta ett glas vin med.
    Vänner och bekanta hade jag redan när jag flyttade ner (och fler har det blivit). Jag vet inte om jag flyttat ner om jag inte haft det. Jag bodde utomlands på 90-talet så jag visste vad som väntade och det skulle vara alltför tufft att flytta alldeles ensam till en okänd plats. Det är här som för invandrare i Sverige – man har vänner och bekanta, men kommer inte riktigt in i hemmen eller var och ens privata sfär. Det är givetvis en annan situation om man jobbar på en grekisk arbetsplats, då lär man nog känna människor närmare. Å andra sidan sett känner jag mig betydligt mindre ensam här än vad jag gjorde i Sverige. Här kan jag gå längs strandpromenaden och hälsa på flera människor – samma sträcka i Lund skulle jag inte ha någon att hälsa på (inte riktigt rättvis jämförelse mellan en småstad och en större stad, men i alla fall…). Bara gå ut och ta ett glas vin är inte vanligt här utan väldigt mycket handlar om att samlas kring mat. Eller ta en kopp kaffe på dagen.
  5. Dejtar du?
    Först tänkte jag att det där är kanske lite privat, men så funderade jag en stund och kom fram till att jag faktiskt inte riktigt vet vad ”dejta” är! Jag har nog aldrig gjort det i hela mitt liv! Och jag har inte börjat nu. Jag tror att man måste vara lite försiktig och väldigt rak om man ska dejta i en annan kultur. Så många oskrivna regler och olika beteende. Som gjort för missförstånd. Dessutom bor jag i en liten stad vilket också manar till försiktighet. Alla känner apan….
  6. Vad är det bästa med att bo i Grekland?
    Att jag bor där jag vill bo och mår väldigt, väldigt bra! Att jag får ynnesten att vandra och vistas i ett av de vackraste landskap jag vet!
  7. Vad var du inte förberedd på?
    Jaaaa, jag tänker bakåt… Nej, jag kan inte komma på något, jag var nog väldigt bra förberedd med att känna folk på plats, ha varit här alla årstider och längre perioder, bott utomlands tidigare och ha en mångfacetterad bild av Grekland. Det enda som dyker upp i tankarna är att jag trodde att det skulle vara lättare och gå fortare att lära mig grekiska när jag var på plats och det har det inte varit, snarare tvärtom eftersom jag lever omgiven av kretensiska.
  8. Längtar du någon gång till Sverige?
    Inte till landet som sådant utan vissa bitar. Ordning och reda, ingen byråkrati, folk kan köa osv, men så’nt vänjer man sig vid. Första vintern längtade jag till svenska isolerade och varma hus. Och varje juli och augusti önskar jag att jag var någon annanstans, t ex i Sverige. Och för en julälskare som jag är det nödvändigt med resa till Sverige i månadsskiftet nov-dec. Julmarknader, alla ljus i fönstren, advent – ja, hela stämningen!

Ja, det var allt för denna gången, men hör gärna av dig!

Nu ska jag göra den sista piffen (som inredningsfolk säger på TV) på balkongen som ståtar med nya möbler och blommor! Skulle varit klart igår, men då jobbade jag så tiden var knapp.

Ha en bra och fridfull helg!

Vandra på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Just nu erbjudande på vandringsvecka.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

En ovanlig långfredagsvandring

Igår var det långfredag i den kristna världen, undantaget den ortodoxa delen. Vi har påsk nästa helg så på måndag börjar ”stora veckan”. Det blir lite körigt när de kommer så nära varandra, men jag måste erkänna att mitt ”svenska” påskfirande är det inte mycket med.

Jag vandrade alltså igår och det var ett annorlunda arrangemang. Jag och en kollega (som alltså också leder vandringar) har fått kontakt och det var dags att ge oss ut på en av hennes vandringar. Runt byn, som heter Mirtos, där hon bor, som heter Angela Sturmayr , finns några markerade kortare och lite längre leder. Och det var dags att bättra på markeringarna på Minoan Path.

När jag vandrade i Skåne hade jag ibland en medvandrare, Vi brukade skiftas om att välja och planera. Och jag upplevde samma igår: känslan av att slippa planera och tänka på vart stigen leder. Bara vandra och njuta! Det förvånar mig att inte fler vandrar och att många av de som vandrar gör det på egen hand. Detta är inte smygreklam för mig och min firma, det finns gott om arrangörer här på Kreta och även på andra resmål. Ta möjligheten att få koppla av och bara njuta! Och få mervärde i form av kunskap och information! Och inga sabbade dagar då den vandring du funderat ut inte fungerar – vi har redan gjort det jobbet åt dig!

Vi pratade givetvis om ditt och datt, men hade också tysta stunder. Då och då stannade vi och tog in vyerna. Landskapet mellan Mirtos och Malles är lite speciellt, mycket skiftande, och väldigt vackert. I ett läge kunde jag inte låta bli att utbrista: tänk att det finns de som bara vill vandra raviner när man kan få allt det här!

