Etikettarkiv: värme

Arbetsdag och vilodag

Jag arbetar inte bara med kunder utan också med att ta fram nya vandringar. Spännande och oftast lyckat. Det händer att jag tänker om en vandring att den var ok, men det räcker med en gång. Eller att den vill jag ha för mig själv, den hamnar inte på mitt vandringslager som jag erbjuder kunder. Man kan väl säga att jag förenar nytta med nöje (vilket jag bloggat om
Läs mer

God fortsättning på 2020!

Då är jag hemma igen efter min tur till Sverige med begravning, nyår, trettonhelg, besöka vänner och annat smått och gott. Det blir ingen tillbakablick på 2019 eller någon ”ska göra”-lista eller önskningar för 2020 eller sammanställning av bloggen 2019. Jag tror att alla har sina egna bokslut och framtidsönskningar kring nyår. Denna gången är det ju dessutom inte bara nytt år Läs mer

Sol ute, sol inne, sol i hjärta, sol i sinne!

Undrade du varför det inte kom något blogginlägg i början av veckan? Kanske du till och med saknade mig en smula! Jag har helt enkelt inte haft tid. Mars kunde inte ha börjat bättre! Våren har tagit ett stort steg fram och knuffar ganska hårt på vintern. Så snabb vår som vi hade ifjol då varken människor eller natur hann med vill vi egentligen inte ha, men just nu är värmen så välkommen att ingen bryr sig.

Tänk, det verkar som om det finns ett liv efter den värsta vintern i mannaminne!

I söndags lockade solen ut människor på sta’n som promenerade och fikade. Barnen hade någon aktivitet, det är mycket så’nt nu under Apokries. Alltså kunde man se Spiderman och Batman cykla på strandpromenaden och stanna till vid tidningsbutiken för att handla lite godis. Medan de var där inne jagade Snövit duvor på torget.

Sent på eftermiddagen gick jag på bio. Vi har en s k premiärbiograf som är bland de första att få nya filmer (ja, även före Sverige). Jag såg ”A star is born” – en medioker film som inte lämnade något större intryck. Spara de pengarna om du tänkt gå och se den. Idag meddelade biografen att de tyvärr måste stänga helt och hållet. Så synd! Det streamas väl så mycket film idag att de inte kan få det att gå runt. Jag är av den bestämda åsikten att film som är gjord för stor duk ska ses på stor duk. Det är skillnad på biofilm och tv-film. Så det så!

I lördags fick jag veta att taverna Brusco ska stänga i slutet av månaden. Även det ett trist besked. De har haft ett lite annorlunda stuk vilket gett omväxling. Nu försvinner det alternativet vilket kommer att bli mycket saknat av undertecknad. Deras sallader….mmm……

Sol och högre temperatur en dag. Två dagar. Tre dagar. Skulle detta verkligen kunna hålla? I tisdags parkerade jag mig mitt i solen på vårt kondis på torget, beställde in starkt, gott kaffe och två kakor. Sedan fick solen bränna ända in i minsta skelettdel – å, så skönt! Olika arbeten pågick på gator och hus så slagborr och annat väsnades, men inte ens det kunde förta njutningen. När jag knappt kunde sitta kvar utan betedde mig som en baconskiva i ett stekjärn flyttade jag in i skuggan. Och då kändes vintern i vinden.

I onsdags arbetade jag. En av mina vandringar har fått problem på en delsträcka så jag fick ge mig ut för att försöka hitta en ersättning. Det blev inte bra. Nåja, jag vandrade den gamla delsträckan också. Och tänk! Ett problem löste sig av sig själv, det andra löste jag. Nedslaghet förvandlades till uppslaghet. Bra dag, tänkte jag, och vandrade in i en by med ett stort leende på läpparna. Då drabbades jag av Murphy’s lag eller om det var ”lagen om alltings jävlighet”. Ett nytt problem dök upp, ett problem som jag blev så ledsen, irriterad och arg över. Lösning? Vette sjutton, men jag måste knäcka det.

