Etikettarkiv: blommor

Frihetsdagar!

Första veckan efter utegångsförbud! Fortfarande restriktioner och regler, men vi får röra oss utanför hemorten i vår region/prefektur. Det betyder att jag kan vandra igen efter sex veckors ofrivilligt uppehåll!
(klicka på foto för större format) Läs mer

Våren rullar på som vanligt!

Idag är det helgdag för det är Greklands nationaldag! Inga parader, inget firande, inget folk på sta’n utan tyst och stilla. Den får väl firas desto mer nästa år då det är 200-års jubileum.
Nationaldagen kallas ibland lite slarvigt för Greklands självständighetsdag. Det var den 25 mars 1821 som Grekland utropade sig som självständigt från det Osmanska riket, men det var startskottet för det grekiska frihetskriget. Efter strider och avtal godkändes Greklands Läs mer

Vårdopp på platå och sista vårvandringen

Vårdopp på platå
Jag fick en så stor lust att få ännu lite mer vår. Vi har haft en otrolig vår och det känns sorgligt att den är på väg att lämna oss för nu kommer sommaren. Man skulle kunna kalla det separationsångest! Men var få en sista dos? Katharo-platån givetvis! Jag vandrade där i höstas och presenterade då platån, det kan du läsa om i inlägget Getternas och fårens egen platå i sprakande färger. Jag tänkte att jag skulle återvända nu i vår, men har glömt bort det. Läs mer

Rusig tacksamhet

Många beundrar havets olika blå nyanser och visst är det vackert. Glöm inte att vända på dig och lyfta blicken! Idag har jag varit ute och kontrollerat min nya vårvandring och den har klarat sig bra från ovädret.

Där ute finns en helt fantastiskt underbar natur som bjuder på olika färger, former, växtsätt, storlekar, dofter, ljud.  Att vandra där idag var som att bada i ett grönt hav! Ingen konstnär eller målare kan ta fram så många gröna nyanser. Och de ändras beroende på hur ljuset faller och vindens framfart. Kanin skuttade, ödlor prasslade, vatten forsade, fåglar kvittrade och vackra fjärilar flög omkring. Nytt liv bryter fram i vårskirt grönt eller blodrött. Molnen hade formationslek uppe i skyn. Hundskall i fjärran tillsammans med getters bräkande, en vacker häst betade girigt i en olivlund. Plötsligen slog vädret om, jag kände en regndroppe, men det slutade innan det börjat. Som om vädrets makter ångrade sig och tog tillbaka sin lilla skur (kanske släppte den nå’n annanstans, vem vet).

Varför är växter så olika? Var kommer alla former och färger ifrån? Varför låter inte alla fåglar likadant? Hur kommer det sig att det hänger ihop, att allt är beroende av varandra? Vart ska jag rikta mitt tack? Finns det en Gud eller högre makt? Kan det verkligen bara vara en ”big bang”?

Jag stod en lång stund och tittade på det vackraste landskap jag vet och tänkte på vilken ynnest det är att få bo här, kunna njuta av allt som bjuds. Alldeles gratis bara flödar naturen. Tänk om allt gick att fånga i en stor, varm kram!
Har det någon betydelse varifrån allt kommer, hur det hänger ihop eller vad enskilda växter heter? Handlar det inte bara om att stanna, öppna upp och ta emot?
Nästa vecka har jag några vandringskunder. Jag hoppas att någon av dem väljer vårvandring för jag vill bada igen och igen…

Slutpratat – idag blir det många foton. Här får du ett smakprov på färg och form i min del av världen!
(klicka på foto för större storlek)

Gå ut och njut av naturen i helgen! Ha en skön helg!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad.
Kontakta mig för frågor och bokning. Berätta vid bokning att du läser bloggen så får du 15 % rabatt (gäller inte enstaka vandring)!
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

En stilla 1 maj

Idag firas 1 maj. Många tänker väl direkt på ”Arbetarnas dag” och demonstrationer, men på många platser är det främst en dag då våren firas. Så är det här i min del av världen. Jag har skrivit om 1 maj tidigare så nedan kommer en liten resumé.
För egen del är dagen idag en lugn och stilla dag, givetvis med Lunds Studentsångare lite senare. Jag samlar kraft. Det finns en vandring som länge lockat, men inte blivit av. Den mer förnuftiga delen av mig har sagt att nej, den är för lång och alltför krävande. Men nu har jag insett att jag inte får den ur mitt system förrän jag provat. Imorgon är det dags. Härligt om den fungerar, det kommer att bli en speciell upplevelse av natur och landskap, men inte hela världen om jag måste vända. Lovar att rapportera här i bloggen!