Vi njöt båda av klarblå himmel, ingen Sahara-damm i luften. Kände nästan inte igen himlen efter alla sanddisiga dagar. Många fina gröna nyanser i naturen i och med att träd och buskar har kommit olika långt med löv och blad. Några orkidéer fick vi se, men jag är fortsatt fascinerad av alla de små, små växterna. Det är artrikt och varierat. Små finurliga konstruktioner och de vackraste, skira blommor. Fåglar kvittrade och från och till hördes ett entonigt surrande från bin. Fjärilar och cikador och andra insekter kryssade runt i luften. Man får inte glömma att titta uppåt! En stor gam seglade på ganska låg höjd över oss. Mäktigt! Plötsligen kom en stor flock gamar. De låg på olika höjd och segelflög. Otroligt skickliga och det ser både rofyllt och kraftfullt ut samtidigt.

Men allt är inte bra. Blommor som ska blomma om cirka en månad är igång, det är otroligt torrt. Våren är tidig efter en alltför mild vinter som bjöd på väldigt lite nederbörd. I stora dammen utanför Ierapetra syns inte bara kapellet som annars är under vatten utan marken som kapellet står på. Angela berättade att hon upplevt någon liknande vinter och då blev april och maj något regniga. Vi håller tummarna!

Leden gick i blandad natur så först en ringlande stig mellan olivlundar för att lite senare gå genom ett öppet landskap med nästan vinröda stenar i ett landskap som påminde om öken- eller månlandskap. Man blir aldrig uttråkad i naturen eller i det kretensiska landskapet!

Inspirerande och lärorikt att vandra med någon som bott här en längre tid och lett vandringar under många år. Jag fick se en alonia (tröskningsplats) så nu måste jag se mig om på mina vandringar om jag kan hitta fler. När jag ser grottor tänker jag oftast på motståndsmän, folk som gömmer sig undan någon fara eller lider av spetälska. Nu har jag sett mitt första herdeskylskåp! Ja, inte ett där man förvarar herdar, alltså, utan där de kunde förvara mat, slaktade djur osv tills det var dags att gå ner från berget med getflocken. Antagligen har jag sett flera tidigare, men inte känt till att grottor användes på detta sättet.

 

Och jag har äntligen på foto fångat en get uppe i ett träd! Har aldrig hunnit få upp kameran innan de hoppat ner, men den här jeppen stod snällt kvar och tuggade.

Efter 5 – 5,5 timmes vandring var vi tillbaka vid bilen. Varma och nöjda. En härligt avslappnad dag.

Imorgon ska vi i ”utlänningsgänget” fira påskdagen med söndagslunch i den charmiga bergsbyn Monastiraki. Ska bli trevligt och garanterat många skratt. Ser också fram emot en ganska hektiskt ”stora veckan” och påskfirandet nästa helg!

Ha en skön fortsättning på påsken!

PS. Foton på min flickr-sida!

 

Vandra på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Just nu erbjudande på vandringsvecka.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Glad uppståndelse!

Detta inlägget hänger ihop med det förra där jag berättade om vad som skulle hända och nu blir det alltså avrapportering! Fredagens sorg över döden byttes i natt mot glädjen över uppståndelsen och man önskar varandra Καλή ανάσταση! Lite svårt att översätta, ordagrannt betyder det ”bra uppståndelse” och det går ut på att lyckönska varandra till uppståndelsen. Förutom att man idag också säger Καλό Πάσχα! och χρόνια πολλά!
Förresten, på olika sätt understryks att detta är den viktigaste högtiden, t ex heter påskveckan ”stora veckan” och dagarna ”stora måndag” osv.

Vädret har varit fantastiskt! Lugna, varma kvällar som bidrog till känslan av högtidlighet, högtidens stora betydelse, lugn och ro. Det kändes som om allt stannade upp en stund och gav plats för något annat än vardagen.

Fredag kväll

Vi placerade oss på kvällen på ett fik vid samlingsplatsen för epitaferna. Där var inte så mycket folk som vanligt, men de skulle väl snart samlas. En stund efter kl 21 dök den första epitafen upp, de har en bra bit att gå så de var lite tidiga. Men de stannade inte! De fortsatte att gå! Jag lovar att vi såg roliga ut. Antagligen såg våra överraskade och förvånade ansikten ut som tre rullade Allers. Det visade sig att i år samlades epitaferna istället på torget. Det kom 6 epitafer från lika många kyrkor. Vi knatade iväg och det var högtidligt, vackert och speciellt som vanligt. De vackert smyckade epitaferna, prästernas finaste utstyrslar, alla kors och andra symboler, orkesterns stilla trummande och de dämpade människorna gör att det blir andaktsfullt och vackert trots att det handlar om död.
Nya samlingsplatsen var tyvärr rörig, men kanske man går tillbaka till förra platsen eller kan organisera bättre nästa gång.
(klicka på foto om du vill se större storlek)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Så bar det iväg till taverna. Detta är en kväll då hela sta’n är på fötterna och har man inte beställt bord kan man gå hem och bre en smörgås – det finns inte en ledig stol. Man får in tallrikar med olika maträtter och man plockar lite här och där. Inget kött serveras, det är fortfarande fastan. Vi fick in följande: sepia (en sorts bläckfisk; färgar maten svart) med ris, friterad kalamares (bläckfisk), grillad kalamares, sniglar, vindolmar, taramosalata (fiskromsröra), sallad, räkor, pommes frites, stora vita bönor. Just det, 10 tallrikar! Vin, öl och bröd därtill!
Mitt i natten vacklade jag hem proppmätt och fick läsa en stund så maten sjönk undan innan det gick att somna.