Torsdag skulle det städas, men inte tusan kan man städa när solen vräker ner sjunde dagen i rad! Vem vet när den bestämmer sig för att släppa fram moln, regn och blåst? Damm springer ingenstans (tyvärr!). Jag tog mig igenom lektion i grekiska med mycket skralt resultat, tror att jag är solvärmehög. Efteråt tog jag en bok under armen, parkerade mig i solen på etablissemang som serverar gott kaffe och chokladsufflé. Varm. Jisses, vad det är gott att leva!
På vägen hem stannade jag vid taverna som fått problem i och med att havet ätit sig in så marken underminerats. Det är kommunen som äger marken så de är där och reparerar, hoppas de blir klara snabbt. Tavernaägaren och jag pratade lite om hur året kommer att bli, bokningsläge, finns några orosmoln som kan betyda om- och avbokningar osv. Jag har ett ovanligt läge i år där hittills färre förfrågningar än vanligt resulterat i bokningar. Eftersom jag har återvändande kunder så utgår jag ifrån att konceptet är bra. Så finns allt det där som inte går att påverka: restrender, valutakurser, politiskt läge, väder…ja, ja, det är bara att vänta och se. Och hålla tummarna.

Igår drog jag på shorts, packade ryggsäcken och lät Panda ta mig västerut. Heldagsvandring lockade och det blev det. I början av vandringen kände jag mig plötsligen fnittrig! Jag kom på varför: du vet uttrycket att vara som omsluten av bomull? Jag har omsluten av fågelkvitter och inte vilket fågelkvitter som helst. Det var kraftigt, glatt, tokigt, vilt, fritt och fullt av galen lycka. Kan man bli annat än så glad att man blir full av skratt!?

Vitt och gult i olivlundarna! Det gula är blomman som kommer före jul (och som jag glömt namnet på) och det vita är kamomill.

Resten av dagen och vandringen behåller jag för mig själv, hoppas du inte misstycker. Efter sju timmar var jag svettig och trött. Välmående och nöjd. Och tacksam.
Fast helt lottlös ska du inte bli, jag har plockat några blommor till dig! I översta raden till vänster Ebenus cretica som försiktigt känner sig för, det är lite tidigt för den. Utslagen färgar den vägkanter och bergssluttningar röda tillsammans med (till höger) Calicotame villosa som nu börjar färga bergssluttningarna gula. Och nej, det är inte den vi kallar ginst, den blommar senare, men båda är ärtväxter. 

(klicka på foto för större format! fler foton på flickr.com)

Nu är det dags för helg och då ska vi fira för imorgon är det karneval! Ha en skön helg!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad.
Kontakta mig för frågor och bokning. Du som läser bloggen får 15 % rabatt på bokningar gjorda under februari och mars (gäller inte enstaka vandring)!
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

Svenskbesök, lite blandat och något om fotohantering

Moln, vind och något sänkt temperatur idag och imorgon – livet leker! Högsommaren börjar snart tackla av. Vi har bokat höstens lektioner i grekiska och jag har uppdaterat hemsidan med ytterligare ett vandringsalternativ.

Strandinventeringen är klar! Nu återstår ”bara” att sammanställa anteckningar och foton på ett vettigt sätt. Pust. Blir nog bra när det är färdigt!

Söndagen gick nästan i rusets tecken. Det blir lätt så efter tre nästan sömnlösa nätter. Vi har haft flera väderomslag så då blir det oroligt lite varstans. Min granne blev så vimsig att hon körde AC en riktigt sval natt!

Jag vaknade dock till nere på mitt frukostställe när jag fick syn på segelbåten som låg för ankar. Svensk flagga! Och nästa tanke var: undrar vad det är för några människor? Det infann sig en sorts känsla av samhörighet trots att Sverige är lite väl stort för att vi ska känna varandra. Ungefär likadant är det omvända, dvs när någon utomlands säger att jaha, är du från Sverige – känner du Lena i Stockholm?

Turistgrupper marscherade förbi, de bussas från olika orter för att åka ut till ön Chrissi. En del är ringmärkta, några har papperspåsar med hotellnamn utanpå – jag gissar att det är lunch och sänder en tanke till tavernan ute på ön. Sedan blev jag full i skratt! De här grupperna har reseledare med sig vilket jag inte riktigt förstår. Och jag förstår det ännu mindre när två reseledare var tvungna att fråga ortsbefolkning om vägen till färjorna. De stod på strandpromenaden, om de tittade lite åt vänster så såg de färjorna klart och tydligt. Nära. Om jag hade varit i någon av de grupperna hade jag blivit nervös. Vilken början på turen – reseledaren hittar inte!

