Etikettarkiv: höst

På gång igen!

I torsdags hade vår lärare i grekiska det tufft med två sega festprissar – kan man ha värre elever? Då presenterar han en ny verbgrupp! Jag övervägde genast allvarligt att flytta till Frankrike. Vackert land, god mat och ett smärtsamt vackert språk som jag kan lite så det skulle gå att bygga vidare. På något sätt tog vi oss alla tre igenom 60 minuter.

Efter tre dagar med grått väder, enstaka regnskurar och torsdag eftermiddag stormbyar grydde en enastående vacker fredag. Jag gav mig iväg på halvdagsvandring i ett område där jag inte vandrar så ofta. Där är väldigt torrt vilket ger ett speciellt landskap som nästan liknar ett månlandskap, men jag vill ha lite mer natur. Men omväxling förnöjer!
(klicka på foton för större storlek)

Startade vid havet med de torra bergssluttningarna på andra sidan. Solen lekte i vattnet och då går det inte att låta bli att dra på smilbanden. Vandrade genom Tertsa som var lugn och stilla. Ingen vind vilket gjorde det svettigt uppför, men samtidigt rofyllt efter torsdagens vinande.

 

 

 

 

Upp i bergen och efter en stund fick jag se höstfärger i växtligheten. Trodde jag. Kom närmare och upptäckte att det var olivträd som höll på att vissna. Såg sedan flera under vandringen och t o m pinjeträd som börjat ge upp. När de som är så acklimatiserade till detta torra område vissnar så förstår man att det är krisigt torrt i år.

 

Turistsäsongen är inte slut, men den sjunger på sista versen. Vid denna tiden känns det alltid som om Kreta drar en djup suck, sträcker på sig som en katt och skakar sakta bort sommarens hetta. Nu lever hela ön och inte bara stränderna, nu tar naturen ett djupt andetag för att sätta igång igen efter sommarvilan, den vill bara ha lite mer regn. Det är som om ön träder fram igen efter att ha dragit sig undan en tid.

Fåglar pilade runt i luften. Jag passerade ett Johannesbrödsträd. De blommar nu, men blommorna syns nästan inte utan man måste gå riktigt nära. Däremot kan man inte missa flygsurrssonaten! Alla flygfän var samlade och drack begärligt. Det kändes som om de skulle kunna lyfta hela trädet.

En gul, tålig blomma lyste upp längs med vägen och en underbart skir och vacker blå fjäril krumbuktade sig i luften framför mig.

 

 

Så kom jag upp till byn Gdochia, en by som inte vunnit mitt hjärta. Det var som vanligt tyst och dött. Inga röster, inga motorljud, ingenting. Nästan spökligt. Får en känsla av att människorna övergett byn, men lämnat hundar och katter kvar. Jag svängde runt en hörna, men vände snabbt igen. Jag kände inte för att passera två stora hundar på en balkong utan räcke på första våningen! Letade mig ner till gamla byn och där fanns några livstecken. En man slipade en båt och en annan hälsade innan han gick iväg med målardunkar. Jag tog paus vid kyrkan Agioi Deka.

Medan jag pausar kan jag berätta att kyrkan Agioi Deka är värd att besöka. Den har en imponerande ljuskrona som nog inte är större än de man får se i riktigt stora kyrkor, men här blir den enorm. Och jag undrar varje gång hur kyrkan kan hålla den uppe! En annan sak som jag tycker om är ikonostasen. De kan vara vackra, mörka, trista, ljusa, utsirade, enkla, smyckade, nya och gamla. Denna ikonostasen gör mig glad! Den är så färgrik att den fyller hela kyrkan med glädje och skratt. Samtidigt så är kyrkan tillägnad de tio martyrerna från Kreta som avrättades 250 e Kr av romarna. Och tyskarna låste 1943 in byinvånare här innan en del av dem sköts. Känns då ikonostatsen malplacerad, osmaklig? Nej, inte alls. Jag tror att det är så allt måste vara, inte minst livet. Det ska till någon sorts balans mellan det som är mörkt och det som är ljust.

En rolig detalj: i december 2014 fotograferade jag delar av ett gammalt hus, en ruin, bredvid kyrkan. Det är nu renoverat i den gamla kretensiska stenhusstilen. Jag hoppas att de inte plockat bort alla de gamla detaljerna som det vackra valvet och den ovanligt stiliga porten:

Renoverat (oktober 2018).

Så lämnade jag byn för att styra kosan mot kusten igen. Utsikten ut mot havet med Chrissi-ön är oändlig och vacker. Den lilla ön får snart vila efter alla turistbesök. Solen stod nu så högt att havet inte var blått utan ett enda stort solglitter.
Vägen går längs en ”halvravin”, dvs det är brant men jag tror inte att den stämmer in på definitionen av en ravin. Landskapet är fullt av skrevor och veck, toppar som är spetsiga och påminner om sockertoppar. En svag vind fläktade skönt för nu värmde solen. Det är kyligt om nätterna, men dagarna är fortfarande varma och go’a. Mötte en lösspringande hund! Jag vet inte vem som blev mest förbluffad – han eller jag. Unghundar och någon liten hund har jag mött tidigare, men då i närheten av skjul eller hus. Den här kom från ingenstans och verkade vara på väg upp till Gdochia. Lite senare mötte jag två vandrare så nu har jag mött 17 vandrare på 5 år. Det är inte någon större trängsel här nere!