Midnatt (påskafton-påskdagen)

Vid midnatt släcks ljuset i kyrkan, prästen kommer ut från ikonostasen med ett tänt ljus och förklarar att Kristus är uppstånden. Så tänder alla sina ljus, man går ut ur kyrkan och prästen upprepar att Kristus är uppstånden. Alla sjunger och sedan är det dags för påsksmällare och i vissa fall en eld där en docka bränns upp. Dockan symboliserar Judas.

Butikerna var öppna några timmar på dagen och marknaden igång som vanligt. En både förväntansfull och fridfull stämning i luften. Några tavernor höll stängt eftersom många äter hemma eller hos vänner innan de ger sig iväg till kyrkan.

Vi valde att åka till ett litet fint kloster strax utanför Ierapetra. Inga påsksmällare, ingen eld. Det var fler människor ute på klostrets innergård än inne i kyrkan eftersom den är så liten. Vi lyckades få plats innanför dörren, jag fick användning för nya ljuslyktan vid midnatt. Prästen och alla i kyrkan gick ut på innergården. Där blev det en fin och stämningsfull stund på innergården full av levande ljus när vi lyssnade på prästen och sedan sjöng alla en lugn och vacker sång om att Kristus är uppstånden.

Och eftersom jag i år hade ljuslykta lyckades jag få mitt tända ljus med mig ända hem! Det ska skydda hemmet eller ge tur och välgång – det beror lite på vem man frågar och var man bor. På en del platser ska man göra ett kors vid dörren av sotet från ljuset och på andra ska ljuset tända oljelampan vid husets ikon med Maria och Jesus. Jag har ikonen, men eftersom den hänger på väggen har jag ingen oljelampa. Och inte ritade jag några sotkors i vår snygga, välstädade trappuppgång. Jag nöjde mig med att ljuset kom hem och tror att det räcker!

Påskdagen

Det är lugnt och soligt. Några tog en promenad i förmiddags på strandpromenaden, men annars tomt i sta’n. En del är hemma, tar det bara lugnt och umgås med familj och släkt. Fastan är bruten så idag ska det grillas lamm! Och jag ska besluta om jag ska äta lamm inne eller ute…livet är hårt!

Ha en skön fortsättning på påsken!

 


Vandra med mig på Kreta!
Du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor.
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen!
PS. Berätta när du bokar att du läser bloggen så får du 15 % rabatt!

 

 

Glad Påsk!

Först reder vi ut det här med ortodox påsk och katolsk/protestantisk påsk. Den ortodoxa kyrkan har accepterat gregoriansk kalender, men använder juliansk. I båda fallen räknas påsk utifrån första fullmåne efter vårdagjämning. I år sammanfaller de, nästa gång det händer är 2025. Och eftersom de ortodoxa anser sig vara den sanna, rena läran följer de besluten från kyrkomötet 325 e.kr. i Nicea. Där bestämdes bl a att kristen påsk infaller efter judisk påsk för att korrekt följa händelserna i bibeln. Så även om datumkriteriet stämmer överens kan påsken infalla på olika datum. Hängde du med?

Jag ska skriva lite om påsken dessa dagar. Du kan hitta annan information på nätet el likn och det kan skilja sig från vad jag skriver. Så är det med traditioner, de är olika med lokala variationer.

Det som jag upplever som en av skillnaderna mellan protestantisk och ortodox påsk är att den ortodoxa är inte bara korsfästelse och sorg utan också stor glädje över uppståndelsens under. Ja, det är nästan så att uppståndelsen är huvudsaken jämfört med protestantismen där det mest trycks på korsfästelsen.

Under veckan har det ringt nästan varje dag i någon kyrka. Alla affärer och butiker har haft öppet 9-21 utan uppehåll på eftermiddagen med början i söndags (en av de 4 söndagar under året då butiker är öppna). Årets största högtid är full av aktivitet.

Idag har vi fått fint väder. Jag satt en stund på ett kafé och tittade på folk. Det är lugnt och stilla i sta’n, folk är ute och strosar, fikar, hälsar på varandra med Καλό Πάσχα! (Glad Påsk!) och χρόνια πολλά! (”många år” – en lyckönskan som används vid alla högtider).

Jag har påskpyntat lite, dock ingen påskhare eftersom jag inte förknippar det med påsk. Röda påskägg är inhandlade, påskgodis ligger i svenskt påskägg. Hittade en fin ljuslykta, mer om den i nästa inlägg. Saknar: inlagd sill och påskris. Det senare finns det egentligen inget behov av här nere. I Sverige tyckte jag det var härligt med utslaget påskris för då var det i alla fall vår inomhus. Här är vi inne i ”högvår” så det är bara att gå ut i naturen och njuta. Och lyssna på hur det sprakar och knakar!

Varför röda påskägg? Jo, det sägs att den röda färgen symboliserar Kristi blod och ägget symboliserar födelse. Man pickar ägg vilket jag vet att man inte gör på alla platser i Sverige, men som skåning känner jag igen mig. När äggskalet knäcks symboliserar det gravens öppnande så då blir ägget pånyttfödelse eller uppståndelse.