Vårfest här idag, alltså. Våren kom så tidigt i år att den nu sjunger på sista versen och i Sverige var den sen. Så vad passar bättre än ett rejält blomsterfång och det kommer här (klicka på foto för större storlek):

1 maj och Arbetarnas dag (Ergatikí Protomagiá)

Från början någon form av ”vårfest” som finns kvar genom att man plockar blommor, gör krans som hängs över dörren på huset. På en del platser ägnar man sig också åt drakflygning. Idag är bytavernorna smockfulla och många av dem har ordnat musikunderhållning. Det är helgdag så allt är stängt.

Först senare kom det här med ”Arbetarens dag” och demonstrationer, i år kryddad med i alla fall en strejk som jag känner till.

Kuriosa: i Grekland firas aldrig två högtider på samma dag (i motsats till Sverige där de nästan inte firas alls…). 2016 firades 1 maj den 3 maj eftersom det var påskdagen den 1 maj. Så då var allt stängt den 3 maj också!

Jämförelse mellan här och där

Valborg i Skåne betyder att det eldas – i Grekland har man ”eldhoppning” på en del platser.
”Sjunga maj” gjorde vi genom att gå från hus till hus, men det görs nog inte längre – här finns något liknande på vissa orter.
Stor demonstrationsdag i Sverige – inte så stor här och det har kommit senare. Antar att det hänger samman med hur ett land utvecklas. Sverige har gått från jordsbruksland till industriland och fick då en arbetarklass och arbetarrörelse. Här i Grekland är inte den utvecklingen lika dominerande eftersom landet i stor utsträckning är ett jordbruksland. Här är dagen däremot en vanlig strejkdag.

Sedan blir det lite mer blandat mellan svensk midsommar och grekisk 1 maj!
I Sverige gör vi blomsterkransar till midsommar – här görs de idag, hängs över ytterdörren till den 24 juni då de ska tas ner och brännas vid sommarsolståndet.
Sju sorters blomster och inte yttra ett ljud på midsommarnatten i Sverige – på de egeiska öarna gick flickor i gryningen på 1 maj till brunnarna med de blommor de plockat och fyllde kärl med vatten. Kärlen skulle sedan bäras hem under tystnad.

1 maj var en av minoernas två nyår (den andra i oktober). Senare under antiken blev 1 maj en dag för blomsterfestivaler, inte så olikt vårt firande av blomster under midsommar. Dagen är också en av de tre helgdagar här som inte har religiöst innehåll (de andra är nationaldagen i mars och ochi-dagen i oktober).

Till sist – ha en skön 1 maj!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Sväva bland moln och perfekt landning

Igår lät jag bilen stå och tog bussen till startpunkt för vandring. De flesta av mina vandringar är inte rundvandringar så där fungerar inte bilen. Vi har Sahara-damm igen med läbbig värme och då är det skönt att komma upp i bergen. Till helgen säger prognosen regn – jag hoppas så att det stämmer!

Tillbaka till gårdagen! En stilla morgon när jag kl 7 började vandra upp till klostret Faneromenis. Det går uppför hela vägen och är ganska jobbigt när det är varmt, men nu är temperaturen perfekt. Shorts och kortärmat (fast långärmad tröja första timmen). Jag hade läst att det brunnit uppe i närheten av klostret så jag ville se om vandringen måste tas bort från vandringsveckan.

Molnen hade bra fart! Jag uppskattar det mer än en molnfri, klarblå himmel. Det händer hela tiden någonting, som ett skådespel. Ännu bättre blev det på himlen eftersom det var en blandning av vita och mörka moln. Skuggor uppstår och försvinner på bergssluttningarna, toppar göms i moln och kommer fram igen. Det är gott för en vandrare att ibland få sol, ibland skugga. Plötsligen hade jag ett märkligt och vackert ljus omkring mig då ett moln la sig framför solen. Jag vet inte om det var läget eller molnets sammansättning eller solens position på himlen. Strunt samma, magiskt var det!