När jag gick till bilen igår hade vi en luftfuktighet som det nästan går att ta på och andas är ett styvt jobb. Jag passerade en smal gränd i gamla sta’n. En kvinna hade precis spolat och sopat och satt nu på en stol och pustade ut. Hon hade ett speciellt uttryck i ansiktet, en blandning av glädje och trötthet. Glädje över att arbetet var avslutat och att det nu var fint och rent samt trötthet av ansträngningen. Det var ett sådant ögonblick då det far genom min hjärna att detta skulle jag vilja fotografera, men det hade givetvis inte alls blivit bra. Ögonblick kommer och går så snabbt.

En tanke slog rot. Kanske jag skulle ge några tips kring fotohantering. Det är intressant att det numera verkar som om allt måste fotograferas bara för att kameror är så lättillgängliga i mobilerna. När foton togs med film som skulle framkallas fick man välja sina motiv, resten fick man stoppa in i minnet. Och efteråt sorterade man igen för inte ville man sätta in alla foton i album. Nu i semestertider är det många foton som valsar runt i sociala media och har man några stycken facebook-vänner eller följare så kan det bli väldigt, väldigt många foton att titta på. Övermäktigt.

Så några enkla tips eller tankeväckare! (se också blogginlägg ”Foto, slutord och välkommen”)
Jag är ingen proffsfotograf, men ganska bra på att hantera de foton jag tar. Det är många som hamnar i papperskorgen, resten på både hårddisk och dropbox, ett fåtal klarar sig till min flickr-sida!

  • alla (gäller inte bara i Grekland) människor vill inte bli fotograferade och det passar sig inte att fotografera i alla miljöer.
  • ibland varnas det i Sverige för folk som går runt och fotograferar hus och man uppmanas ta registreringsnummer, ringa polisen o likn – tänk om folk utomlands gjorde likadant? En dag såg jag två turister som stod mindre än 1 meter utanför en husaltan och tog foton. Kvinnan som bor i huset drog sig inomhus.
  • om du verkligen vill ha ett motiv så ta många foton så du är säker på att något blir bra. Gallra sedan hårt och behåll det eller de som är bra, som visar det du vill minnas.
  • sortera dina foton, t ex en gång precis efter fototillfället (då åker alla dåliga foton bort) och en gång till efter en tid (då tas alla foton bort som du inte kan förstå varför du tog, de motiv som det finns flera foton av osv). Spara i back up (kan vara annan hårddisk, moln eller vad du föredrar) och ge namn som gör att du kan hitta dem igen.
    Spara inte bara på mobilen! De där apparaterna går sönder, blir stulna….
  • när du delar på nätet – hur många behöver du dela? Vilka foton säger en utomstående någonting (dvs vad vill du ha sagt?) och vilka passar i familjealbumet? Bör du lägga ut foton på barn och ungdomar? Varför dela sneda, suddiga eller flera med samma motiv?
    Använd ”dela”-funktion med urskiljning.

På tal om foton så laddade jag för en stund sedan upp några foton till min flickr-sida! Det har blivit en hel del strandbilder i juli-augusti, jag ser fram emot mer omväxlande motiv när det blir dags att vandra igen.

Ha det gott!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad.
Det går bra att kontakta mig hela året för frågor och bokning.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Dramatiskt och händelselöst

Sedan förra blogginlägget har min tillvaro stått ganska stilla, den handlar mest om att få dagarna att gå. I nästa vecka är det månadsskifte och sedan är det bara augusti kvar innan det vänder och högsommaren mattas. Behöver jag säga att jag är förfärligt uttråkad och rastlös? Högsommaren här på Kreta är den tråkigaste, jobbigaste och värdelösaste tiden på året. Jag känner verkligen med dem som måste ta semester under juli-augusti och som vill resa hit.

Jag är förresten med i en artikel som var införd i Expressens söndagsbilaga 15 juli, fick tidningen med posten nu i veckan. Här kan du läsa den (pdf som öppnas i ny flik).