Igår eller under natten kläddes en ”ställning” med blommor och den kallas epitaf. Den ska symbolisera Kristi grav och står i kyrkan under påskdagarna. Ikväll bärs den utanför kyrkan. Ibland runt kyrkan, ibland runt i byn. Här i sta’n bärs epitafer från 5 kyrkor till en samlingspunkt i centrum där det hålls tal, orkestern spelar och en präst säger några väl valda ord. Mer om detta och förhoppningsvis foton på söndag! Tills dess får du njuta av förrförra årets epitaf i vår huvudkyrka och det är scouter som ”paraderar”:

Epitaf i Ierapetra huvudkyrka Agios Georgios (eget foto 2015)

Efter epitafernas stadstur är det dags att gå ut och äta. Givetvis inget kött. Den 40 dagar långa fastan bryts i och med uppståndelsen så kött blir det på söndag – påskalammet.

Nu är det dags för lite siesta inför kvällens övningar!

Ta vara på dagarna, jag önskar dig påskfrid och glädje. Glad Påsk!

 

Vandra med mig på Kreta!
Du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor.
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen!
PS. Berätta när du bokar att du läser bloggen så får du 15 % rabatt!

Vandrande funderingar

I kontakt med vandrarkunder, både presumtiva och reella, får jag ta emot frågor och tankar som sätter igång funderingar hos mig. En del resulterar i korrigeringar av vandringar, bokningsrutin med mera. En del är mer övergripande och just nu snurrar det runt funderingar kring vad jag egentligen sysslar med, hur nå ännu fler människor och hur hantera etiketter.

I vandringsvärlden finns vandrare och vandrare. Jag hör till dagsvandrarna som återvänder hem eller till hotell/lägenhet på kvällen. Den andra gruppen är de som kombinerar vandring med friluftsliv, dvs de lagar mat och sover över ute i naturen. Det vi har gemensamt är att vi tycker om att vistas i naturen, få upplevelser och koppla av.
Det finns också frågan varför man vandrar. Jag hör till de som gör det för avkopplingen, naturen, hämta energi, få frisk luft, må bra. Det finns de som ser prestationen som det primära, t ex hur långt man kan gå på en viss tid, hur svårt väder man kan klara av.
Det verkar också finnas de som har en lista över vad och var man ska vandra. Och det finns de som åker på vandringsresor, men inte vandrar annars. Ingen av dessa tilltalar mig så jag vet inte vilka leder eller toppar man ska vandra och jag är så gripen av själva vandrandet att jag gör det året om.

Inget av det jag nämnt så här långt är något bekymmer för mig. Det går inte att säga att den ena naturupplevelsen är bättre än den andra. Det enda jag funderar lite över ibland är de som åker på vandringsresor, men inte vandrar regelbundet. Jag kan tycka att det är väldigt synd att inte uppleva sin närmiljö och att regelbunden vandring kan ge så mycket i en jäktig tillvaro. Dessutom tycker jag att det skulle vara jobbigt att vandra i flera dagar efter ett långt uppehåll. Samtidigt är vandringsresor bättre än inget vandrande alls och chansen finns att bli biten!

Problemet för mig ligger i andra änden. ”Vandra” börjar bli urholkat i svenskan och betyda lite vad som helst. Promenad, långpromenad, gå en runda, gå en tur osv är uttryck som jag ser alltmer sällan. Det verkar som om allt är att vandra. Det här gör det svårt att marknadsföra vandringar då det kan bli ett stort gap mellan förväntningar och vad som erbjuds.

Jag tycker inte att man vandrar när man går en promenad eller en långpromenad. Vandra är inte bara att gå – det inbegriper så mycket mer som närvaro, naturupplevelser, koppla av med mera. När man hänger ryggsäcken på ryggen och snörar på skorna för att vistas i naturen omkring 4 timmar är man ute på en halvdagsvandring, tycker jag. Någonstans där går gränsen för mig. Det behövs tid för att varva ner och lägga i vandringsväxeln, skifta från jäkt och problem till att uppleva och njuta av det som finns runt om, tömma skallen och bara ta in här och nu. Sedan ska man vistas i det där tillståndet ett tag för att efteråt känna sig utvilad och full av energi.

Jag kan mycket väl gå långpromenader med den som så önskar, men då kommer jag att kalla det för det. De är en väldigt bra inkörsport till vandring och kan jag hjälpa och inspirera fler till att ta steget vidare till vandring så gör jag gärna det.  I mars gick jag en långpromenad med en riktig stadstjej som efteråt sa att hon ville prova längre sträckor.

Som vandringsledare är det omväxlingen mellan olika kunder som är givande och att få berätta om den här ön, lite historia och annat som det finns intresse för. Andra ögon kan öppna mina ögon för saker som jag inte sett även om det är en vandring jag gjort många gånger. De senaste dagarna har jag haft förmånen att ha ett par vana alpvandrare som kunder och då visa den kretensiska våren i det omväxlande landskapet. En annorlunda natur än vad de är vana vid och som de verkade uppskatta och njuta av. Vi pratade också om hur bra det är med organiserad vandring bl a för att inga dagar blir bortkastade, slippa planering, kunna koppla av helt, få se platser man inte hittat själv.

