Etikettarkiv: åska

Prognos blir verklighet? Och ett boktips!

I väderprognosen finns det gott om regnmoln och vi kan bara hålla tummarna. Igår eftermiddag var jag på stranden. Det började åska och sedan kom en kort, stilla regnskur. De flesta turister flydde fältet medan vi andra stannade kvar och njöt! Efter en kort paus kom ytterligare en kort, stilla skur. Inga mängder som hjälper naturen eller vattentillgången, men vi människor fick en stunds svalka. Luften efteråt var sval och fräsch. En gudagåva! Så kom solen fram igen, turisterna återvände och temperaturen steg igen.
Jag börjar verkligen se fram emot min resa norröver om en vecka! Se till så att alla högtryck är borta då – i alla fall över Skåne i en vecka, tack!

I tisdags gav jag mig ut på en långpromenad för att se om vandringssäsongen är slut. Drygt en mil i förhållandevis plan terräng tog, i långsam takt med två rejäla pauser, cirka 3 timmar. Jag startade tidigt, men kunde konstatera att vandring inte är aktuellt. Om vi får vind och sänkt temperatur någon dag i nästa vecka kan det kanske bli ett sista ryck, men annars är det dags för uppehåll till början av september.

Vattnet slås ifrån då och då i delar av sta’n. Det lär inte vara några problem ute i byarna. Jag har inte hittat någon information om schemalagda avstängningar och jag har inte drabbats vad jag vet. Ingen är direkt förvånad utan det märkliga är snarare att det inte redan görs mer organiserat. Ett ”sanningens ögonblick” kommer i Ierapetra-området i början av september då växthusen drar igång efter sommaruppehåll. På andra orter på ön som har stora hotellanläggningar kan det bli högsäsongen juli-augusti som blir ansträngd.
Man kan fundera över nyttan med att stänga av vattnet eftersom folk fyller dunkar, flaskor o likn när de får höra att det ska bli avstängning. Frågan är om det konsumeras ungefär lika mycket vatten som om man inte stängt av.

Jag har som turist varit med om vattenransonering och det var just här i Ierapetra i slutet av 80-talet. Halva sta’n hade vatten halva dygnet och den andra halvan under den andra halvan (blev lite rörigt, men jag tror att du hänger med?). Inget större problem som turist, bara att fråga i receptionen om vi hade vatten förmiddag eller eftermiddag nästa dag och inrätta sig efter det. Värre var det för de som försökte leva som vanligt i vardagen och jag tänkte speciellt på familjer med små barn. Och jag studsade till när jag passerade stora hotellet och där stod en anställd och vattnade gräsmattan med en trädgårdsslang. Det vore ju förskräckligt om turister skulle behöva titta på en brun gräsmatta! Jag undrar hur det kändes att stå där och vräka ut vatten…

I tisdags kväll firades det i sta’n! En kort kortege körde längs strandpromenaden och runt i sta’n med tutor, rop och flaggor. Ierapetra hade i Aten vunnit en nationell fotbollscup för mindre lag! Så nu är vi alla guldmedaljörer!! För det är väl så att vi vinner och de förlorar. Eller?

En vän från Österrike som bott ett antal år i Ierapetra och numera bor i Bulgarien (en del rör på sig, minsann!) är i sta’n denna veckan. Jätteroligt att ses, mycket att avhandla. På söndag åker hon hem igen, jag ska vara flygtaxi och hämta henne kl 4. På morgonen. Får bli en lugn och skön frukost på mitt stamställe när jag kommer tillbaka.

Tyvärr stannar inte vardagen upp i värmen och slår över i nå’n sorts semesterläge. På måndag ska vi ha sista lektion i grekiska inför sommaruppehållet och vi har fått svåra uppgifter. Värmen stimulerar inte direkt någon snabb eller hög hjärnaktivitet så det blir som det blir.
Även om det är dags för vandringsuppehåll så vilar inte firman. I helgen ska jag förbereda en halvsidesannons som ska in i Kvällspostens gratistidning i sydsverige den 26 juni. Sociala medier och hemsida ska hållas igång så att den vandringssugne som ska resa i höst blir frestad att komma hit.
Så är det ju den där eviga frågan om man ska städa innan man åker bort eller när man kommer tillbaka…

Det är ett tag sedan jag skrev nyhetsbulletin (den senaste hittar du här) så det kommer en i nästa vecka.