På vägen upp var det många getter i rörelse. När jag kommit en bit upp ställde sig herden i en kurva och började ropa. Och de kom och samlades kring honom!
Uppe vid klostret såg allt ut som vanligt så det måste ha brunnit bakom eller framför, dvs där det inte syns från lilla vägen. Här mötte mig vinden eftersom jag nu kommit ganska högt upp. Och bin. Lite nyfikna eller arga bin dök upp då och då ett tag. Kanske de vaknat på fel sida? Kanske de är alldeles vårrusiga?
Inte bara bin som var igång utan fjärilar och andra insekter. Då och då svepte en cikada förbi, de är så stora att de ser ut som små fåglar när de flyger.
Jag sänkte blicken och saktade av. Det finns så många vackra små blommor och lustiga plantor nära marken. Uppe på berget syns de tydligare eftersom lite högre växter inte trivs med snålblåsten.

Tankarna fick fara omkring efter tycke och smak. Allt möjligt dyker upp. En del är lösningar och beslut, annat idéer och uppslag. Och en hel del är bara lösryckt. Bland annat kom jag att tänka på hur frustrerad och ledsen jag blir över de som säger ”På Kreta är det…” si och så. Jag är själv slarvig. Vi skulle vara lite noggrannare med att specificera var. För så mycket vet jag om den här stora, vackra ön att det finns lokala skillnader i mat, traditioner, namn på olika saker, klimat osv. Läste en dag på nätet att fåren på Kreta lammar fram till påsk, sedan skulle det vara slut. Det kände jag inte alls igen, så är det inte hos oss på östra Kreta. Jag lovade mig själv skärpning med ”på Kreta”!

Uppe i bergen var luften frisk och fin. När det blir riktigt varmt luktar det mest damm, men nu doftar det lite allt möjligt. Många gröna nyanser igång i och med olika tidpunkter för lövsprickning. När jag kom neråt vandrade jag genom riktiga doftmoln! Jasminen börjar slå ut, vissa apelsinträd blommar, citronträdens knoppar har börjat brista. Intensiva dofter, men doftmolnen blir olika beroende på avstånd. Det märkliga är att de ljuvliga dofterna gör att stegen blir lättare.

8 timmar i vackert landskap och underbar natur! Jag skulle kunna göra det varje dag. Fast  jag skulle kanske behöva ha uppehåll på helgen för tvätt, städning och vila…

Det blev en perfekt landning på kvällen i den godaste taramasalata (fiskromsröra) jag någonsin ätit! Det är så roligt att det kommer fler och fler som tar den grekiska maten vidare och förnyar den. Som huvudrätt fick jag en pasta som gav al dente ett ansikte. Så god och perfekt pasta får man bara i Italien. Och numera även i Ierapetra! Sedan skadar det inte att stället har riktigt gott vitt vin.

En underbart härlig dag! Tänk att naturen aldrig sviker, den bjuder alltid på sig själv. Olika varje gång. Och alldeles gratis.

Ha en skön fortsatt vecka!

PS. Foton uppladdade till min flickr-sida!

PPS. Glöm inte frågestund! Kommer svar i nästa vecka.

 

Vandra på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Just nu erbjudande på vandringsvecka.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Vada i naturrikedom

Igår gav jag mig ut på en av mina mest krävande vandringar. Vanligen går man upp i bergen, vandrar där i mer eller mindre kuperad terräng och sedan ner från bergen. Denna vandringen går upp och ner i stort sett hela tiden, det finns väldigt få och korta ”vilosträckningar”, dvs mer plana avsnitt. Totalt tog det 7 timmar och benen är alltid lite stumma på slutet trots att de är bergsvandringsvana. Varför utsätter sig människan för detta, undrar du kanske. Ja, jag ser det ju inte som att utsätta mig och lönen för mödan på denna vandringen är så stor eftersom den gör våren rättvisa och omvänt.
Och jag kan lugna den som planerar att vandra med mig att denna vandringen ligger på hyllan ”privat” ute på vandringslagret!

Vi börjar från början som är söder om Amiras. Jag har bloggat om detta tidigare, det är ett område där jag alltid känner en väldig respekt och vördnad. Det var här som ett 20-tal byar totalförstördes av tyskarna under andra världskriget i Viannou-massakern. Det finns ett fint minnesmonument vid stora vägen, men det är inte där jag börjar utan i den lilla byn Vachos.

Morgonen var solig och vindstilla. Fåglarna förde ett väldigt oväsen, kanske de försökte rensa struparna efter all Sahara-damm. Jag hörde en getklocka, en såg och två korpar kraxade uppe i skyn. Det var som om tiden gjort halt och jag var ensam i världen.