Det där med etiketter på olika saker fascinerar mig dels rent språkligt, dels varför de behövs. Vi kan inte försöka vara närvarande i det härvarande utan det ska kallas mindfulness. Vi kan inte göra flera saker på en gång eller ha många bollar i luften utan det ska kallas multi tasking. Och på tal om det verkar vi ha svårt för att ”bara” göra en sak utan flera saker ska kombineras även när vi är lediga. När man är ledig vill man väl koppla av fast det heter ju relax och det finns t o m relax-avdelningar. Vill vi vila kropp och själ söker vi inte ensamhet utan då åker vi på retreat. Det finns många exempel. Det som jag finner lite lustigt och märkligt språkligt är varför vi så ofta tar till utländska ord. Varför behövs de här etiketterna och blir det vi avser bättre, finare och mer upphöjt om det är utländska ord? Något att fundera över!

Nu har det dykt upp även inom vandring. Angeliqa Mejstedt har i vandringsbloggen.com lanserat uttrycket hikefulness:

Hikefulness är ett ord som inte finns i någon ordbok. Men alla som upplevt naturen på nära håll kan relatera till den känslan som uppstår när solljuset faller precis rätt mellan träden, vinden får löven i trädkronorna att rassla och du drar in doften av våt jord och mossa efter ett sommarregn. Det kan vara den där stunden efter en lång vandringsdag när du sätter dig ned vid vattenbrynet, tänder en brasa och ser lågorna dansa under månskenet. När livet för en stund är helt fulländat. När det inte finns något igår eller något imorgon. Bara här och nu. Hikefulness.

Jag tänder ingen brasa, men sätter mig ofta och bara njuter av det som finns omkring mig så definitionen, som är bra, stämmer in även på en dagsvandrare. Men behövs etiketten? Och varför engelska? Jag är lite tudelad. För en del av mig tänker att om det nu ska vara så svårt att nå ut till människor med vandring och naturupplevelse så kanske det behövs ett uttryck som kan tävla med alla de andra. Jag får väl gå och suga på det ett tag!

Kanske jag tar lite ledigt från funderingar för nu är vi i påskveckan. Kommer mer om den framöver i bloggen. Jag hinner inte med eller känner till alla traditioner så undrar du något om påsken i Grekland så googla, men tänk på att det finns lokala skillnader så lägg till Kreta. Det blir min fjärde påsk här och jag lär mig något för varje gång. I år ska jag inte köpa något påskbröd (dyrt och smaklöst), men försöka komma ihåg att köpa en ljuslykta (till vad får du veta om några dagar).

Ha det gott!


Vandra med mig på Kreta!
Du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor.
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen!
PS. Berätta när du bokar att du läser bloggen så får du 15 % rabatt!

 

Tillbaka igen!

Oj, temat ”Turist på östra Kreta” blev lite fler inlägg (8 st!) och spände över lite längre skrivtid (19 april – 5 maj!) än jag trodde från början. Men det var roligt och har fått bra respons. Nu väntar vi på alla härliga människor som vi ska få hälsa välkomna!

Så vad har jag haft för mig och vad har hänt här? Jag stack emellan i tema-serien med ett blogginlägg om lycka på företagsbloggen, det hittar du här! Ett litet sammandrag eller snabbgenomgång av övriga aktiviteter kommer här:

Vandringar

Några vandringar har det blivit – nya, gamla och nygamla. En ny vandring fick en lite lustig start. Jag travade ner till busstationen för att ta skolbussen 05:45. Den kom inte, men har varit försenad förr. Strax efter 6 kom stationspersonalen (eller vad det kallas) ut och sa:
– Jag har gjort ett misstag. Jag glömde ringa chauffören och säga att det fanns en passagerare här så han körde direkt hemifrån.
– Va? undrade jag.
– Han har kört, bussen har gått, svarade mannen.
Jaha, då satte min effektiva hjärna genast igång med att plocka fram olika vandringar som jag kunde välja på beroende på bussavgångar. Mitt i hjärnaktiviteten hör jag mannen säga:
– Men jag har en lösning!
– Jaha?
– Min fru kommer hit vid halv 8 så då tar jag bilen och kör dig upp till byn, sa mannen.
– Tack så mycket, men det behöver du inte! Jag kan ta en annan buss, sa jag.
– Nej, nej, jag kör dig.
Så höll vi på så ett litet tag, men alltihop slutade med att jag tog en kopp kaffe och när frugan dök upp blev jag skjutsad till min bergsby. SJ:s eller Skånetrafikens ersättningstrafik är bra, men inte i närheten av den här sortens personlig ersättningstrafik!
På vägen upp fick jag mig till livs vad som är en mycket bra olivskörd, att man kan vara allergisk mot olivblommor, att växthusen i området bedömts som några av de renaste i världen och lite annat smått och gott.
Lite sen start på ny, lång vandring men vilken bra start!

Påsk och andra helger

Vi har firat påsk med mycket stämning, tända ljus, god mat och bra väder (väldigt dåligt väder förra året). I år var det lite rörigt för Agios Georgious (Sankt Göran) hade namnsdag före påsk, men det kan man inte fira före påsk så det firades på ”annandagen” (heter inte så på grekiska). Och 1 maj inföll på ”påskdagen” och det går inte att fira två olika saker på en och samma dag så det flyttades till tisdagen den 3 maj. Jaha, det behöver man väl inte hålla reda på om man inte firar det, tänker du, men i detta landet är inte allting öppet alltid (vilket är så skönt!). Så lite koll får man ha!
Och igår var det Mors dag! Nu ska det väl vara lite lugnt på helgfronten ett tag fast i lilla kapellet nedanför min balkong har det varit morgongudstjänst nu två morgnar. Har inte en susning om varför, men gillar starkt klockringningen och skramlet av rökelsekaren när jag äter frukost. Det signalerar lite frid och ro samtidigt som det är en signal att nu börjar dagen.