Till sist ett boktips: ”Små stora saker” av Jodi Picoult. Ingen sträckläsningsbok, den kräver att man stannar upp och funderar emellanåt. Vill du inte bli berörd, upprörd och engagerad ska du inte läsa den. Den handlar om flera saker, men grundhändelsen är att ett vitt, rasistiskt par vägrar att låta en färgad sjuksköterska hantera deras nyfödda barn. Låter det trist och jobbigt? Det är det inte!
Och som av en ren händelse är det valår i Sverige.
Läste på nätet att boken ska filmas av Hollywood vilket inte bådar gott, tycker jag. Det lär bli förenklat amerikanskt med god sida mot ond sida. Och riktigt så enkelt är ju inte livet och människors samspel, eller hur?

Ha en riktigt skön helg!

PS. Finns några foton på min flickr-sida från i söndags och långpromenaden!

 

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

 

 

 

Utflykt med vandring. Eller tvärtom.

Ur led är tiden! I fredags trodde jag inte mina ögon, men jag fick det bekräftat igår: mimosan blommar! Det är ungefär 2 veckor för tidigt. Nu hoppas jag att vi inte får en kort, intensiv vår utan att det kommer lite kyla som lugnar ner.

Efter min vandring över berg på Alla hjärtans dag läste jag att vid luftrörskatarr ska man ”undvika fysisk ansträngning”. Jaha, det kan jag väl göra för att bli helt frisk snabbt, men vad ska jag ta mig till när resten av kroppen ropar ”Ut! Natur! Vandring!”? Funderade över var det är så plant som möjligt, men då skulle det bli promenad eller långpromenad vilket inte var intressant. Så gick det upp ett ljus: Lasithi-platån! Kan kombinera vandring med utflykt, det blir perfekt.

Lasithi-platån är Kretas största platå och den bär på mycket historia. Om man sett foton på de vackra möllorna som pumpade upp vatten blir man besviken för de finns inte längre. År 1987 hade jag förmånen att få se platån med möllor och det var som ett vitt hav! Otroligt vackert mot den gröna platån och de gråblå bergen runt omkring. Jag läste för två år sedan om ett projekt med syfte att återinstallera möllorna av miljöskäl, men det syns inget uppe på platån. Längs den väg som går runt platån är byarna tyvärr ganska märkta av turism. Jag har vandrat den vägen och det var ingen höjdare. Denna gången tänkte jag istället vandra inne på platån där det finns ett väldigt fint nät av småvägar.

Väntar på att få tjänstgöra!

Vid Límnes började klättringen upp längs den vackra vägen i dramatiskt landskap med fina vyer. Väl uppe parkerade jag vid klostret Kristallénias och vandrade in på en liten väg. Platån badade i solsken, det var vindstilla och tyst. Dikti-massivets snöklädda toppar avtecknade sig tjusigt mot en blå himmel. Ganska snart upptäckte jag att det var väldigt vått i markerna, inget vårbruk än så länge. De har fortfarande nattemperaturer kring 0. På morgonen, vid 7-tiden, denna fredag var det -1,2 gr. Här uppe växer inte olivträd utan det är traditionellt lantbruk som gäller. Lite aktivitet såg jag under dagen. Kålhuvudsplockning (alltså det som plockades och inte de som plockade…), beskärning av fruktträd och sprida gödning (till fots). Givetvis också några fårhjordar med tillhörande herdar med hundar.

 

Platån är plattare än en skånsk slätt, men på sätt och vis påminner den om Skåne. Inte mycket vintergrönt och träden avtecknade sig som mörka skelett. Det kändes som att åka ungefär 3 veckor bakåt i tiden. Våren kröp försiktigt längs marken med små blommor, men annars höll vintern fortfarande sitt grepp. På mandelträden blommade några förlöpare försiktigt och de var antagligen utskickade av de övriga för att checka läget. Fåglarna kvittrade glatt så kanske de kände vår i luften.

Fler och fler moln kom från sydost. Jag tror inte att Dikti-massivet någonsin blivit så fotograferat som det blev av mig. Det ändrades hela tiden! Molnen och solen lekte med bergsformationer och snö. Allt eftersom det blev fler moln blev platåns hela inramning en bioduk. Solen träffade ett kapell eller en by – pang, nästan bländande. Så skiftade det och en bergssluttning blev solbelyst. Strålarna letade sig in i olika skrevor och skuggor skapades. Då framträder vackra mönster och man undrar hur berget kunnat formas så. Och plötsligen försvann en topp in i ett moln. Jag skulle kunna sätta mig ner mitt på platån och bara bli underhållen resten av dagen.