Ingen vacker syn, men ett fiffigt sätt att se till så att plast inte far omkring. Och alltid ha en påse till hands!

Jag vandrade i tisdags på nordsidan och igår (fredag) alltså på sydsidan. Jag skrev i förra inlägget att jag hoppades att våren skulle lugna ner sig, den är tidig och har bråttom. Den har inte lyssnat på mig, tvärtom! Kan det vara så att locket av Sahara-damm och den instängda värmen därunder skapar en miljö som liknar växthusklimat, tro. Jag kom hela vandringen att förundras över hur många blommor som är igång och hur vackra sluttningarna är. De skiftar i gult, vitt, rosa och grönt. Många vårblommor är gula, det är otroligt så många gula nyanser det finns. Och allt det gula på marken och solen i skyn gör att det liksom blir vår från alla håll. Det går inte att värja sig.

Vårvandring betyder också att sakta ner och vara observant. Visst är det roligt att hitta orkidéer och andra blommor, men jag tjusas av de som finns närmast marken. Små, små blommor i alla möjliga färger och former. Jorden är torr och de skuggas av större växter, men de ger inte upp och de är många!

I olivlundarna beskars träden och kvistarna eldades upp. Någon bil körde om, en stor hjord får och getter drevs nerför en sluttning till bättre bete. Vid lilla klostret, där jag träffade prästen Zakarias när jag vandrade förbi i december 2016, höll två personer på att ordna i och vid pilgrimshuset. Undrar om det kan vara inför påsken?

 

Det blev något av en hundvandring. Först tre hundar som hoppade ner från ett flak, men gamla mor fick tag i en gren och motade iväg dem.
Så passerade jag en olivlund och plötsligen hörde jag små klockor. Två unghundar hoppade upp på mig och hälsade glatt. Jag blev inte riktigt lika glad som de var och sa ”Oxi!” (nej på grekiska) några gånger högt och tydligt. Då vaknade husse som höll på att beskära träd och kallade på ungdomsligisterna. Jag slappande av, men snart hördes klockorna igen! Givetvis var det roligare med en främling som dessutom rörde på sig än en tråkig husse som inte brydde sig. Så de följde mig en bit, men nu höll de sig på marken.
Jag slog mig trött ner på en sten för att dricka lite vatten. Då hörde jag steg bakom mig, vände mig om och där kom en väldigt stor schäfer. Och bakom hördes skall från en unghund som var modig ”på håll”. Den stora schäfern ville bara slicka mig i stort sett överallt plus ryggsäcken plus vattenflaskan….då fick jag nog, packade ihop och fortsatte.
Nästan framme i byn och på vägen stod en pick-up med en av de största hundar jag sett här nere. Min blick letade snabbt – var är ägaren? Han stod och pratade vid en annan bil. Bara att lita på att han hade ett öra hos sin hund. Som hoppade ner och skällde. Då vaknade husse så jag kunde gå förbi.

Och mitt i vandringen, när jag bytte till shorts, kände jag det tydligt och det gick nästan att ta på: vädret slog om. Det kom fler moln, luften blev kyligare och det kom en svag vind. Tänk, så lite vi styr över. Jag var nöjd, jag fick min temperatursänkning.

Om man (som jag förr) är vårtrött, tycker illa om alla ”måsten” och människor som plötsligen är sprudlande och löjligt glada så slå dövörat till och följ istället naturen genom våren. Där blir det inte vår över en natt, där har allt sin tid och det ena avlöser det andra lugnt och fint. Här nere har vi nu 2 fina månader att se fram emot. Det är ett överflöd och enormt prunkande, men utan att vara påträngande. Jag tillåts njuta i lugn och ro. Det är gott. Och våren blir rikare och längre. Och den bryr sig inte om vilket humör du är på, det finns inga ”måsten”.

När jag kom till bilen kändes det som om jag vadat runt i massvis med vår! En skön känsla av rikedom och generositet som krupit innanför skinnet, letat upp själen och sagt ”gläds du lilla människa!”. Naturen sviker aldrig, den snurrar på som vanligt. Om och om igen. Det finns en trygghet i det. Som vi kan vila i.

Ha en skön och fridfull söndag!

PS. Foton uppladdade till min flickr-sida! Titta riktigt noga på biet – ser du den nektar han lagt i sin påse på benet? DS.

 

Vandra på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Just nu erbjudande på vandringsvecka.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Till dig som tvivlar och misströstar

Hur kan man få ont i ändan ungefär som träningsvärk om man inte gjort något utöver det vanliga? Jag inser att det här inte är en stor, intressant eller betydelsefull fråga för mänskligheten, men om jag verkar lite disträ så är det för att tankarna snurrar kring hur och när.

Pratade med Skåne i början av veckan och där var regn och rusk. Fick en hälsning från lite högre upp i Sverige där det kommit mer snö och fler minusgrader. Jag förstår om du tvivlar på att det ska bli vår. Visserligen vet både du och jag att den alltid kommer, men vid denna tiden på året vill man att den ska komma nu. Misströsta inte, den är på gång! Vi är inne i årstidsväxling som tar cirka 2-4 veckor. När våren kört iväg vintern och fått fäste skickar vi den vidare. Tills dess ska du få en blomsterhälsning här i bloggen.

Jag vandrade igår. Längesen jag vandrade vid Neápoli och planen var att ta vägen över berget, men det blåste ganska bra i början av vandringen. Nåja, beslut behövde inte fattas förrän vid avtagsvägen. Det är en stor fördel med att känna till området där man vandrar för man har alternativ.

Fåglarna blir mer och mer kvittriga. Solen sätter fart på både dem och insekterna. I mandelträden är surrandet som musik. Stannade en stund för att dessutom njuta av mandelblommornas goda doft!

Vad är detta, undrar du. En skola, en försvarsanläggning? Jag vet inte om det kan kallas ”sevärdhet”, men inträdet är väldigt, väldigt högt: det är fängelset i vår region.

Kom fram till klostret Kremasta och vilade en stund. Deras bänkar är så skönt vinklade att man kan inget annat. Tog in utsikten och tänkte för säkert hundrade gången att om jag skulle bo i en bergsby så skulle det vara Vrises för den här utsikten är som en andlöst vacker tavla. Och varje årstid och väder bidrar så den är aldrig likadan.

Det känns i vinden och syns på de träd och buskar som ännu är kala att vintern har fortfarande ett grepp. Det är på marken våren smyger fram med hjälp av solen. Här kommer lite blomster (alla är inte vårblommor utan några blommar även på hösten; klicka på foto för större format):

Vindriktningen var sådan att jag kunde ta vägen över berget eftersom det läade. Även om det var drygt uppför så visste jag vad som väntade. En av de mest majestätiska och fantastiskt vackra vyerna jag vet! Så det blev en stund på en sten medan gott kaffe med gifflar slank ner och tankarna flög ut över slätten. En berusande känsla av att ha hela världen vid mina fötter.

Men till slut måste jag ge mig av neråt till den vackra slätten. Funderade över att nu och fram till maj är en av de optimala vandringstiderna här. Solen värmer lagom, vinden svalkar, naturen vaknar och bjuder på nyheter varje gång.

Kom fram till byn Choumeriakos. En typisk kretensisk liten by. Sliten och halvbefolkad, men fortfarande levande vardag. Inte tillrättalagd för turister eller uppköpt och omformad av främlingar. Kan man annat än ta dessa byar till sitt hjärta?
Fast en sak förbryllar mig i denna byn. Jag vill inte vara oförskämd så jag undrar bara lite försynt: Kan denna design bero på färgblindhet?

Jag fortsatte vandra mellan olivlundar vilket gärna blir lite enformigt. Då plötsligen fick jag en riktig överraskning! Som du vet tycker jag om att sitta och titta på när rovfåglarna segelflyger. Det finns en frid och skönhet i det samtidigt som det är så otroligt skickligt. Men det är sällan man ser rovfåglar på nära håll.
Från en olivlund kom en stor rovfågel utflygande, den flög över vägen bara några meter framför mig och in i nästa olivlund. Inte småfåglars snabba vingslag utan lugna, mäktiga. Så stor och väldigt vacker!
Vilken vandring! Det ena fantastiska efter det andra. Så mycket det finns att uppleva, njuta av och uppskatta.

Framme i Neápoli drösade jag ner på en stol på Oasis för ett glas soumada (mandelsaft). Kvinnan som serverade var imponerad eller tyckte jag var tokig som vandrat, det är ibland lite svårt att avgöra. En liten gubbe med käpp passerade, tittade på mig, nickade och gjorde tummen upp! Det händer då och då att äldre visar uppskattning över vandring.

Så styrde vi kosan hemåt, Panda och jag. God middag på kvällen på taverna och jag hade ätit klart när musikerna började spela. Bara att betala och gå hemåt, ramla i säng och sova som ett barn!

Vi ska få regn och blåst några dagar (nu i skrivandes stund öser det ner och åskar!), men hoppas på uppehåll söndag eftermiddag. Då är det dags för karnevalståget att dra genom sta’n! Med tanke på all tid och kraft som lagts ner på karnevalskostymer så skulle det vara väldigt, väldigt trist om det regnade bort. Håll tummarna! Karnevalsrapport i bloggen på måndag!

Ha en skön och fridfull helg!

PS. Fler foton från vandringen på min flickr-sida!

En sista vårvandring. Och lite annat.

Idag var egentligen städdag, men jag ska ju vila min arm. Beslutade i veckan att jag skulle vandra idag. Det är inte heller bra för armen, men ska jag ha ont kan jag i alla fall ha gjort något jag tycker om. Visst låter det klokt?

I helgen ska vi få en riktigt kraftig värmesmäll. Och det är värmeböljeprognos för hela Grekland! Vi ska upp i temperaturer som egentligen hör hemma i juli. Vi hade cirka 22 gr igår (enligt väderstationen), imorgon ska vi vara på 30 gr för att toppa lördag-söndag med upp mot 35 gr. Sedan hoppas vi att det drar förbi så det lugnar ner sig.
Vem som helst kan givetvis räkna ut att det blir en jobbig helg när temperaturen sticker iväg så mycket och så snabbt. Jag vet att det är kallt uppe i norr, men ingen uppskattar väl tvära väderkast. Mentalt och kroppsligen är ingen inställd på juli-värme i maj. Vi får helt enkelt gå i ide över helgen, röra oss långsamt och stanna inomhus eller vara i skuggan.

Det kändes därför extra viktigt att vandra idag för i helgen kommer också naturen få sig en ordentlig smäll. De blommor som vissnat vid kusten blommar uppe i bergen så jag blev så glad! Det kändes som om jag fick en sista fin hälsning från våren innan den drar sig kos. Och jag fick säga tack och ajö.

Men vi börjar från början med att stiga upp tidigt för att hinna med buss 06:30. Sval och skön morgon. Gott om personal på bussen: chauffören, konduktören och kontrollanten.

Började vandra och gjorde stopp för frukost i lilla ravinen/flodfåran. Alla ljud blir så tydliga tidigt på morgonen eftersom det inte är så stor konkurrens. Missade en avtagsstig, men kom rätt i alla fall. Så var det dags att binda ihop denna sträckan med en annan sträcka via en ny sträcka. Och den var brantare än jag trodde, men rik på grönska och vackra vyer och då går benen liksom av sig själva. Sedan strosade jag neråt eftersom jag hade gott om tid till bussen. Satte mig på en bänk där det var vidunderlig utsikt. Brant precis nedanför fötterna, men med litet kapell vid sidan är man trygg. Speciellt när det är Agios Georgios (Sankt Göran).

Det syns att vi haft en kall och nederbördsrik vinter och perfekt vår. Det är så grönt i landskapet. Och bergssluttningarna är röda av Ebenus cretica och gula av något jag inte vet vad det heter (ginsten är slut). Nu börjar oleandern blomma så smått, om cirka en vecka står den i sin grannaste blom! Den fortsätter blomma över sommaren, men inte så rikligt och vackert som i maj.

Jag funderade inte på nå’t speciellt idag mer än varför jag vandrar. Varför gör man det man gör? Att förstå det är att förstå sig själv bättre, tror jag. Jag funderar på det ibland. Jag menar, varför just vandra, varför inte något annat. Det måste passa mig väldigt bra eftersom jag bara fortsätter och fortsätter. Visst, naturen, avkoppling och välmående är stora bitar och det är de som gör att jag försöker få andra att vandra. Men varför passar just vandring just mig så bra? Återkommer när jag kan räta ut frågetecknet!

Väntade på bussen vid stora vägen. Många bussar och hyrbilar passerade – nu är det igång! Och då mitt i alltihop kom en liten gumma med sin fullastade åsna. Sällan man ser åsnor annat än i byarna så det här blev en härlig kontrast!

Jag har lagt ut foto på min flickr-sida! Nästa punkt på dagordningen: middag senare ikväll på en av favorittavernorna. Det är gott att leva!

Stödlåneläget

EU har justerat ner tillväxtprognosen för Grekland medan talesman för grekiska regeringen säger att när senaste utvärderingen blir godkänd kommer tillväxten att öka dramatiskt. Ja, ja, vi får väl se. Grekland har fortfarande euro-zonens högsta arbetslöshet, men den sjönk något i februari. Och de nedskärningar i pensionerna som parterna kommit överens om att göra 2019 kan strida mot den grekiska konstitutionen, alltså vara olagliga. Nu får vi se om detta ska sätta käppar i hjulen nu när de äntligen kommit fram till en överenskommelse.
Det är fortfarande oklart om grekiska parlamentet ska rösta om överenskommelsen den 16 eller 18 eller 20 maj. Det blir generalstrejk runt röstdatum. Fortfarande gäller 22 maj som beslutsdatum för euro-gruppens finansministrar.
Det är spännande och dramatiskt ungefär en vecka framöver!


Vandra med mig på Kreta!
Du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor.
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen!
PS. Berätta när du bokar att du läser bloggen så får du 15 % rabatt på vandringsvecka!

1 maj

Så är det helgdag igen! 1 maj och Arbetarnas dag (Ergatikí Protomagiá) och fira våren eftersom naturen är på sin riktiga höjdpunkt nu när det gäller blommor. I år firas 1 maj på 1 maj medan 1 maj ifjol firades 3 maj eftersom det var påskdagen den 1 maj och man kan bara fira en helgdag i taget. Sund inställning, tycker jag! Lite knökigt dock rent praktiskt eftersom allt är stängt på helgdagar och det tänkte inte alla på den 3 maj…

Och mycket går igen trots att det är en bit mellan norr och syd:
Valborg i Skåne betyder att det eldas – i Grekland har man ”eldhoppning” på en del platser.
”Sjunga maj” gjorde vi genom att gå från hus till hus, men det görs nog inte längre – här finns något liknande på vissa orter.
Stor demonstrationsdag i Sverige – inte så stor här och det har kommit senare. Antar att det hänger samman med hur ett land utvecklas. Sverige har gått från jordsbruksland till industriland och fick då en arbetarklass och arbetarrörelse. Här i Grekland är inte den utvecklingen lika dominerande eftersom landet i stor utsträckning är ett jordbruksland. Här är dagen däremot en vanlig strejkdag!

Sedan blir det lite mer blandat mellan svensk midsommar och grekisk 1 maj!
I Sverige gör vi blomsterkransar till midsommar – här görs de idag, hängs över ytterdörren till den 24 juni då de ska tas ner vid sommarsolståndet.
Sju sorters blomster och inte yttra ett ljud på midsommarnatten i Sverige – på de egeiska öarna gick flickor i gryningen på 1 maj till brunnarna med de blommor de plockat och fyllde kärl med vatten. Kärlen skulle sedan bäras hem under tystnad.

1 maj var en av minoernas två nyår (den andra i oktober). Senare under antiken blev 1 maj en dag för blomsterfestivaler, inte så olikt vårt firande av blomster under midsommar. Dagen är också en av de tre helgdagar här som inte har religiöst innehåll (de andra är nationaldagen i mars och ochi-dagen i oktober).

Dagen är helgdag och jag har varit ute en runda på sta’n som är i stort sett död. Folk har gett sig ut på landet för att grilla och plocka blommor. Lite trist väder idag för det är mulet, varmt och fuktigt och nu under eftermiddagen har det börjat blåsa. Får hoppas att det gått bra med grillandet i alla fall.

Jag tycker ju mycket om helgdagar så jag har njutit av en skön, avslappnad dag med sovmorgon, stadspromenad, lite småpyssel på kontoret och nu en skön filmeftermiddag. Ikväll ska jag njuta av Lunds studentsångare!
Imorgon är det dags för vardagen igen – att den kommer kan man alltid lita på!

Ha en skön kväll!

PS. Det efterlystes foton från min vardag och de dyker upp när det är aktuellt (som katten ovan i dagens lugna stad). Jag har skapat ett album på flickr med foton från Ierapetra. DS.


Vandra med mig på Kreta!
Du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor.
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen!
PS. Berätta när du bokar att du läser bloggen så får du 15 % rabatt!