Trist

Torsdagen före påsk hade vi en stor brand väster om Ierapetra, den största på flera år. Brandkårer från olika orter på Kreta kom för att hjälpa till. Tur i oturen blåste det från bergen mot havet så det blev stopp där. På vägen tog elden med sig olivträd, biodlingar, uthus, växthus (inte tomma!) mm. Stora värden förlorades givetvis. En del hann ut till sina växthus och kunde hålla elden borta. Det gör att det ser ut som om det varit flera mindre bränder istället för en stor. Kommunen har vänt sig till regeringen i Aten för att få någon form av katastrofbidrag el likn, men det blev nej. Man jobbar vidare och tänker nog gå fram med en ny begäran. Vi får se vad som händer, landets kassakista är ju tom så det blir nog svårt.

Besök!

I torsdags kom vänner från Sverige för en veckas semester. En kom med ganska nyopererat knä så några större äventyr blir det inte, men skönt miljöombyte. Jag njuter av att få en dos Sverige och svenska (det gick trögare än vanligt på lektionen i grekiska i morse…). Och i sin resväska hade de med sig härliga skatter som Lindts choklad, lagrad ost och diskborstar!

Väder

Just nu blommar granatäppleträden! Vackert men underbart är kort så det gäller att ha ögonen öppna!

DSC01668

För en vecka sedan slog vädret om, det kom regn och temperaturen sjönk. Väldigt skönt efter att vi den största delen av april haft maj-värme. Våren stressades nästan ihjäl, blommorna snabbade sig på. Synd för våren är så fin, men vi fick i alla fall väldigt fin och vacker vår i halva februari och mars. Nu ska vädret slå om igen, det känns i luften idag. Vi ska få ovanligt varmt, jag hoppas att det är tillfälligt eller fel i prognosen.

Så, nu är vi framme vid dags dato! Igår röstade parlamentet igenom en rad reformer och idag träffas euro-gruppens finansministrar. Det är lite spännande så det återkommer jag till i nästa inlägg!

Ha det gott!

Psst! Det finns en hel hop med nya foton på min flickr-sida!

BOKA NU! Vandra på vackra Kreta!
Mer information på hemsidan inspirewiz.com
om upplägg, förutsättningar, pris, bokning, referenser mm.
Välkommen att vandra och Καλώς ορίσατε till Kreta!

Tema ”Turist på östra Kreta”: 5. Vett och etikett

Tanken med temat är att ge några tips och lite kommentarer kring att besöka östra Kreta. Vad finns att se, vad bör undvikas osv. Heltäckande för området? Det är en omöjlighet, men något att börja med! Jag vet inte i skrivande stund hur många inlägg det blir och vilka dagar de publiceras, men de kommer i obruten följ.

Minst två saker måste vi svenskar lämna hemma när vi reser: att tilltala alla med ”du” och allemansrätten. Nyfikenhet, öppenhet och ett leende brukar fungera bra för mig vart jag än reser. Några små tips och ord kan vara bra för att bryta isen eller för att inte klampa alltför mycket i klaveret. Så idag tänkte jag skriva lite om möte med människor, trafiken och att besöka kyrkor och kloster. Du som varit i Grekland tidigare känner antagligen till det mesta. Du som besöker för första gången får här lite hjälp.

Möten

Här är alla artiga och vänliga, de reagerar starkt på folk som inte hälsar. Fråga gärna efter vad saker heter, det uppskattas. Du kan börja med jássas som hälsning och efcharistå (betoning på å) för ”tack”.
En del hälsar på varandra med kindpussar (mer markeringar i luften…), men var lugn, det förväntas inte av dig. Kan bli aktuellt om du blir nära vän med någon men de tar i så fall initiativet.
I butiker, på busstation osv – greker köar inte, men kan bli väldigt uppretade om någon tränger sig före. Låter det som en motsägelse? Bara vänta på din tur i lugn och ro.
Vanligen får du svar på precis det du frågar om. Jag har lärt mig att ställa breda frågor, t ex undrar jag inte om det går en buss till en by imorgon eftermiddag och får svaret nej. Jag tar bort ”eftermiddag” och får istället alla avgångstider under dagen. Jag har funderat mycket på varför det är så här och kommit fram till att det är antingen en språkfråga eller en informationsfråga. Service i form av hjälpsamhet finns i massor – jag råkade fråga efter en buss till Pirgos och snart var flera på busstationen inblandade för att förklara att det finns tre Pirgos och reda ut vilket Pirgos jag skulle till.

Trafik

Du är nu i bilarnas land. Och vespornas, mopedernas och motorcyklarnas. Om du går eller cyklar på landsväg så var beredd på att trafiken inte lämnar mycket utrymme och inte saktar ner. Se dig noga för innan du korsar en gata eller väg.