I övrigt har inte veckan varit så lugn varken där eller här. Jag har ett öga på Sverige och brandutvecklingen. Så härligt med all hjälp som kommit från andra EU-länder! Den där karavanen av polska brandbilar fick en tår att vila i ögonvrån. Och alla frivilliga som kämpar tillsammans med olika personal! Jag hoppas att det snart lugnar ner sig och att det kommer massor av regn!

Här i Grekland hade vi en brand i måndags som jag vet att det rapporterats om i Sverige. Det var cirka 4 mil nordost om Aten som den stora katastrofen inträffade. På tisdagen utlyste Tsipras tre dagars landssorg. Igår flöt bilar omkring på Atens gator efter ett sällan skådat skyfall. Synd att det inte kom i måndags!

Sociala media, dvs facebook i mitt fall, visar ofta sin sämsta sida i akut- och krislägen. Så ock denna gång. Det spreds mycket information som inte var bekräftad och i alltför många fall felaktig. Varför inte följa rapportering via nättidningar o likn istället? Visst, de kan också ha fel uppgifter, men de hinner i alla fall tänka till medan de skriver och lägger ut. På facebook är det alltför enkelt att klicka ”dela” och sedan kommer tanken. Förhoppningsvis.

Här på Kreta har vi än så länge bara haft fyra bränder (vad jag vet) vilket är otroligt med tanke på hur hett och torrt det är.

I Ierapetra har vi festival från mitten av juli till slutet av augusti. I tisdags var vi två stycken som skulle dra runt på sta’n, lyssna på en konsert, titta på folkvimlet eftersom butikerna skulle ha öppet till midnatt. Men det var precis som vanligt! Då påminde någon oss om landssorgen som gjorde att kvällens arrangemang var inställda. Jag började fundera över landssorg och försökte minnas om jag varit med om det någon gång. Estonia? Palme? Gamle kungen? Sökte på nätet och upptäckte att i Sverige finns inte landssorg! Tycker jag är synd för det är en möjlighet att visa respekt och medkänsla till den eller de som drabbats av något. Att tillsammans stanna upp ett tag, reflektera och hämta andan. Men i Sverige är det tydligen ”business as usual” oavsett vad som händer!

Igår körde jag upp till Iraklio för att köpa biljetter till ett av arrangemangen under deras sommarfestival. Jag lämnar recension i slutet av nästa vecka!
Strosade runt med kameran och fick syn på den här gatskylten som gjorde att jag kände mig hemma fast jag var borta:

Lasithi heter den region där jag bor, dvs där Ierapetra ligger!

Lång dag går mot sitt slut! Började i ottan med städning, det gäller att passa på innan hettan och fukten slår till. I nästa vecka fortsätter mitt pågående projekt: strandinventering!
Ha en skön och fridfull helg!

PS. Foton finns på min flickr-sida!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad.
Det går bra att kontakta mig hela året för frågor och bokning.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Spridda skurar i het torka

Vilken härlig dag på stranden! Molnigt med solglimtar och en skön bris från havet. Temperaturen sjönk inatt, värmeböljan är över för denna gången. Det har varit fem jobbiga dagar med mycket vila, sömn, vrida på dygnet och vistelse inomhus. I gränderna har ”Hymn a la AC” ljudit under delar av dagarna och nätterna. Och det är tyst i övrigt när det är så varmt för människorna söker sig inomhus. Nu kommer några mörka moln uppifrån bergen och i väderprognosen finns regskurar de närmaste dagar. Ovanligt – visst, men vi håller tummarna för vi behöver varenda droppe!

Detta inlägget blir som rubriken antyder: en blandning av stort och smått.

Minns att jag skrev i ett inlägg att det låg en privatyacht från Qatar för ankar utanför vår lilla stad? Jag läste senare på nätet att det inte hade med Qatar att göra och att det var minsann fint folk: kungen i Bahrain med familj! På semester längs Kretas sydkust var Ierapetra ett givet stopp. De åt iland på kvällen och dagen efter var de i leksaksaffären i sta’n innan de reste vidare.

På tal om båtar så är trafiken till ön Chrissi i full gång. Sex mindre färjor går dagligen plus mindre motorbåtar. Jag känner för ”paradisön” som inte alls mår bra. Undrar hur länge det ska hålla, hur länge den kan marknadsföras som ”exotisk och tropisk”.