Framme vid bilen kunde jag konstatera att det blev en halvdagsvandring på fyra timmar, foten höll och jag var sugen på mer vandring – precis som det ska vara! Jag slogs av en tanke: Lambros taverna i Tertsa ska snart stänga, jag äter lunch där! Och en god lunch blev det eller vad sägs om grillad färsk bläckfisk med sallad. Och nybakt bröd doppat i olja med mycket salt. Pricken över i!

Imorgon är det Ochi-dagen som ska firas med parad, orkester, flaggor osv. Festligt med mycket folk på sta’n!

Ha en skön söndag!

PS. Fler foton på min flickr-sida!

PPS. Nej, jag har inte hittat tvättklämmorna så i nästa vecka ska det inhandlas nya!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Nyhet: halv vandringsvecka!
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad. Det går bra att kontakta mig hela året för frågor och bokning.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Den som gapar över mycket….

Så har det hänt! Någon gång ska vara den första heter det.  Jag har avbrutit en vandring, men vi tar det från början.

Haft flera vandringar med kunder och det kommer fler nästa vecka så det var dags för an ensamvandring. Planeringen var att skapa en rundvandring med hjälp av en känd sträcka, en sammankopplande sträcka (ny) och en ny sträcka. Det nya blev tillsammans ungefär 2/3 av vandringen. Upp tidigt, köra bil till bergsby.

Det började bra, jag kom iväg vid 6-tiden. Då får man se månen hängande lågt över bergen samtidigt som solen börjat kämpa sig över sina berg. Och Ierapetra vilar lugnt.

Snirklig väg upp och jag kände mig inte så bekväm med att köra den i mörker. Får bli bussen nästa gång!

 

Mötte bussen som hämtat skolbarn i bergsbyn Males, hittade en parkering och började vandra kl 7. Bara några äldre människor uppe och ute i gränderna.

Så började stigningen upp som är ganska lång och brant. Området ligger nära topparna i Dikti-massivet. Magen började kurra så det fick bli frukost under ett pinjeträd med utsikt över berg, by och Libyska havet. Inte illa alls utan en riktig smakförhöjare så yoghurten var godare än nå’nsin.

Fortsatte uppåt, mötte E4, gick in i pinjeskog och där fick jag faktiskt en flash av nordöstra Skåne. Barrskog, sten och skogsväg. Naturen är så fiffig och fantastiskt konstruerad, allt är olika men ändå lika. Magiskt.

 

 

 

Hösten börjar komma högt upp och det är tidigt, men allt annat har varit tidigt detta torra, varma år så varför inte. Fortsatte fram till odlingsplatån där jag skulle avvika på min sammankopplande sträcka. Det gick ganska brant nedåt, men jag mötte en kille på moped så kom han upp skulle väl jag komma ner. Han hade en mycket vacker stav med sig och efter en stund hörde jag honom kalla på getterna. Herdar kallar på två olika sätt – antingen med att ropa eller med att vissla. Visslingen är kort, skarp och kraftig. Eftersom vi var omringade av berg skapades ett eko på hans visslingar. Både kusligt och vackert på en gång.

 

Massor med fågelsång och underbar blå färg på himlen. Det utlovade ovädret verkar långt borta. Eller så vet kanske fåglarna att det inte kommer att nå hit så de har samlats här.

Nere i utkanten av Kalamafka och nu började nya tredjedelen. Det tog inte så lång tid förrän jag kände att benen var tunga och att de inte hade mer kraft. Fortsatte och beundrade utsikt med berg och dramatiska formationer då jag kom nära Havgas-ravinen. Efter en del stopp började jag inse att planen inte fungerade. Studerade kartan och tänkte att jodå, jag kan nog vandra en bit till.

Men det höll inte utan jag var tvungen att fatta beslutet att bryta. Nu är ju inte det så enkelt när man står uppe i bergen eftersom det behövs lite kraft kvar att ta sig ner till hjälp. Jag hittade en liten väg som bar nedåt och travade på med mer vilja än kraft. Det finns de som säger att allt har en mening (vilket jag betvivlar), men det var som om naturen och landskapet sa att vi ska hjälpa dig ner. Jag bjöds på de mest enastående vyer! Kändes som om jag var på världens tak och allt var uppdukat. Thriptibergen, Ierapetra, slätten, dammen, lilla kapellet i Prina – ja, allt kunde ögat fånga in. Fötterna var varma och trötta, men det var som om jag fick ny stuns i steget.

Kom ner till trafikerad väg och ringde taxi som skulle hämta mig och köra mig till min bil i Males. Taxichauffören höll på att svimma (inte bra på bergsväg) när jag berättade var jag vandrat. VA??? sa han och skakade på huv’et. När han hörde att jag vandrat ensam sa han att om något hänt skulle ingen hitta mig förrän efter första regnet då folk letar svamp.
– Och du vet ju att det bara regnar i Ierapetra på vintern, la han till.
– Jaha, då hade jag väl fått ligga kvar, då.
Sedan diskuterade vi traktens terräng, knasiga vandrarolyckor och hans föräldrar. När vi kom till min bil undrade han om jag orkade köra. Jag hade nästan tårar i ögonen av lycka över att se Panda så jag svarade: Inga problem!

Nu sitter jag här med lite mörbultade fötter, trött i både kropp och knopp. Och glad. Första avbrottet på 8 års vandringar varav drygt 5 år här på Kreta. Stolt och tillfreds att jag trots övertro i planeringen har förståndet med mig och inte ska genomföra till varje pris.

Reflektion och utvärdering: jag är i bra kondition, vandringssäsongen har börjat bra så jag är igång. Det var områdets terräng som tillsammans med gassande sol och ingen vind knäckte mig. Den nya tredjedelen ska vandras från A till B – antagligen en alldeles lagom och vacker sträcka!

Ikväll ska jag trycka in en stor smarrig pizza! Vandra lugnt!!

 

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Nyhet: halv vandringsvecka!
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad. Det går bra att kontakta mig hela året för frågor och bokning.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Nio dagar i Skåne

Är på Kastrup, på väg hem. En stunds reflektion: vad hände under de nio dagarna? Vad gör en utlandsboende när den är i ”hemlandet”?

Hälsat på sin mor, syster, systerdotter och vänner.
Varit på tre julmarknader (kan rekommendera Högestad, Hässleholmsgården, Bosjökloster).
Njutit av två julbord (hur kan någon bli ”trött” på julmat?? Det är så få dagar en gång om året) (kan rekommendera Elisefarm och Erikstorps kungsgård).
Shoppat lite ”nödvändigheter”. Blev inte så mycket denna gången. Börjar bli ”avvand” plus att vikt/utrymme/pengar sätter gränser.
Kört mycket bil. Även i halka – inte roligt alls.
Hämtat och lämnat hyrbil på Kastrup vilket numera är värre än grekisk (brist) på organisation.
Sovit i fem olika sängar (inte så ekivokt som det låter!).
Upplevt en solig dag – resten var grått, mörkt och regnigt. Då och då kraftig blåst.
Mått gott i inomhusvärmen samtidigt som läppar, hud och hår protesterar mot den torra inomhusluften.
Lämnat julklappar, köpt julklappar, packat ner julklappar.
Festat på typisk svensk/skånsk mat. Folk frågar numera vad jag vill ha så det är bara att önska på. Och jag har lapat i mig smarriga såser!!
Druckit vin varje dag (det sägs ibland att utlandssvenskar dricker mycket alkohol – för min del blir det mer av den varan när jag är i Skåne än när jag är hemma på Kreta!). Fick mitt favoritvin igår kväll. (Lägg aldrig ner Systembolaget! Det urvalet och den kompetensen får man aldrig i ett snabbköp!!)
Förundrats över svenska och lokala fenomen (hur rikt och tryggt är inte ett land som kan lägga hundratusentals kronor på gympaplaner? Vad är det för fel med en vanlig gröning som har flera användningsområden??).
Lämnat över mors hus till köparen.
Ätit ishavsräkor som slår medelhavsräkor med flera hästlängder.

Någon råbiff blev det inte här på Kastrup – katastrof! Mitt plans avgång och när de börjar servera lunch fungerade inte. Måste tänka på att ta hänsyn till det nästa gång.

Och jag får nog ompröva lite att fara runt när jag besöker Skåne/Sverige. Flygen går ju faktiskt på båda hållen…

Nu ska vi gå till gate! Ha det gott!

Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägg!


Kom och hälsa på!
Vandra med Ia på Kreta så får du träffa mig och mina vänner. 
Koppla av, njut av naturen, landskapet och vackra vyer.
Mer information http://inspirewiz.com
Välkommen!

 

En alldeles ljuvlig dag!

Idag har jag vandrat! Det var ett tag sedan sist pga ostadigt väder och bokskrivande. Nu hade jag så mycket spring i benen att det gick inte att stoppa! Bestämde mig för att ta det lite som det kom idag och göra några utvikningar för att utforska några saker som jag var nyfiken på.
Och vädret var perfekt. Visserligen långa vandringsbyxor hela dagen, men jag kunde ha vandrat halva dagen i shorts. Kortärmad t-shirt så klart efter nio-snåret.

Så idag har jag vandrat i olivlunder, upp på bergstopp, i ravin, vid kusten och genom byar. Jag vandrade på små grusvägar, stigar, ute i terrängen och på flodbädd. Jag vet inte om man kan pricka in så mycket mer!

På väg upp till bergstopp blev jag omkörd av ett antal bilar på en väg där jag aldrig sett någon bil! En bil var till och med vänlig nog att stanna och undra om jag ville ha skjuts. Några var helgklädda och jag lyckades lista ut att de skulle till ett kapell i en dal på andra sidan. Kapellets helgon har inte namnsdag så vad de skulle där har jag ingen aning om. Kanske någon privat ceremoni.

Blev lite förvånad över att hitta blommor! Det verkar som om det inte är fullt så torrt uppe i bergen som nere vid kusterna. Antagligen har regnmolnen släppt lite regn däruppe eller så har de dimma och dagg nu när temperaturskillnaden mellan dag och natt är stor.
Emellanåt kom det rikliga och härliga doser med salviadoft i luften. Det blev nästan lättare att andas varje gång. Kretensarna håller salvia högt, det är nästan en universalväxt som hjälper mot allt och lite till.
(klicka på foton för större format)

Höstkrokus kommer i flera färger!

Många små charmiga killingar. De var så ”nya” att de antagligen inte hunnit knyta an riktigt till sina väna mödrar. En killing pep något alldeles väldigt när den kommit bort från flocken och en annan var nästan hysterisk när den inte hittade ut ur en liten inhägnad (modern hade redan gett sig iväg – jag såg henne). Jag lyckades få killingen att hitta utgången, sedan stod den stilla och tittade på mig ungefär som om ”jaha, och var är nu min mamma?”. Men då sa jag högt och tydligt att något får du sköta själv, jag kan inte ordna allt. Så gick jag.

Tänkte utforska en liten ravin, men det blev ganska snart stopp. Det syns inte på fotot, men på andra sidan om de två stora stenarna stupade det rakt ner. Säkert väldigt fint som vattenfall, men för högt att hoppa och inget att hålla i så asa sig ner var inte aktuellt. Nu är jag ju en säkerhetsmedveten och förståndig vandrare så jag vände och gick tillbaka. Jag är egentligen inte så intresserad av raviner, tycker bättre om varierat landskap och vyer, men omväxling förnöjer.

Brinnande buskar har man hört talas om, men skällande buskar? Det visade sig vara två väldigt unga hundar (kullsyskon) som gömde sig. Inte speciellt effektivt när man sitter och skäller. I alla fall så följde de efter mig och när jag fikade var jag så dum att jag bjöd på kanelgifflar och vatten. Efter det var jag givetvis adopterad. När vi kom in i by fick vi en grekisk familj mellan oss och hundarna drog sig tillbaka. Nu var de i alla fall i byn så om de smög iväg och gömde sig (tips: utan att skälla…) kan de kanske våga sig fram när det mörknar och leta mat.

Syskonkärlek.

Sju timmar senare var jag tillbaka vid den busshållplats där jag hoppade av på morgonen. Och väldigt nöjd med trött kropp och tom skalle. Ikväll blir det attans god middag och imorgon sovmorgon.

Ha en skön och fridfull allhelgonahelg!

PS. Fler foton på min flickr-sida!

Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägget!


Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information   http://inspirewiz.com
Välkommen!

 

 

Rötter och vingar – en förutsättning

Nä, nu får det snart vara slut på det här höstliga sommarvädret! När man väl planerat så skiftar vädret igen. Lusten att göra något dör ut. Igår sa grannen att han funderade på att ta fram julprydnaderna: ”Det är ju som november!”.

Vi har planerat vandring på måndag och jag kastade fram förslaget att vi ger oss upp i skogen där jag varit så mycket i och med vår sommarstuga. Lite senare slog det mig att det är nog 6-7 år sedan jag var där, kanske borde åka upp och rekognoscera lite.
Solen tittade fram i lördags, jag kastade mig ut i lånade bilen och körde iväg. I 3 timmar checkade jag olika stigar, vägar och delningspunkter. Och på några platser var jag vilse, någon väg var helt igenväxt, en stig hade försvunnit, öppna fält var fulla av höga granar och där det varit skog var det tomt. Det händer mycket i naturen! Det ändrade totalt landskapet och i krocken mellan minnesbild och verklighet uppstår total tomhet på hjärnkontoret.
En fin vandring kan vi få på måndag. Om vädret är på vår sida.

Sorterandet och rensandet fortsätter, dock i avtagande takt. I en låda hittade jag ett urklipp där det stod att de viktigaste gåvorna vi kan ge våra barn är rötter och vingar. Jag tror att det är viktigt för alla människor. Det talas mycket om driv, förverkligande, drömmar, framtid osv och att det är viktigt med mål och att forma sin framtid. Lämna din gamla tillvaro, skapa ett nytt liv.
Jag tror att det är lika viktigt att se bakåt, att ha rötter. Det som finns där har format oss, gett oss en grund att stå på. Varför ska vi låtsas som om vi inte har ett bagage, varför inte dra nytta av det och vara stolta över det?  Den du är idag är en summa av det du har med dig och dina drömmar och önskningar framåt. Det är summan, helheten, som visar vem du är, vart du är på väg och varför.
Lika tokigt blir det att inte se framåt, att vara vingklippt. Du kanske inte kan uppfylla alla dina drömmar, men vad är det för fel på drömmar? Hopp? Längtan? Du kan förändra, gå vidare. Ta gärna in idéer, men försök inte göra det någon annan gör. Ni har olika bagage och inget är ”rätt” eller ”fel”, ”bättre” eller ”sämre”.

Ja, så där lite filosofisk blir jag då och då beroende på vad som dyker upp i lådor och hyllor. Det blir väldigt tydligt att livet handlar ganska lite om saker och självuppfyllelse. Livet är en fascinerande palett av möten och avsked, glädjestunder och sorg, stabilitet och uppbrott. Och så vidare. Och vidare.
Jag sparar undan gamla handlingar, foto, brev o likn. Och tänker för mig själv att om 1-2 generationer – vad finns då kvar som kan ge rötter…

Igår var jag på bio och såg ”Tulpanfeber”. Fantastiska miljöer och foto! Ett bra exempel på när egoism slår över så till den grad att man sviker sig själv och det man tror på. Bara att ta konsekvenserna för det är enda sättet att finna någon ro, frid och lycka.

Nä, nu ska jag leta fram tjock tröja och regnjacka, långbyxor och strumpor för att ge mig ut i svenska sommaren! Hur jag håller humöret uppe? Jag slipper svettas och lyssna på AC i den kretensiska högsommaren – och det känns ljuvligt!

Ha det gott!

PS. Huset är nu ute till försäljning, bl a på hemnet! Intresserad? Sprid gärna!

PPS. Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägget!

 

Vandra med mig på Kreta!
Du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor. 
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen!

 

Olika dåliga sommarväder

En vecka i Skåne och det finns en sak som överskuggar överraska modern, 89-årskalas, ett glädjande (!) tandläkarbesök, tågförsening och annat: vädret. Ibland sägs det att vi svenskar pratar väldigt mycket väder och är nästan besatta av väder. Det stämmer inte, tycker jag. Min erfarenhet är att folk från andra länder som jag mött i länder jag besökt eller som bor i Sverige också är upptagna av vädret. Och det gäller i allra högsta grad grekerna. Jag kan höra hur det i Ierapetra nu pratas väder och olika väderprognoser och vad gamla människor säger. Det sistnämnda fasar alla för att det ska slå in och visa sig vara sant: efter kall vinter kommer lång, het sommar…

Jag kör i stereo, dvs jag har koll på vädret på två platser. Det blir lite ”pest eller kolera”, men jag vet hur mitt val ser ut. Och det är enkelt. Så här såg prognoserna ut igår kväll:

Jag är helt klart på rätt plats! Hettan i Ierapetra kan mildras något, men högsommaren är på väg. Det blir inte lindring förrän i början av september.
Det höstlika vädret på Österlen kan visserligen ligga kvar hela sommren. Det vore inte första gången. Men! Det kan också bli skönt svenskt sommarväder med sol och rimliga temperaturer.

Hörde av vän i Ierapetra det som gäller är att vara inomhus med AC på högtryck eller sitta i havet. I tankarna finns så klart de som måste jobba i hettan där nere. Det borde vara förbjudet att jobba när temperaturen blir för hög. Fick information om att en del, t ex några byggjobbare, jobbar morgon och förmiddag, sedan lägger de av. Det är inte möjligt för de flesta att styra sina arbetstider så. Tavernaägare, hotell osv inom turistnäringen kan inte stänga under sin mest intensiva period.

Jag känner också med de som rest ner i hopp om värme och sol, men som möts av hettan. Läste ett inlägg på facebook där en turist skrev att vid middagstid gav de upp, det gick inte att vara på stranden utan de fick söka sig inomhus.
Det är synd att så många bara kan åka på sommaren eftersom Kreta då är minst till sin fördel, vädret ofta omänskligt eller i alla fall inte njutbart, orken att ge sig ut och uppleva mer än stranden är minimal. Egentligen får man väldigt lite valuta för sina pengar – sol och hav.

Och här uppe behöver vi väder så vi kan vara ute eftersom vi lever så mycket inomhus. Det mörka, molniga vädret är en riktig humörsänkare och inbjuder till att bli lite passiv. Det är mysigt och bra att läsa, titta på en film (se tips i förra inlägget!), men varar det för länge börjar rastlösheten komma. Och missnöjdheten. Och en del annat som inte direkt gör oss trevliga.

För min del känner jag mig lite låst. Hade tänkt vandra idag, men regnskurar är inget bra vandringsväder. Nu sätter jag mitt hopp till tisdag. Jag är i alla fall på en plats där det finns chans till vandring under sommaren i motsats till hemma på Kreta.

Här uppe i norr får vi hålla oss till det enda vi med säkerhet vet, dvs att efter regn kommer solsken. Frågan är bara när…. Ha en skön helg!

PS. Följa boggen? Gå ner i sidfoten!


Vandra med mig på Kreta – e
rbjudande på hemsidan http://inspirewiz.com!!
Välkommen!

OJ!

Du får ha lite överseende med mig några dagar för jag kommer att vara upptagen! För tillfället är jag alldeles förvirrad och konfys! Igår kväll när jag kom hem stod det en kasse utanför min dörr med bl a Zoegas kaffe. Jag messade systerdottern som skrev att vänner till hennes moder var här nere. Och fick fråga om jag kunde hjälpa dom med en speciell sak idag på förmiddagen på deras hotell, fick namn och andra uppgifter. Jag skämtade om att jag trodde att det var systern och systerdottern som var här och fick fullt adekvata svar tillbaka. Inget konstigt, lite beviken blev jag kanske.

Idag infann jag mig på hotellet på utsatt tid och nerför trappan kommer min syster och systerdotter! Jag hade inte en aning om att de skulle komma och nu är de här! Är det på riktigt? Finns de kvar imorgon?
Men å, så roligt!!! En underbar överraskning!!!

Lite sammanfattning över de senaste dagarna

Efter den alltför varma helgen med juli-värme sjönk temperaturen och det började blåsa. Det var många, inte minst bland lokalbefolkningen, som drog en lättnadens suck. Sedan kom några senhöstdagar med regn och låg temperatur. I onsdags kväll öste det ner ordentligt i samband med åska. Här åskar det sisådär 3 timmar. Vi kunde knappt prata på den tavernan där jag satt för regnet slog ner. Som om någon tömde en hel spann på en gång. Servitören band plastkassar runt fötterna så han kunde vada någorlunda torrskodd över gatan mellan uteserveringen och köket. Så vi har verkligen haft en varierad vecka på väderfronten!

Igår var vi två stycken som gav oss ut på en utflykt, bl a till Agios Nikolaos. Jag har svårt för utpräglade turistorter, känner mig inte bekväm. Roligt att se de som bestämt sig för att nu var de minsann på semester så shorts och linne i regnet! Vi åt lunch på L’indien, kan verkligen rekommenderas för den som vill göra paus i den grekiska maten, få andra smaker och kryddor samt njuta av vällagad mat.
När vi körde över bergen var landskapet så vackert med låga moln och regnslöjor. Bitvis liknade landskapet en helt annan plats på jorden med berg och fuktig djungel. Vyer blir också vackra och inte minst dramatiska när man bara kan skönja en by lite längre ner bland molnen. Och jag tänkte på hur synd det är om de som bara såg ”dåligt väder”.

Som du kanske vet röstade parlamentet igår igenom den senaste överenskommelsen inför delutbetalning av 3:e stödlånet. Regeringens 153 mandat höll ihop och fick därigenom majoritet. Det har varit lite underliga turer, utspel, stora ord o likn och det senaste som kan vara värt att notera är att Tsipras ”lovat” att innehållet i överenskommelsen inte kommer att genomföras om Grekland inte får skuldlättnader. Så det är dags för en ny rysare på måndag då finansministrarana i euro-gruppen ska besluta om överenskommelsen och skuldlättnadsfrågan ska upp till diskussion.
Demonstrationer utanför parlamentet i onsdags och i torsdags. Natten till torsdag utbröt oroligheter så polisen fick ta till tårgas. Vilka som bråkade? Det var de där modiga och rakryggade maskerade typerna. Igen. Som vanligt.

Minns att jag skrev om Erdogan och Tsipras i förra inlägget och att de nog talade förbi varandra? Jag hade nog rätt för någon dag efter kränkte två turkiska missilbåtar grekisk vatten. Det här tjäbblet tillhör en av de ”konflikter” som jag bara är så trött på att jag nästan inte orkar bry mig. Eftersom jag nu bor där jag bor så får jag hålla ett halvt öra öppet.

Två andra nyheter denna veckan: Grekland kom på andra plats efter Spanien i antal stränder som fått den blå flaggan. I år är det 56 fler stränder än ifjol, totalt 486. Och gissa var de flesta finns? Halkidiki i norra Grekland, Lassithi-regionen på Kreta (den regionen jag bor i!!!) och Kykladerna (ö-grupp i Egeiska havet).
Och den andra nyheten kom från WHO om övervikt och fetma i Europa. Problemet är störst i södra Europa och Medelhavsländerna. Grekland inte bara leder ligan i flest vuxna som är överviktiga eller feta utan har också de fetaste tonåringarna i Europa. På vissa listor är det inte eftersträvansvärt att ligga i topp…
Och jag blev inte förvånad. Medan norra Europa nästan verkar maniska med att träna och dieta tycks den andra delen göra lite tvärtom om man säger så. Kanske är bra att bo nå’nstans i mitten!?

Nu ska jag landa en stund i soffan för att njuta av nyputsade fönster och avtorkade fönsterkarmar. Så kan det bli när storasyster sveper in. Hon skulle kunna tjäna storkovan på att jobba som fönsterputsare för snyggt blir det och fort går det (systerdottern var bra på fönsterkarmar – äras den som äras bör). Sahara-dammet är borta och det är fri sikt igen mot bergen. Härligt!

Ha en skön helg!

 


Vandra med mig på Kreta!
Du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor.
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen!
PS. Berätta när du bokar att du läser bloggen så får du 15 % rabatt på vandringsvecka!

Sverigerapport 3

Är på Sverigebesök så bloggandet är lite ryckigt. Hoppas du hänger med i alla fall!

Jag har fortsatt min turné i Skåne med att äta, njuta och träffa en massa härliga vänner och bekanta! Lund, Skanör, Gislövs läge, Malmö. Är så glad för att jag har hyrbil denna gången! Slipper stå och frysa, bestämmer själv mina tider, får mer tid till trevliga saker. Torsdag och fredag var vikt till vandring, men vädret i torsdags var alltför dåligt så det blev en go’ slappedag.

Igår styrde jag kosan mot Helsingborg. Solen försökte bryta igenom, det var som om den ville säga att ok, vi ska ge dig en fin dag! Det gick inte fort på E6, en stund stod det faktisk stilla och jag såg för mitt inre öga hur lite vandringstid försvann. Och på Knutpunkten i Helsingborg blev det lite väntan på bussen till Höganäs. Under väntan bearbetade jag chocken över att ha blivit rånad av en automat – det är dyrt att parkera på Knutpunkten. Bussen kom, den hackade konstigt hela vägen till Höganäs så jag började undra om makterna var emot mig. Kanske lika bra att åka tillbaka…

Dagens vandring var alltså den del av Skåneleden (och till vissa delar Kullaleden) som går från Höganäs till Helsingborg. Jag som numera vandrar i berg ville se havet och ha det relativt platt. En kall nordvästlig medvind och den lågtstående solen blev motsols. Havet såg nästan ut som tjära, det gick vita gäss och Danmark var en mörk skugga. En lite småkulen dag vid havet, men så vackert!

dsc02415

Mörk och lite råkall start, men dramatiskt vackert! Sedan försvann molen och solen strålade.

Jag mötte en del människor, de flesta pensionärer och hundägare. När jag passerade en man så blev han lite skrämd, gick väl i egna tankar. Roligt att folk är ute och jag som bara ser motorburna herdar tyckte folket var ett trevligt inslag. Denna sträckan går förbi tre byar och om man tycker det är störigt är det bara att vända på huvudet och titta ut över sundet. Jag tycker att det är skönast att vandra helt ute i naturen, men lite variation skadar inte. Mina tankar flög iväg till Kreta där jag ibland också passerar byar. Mycket är lika, mycket är olika.

dsc02424

Fåglarna guppade på de tjärliknande vågorna och det lät som om de skrattade…hade kanske en riktig heldag…

Plötsligen kände jag en doft som jag inte känt på ett par år: tånglukt! O, så gott! Dofter är viktiga, en riktig minnestrigger precis som foton och smaker och ljud. Detta var igenkännandets glädje, en fläkt från sommar, Skåne, baddagar, höstvandringar vid havet…..

Och som vanligt på vandring flög mina tankar hit och dit. Ibland flög de inte alls. Det är också skönt!

 

 

 

 

 

Pauserna blir korta vid denna årstiden, men de får inte tas bort. Viktigt att få i sig lite energi och vätska. Letade upp så vindskyddat som möjligt och med rätt kläder så fungerade det.

Så närmade jag mig Helsingborg och kom in på Landborgspromenaden. Jag vet inte riktigt vad Lamborgsbranten består av, dvs om det är en utskjutande del av en ås, men den ger landskapet en dramatisk touch. Nu när allt är avlövat syns landskapet så mycket tydligare. Vintergröna Kreta saknade jag, det är synd att vi inte har mer vintergröna växter här uppe. Det skulle ge landskapet lite liv istället för att allt ser så trist och dött ut.

dsc02431

Lustiga ”fjäderbollar” på buskar längs med Lamborgspromenaden.

Jag blev lite förvånad över att det var så mycket aktivitet runt omkring mig i Helsingborg! Dagisgrupper, skolklasser, några byggjobbare. Så kom jag på att det var ju inte söndag utan fredag. Det är väl det där felet vi alla gör när vi är på semester (och det är ju det jag är!). Vi rör ihop dagarna helt enkelt.

Så mycket mer än halvdagsvandring kan det inte bli vid denna tiden på året i och med de korta dagarna (och så längtade jag till Kreta igen…de långa, ljusa vinterdagarna…). Denna sträckan tar lite längre tid vid andra tidpunkter på året, men tempot är lite högre i kylan och pauserna korta.

En härlig dag vid vårt vackra Öresund! Sugen? Ta dig till Knutpunkten, bussen mot Höganäs, hoppa av i Domsten eller Viken eller Lerberget eller Höganäs – allt beror på hur långt du vill gå. En promenad, långpromenad eller vandring.

Nu laddar jag inför julbordet ikväll! Ha en skön helg!

PS. Landborgen är en del av Helsingborgsryggen som är en landhöjning som bildades när inlandsisen smälte. Mer info för den intresserade finns här!

ny-stl


Jul- och nyårserbjudande!

Boka före den 15 januari och få 25 % rabatt per person på vandringsvecka före 15 juni 2017.
Mer info på hemsidan inspirewiz.com
Välkommen!

 

 

Sverigerapport 1

Är på Sverigebesök så bloggandet är lite ryckigt. Hoppas du hänger med i alla fall!

Det blev en lång resdag i måndags. Jag blev hämtad kl 4 på morgonen i Ierapetra och vid 14:30 var jag framme i Baskemölla på Österlen (lokala tider!). Allt gick bra, men här är några korta tankar:
– Minns du när det nästan inte tog någon tid alls att boarda ett plan? Nu tar det evigheter innan allt handbagage är stuvat. Och de flesta väskorna är större än tillåtet mått och inte vägda. Det känns inte alls bra. Konstigt att inte flygbolagen sätter ner foten. Är vi verkligen så stressade att vi inte kan vänta några minuter vid bagagebandet? Säkerhet och hänsyn kommer först, tycker jag.
– Har du hämtat hyrbil på Kastrup? Det har inte jag så detta var första gången. Lite nervös var jag för att hitta rätt på- och avfart, jag kör ju dessutom inte bil så ofta nuförtiden. Jag fick nycklar och info, men tror du att jag hittade p-huset där bilen skulle stå? Nä, jag snurrade runt ett slag, gav upp och gick tillbaka till uthyraren. Jodå, deras vägbeskrivning stämde inte riktigt, därav att det blev lite oklart. Hittade bilen till slut, en så’n där nyare bil som tutar och piper väldigt irriterande och instrumentpanelen liknar mer än julgran än en instrumentpanel i en bil. Fast det passar ju bra denna tiden på året. Det var i alla fall väldigt enkelt att hitta rätt.
– När jag körde över bron mötte solen mig och jag såg Skånes kontur. Det var ett annat välkomnande än ifjol! Men det kändes inte som ”välkommen hem” utan som ”hjärtligt välkommen”. ”Hemma” är ju nu någon annanstans…

Utsikt mot Stenshuvud från hamnen i Baskemölla

dsc02383

Gammal fiskebod i Baskemölla

Solen tyckte att den gjort sitt i måndags så igår och idag har det varit grått, grått, grått. Och dagarna är så korta. Jag är inte klimatflykting, dvs det var inte anledningen till min flytt. Jag upptäckte redan på 90-talet när vi bodde i Genève att jag mådde bättre av ljus jämnare fördelat under året. På Kreta har det härliga ljuset året om verkligen blivit en ”flyttbonus”. Och längre dagar på vinterhalvåret.
Lyckligtvis har det kalla vädret som inledde november dragit vidare och vinden har tagit ledigt – riktigt behaglig temperatur så här långt!

Det finns en del saker som man reagerar lite lustigt på när man varit utomlands ett tag, i mitt fall är det 1 år sedan jag var i Sverige. Så mysigt (!) det är att gå runt i en livsmedelsbutik och veta vad varje sak är och det man inte vet tar det bara 5 sek att ta reda på vad det är. Och jag var på Systembolaget idag. Vilket utbud! Hittade favoritvinet, men behövde ändå lite hjälp av personalen och de var lika kunniga som vanligt.
Och jag har börjat äta den ena godsaken efter den andra. Började i måndagskväll med creme fraiche…se’n har det blivit Lindts choklad, svenska köttbullar, torsk, lussekatt… Inte tillsammans, alltså.

Imorgon reser jag vidare på Österlen, närmare bestämt till Kivik. Och i helgen drabbar jag Ystad!
Ha det gott!

Den här texten har legat här så länge så jag är övertygad om att du inte längre läser den eller kanske inte ens ser den! Du ska alltså komma och vandra på Kreta med mig! Och glöm inte att tipsa ALLA du känner!! Vandringssäsongen pågår fram till mitten av juni.
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen! 

PS.  Berätta att du läser bloggen när du bokar så får du 15 % rabatt! 

Perfekt vandringsdag och för övrigt

På väg till bussen upptäckte jag att den sorgliga tiden är över. Varje höst i september – oktober tänker jag att vad är det för fel, alla tamarisker håller ju på att dö! De ser ut att vissna allihop. Så kommer jag på att det är ju nu de blommar och ”fröar”. De har mörkbeiga oansenliga fröer som sitter samlade längst ut på grenarna. Alla som varit i Grekland vet vad tamarisk är så för alla er andra är Bildresultat för tamarix treehär en bild. De växer vid kuster och ibland på stranden pga att de är bra på att klara av salt luft. Man kan tro att de är barrträd, men de är faktiskt lövträd.

Jag var alltså på väg till bussen för det var vandring! Nu startar jag inte så tidigt på morgonen eftersom vädret är svalare och soluppgången väldans tidig. En bussavgång 8:30 passade bra.

Det såg ut att kunna bli en fin dag med bra väder och det blev det. Sol från nästan klarblå himmel, lagom varmt med en lite kylig, smekande vind. Perfekt! Shorts och kortärmad t-shirt – det är annat än att vandra i Sverige vid denna tiden på året.

På vandringen högsta punkt tog jag fikapaus. Gott, starkt kaffe och svenska kanelgifflar med utsikt över Dikti-bergen, Mirabello-bukten och Thripti-bergen – ren njutning!

dsc02308Ner mellan bergen i ”gryta” med apelsinträd, olivträd och en massa vilda träd och buskar. Visst, småbuskar och mindre växter är fortfarande vissna och ledsna, men de som påstår att östra Kreta är ”kargt och ökenlikt” skulle jag gärna vilja veta var de varit.

Som vanligt flög tankar hit och dit. Ren och skär avkoppling. Funderade över en diskussion jag och min vandringskompis i Sverige hade för ett tag sedan. Vi funderade över varför vandring så ofta kombineras med annat som yoga, mindfulness och en massa andra aktiviteter. Mycket finns redan inbakat i vandringen och naturen – räcker inte det?! Gå ut, öppna upp dina sinnen, ta in, koppla av och njut. Krångligare än så är det inte och behöver inte heller vara.

Nästa fikapaus blev med utsikt över Ierapetra. Jag var inte ensam länge utan en flock fåglar kom. Jag tycker om att titta på de stora rovfåglarna när de segelflyger. Det är imponerande, tjusigt och vackert. De är oftast ensamma så den flock som kom var korpar. De skrattar så härligt, leker dsc02311och retas (eller kanske båda samtidigt). Snabba, skickliga flygare som älskar att dyka snabbt som tusan. Genast dyker en annan för att visa att den kan dyka snabbare eller djupare, vad vet jag. Har du sett en korp göra en roll? Det fick jag se idag. Ett 20-tal korpar bjöd på en riktig föreställning! Jag blir väldigt glad av korpar (även om de kanske skrattar åt mig), skrattet bubblar på insidan. Och ibland blir det gapskratt rakt ut.

Så kom jag in i by där jag tänkte köpa vatten på kafenion. Gubbarna tyckte att jag skulle sätta mig ner, de var väl uttråkade och ville kanske ha lite kvinnlig fägring. Jag tackade, men nej tack och fortsatte mot Ierapetra. Fågelkvitter nådde mig utanför byn och det slog mig att jag hört det tidigare under dagen också. Det är inte illa i november månad!

Strax utanför Ierapetra gick jag minsann fel! Ju fler växthus och småvägar det finns ju mer förvirrad kan jag bli. Och tar jag fel väg en gång så är jag förlorad för det finns liksom inget att orientera sig efter. Men näsan pekade på rätt håll så utan några omvägar kom jag fram. 6,5 timme ute i perfekt vandringsväder och vackert landskap – vad kan man mer begära av en bra dag?

För övrigt

Vintern passade på att sticka in en fot i måndags när vi hade oväder. Det blev genast kallare, speciellt inomhus. Så viss omorganisation i garderoben, el-filten i sängen och yllestrumpor inomhus. I onsdags hade jag långbyxor för första gången när jag skulle gå ut och äta. Och jag letade fram min fleece. Det är liksom två årstider nu – en dagtid och en övrig tid.

När jag kom ner till strandgatan höll jag på att svimma! Utanför piren låg en stor julgran med massor av ljus. Det var givetvis ingen julgran utan ett kryssningsfartyg. Inte ett av de allra största, men Ierapetra kändes plötsligen väldigt litet. Det visade sig att de sent på eftermiddagen tagit iland en person som blivit sjuk. Först blev det transport till vårt sjukhus och sedan vidare till Agios Nikolaos. När jag gick hem från tavernan var fartyget borta, det kändes nästan lite tomt.

Någon taverna har stängt för säsongen, några har stängt ett par veckor för storstädning, reparationer osv. Så det är lite mörka hål här och var. Inte många människor ute. Samtidigt är det inte dött och igenbommat som en del turistorter kan bli. Ierapetra är en fullt fungerande stad året runt. Det är en skön, avslappnad stämning som jag uppskattar väldigt mycket.

Foto är uppladdade till min flickr-sida. Nu lägger sig helgfriden över spiti mou (det betyder mitt hem…) och Ierapetra! Ha en skön helg!

dsc02342Vandra på Kreta!
Vi njuter av vackert landskap, enastående vyer, tystnad och lugn.
Med vandringsledare kan du koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor.

Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen! 

PS. Berätta att du läser bloggen när du bokar så får du 15 % rabatt!