(eget foto)

(eget foto)

Hyr inte ett fordon som du inte har tidigare erfarenhet av. Trafiken är lite intensivare och ryckigare än i Sverige, men ute på landsvägar är det ingen större skillnad. Vid stadskörning kan det vara idé att parkera en bit ut och gå in i centrum. Blinkersanvändning är som i Sverige väldigt sällsynt. Sök ögonkontakt – greker löser många situationer i trafiken tillsammans.
På landsvägar – släpp gärna fram bakomvarande. Du kan ta det lugnt som har semester, men de kan ha bråttom. Vid omkörningar förväntas du som mötande hjälpa till genom att sakta ner eller hålla till höger. Parkera inte i kurvor o likn utan stanna förståndigt, gå tillbaka och njut av den vackra utsikten du vill se. Se upp med andra turister (dvs fordon med hyrfirmedekal) och gamla pick-up:er. I de senare kan sitta äldre man med egna körregler som bara ska från A till B så alla vet hur han ska köra – var beredd på plötsliga fartändringar, svängar, stopp mm.
I Grekland kan du se parkeringar på olämpliga platser eller dubbelparkeringar med varningsblinkers påslagna. Det betyder då inte samma sak som i Sverige utan ”jag vet att det här inte är en bra plats att stanna på men jag ska bara in om ett kort ärende och är snart tillbaka”.

Besök i kyrkor och kloster

Varför besöka kyrkor och kloster? Ja, varför inte! Jag går gärna in i kyrkor var jag än befinner mig, jag uppskattar stillheten och lugnet. Byggnaderna har så mycket mer att bjuda på som arkitektur, byggnadskonst, hantverk (bl a sniderier), konst (bl a ikonerna) och historia (många kloster har dramatisk historia som t ex gömma motståndsmän i krigstider). Ofta är också läget intressant, t ex ligger många kloster väldigt vackert i landskapet.
Det är relativt enkelt att hitta kapell, kyrkor och kloster på landsbygden för de har sina egna vägskyltar. I östra Kretas biskopsområde sattes ifjol upp informationstavlor vid de flesta byggnader. De är förnämliga! Där finns information på grekiska och engelska om byggnaden, t ex historia som byggår, byggstil, byggherre samt vilket helgon det är tillägnat, vilka speciella högtider som firas och när.

I Grekland är den största religionen den grekisk-ortodoxa. Kyrkan och religionen har stor betydelse även om kyrkobesökarnas antal sjunker med varje ny generation. Oftast väljer man att döpa sina barn efter något helgon, de flesta högtider firas i stor del i kyrkan. Det är alltså en del av den grekiska vardagen och dess påverkan och inflytande är stort, i alla fall för en sekulariserad svensk. Den grekisk-ortodoxa kyrkan har en egen flagga som från början var flagga för munkrepubliken Athos på fastlandet.

Bild från gotravelaz.com

Bild från gotravelaz.com

Förr var de flesta kyrkor och kapell olåsta, men pga stölder blir det vanligare och vanligare att de är låsta. Ibland sitter dock nyckeln i låset!

Det finns några saker att tänka på vid besök:

  • klädkod: inte visa knän och axlar. Det har lättats upp, framför allt på större turistorter och när det inte är mässa. Det är dock enkelt att ha en sjal eller t-shirt i väskan som kan läggas över axlarna.
  • entré: som icke-ortodox förväntas du inte göra korstecken (och om du vill göra det så gör det ortodoxa och inte det katolska) eller kyssa ikoner. Vill du tända ljus så finns det innanför dörren, bredvid finns myntnedkast (i kapell lägger du mynt på bordet). Det finns inget angivet pris.
  • besöka mässa: mässa tar 2-3 timmar, du kan smyga in och ut när du vill. Givetvis kan du inte gå runt och titta på ikoner osv under mässa. Sätt dig ner, korsa inte armar eller ben, slappna av, låt de mässande rösterna och rökelsen bära iväg dina tankar. Det är skön avkoppling, lyckligtvis händer det lite saker då och då, annars skulle det vara lätt att slumra till.
  • kloster: här finns inga officiella öppettider (undantag de stora som t ex Toplou som jag nämnt tidigare) utan det är upp till varje kloster. Även om ett kloster vanligen har öppet en veckodag kan det vara stängt pga olika skäl som andra sysslor, ett helgons namnsdag, alla är borta på andra ärenden. Klosterordnar är ju olika och därför har varje kloster sina regler. I förra veckan vandrade jag och besökte då ett kloster som inte accepterade långbyxor eller shorts. Hade jag haft hyrbil hade jag haft ombyte med mig, men inte på vandring. Jag frågade försiktigt och blev vänligen uppmärksammad på att det vid ingången hängde kjolar så jag svepte en om mig. För mig är det inte konstigare än att jag ber gäster ta av skorna i mitt hem. Och klostret är ju faktiskt nunnornas eller munkarnas hem.
    En del störs av att kloster ofta har en liten butik, att försäljning inte passar ihop med religion. Varför inte istället se det som att de delar med sig av sitt kunnande? Många bra naturprodukter, fantastiskt fina handarbeten och vävnader, goda viner mm. Vid mitt klosterbeök i förra veckan köpte jag en salva som snart läkt min torra, såriga armbåge.
Epitaf i Ierapetra huvudkyrka Agios Georgios (eget foto 2015)

Epitaf i Ierapetra huvudkyrka Agios Georgios (eget foto 2015)

I måndags började påskveckan och det är gudstjänster och mässor både bittida och sent. Idag/ikväll kläs epitafen (symboliserar Jesu grav) som står i kyrkan hela påsken. Imorgon kväll bärs den runt till beskådande och här i Ierapetra sammanstrålar 7 kyrkor med sina epitafer centralt i sta’n. Stämningsfullt och vackert.