På tal om att inte må bra (den övergången blev lite krystad…) så blev jag i fredags uppringd av ett hotell som undrade om jag är igång med vandringar. Jag sa att det är jag inte pga värmen och vi pratade inte mer för jag förstod att hon hade gästerna framför sig. Gick in dagen efter och jodå, det var några gäster som hade efterfrågat vandring. Om de gav sig ut på egen hand förtäljer inte historien. Jag hoppas att de inte gjorde det. Att det ska vara så svårt att inte överskatta sin egen förmåga och inte underskatta lokala förutsättningar.

På tal om att aktiviteter kan gå galet så har vi haft årets första drunkning (utanför Agios Nikolaos). Och du har kanske hört talas om kvinnan som flöt iväg 17 km på en luftmadrass? Tre (3) kustbevakningsbåtar och ett flygplan från europeiska gränsbevakningen deltog i räddningsinsatsen som först gällde att över huvud taget hitta henne. Det var givetvis skönt att det slutade bra, men lite vaken får man väl ändå vara även om man är på semester!

På tal om andra aktiviteter så fick jag ett ryck och köpte en frukt som jag tycker mycket om, men som inte är så enkel att hantera: granatäpple. Om du aldrig försökt ta dig in i ett så’nt så har du en upplevelse kvar i livet.
Det är väl bara att titta på en av de instruktionsvideos som finns på youtube, tänkte jag, så löser det här sig i ett nafs! Fick tag i en som visade hur man ska dela frukten (oj, så fel jag gjort tidigare…) och sedan petade de lite och bankade lite förstrött på utsidan av ”klyftorna” och voilá, då liksom bara föll de smaskiga kärnorna rakt ner på en tallrik. Lätt som en plätt!
Jag kan nu efter tre granatäpplen avslöja att de där video-filmerna är trickfilmade på något sätt. Det hjälper inte att följa instruktionerna. Hur mycket jag än bankade och hotade hände ingenting. Mitt kök ser ut som om en slarvig slaktare varit i farten. Eller som om någon av de deckare jag precis läst blivit verklighet. En dag när temperaturen är gynnsam och andan faller på ska jag skura bort alla röda stänk och fläckar. Granatäpplen kommer framledes att avnjutas i juiceform, i sallad (när nå’n annan stackare åkt på att få ut kärnorna), på kvist på trädet eller på bild.

Och till sist vill jag meddela att även en person som finner fotboll tråkigt sveps med när Sverige går vidare i VM. Så i lördags bänkade jag mig på café Lido för att se matchen. Som ensam representant för Sverige bestämde jag snabbt att när Sverige gjorde mål skulle jag hoppa upp och tjoa allt jag orkade. Istället blev det några andra som uttryckte glädje vid två väl valda tillfällen… Men visst var det duktigt av laget att gå så långt för efter vad jag förstått (och det är i och för sig inte mycket när det gäller fotboll!) så är det ett i sammanhanget ungt och nytt lag. Bara synd att inte alla kommentatorer (väldigt skönt med kommentator på grekiska!) och soffspelare deltar för då hade vi vunnit alltihop, eller hur?

Nu rinner jag snart bort så det är dags att fylla på glaset så jag kan svettas lite mer… Ha det gott!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni. Det går bra att kontakta mig för frågor och bokning hela året.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

Jag tänker inte, alltså är jag het

Oj, oj, oj! Aldrig har Danny Glovers replik i Dödligt vapen passat bättre:
I’m getting too old for this shit.
Igår kväll och halva natten var två tanter ute och gjorde sta’n. Några drinkar här och där, men vi höll stilen så klart. Trots det känns det idag i hela kroppen. Att klockan blev sen hjälpte väl till lite. Så när jag vaknade kl 7 kände jag mig som Glover, satte på AC:n och somnade om. Det var ett tag sedan det fungerade att festa till och dagen efter vara som vanligt. Strunt samma! Lite får man offra.

Vi hamnade bl a på ett ställe där jag testade att beställa den svenska drinken San Fransisco. Sällskapet knorrade lite för det tog tid. De konsulterade nämligen internet för att tillmötesgå kundens önskan. Vilken service!

Jag inledde faktiskt kvällen med att vara receptionist på ett litet hotell. Ett par gäster dök inte upp så jag fick ringa booking.com och meddela att gästen uteblev. Och det var minsann krångligt, men ordnade sig till slut. En gäst som skulle anlända sent kom tidigt så jag var inte sysslolös. Han såg fram emot sina dagar i Ierapetra och tyckte redan om Kreta och området efter bussresan från flygplatsen. Tyvärr har han bara några dagar denna gången, men planerade redan att komma tillbaka i september! Så trevligt, fint och bra är det borta hos oss i sydost!!

Kvällar och nätter är nu riktigt sköna, de är andningshål (fast igår mer ett vattenhål…) i värmen. Vi har värme som vi egentligen ska ha om cirka 3-4 veckor. Och det efter en ovanligt tidig och varm vår. Som kom efter en ovanligt mild vinter. Följande samtal kan man numera höra överallt, som ett allmänt spritt mantra:
– Oj, vad det är varmt! Alldeles för varmt!
– Verkligen! Det är bara för mycket!
– Ja, och inte verkar temperaturen gå ner!
– Precis! Hur ska det bli i augusti???
– Tala inte om det!
Varpå båda skakar (långsamt så inte svetten skvätter omkring) uppgivet på sina huvuden.

Jag skulle kunna servera uppmätta temperaturer, men de säger inte hela sanningen. Man måste också ta hänsyn till vind och luftfuktighet. En väldigt bra grej som meteo.gr har i sina prognoser är en liten orange ikon som visar att det ska bli hett:

Som synes är det skillnad på 32 grader och 32 grader!

Lämplig aktivitet i värmen!

Det värsta med hög värme under lång tid tycker jag är hur det dränerar kroppen på all energi och lust. Givetvis saknar jag att vandra samtidigt som jag är glad över att inte ha inbokade vandringsveckor just nu. Man skulle kunna säga att det är tur i oturen (aldrig fel med klirr i kassan…). Jag vet att det finns arrangörer som varit ute med kunder och att det finns de som ger sig ut på egen hand. Jag förstår inte att man vågar när det är så här varmt. Fysisk ansträngning i värme där svetten rinnar bara man sitter och försöker tänka en tanke är verkligen obetänksamt. Jag undrar ibland om vi totalt har tappat respekten för naturen och elementen. Kanske vi lever alltför långt ifrån dem. Är alltför inlindade i tryggheten att det händer inte mig. Övervärderar vår egen kapacitet. Eller ett utslag av självcentrering att jag ska nu för jag vill. Och allting går – fast det är ju inte sant.
Eller så är det bara ett utslag av idioti.

Jag har börjat sy ihop mina dagar i Skåne i månadsskiftet juni-juli. Ser fram emot att få en paus från den kretensiska sommaren. Fram tills dess studerar jag väderprognoserna noga för visst borde det kunna dyka upp någon vandringsdag innan det är dags för vandringsuppehåll juli-augusti. Håll tummarna!

Nu ska jag göra både dig och mig en tjänst och avsluta det här svamlet. Soffan och bok nästa station, tyvärr till AC:ns tråkiga väsande men man kan inte få allt!
Ha en skön och fridfull söndag!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Mosaik

Ibland är tillvaron lite av varje, ungefär som mosaik. Det blir oftast väldans fint och bra tillsammans till slut!

Datorbytet snart klart! I paniken över den gamla datorns flämtande sista dagar gjorde jag givetvis ett fel vid beställningen, men det går att rätta till. Hårddiskar idag måste ju vara så himla stora eftersom programmen är stora eftersom de inte packas ihop eftersom hårddiskarna är så stora eftersom…. en rundgång där den ene föder den andre så att säga! Viss irritation bubblade upp vid några tillfällen som t ex när två favoritprogram inte längre går att installera.

På facebook råder inte irritation utan snarare panik. Det finns tydligen väderappar som visar regnskurar några dagar i nästa vecka. Nu har det väldigt stor betydelse var man ska vara på ön och det finns så mycket mer att se och uppleva än stranden så jag förstår inte riktigt problemet. Med tanke på hur nederbördsfattigt det varit i år och den snart icke existerande vattennivån i vår vattendamm så tror jag att alla som kommer ska vara glada så länge det kommer något ur duscharna.
Och det är inte bara på Kreta det är vattenbrist, förresten!

När jag kom hem till sta’n efter vandring i början av månaden fanns det en grupp militärer med militärlastbil i fiskehamnen. Precis då började en militärhelikopter snurra över husen. Nu har turkarna kommit, tänkte jag. Läget är ju minst sagt spänt fortfarande. Ute på sta’n skämtade vi om invasion, men det finns ett underliggande allvar. Det visade sig att det var övning av landsättning av trupper och de använde ön Chrissi. Jag har inte sett någon militärövning här på 4 år så visst undrar man….
Kreta hade i förrförra veckan ett annat besök: Charles och Camilla från Storbritannien avslutade sitt Greklandsbesök på Kreta! Ierapetra var med på ett hörn när det vid ett tillfälle bjöds på mat tillagat på minoiskt vis.

Det mest dramatiska som hänt i mitt lilla liv är ett nageltrång som dunkade uppåt knät. Fram med diverse instrument och operation. Två dagar senare – helt ok. Liten tuva kan stjälpa stort lass, men ibland behövs det inte mycket för att rycka upp tuvan. (Ja, jag är själv impnerad över hur jag lyckades svänga till den formuleringen!)
En inte fullt så dramatisk sak, men ändå omvälvande är att jag tycker att jag börjar förstå grekiskan och hur den hänger ihop. Troligen är det bara en av värmen överhettad hjärna som producerat någon sorts självbedrägeri utan förankring i verkligheten!

Agios Pnevma i kapellet med samma namn på Viannou-platån.

Helgen som kommer har vi pingst så på måndag är allt offentligt stängt och, håll i dig nu, frisörerna har helgdag. Pingsten handlar ju om att den helige ande, Agios Pnevma, gavs till lärljungarna och räknas därför som kyrkans födelse, dvs när man började sprida ordet. Om jag förstått det rätt så landade den helige anden på någons huvud och räknas därför som ”skyddshelgon” för frisörer.
Ordet pingst kommer från grekiskans Πεντηκοστή (Pentikosti) som betyder 50 och den enkla förklaringen är att undret med den helige anden skedde 50 dagar efter påsk. Det där pingstundret avbildades senare som ikonen här till vänster med jungfru Maria i mitten. Var konstnärerna fick det ifrån vet jag inte.

 

Du som följt bloggen vet att jag inte firar födelsedag med kalas och presenter utan gör något speciellt på min dag. För visst måste man på något sätt uppmärksamma den dag då man fick den finaste gåvan som finns: livet. Om jag är i Grekland på födelsedagen blir det hummer, men i år är det jämnt så det blir ett annat arrangemang. Imorgon bär det av på tvådagarstripp! Jag kör västerut tidigt på morgonen, har två intressanta stopp innan jag är framme vid slutmålet. Där ska jag njuta av min dag. I blogginlägg i nästa vecka ska jag berätta var jag varit och gjort och om det är något att rekommendera!
På tal om födelsedagar så pratade jag för ett par veckor sedan med min mor:
– I år är vi ju tre som ”nollar”, sa jag.
– Är vi?
– Ja, Frida (min systers dotter) börjar med att fylla 30, sa jag.
– Jaha.
– Och sedan fyller ju jag 60, sa jag.
– Va!? Fyller du 60? Är du så gammal??
– Ja, jo, det är jag, sa jag något tillkämpat. Och sedan fyller du 90.
– Det tycker jag att vi talar tyst om, sa hon. Men fyller du verkligen 60??
Då bytte jag samtalsämne.

Ha det gott och fridfull helg!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Mest svammel

Idag har jag varit hos frissan så nu känns det inte längre som om jag går omkring med en varm yllemössa. Vi hade ett intressant samtal om bl a kyrkan, generationer, namnsdagar. Jag får återkomma till det i ett annat inlägg, det var en del nyheter för mig som jag får fundera lite över. I förra veckan passerade jag ett kapell där det var dop utanför. Två personer höll barnet Läs mer

Programförklaring och boktips

Ja, nu blir det lite ryckigt och inte så spirituellt i bloggen. Vi har gått in i absoluta (hoppas vi) värmetoppen i högsommaren så nu är det orken som styr helt och hållet. Var på stranden igår eftermiddag, det gav ingen svalka eller lättnad alls. Vinden har övergett oss, det räcker med att titta på väderprognosen för att svettas, känna sig småkass i kroppen och lyssna på när hjärnan Läs mer