Det blev en speciell stämning av att vara så nära byar, men vistas i tyshet och stillhet. Som om tiden hade stannat. Eller som om jag fått ynnesten att uppleva lugnet före stormen, dvs när traktorerna sätter igång med vårbruket. Det gjorde verkligen gott för själen.

Lasithi-platåns motsvarighet till ”Ensamma trädet” i Rörum, Österlen! (se Mandelmanns gård på tv4!)

När jag efter 4,5 tim kom tillbaka till klostret kändes det lite snopet att det redan var slut. Det beror väl på att jag här nere är mest van vid kuperad terräng.
Jag gick in en sväng på klostret Kristallénias och såg mig omkring. Lite ovanligt kloster med både små hus och en länga med celler. Var nere i ett litet, litet kapell. Jag såg inte en människa och klostret gav mig inte samma ro som kloster, kyrkor och kapell brukar göra.

Jag hade kört i cirka 10 min då himlen öppnade sig och åskan kom. Hade bestämt att köra ner vägen mot Malia som bjuder på otroliga vyer, men de försvann i de mörka molnen. Och haglet som la sig vid vägkanten.
Tips: Kör du här så stanna vid klostret Panagia Krasis och gå in i kyrkan. Du kan få se någon stå där invirad i de heliga kedjorna, jag vet inte om de är läkande eller vad. Lite längre ner kan du välja mellan att köra in om byn Krasi, men tänk på att det är ett inferno under sommaren med alldeles för mycket trafik och folk i den lilla, lilla byn! Parkera utanför och gå in eller ta inte av mot byn utan fortsätt rakt fram.

Kom ner till Malia och körde fel som vanligt, men hittade snabbt rätt. Och sedan var det full fart hemåt. När jag svängde höger i Pacheia Ammos mot Ierapetra kom solen. Ierapetra levererar – som vanligt!
En härlig dag som visade sig bli en bra början på en fin helg.

Fler foton från dagen finns på min flickr-sida, bl a underbara Dikti-massivet.

Jag hoppas få ihop en nyhetsbulletin i nästa blogginlägg. Ha en skön vecka!

Pågående erbjudande på vandringsvecka bokad senast 31 mars!

Skakningar, vinterhalvår, fotosöndag och trollsländor

I fredags kväll skakade soffa, laptop och taklampa. Jag la ut en bild på facebook och av kommentarerna förstod jag att det var kanske dumt gjort av mig. Det verkade som om de flesta blev väldigt oroade och trodde att vi haft full jordbävning. Det hade vi inte, men det är obehagligt och skrämmande när det skakar. Och det är ett bra tag se’n vi kände några skakningar så då blir det lite extra läskigt.

Så här är det: det här med jordbävningar hänger ju samman med att kontinentalplattorna rör sig antingen från varandra eller mot varandra. Nu har man förresten kommit fram till att det är inte bara rörelser i sidled som har betydelse utan även rörelser i höjdled. I Medelhavet finns flera ”sprickor” och det rör sig ständigt. Gå in och titta på karta bara på Grekland ska du se att det är en väldig aktivitet. De flesta märks inte mer än på mätinstrument eftersom de är långt ute till havs och/eller djupt ner. Och oftast varar skakningar som vi känner bara i några sekunder (men de känns ofta väldigt långa…).
https://www.emsc-csem.org/Earthquake/Map/zoom.php?key=104&typ=euro#2
http://bbnet.gein.noa.gr/HL/seismicity/real-time-seismicity-automatic-alerts/last-24-hours-automatic
(båda hemsidorna har kartor över de senaste dygnet, veckan osv samt sökbara kartor)

Så bli inte förfärad eller rädd om jag nämner att det skakat. Det är troligen mest jag som är uppskakad. Kom gärna med glada tillrop och uppmuntran!

Nu märks det tydligt att Ierapetra förbereder sig för vinterhalvåret. Som jag nämnt tidigare har en del tavernor nu storstädning och gör underhåll.
Det finns lika många båtar i vattnet i hamnen som på land.
Längs gatorna har vi träd av olika slag som t ex fikus, mullbär. De beskärs hårt med jämna mellanrum, dock inte varje år. Nu har beskärningarna börjat på de gator som är aktuella i år.
Grekerna har plockat fram vintergarderoben vilket betyder att jag känner mig som en alien i kjol/shorts och t-shirt (kvällstid något varmare klädd). Det är helt enkelt så att vi har olika temperaturintervall med olika min och max. Grekernas ligger naturligtvis längre upp på skalan och min längre ner.
Sta’n är ganska tyst eftersom många är ute och skördar oliver.

Via en fotoblogg som jag följer fick jag information om Fotosöndag som verkade kul så jag hoppade på nu i söndags. De lägger ut ett tema varje tisdag, man får ladda upp ett foto på söndagen och ta del av hur andra tolkat temat.
I söndags var temat ”kommunikation” och här kan du se hur olika vi har tolkat det! Eller titta i gruppen Fotosöndag på flickr.

Visst är det roligt att lära sig olika saker!? Min stora idol Christer Olsson säger att uttrycket ”man lär så länge man lever” inte stämmer utan det ska vara ”man lever så länge man lär”. Jag håller med.
Tyvärr har jag väldigt svårt för att lära mig namn på blommor osv i naturen. Som vandrare borde jag kanske vara bättre på det, men jag har alltid sett naturen som en plats där jag kan koppla av, njuta, reflektera. Det hindrar inte att jag kan bli alldeles förstummad och fascinerad av information kring växter och djur. Naturen är spännande och så himla intelligent ordnad!
Trollsländor står högt hos mig just nu eftersom jag sett två stycken slåss. Vad säger du om det här om trollsländor: de har den högsta träffsäkerheten av alla djur när det gäller att fånga ett byte (90-95 % medan t ex lejon har 50 %), de jagar inte sitt byte utan (och håll i dig nu!) räknar ut bytets färdväg och genskjuter! Ingen vet hur de lyckas räkna ut det. De kan se i 360 grader och de kan röra sina fyra vingar oberoende av varandra.
Hur man får reda på så’nt här? Jo, man tittar på QI (Quite Interesting) på BBC, ett av mina favoritprogram. De lyckas med att vara intressanta och roliga samtidigt. Intresseklubben på svt byggde på konceptet, men de lyckades inte fånga de svenska tittarna. Jag anser att det berodde på att den intressanta biten tonades ner till nästan ingenting och den roliga delen var inte rolig utan mest flamsig. Synd!

Ja, det här blev kanske en lite konstig mix från mig idag, men så blir det ibland. Nu ska jag slå av datorn för åska och regn kommer och går.
Ha en bra dag!

Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägget!


Kom och hälsa på!
Vandra med Ia på Kreta så får du träffa mig och mina vänner. 
Koppla av, njut av naturen, landskapet och vackra vyer.
Mer information http://inspirewiz.com
Välkommen!

Jag har skakat av mig filten!

Denna veckan började ju lite låg och mörk med att jag i måndags bloggade att jag ville dra filten över huv’et, men jag har skakat den av mig och kommit fram igen. Man kan inte annat när en sådan här nyhet fladdrar förbi. Läs och njut!

Och jag fick i veckan upp mina foton från bergsbestigningen (jo, så kändes första halvan) i fredags på min flickr-sida.

Annars har veckan varit gråmulen med regnskurar och åska. Väldigt skönt och behövligt väder! I morse på morgonrundan fick jag utöva riktiga balansakter för att komma runt små sjöar på vägen. Ser fram emot vandringar nästa vecka med nya blom- och växtfynd.

Nu ska jag bli pretentiös och skriva om mitt författande. Ja, jag har inte gett ut någon bok än och kommer kanske inte att göra det heller, men jag är faktiskt mitt i skrivandet av en bok. Det är en del av min vardag just nu. Så det så!

Det har varit en bra skrivvecka, men ovan som jag är så är det en del som tar uppmärksamhet och tid. Hur ofta, var och när ska man arbeta (jodå, skriva bok är ett arbete…och ett nöje). Inget kan tryckas fram utan måste få ta sin tid och då blir allt annat lite av irritationsmoment. Eller i alla fall tidstjuvar.
Har du någon gång funderat över författares tack till olika människor, bl a deras familj för att ”de finns” eller för att ”de orkat”? Jag har undrat lite varför. Det gör jag inte längre. Kan man beställa en familj? En bunte människor som tar hand om allt annat som handla, städa, marknadsföra, kolla mail och post, bokföra, bädda, betala räkningar. Och allt annat. Så att jag kan koncentrera mig på att sova, äta, skriva och vandra (i omvänd ordning).

När jag stuvar runt för att få ihop sammanhängande skrivtid sneglar jag på mina bloggar. Hur mycket ska man skriva när man skriver om du förstår hur jag menar. Jag följer två bloggar som skrivs av författare. Den ene är Fredrik Backman som inte bloggar när han skriver bok. Den andra är Kim Kimselius som bloggar lika ofta som vanligt när hon skriver bok. Ingen hjälp eller guidning där inte!
Jag har i alla fall kommit fram till att företagsbloggen ska göra ett litet uppehåll, tycker att jag fastnat lite och behöver inspiration, kanske en nystart.

Hjärnan är ett märkligt organ för när jag löser korsord kan jag massor med synonymer. När jag sätter mig med boken kan jag nästan inga alls utan upprepar samma ord på flera ställen. Vansinnigt tjatigt, men det löser sig kanske i nästa steg.
Och har du någon aning om hur svårt det är att skriva en dialog som låter naturlig eller i alla fall trolig och inte som två stelopererade, neurotiska robotar?
Jag bjuder i alla fall mig själv på en del goda skratt. I första utkastet var jag övertydlig. En del låter som om jag förklarar något för ett förskolebarn (som skulle somnat av uttråkning). Sådana tabbar måste nu plockas bort. Plus en del andra galenskaper, men som sagt får jag en del goda skratt.

Nu är det helg, men jag kommer att fortsätta följa med det flyt jag har just nu. Det kan t o m bli skrivande på söndag som du vet är min lediga dag för frid och ro. Kreativitetens störtflod tar ingen hänsyn, men söndagsfrukost på stamstället är nästan heligt!

Grekland mår ganska bra, förresten. Lantbrukarna har demonstrerat och brottats med polisen i Aten precis som ifjol. Nu får de nog packa sig hem och börja med vårbruket oavsett skatter och försäkringar.
Det är inte bara Trump som hänger på Twitter. Syrizas ledare Tsipras och Ny Demokratis ledare Mitsotakis slängde i veckan käft på Twitter om fotboll och valsegrar. Har inte de där grabbarna ett jobb att sköta?
En väg i Rethymnon håller på att rasa ner i havet. Nu har man kommit på att det är nog inte så bra för turisterna. Lokalbefolkningen då? Och med tanke på att den första gruppen turister kommer i slutet av mars så är det kanske lite sent påtänkt.
Ett nystartat teknikföretag i Iraklio har vunnit första pris med en sorts SOS-spårningsapp för fartyg och båtar. Jag begriper inte riktigt hur den fungerar, men tyckte att det var en kul nyhet. Grekland är också teknik och framsteg, inte bara moussaka, sirtaki och ekonomisk kris.

Middagen ska bara värmas lite senare, nu ska jag sjunka ner i soffan med Retsina och tilltugg. Ha en skön helg!

Vandra med mig på Kreta!
Inga sådana här övningar utan du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor.
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen!
PS. Berätta när du bokar att du läser bloggen så får du 15 % rabatt

Tursamt med oväder

Det har varit lite sparsamt med skrivandet i bloggen och det beror på att vandringsledaren varit i farten. I onsdags vandrade vi den fjärde och sista vandringen i vandringsveckan. Första dagen hade vi med oss två vandrare som köpt endagsvandring, det går också bra att köpa styckevis. Det har varit en fin vecka och i måndags hade vi en otrolig tur.

Jag vet inte om det rapporterats i Sverige, men måndag-tisdag drabbades Grekland av ett förfärligt oväder med kastvindar, tromber, störtskurar och åska. Det drog först in över västra fastlandet med översvämningar, dödsfall, skadade hus osv i sitt kölvatten. Det fortsatte österut, drog över Rhodos in i Turkiet. Vi på Kreta låg i utkanten, men det räckte. Temperaturen sjönk rejält och snabbt när ovädret kom.

Vi gav oss ut på vandring eftersom ovädret skulle komma på eftermiddagen, enligt vissa prognoser inte förrän på kvällen. När vi var framme vid vandringens slut sjönk vi ner vid ett bord på byns kafenion, gjorde vår beställning och när den kom så öppnade sig himlen! Det åskade rejält och vräkte ner. Kan man ha bättre flyt?

Det fortsatte i samma stil med skurar och åska till tisdag kväll. Skurarna, eller snarare skyfallen, var inte nådiga. Jag var ute och filmade en liten snutt på min balkong som finns här. I vanliga fall ser jag en bit av havet samt Thripti-bergen till höger och en del av Dikti-bergen till vänster, men allt var en grå gardin.

Men vädret är ombytligt och det är snabba puckar! I onsdagskväll njöt vi av vacker solnedgång, god mat och stjärnbeströdd medelhavshimmel i bergsbyn Monastiraki (ett besök rekommenderas!). Och igår var mina vänner från Sverige och jag på en av mina favoritstränder och vi njöt av sol och bad.

Har lagt ut några foton på min flickr.com!

 

Fredagstorka fast regn

Oj, så svårt det är att blogga när man är konvalescent! Dagarna är så lika, det händer inte mycket.

Igår hade jag samtal med min mentor angående firman. Behövde lite nytändning, lite idéer om erbjudande och marknadsföring. Fick precis vad jag behövde, satte igång idag med att uppdatera hemsidan osv. Ska blogga också i helgen, alltid en speciell utmaning med företagsbloggen.

Annars är det mest konstigt väder. Det åskar då och då och regnet bara öser ner. Blixten slog ner i Knossos idag, ett antal turister skadades. Kanske minoerna som ville säga ”hands off!”.
Kändes lite knasigt med linne och shorts, men det var sol när jag gick hemifrån. Svängde in om vännen Manos’ hotell där en turist undrade var han kunde njuta av vacker soluppgång. Jag som älskar soluppgångar tyckte det var jätteroligt! Och jag kunde ge två tips. Hade jag varit i normal form skulle jag sålt en vandring till honom.

Dags att sätta sprätt på födelsedagspengar, men min storlek fanns inte. Bara att uppsöka annan butik och där hitta nå’t annat. Blev riktigt bra. Och snyggt när jag fått lite färg (himmel, så blek man blir av konvalescens).

I övrigt känner jag mig nog mest lite bedövad. Det far runt artiklar på nätet om hur turister på Kos reagerat på flyktingarna som kom dit. Det började med artikeln i Daily Mail som du kan läsa här och här är en annan. Starka bilder. Människor på flykt som bara mellanlandar. Människor som är på semester och ska snart hem till tryggheten. Två så olika världar stöter ihop. Jag blev helt stum av reaktionerna från de semestrande människorna.

Vi kan kräva ansvar från olika befattningar, skälla på politiker, demonstrera och protestera. Problemen med flyktingströmmar, dödsfall, dåligt omhändertagande, EU:s yttre mur osv är stora, men det kan inte alltid vara ”någon annan” som ska ordna allting. Nå’nstans börjar allt i mötet mellan människor. Och om det är tomt på empati och medmänsklighet – är det då konstigt att världen ser ut som den gör? Ingen kan göra hela världen bättre, men alla kan börja i sin egen lilla värld. Jag är övertygad om att det skulle sprida sig som ringar på vatten.

Ha en skön och fridfull helg!

Oväder

Igår skrev jag om fridfull söndag med stilla hav och solglitter. Började fundera över att vandra 2 -3 dagar i denna veckan, men hade missat att kolla väderprognosen. Det är nämligen vinter på Kreta nu och då skiftar det snabbt. Så efter en vecka som nästan känts som sommar gick jag morgonrunda idag i ganska hård blåst. Havet var upprört igen och vågorna höga.

Körde österut längs kusten i hård sidvind till grekiskan. Var en tur på sta’n som var rätt ok, men så är det ofta, man lurar sig lite när husen läar. Mörka moln på väg över bergen norrifrån och nu, 16-tiden lokal tid, brakar det loss. Hård vind/blåst, blixtar far över himlen och bergen som nu på 5 minuter försvunnit i regnridån. Tänkte slå på min ljusslinga på balkongen, men jag kom snabbt in igen. Det åskar som tusan, knäpper i huset och forsar ner. Och så här ska det tydligen vara nu i 4-5 dagar.

Jäklar vad det åskar, får nog slå ifrån datorn en stund!

Något senare hade det lugnat sig, närmare bestämt 18:15 lokal tid, så jag slog på datorn igen. Då öppnar sig himlen, det forsar ner och börjar åska och blixtra igen. Hade jag inte haft så’n respekt för åska skulle jag passat på att grovstäda balkongen.

Nu ger jag upp, blir inget vettigt bloggande idag!