 

 

Nästa blogginlägg kommer att handla om natur och mat. Kommentarer till detta inlägget, tips, frågor? Skriv i kommentarsfältet!

Καλό Πάσχα!

(eget foto)

(eget foto)

 

 

RESTIPS – BOKA NU! Vandra på vårvackra Kreta!
Mer information på hemsidan inspirewiz.com
om upplägg, förutsättningar, pris, bokning, referenser mm.
Välkommen att vandra och Καλώς ορίσατε till Kreta!

 

Söndagsutflykt

Igår blev det utflykt, dock inte till fots så inte fler fotograferade vårtecken. Foton från fredag och lördag finns på min flickr-sida!

Gårdagen började med att jag släntrade iväg till mitt frukostställe. Det var inte lugnt och stilla i gamla sta’n utan många barnröster. Vi är inne i Apokries (som kan stavas på några olika sätt, så klart…). Det är 3 veckor som slutar med söndagen före Clean Monday som inleder den 50 dagar långa fastan som kulminerar med firandet av påsken. Apokries började i år den 21 febr och avslutas 13 mars. Veckorna har olika teman och avslutningen är karnevaler runt om i Grekland, en av de största hålls i Rethymnon här på Kreta.
Vill du veta mer? Klicka här!

I söndags hade barnen sin skattjakt i gamla sta’n. De var indelade i grupper, sprang runt och läste kartor och skulle antagligen svara på frågor eller samla in saker. Gamla sta’n är perfekt med sina gränder och hälften av ungarna såg förvirrade ut. Det var väldig fart, musik, rop och viskningar.

Den som vill gifta sig får förresten snabba på för under fastan hålls inga bröllop (och inga begravningar heller). Med andra ord kan jag luta mig tillbaka och ta det lugnt (förhoppningsvis även med parentesen…).
Jag återkommer till karneval och fastan då och då här i bloggen när det är nå’t på gång.

Vi gav oss iväg västerut från sta’n. Ginsten hade kommit lite längre än på nordsidan, men mimosan var precis tvärtom. Vårligt grant var det i alla fall. En runda upp om en by som ingen av oss varit i: Riza. Fantastiskt läge, annars inte mycket att hänga i julgran.

Vi styrde kosan mot Kato Symi för att få lite delikat middag. Jag kan verkligen rekommendera tavernan som ligger till vänster när du kommer nerifrån kusten (där är ett litet, litet torg framför…eller mer som en vändplats, egentligen…). Den ser inte stor ut mot vägen, men är djup och i tre våningar med en stor uteplats. Och god mat fick vi som vanligt! De serverar en läcker sallad i brödskål. Himla praktiskt, man äter alltihop.

DSC01375

Vid bordet bredvid oss satt två par varav i alla fall det ena var från Aten. Det var omöjligt att inte höra allt de sa för de var definitivt inte lågmälda. Jag fattade ju ingenting, min grekiska räckte inte till. Bra att ha översättare med sig. Det var lite gnäll vid deras beställning och de beställde påfyllning som de sedan inte skulle ha. Ja, du fattar ungefär. När det var dags att betala utspann sig en dialog mellan paren och kyparen. Inget märkligt för mina ögon och öron, men mitt sällskap hade all möda att hålla sig för skratt. Jag fick det översatt så här kommer ett stycke grekisk humor levererat av en kvicktänkt (i dubbel bemärkelse) kypare med neutral min:

-”Det var många ben i köttet. Har du hund?” tyckte sällskapet

-”Ja, det har jag”, sa kyparen.

-”Då kan du ge benen till hunden!”

-”Nej, han är vegetarian.”

Ha en bra kväll!

Påskförberedd

Igår var marken vit av hagel uppe i norr på ön (mellan Agios Nikolaos och Iraklion). Såg på facebook att en dag var det 11 gr i Chania och 13 i Göteborg, en annan dag 9 i Chania-trakten och 12 i Umeå.
Idag gäller det att hålla i hatten! Just nu (kl 15:30) 45 km/tim nordvästlig vind. Och värre ska det bli imorgon. Slipper kanske vattna blommor för de nyplanterade ute på balkongen kanske inte klarar sig. Var och handlade idag och mötte några som jag önskade glad påsk, de svarade god jul!

Så har vi det! Jag är i alla fall förberedd för påskfirande. Huset städat, ägg färgade röda, påskbröd köpt och avsmakat, påskljus inhandlat, bord reserverat ikväll. Tror inte att det blir så mycket fotograferande så här är några bilder från internet:

Good Friday

Dagens namn är så mycket trevligare än det svenska ”långfredag”, men det är ändå en sorgens dag.

Tidigt, tidigt i morse kläddes i varje kyrka den ”ställning” som ska symbolisera Jesu grav och som kallas epitaf. Han tas ner från korset, lindas i tyg och läggs i epitafen som efter högmässa bärs runt utanför kyrkan. I Ierapetra kommer 4 kyrkor med sina epitafer, sammanstrålar på ett litet torg, det sjungs hymner och präster läser. Därefter tågar man tillbaka till sin kyrka där epitafen står under påskdagarna.

Det är fortfarande fasta så efter processionen med epitaferna går nästan alla ut och äter något enkelt och litet, mest för att träffas.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA