Etikettarkiv: luftfuktighet

Svenskbesök, lite blandat och något om fotohantering

Moln, vind och något sänkt temperatur idag och imorgon – livet leker! Högsommaren börjar snart tackla av. Vi har bokat höstens lektioner i grekiska och jag har uppdaterat hemsidan med ytterligare ett vandringsalternativ.

Strandinventeringen är klar! Nu återstår ”bara” att sammanställa anteckningar och foton på ett vettigt sätt. Pust. Blir nog bra när det är färdigt!

Söndagen gick nästan i rusets tecken. Det blir lätt så efter tre nästan sömnlösa nätter. Vi har haft flera väderomslag så då blir det oroligt lite varstans. Min granne blev så vimsig att hon körde AC en riktigt sval natt!

Jag vaknade dock till nere på mitt frukostställe när jag fick syn på segelbåten som låg för ankar. Svensk flagga! Och nästa tanke var: undrar vad det är för några människor? Det infann sig en sorts känsla av samhörighet trots att Sverige är lite väl stort för att vi ska känna varandra. Ungefär likadant är det omvända, dvs när någon utomlands säger att jaha, är du från Sverige – känner du Lena i Stockholm?

Turistgrupper marscherade förbi, de bussas från olika orter för att åka ut till ön Chrissi. En del är ringmärkta, några har papperspåsar med hotellnamn utanpå – jag gissar att det är lunch och sänder en tanke till tavernan ute på ön. Sedan blev jag full i skratt! De här grupperna har reseledare med sig vilket jag inte riktigt förstår. Och jag förstår det ännu mindre när två reseledare var tvungna att fråga ortsbefolkning om vägen till färjorna. De stod på strandpromenaden, om de tittade lite åt vänster så såg de färjorna klart och tydligt. Nära. Om jag hade varit i någon av de grupperna hade jag blivit nervös. Vilken början på turen – reseledaren hittar inte!

När jag gick till bilen igår hade vi en luftfuktighet som det nästan går att ta på och andas är ett styvt jobb. Jag passerade en smal gränd i gamla sta’n. En kvinna hade precis spolat och sopat och satt nu på en stol och pustade ut. Hon hade ett speciellt uttryck i ansiktet, en blandning av glädje och trötthet. Glädje över att arbetet var avslutat och att det nu var fint och rent samt trötthet av ansträngningen. Det var ett sådant ögonblick då det far genom min hjärna att detta skulle jag vilja fotografera, men det hade givetvis inte alls blivit bra. Ögonblick kommer och går så snabbt.

En tanke slog rot. Kanske jag skulle ge några tips kring fotohantering. Det är intressant att det numera verkar som om allt måste fotograferas bara för att kameror är så lättillgängliga i mobilerna. När foton togs med film som skulle framkallas fick man välja sina motiv, resten fick man stoppa in i minnet. Och efteråt sorterade man igen för inte ville man sätta in alla foton i album. Nu i semestertider är det många foton som valsar runt i sociala media och har man några stycken facebook-vänner eller följare så kan det bli väldigt, väldigt många foton att titta på. Övermäktigt.

Så några enkla tips eller tankeväckare! (se också blogginlägg ”Foto, slutord och välkommen”)
Jag är ingen proffsfotograf, men ganska bra på att hantera de foton jag tar. Det är många som hamnar i papperskorgen, resten på både hårddisk och dropbox, ett fåtal klarar sig till min flickr-sida!

  • alla (gäller inte bara i Grekland) människor vill inte bli fotograferade och det passar sig inte att fotografera i alla miljöer.
  • ibland varnas det i Sverige för folk som går runt och fotograferar hus och man uppmanas ta registreringsnummer, ringa polisen o likn – tänk om folk utomlands gjorde likadant? En dag såg jag två turister som stod mindre än 1 meter utanför en husaltan och tog foton. Kvinnan som bor i huset drog sig inomhus.
  • om du verkligen vill ha ett motiv så ta många foton så du är säker på att något blir bra. Gallra sedan hårt och behåll det eller de som är bra, som visar det du vill minnas.
  • sortera dina foton, t ex en gång precis efter fototillfället (då åker alla dåliga foton bort) och en gång till efter en tid (då tas alla foton bort som du inte kan förstå varför du tog, de motiv som det finns flera foton av osv). Spara i back up (kan vara annan hårddisk, moln eller vad du föredrar) och ge namn som gör att du kan hitta dem igen.
    Spara inte bara på mobilen! De där apparaterna går sönder, blir stulna….
  • när du delar på nätet – hur många behöver du dela? Vilka foton säger en utomstående någonting (dvs vad vill du ha sagt?) och vilka passar i familjealbumet? Bör du lägga ut foton på barn och ungdomar? Varför dela sneda, suddiga eller flera med samma motiv?
    Använd ”dela”-funktion med urskiljning.

På tal om foton så laddade jag för en stund sedan upp några foton till min flickr-sida! Det har blivit en hel del strandbilder i juli-augusti, jag ser fram emot mer omväxlande motiv när det blir dags att vandra igen.

Ha det gott!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad.
Det går bra att kontakta mig hela året för frågor och bokning.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

En stilla mellandag

Sommarvärmeböljan med hög luftfuktighet har golvat den här lilla människan. Tanten i minimarket (slog mig precis att jag kallar henne ”tant” fast hon antagligen bara är några år äldre än mig…) sa i veckan ”Det är augusti!” och det var mitt i prick. Det gick att stå ut juli-augusti, se’n kom september då temperaturen föll, luften blev upprensad, första regnet, livet återvände och man kunde fungera igen. Så kom det här värme- och fuktighetsrycket. Du kanske tycker att jag är gnällig, men den här fuktiga värmen påverkar hela systemet. Huvud, mage, hjärta, lungor – you name it. Och dålig sömn. Energi, lust och kraft bara rinner ur kroppen. Idag har jag kastat in handduken, läst och sovit om vartannat. Tänkte vandra imorgon, men det får skjutas till nästa vecka. Fr o m lördag får vi blåst, förhoppningsvis kan det rensa upp.

På tal om att vandra hade vi en fin halvdagsvandring i tisdags. Roligt att träffa de vandrarna igen och vi tog den nya vandringen som avslutar vandringsveckan. Första gången med sällskap och det föll väl ut, den fungerar.
Uppe i bergen var inte fuktigheten så kännbar, lite vind satte fart på luften. Den första timmen drev fuktiga slöjor lågt mellan bergen. Vi fick samma tankar om älvor som dansar, det var trollskt och lite magiskt. Även de större lövträden börjar skifta i färg, men det behövs mer regn för att väcka det som ligger i sommarvila. Jag ser fram emot när bergen grönskar igen.
Foto från denna vandringen från november ifjol:

host3

host

Jag ringde efter taxi för att åka tillbaka till sta’n efter vandringen och vi har tydligen en ny taxichaufför i sta’n. Träffade på honom i förra veckan, han kan ingen engelska och hittar inte så det sätter mig på prov. Helt ok om jag varit ensam, men det är inte så kul och bra att hamna fel med kunder. Hursomhelst, jag glömde säga hur många vi var och när han kom satt det en kille i framsätet. Vi fick trycka in oss där bak. Killen var hans son eller sonson (lite oklart) som han tagit med sig som vägvisare! Man skulle kunna kalla honom en levande gps! Jag gillar folk som definierar ett problem och löser det oavsett om lösningen är ”rätt” eller ”smart”. Handlingskraft kan man kalla det. Och vi kom till sta’n.

Jag har inte läst nyheter på ett tag, är lite periodare. Får väl ta mig i kragen för det ska vara dags för utvärdering i höst inför nästa utbetalning av stödlån. Intressant, men samtidigt börjar det märkas en viss trötthet. Jag tror inte att folk orkar med hur mycket elände som helst och det är ofta en upprepning av förra gången med uttalanden fram och tillbaka. Man skulle kunna lägga karbonpapper emellan. Och det finns ju annat som överskuggar som t ex Storbritannien och Brexit, valet nästa år i Tyskland, valet i USA. Du vet väl att flyktingar fortfarande anländer till Grekland i öster? ”Flyktingsituationen” är inte löst eller över bara för att den inte intresserar media.
På det mer lokala planet brinner det på ön, turister fortsätter att drunkna och en dramatisk mordrättegång har börjat. Ny biskop är utsedd i stiftet Ierapetra och Sitia. På foto ser han ut att vara ungefär 90 år gammal och bister, sträng och butter. Det visar sig att han är född 1971 och har inom kyrkan bl a arbetat med någon form av barnaktivitet. Så han har väl samma öde som jag – vi gör oss inte på foto.

Thailands kung har avlidit. Han var den regent som regerat längst och också den rikaste. Bettan kommer på andra plats som den längst regerande drottningen och äldsta monarken. Jag blev lite förvånad över 10 i topplistan, trodde att fler europeiska länder skulle vara representerade och inte så många afrikanska.

Imorgon är en ny dag, då ska jag ta ett rejält ryck inför helgen. Och se’n kommer en ny vecka. Var blir tiden av? Jag tycker att den springer…nej, rusar fram. Det sägs att ”det” går fortare ju äldre man blir. Ska man dömma utifrån tidens nuvarande hastighet är jag så gammal att det är ett under att jag sitter upp. Det är nog bäst att jag lägger mig ner i soffan en stund.

Ha en skön helg och ta hand om dig!

DSC01036Vandra på Kreta!
Vi njuter av vackert landskap, enastående vyer, tystnad och lugn.
Med vandringsledare kan du koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor.

Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen! 

PS. Berätta att du läser bloggen när du bokar så får du 15 % rabatt!

Gott med en stunds vila från värmen

Det blev inget blogginlägg igår för jag försov mig. Värme plus luftfuktighet plus lätt huvudvärk plus luftkonditionering gjorde att jag somnade på siestan! Ingen ordning. Så bloggtiden försvann. Gjorde kanske inget för hjärnan går på lågvarv.

Det var en jobbig dag igår med värmen och värre skulle det bli. Jag kom ur duschen strax efter kl 8 på kvällen. 3 minuter senare undrade jag om jag drömt att jag torkade mig. Då var jag genomblöt, ja nästan blötare än i duschen. Vi hade fått riktigt rälig luftfuktighet. På väg till tavernan kändes det nästan overkligt och det var fullt med folk överallt som rörde sig lite långsammare, såg lite stukade ut. Kyparna gick inte mellan borden, de flöt omkring. Genomsvettiga gick dom på ren vilja, skakade uppgivet på axlarna. Fantastiskt att inte märka nå’n skillnad på service eller mat under så’na förhållanden.

Så fick vi lite lindring vid 11-tiden på kvällen då det kom lite vind. Någon sa att imorgon ska det bli regn fast det stämmer nog inte. Man kan alltid hoppas, tänkte jag. Under efternatten ökade luftfuktigheten igen vilket den gjort de senaste nätterna. Det blir inte mycket sömn kan jag berätta.

Ingen morgonrunda idag, jag la mig på andra sidan och slumrade en stund. Klokt gjort. Upptäckte på väg till frissan att luften var så tjock så det var jobbigt att gå, flåsade efter några meter.

På stranden i em kom dom från norr: molnen. Alldeles svart över bergen, bara att avvakta. Och solen försvann, vinden ökade lite, det kändes som om temperaturen sjönk. Så kom den där jordiga regnlukten och det mullrade en gång. Jag samlade ihop mina saker, gick och köpte glass som jag åt i det stilla regnet. Inte kom det mycket, men vi fick ett avbrott i alla fall.

Siesta med alla balkongdörrar och fönster öppna. Vinden kommer stötvis och är kylig. Så gott för en varm kropp med ett överhettat system. Och luften känns fräsch och lätt. Kanske det bara håller i sig ett litet tag, bäst att se till att komma ut ikväll.

Morgon i paradiset, men ingen paradismorgon

En ny förfärlig dag i paradiset. Det låter som en motsägelse, jag vet. Ierapetra och Kreta är paradiset året om, men årstiden (juli/aug) är förfärlig. Ut på morgonrunda en kvart över 6. Ingen vind, bergen är bara konturer i luftfuktigheten. Detta blir en jobbig dag.

Det värsta är egentligen inte solen och värmen utan luftfuktigheten, tycker jag. Det finns ingen luft att andas, det är som att dra benen efter sig i sumpmark och andningen fungerar inte. Jag menar, jag brukar inte flåsa efter 10 steg. Nätterna blir oroliga, sömnbrist gör ingen glad eller pigg eller energisk. AC:n var på några gånger i natt, skönt. Varför jag inte kör den hela natten? På hotell o likn är det inräknat, bara att köra på. Jag betalar el utöver hyran och jag vet att vi inte nått högsta värmen än. Och jag vet hur råkallt det blir i vinter.

Jag har alltid tyckt synd om de som inte kan styra sin semester utan måste ta den i juli/augusti. Vill de åka nå’nstans söderut landar de i förfärlig värme med en stickande (och ganska farlig, antar jag) sol. Dessutom ska man brottas med en massa andra turister! Jag brukar åka på vårkanten, några gånger på hösten. Jag var här en vecka i månadsskiftet juli/aug 2011 vilket var en värdelös vecka förutom alla vänner jag träffade. Vad upplever man egentligen på så’na semestrar? Ok, jag vet att det finns folk som älskar värme och som klarar av den ganska bra. Men alla andra! Strand – hotell – matställen/fik/barer? Jag kan inte ens föreställa mig hur hemskt det skulle vara att åka till Knossos och gå omkring där i denna värmen.

Vintern 2010/2011 filosoferade jag och en tavernaägare en småkulen kväll över turister, säsonger, arbete osv och plötsligen säger han nå’t väldigt bra och träffande:
”It’s madness! Den tiden på året när det är som varmast och vi borde arbeta minst arbetar vi mest!”
Ligger mycket i det. Jag ska egentligen inte klaga för jag kan välja var jag vill vara (ingenstans för det mesta…) och behöver inte göra nå’t om jag inte vill (men rastlös blir man…). Många av mina vänner jobbar nu många timmar, långa dagar. Sju dagar/vecka. De ska ändå vara glada, trevliga, ge bästa service. Och de åldras flera år under juli/aug. Visst, de kommer tillbaka i nov/dec, pustar ut, tar igen sömn, drar ner på takten. Men vad får det för konsekvenser att jobba så år efter år?

Tränar på siesta och det går ganska bra. Försöker ställa in hur lång den ska vara så jag inte är alltför pigg på kvällen. Eller natten ska jag väl säga för det är sent på kvällen vi lever och hämtar andan. Gå till sängs är knappast aktuellt före midnatt.
Jag borde fortsätta med att starta min firma. En del är igångsatt, men jag borde jobba med huvudverksamheten. Fast hjärnaktiviteten är inte att lita på. Funderade på att ordna upp dokumenten på datorn efter datorstrulet, men är livrädd för att jag ska trassla till det, radera något viktigt. Är väl bara att kasta in handduken och ta ledigt. För som nå’n sa igår:
”Oh, it’s hot! And we have August in front of us!”

Låter jag gnällig? Det beror dels på att värme och påtvingad inaktivitet gör mig gnällig, dels på att det i ung 2 månader faktiskt är jobbigt väder. För alla.

Vid halv 8-tiden svängde jag in mot mitt kvarter. En svartklädd kvinna höll på att sopa trottoaren framför hennes dörr. Hon stannade upp, lutade sig på kvasten, pustade och torkade bort svetten i pannan. En ny förfärlig dag i paradiset.

Det finns it-hopp

Vaknade i morse till ett Ierapetra insvept i dimma eller moln, lite svårt att avgöra. Att det inte gick att se speciellt långt var inte svårt att avgöra. Såg se’n på nätet att vi haft ovanligt hög luftfuktighet.

Spännande dag idag, telefon till HP-support strax efter kl 9. Kommer det att ordna sig eller inte?

För att göra en lång historia kort: 3 samtal senare, kl är 5 på em och datorn tuggar uppdateringar och installationer. Nu vet jag att det finns en fantastisk support att vända sig till och att det finns ytterligare en (drastisk) lösning om detta inte fungerar. Känns skönt att gå från ensam och övergiven till hjälpsamma människor som både hjälper och peppar.

Och rätt som det var ringde elektrikern så nu är ljus monterat över köksvasken! Bra dag, men väldans varm och nu stiger luftfuktigheten igen och med den blir det lite tungt i skallen. Trött, trött av värme och det här oroliga IT-strulet. Fixar nog inte allt på datorn idag, mini-pc:n får duga ikväll också.

En typ av baksmälla

Gissar att det värker i en del skallar idag. Här är det också lite återhämtning på programmet. Inte så att jag satt och drack nubbe och dansade ”små grodorna” på balkongen igår. Då hade jag nog suttit i arresten idag.

Nej, jag försöker komma tillbaka till sunda kroppsvätskor efter 4-5 dagar med förfärlig luftfuktighet och värme. Torsdag kväll var det absolut värsta, fanns ingen chans att krypa i säng efter go’ kväll i Koutsounari (träffade facebook-kontakter från Holland ”på riktigt” – kul!). Det var bara att ramla ner till ett av stamställena, där satt fler och pustade så vi fortsatte tillsammans. Igår svängde vädret, jag packade mig iväg till stranden. Det gick att andas! Fläktade skönt och solen försvann då och då bakom ett moln. Så gott!!

Men ingen rast, ingen ro. Slöar man på stranden en dag så får man ta igen det nästa. Hinner hur mycket som helst om dagarna eller vad sägs om morgonrunda på drygt en timme, frukost, rensa datorn från virus, gå till marknaden (stanna och småprata på vägen), städa, diska, renbädda, luncha, söka och beställa flygbiljetter, uppdatera och korrigera hemsidan. Nu packar jag minsann ihop så jag orkar gå ut och äta middag ikväll! Mat är allvarliga saker.

Ha en skön midsommardagskväll!