Etikettarkiv: värme

Svenskbesök, lite blandat och något om fotohantering

Moln, vind och något sänkt temperatur idag och imorgon – livet leker! Högsommaren börjar snart tackla av. Vi har bokat höstens lektioner i grekiska och jag har uppdaterat hemsidan med ytterligare ett vandringsalternativ.

Strandinventeringen är klar! Nu återstår ”bara” att sammanställa anteckningar och foton på ett vettigt sätt. Pust. Blir nog bra när det är färdigt!

Söndagen gick nästan i rusets tecken. Det blir lätt så efter tre nästan sömnlösa nätter. Vi har haft flera väderomslag så då blir det oroligt lite varstans. Min granne blev så vimsig att hon körde AC en riktigt sval natt!

Jag vaknade dock till nere på mitt frukostställe när jag fick syn på segelbåten som låg för ankar. Svensk flagga! Och nästa tanke var: undrar vad det är för några människor? Det infann sig en sorts känsla av samhörighet trots att Sverige är lite väl stort för att vi ska känna varandra. Ungefär likadant är det omvända, dvs när någon utomlands säger att jaha, är du från Sverige – känner du Lena i Stockholm?

Turistgrupper marscherade förbi, de bussas från olika orter för att åka ut till ön Chrissi. En del är ringmärkta, några har papperspåsar med hotellnamn utanpå – jag gissar att det är lunch och sänder en tanke till tavernan ute på ön. Sedan blev jag full i skratt! De här grupperna har reseledare med sig vilket jag inte riktigt förstår. Och jag förstår det ännu mindre när två reseledare var tvungna att fråga ortsbefolkning om vägen till färjorna. De stod på strandpromenaden, om de tittade lite åt vänster så såg de färjorna klart och tydligt. Nära. Om jag hade varit i någon av de grupperna hade jag blivit nervös. Vilken början på turen – reseledaren hittar inte!

När jag gick till bilen igår hade vi en luftfuktighet som det nästan går att ta på och andas är ett styvt jobb. Jag passerade en smal gränd i gamla sta’n. En kvinna hade precis spolat och sopat och satt nu på en stol och pustade ut. Hon hade ett speciellt uttryck i ansiktet, en blandning av glädje och trötthet. Glädje över att arbetet var avslutat och att det nu var fint och rent samt trötthet av ansträngningen. Det var ett sådant ögonblick då det far genom min hjärna att detta skulle jag vilja fotografera, men det hade givetvis inte alls blivit bra. Ögonblick kommer och går så snabbt.

En tanke slog rot. Kanske jag skulle ge några tips kring fotohantering. Det är intressant att det numera verkar som om allt måste fotograferas bara för att kameror är så lättillgängliga i mobilerna. När foton togs med film som skulle framkallas fick man välja sina motiv, resten fick man stoppa in i minnet. Och efteråt sorterade man igen för inte ville man sätta in alla foton i album. Nu i semestertider är det många foton som valsar runt i sociala media och har man några stycken facebook-vänner eller följare så kan det bli väldigt, väldigt många foton att titta på. Övermäktigt.

Så några enkla tips eller tankeväckare! (se också blogginlägg ”Foto, slutord och välkommen”)
Jag är ingen proffsfotograf, men ganska bra på att hantera de foton jag tar. Det är många som hamnar i papperskorgen, resten på både hårddisk och dropbox, ett fåtal klarar sig till min flickr-sida!

  • alla (gäller inte bara i Grekland) människor vill inte bli fotograferade och det passar sig inte att fotografera i alla miljöer.
  • ibland varnas det i Sverige för folk som går runt och fotograferar hus och man uppmanas ta registreringsnummer, ringa polisen o likn – tänk om folk utomlands gjorde likadant? En dag såg jag två turister som stod mindre än 1 meter utanför en husaltan och tog foton. Kvinnan som bor i huset drog sig inomhus.
  • om du verkligen vill ha ett motiv så ta många foton så du är säker på att något blir bra. Gallra sedan hårt och behåll det eller de som är bra, som visar det du vill minnas.
  • sortera dina foton, t ex en gång precis efter fototillfället (då åker alla dåliga foton bort) och en gång till efter en tid (då tas alla foton bort som du inte kan förstå varför du tog, de motiv som det finns flera foton av osv). Spara i back up (kan vara annan hårddisk, moln eller vad du föredrar) och ge namn som gör att du kan hitta dem igen.
    Spara inte bara på mobilen! De där apparaterna går sönder, blir stulna….
  • när du delar på nätet – hur många behöver du dela? Vilka foton säger en utomstående någonting (dvs vad vill du ha sagt?) och vilka passar i familjealbumet? Bör du lägga ut foton på barn och ungdomar? Varför dela sneda, suddiga eller flera med samma motiv?
    Använd ”dela”-funktion med urskiljning.

På tal om foton så laddade jag för en stund sedan upp några foton till min flickr-sida! Det har blivit en hel del strandbilder i juli-augusti, jag ser fram emot mer omväxlande motiv när det blir dags att vandra igen.

Ha det gott!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad.
Det går bra att kontakta mig hela året för frågor och bokning.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Dramatiskt och händelselöst

Sedan förra blogginlägget har min tillvaro stått ganska stilla, den handlar mest om att få dagarna att gå. I nästa vecka är det månadsskifte och sedan är det bara augusti kvar innan det vänder och högsommaren mattas. Behöver jag säga att jag är förfärligt uttråkad och rastlös? Högsommaren här på Kreta är den tråkigaste, jobbigaste och värdelösaste tiden på året. Jag känner verkligen med dem som måste ta semester under juli-augusti och som vill resa hit.

Jag är förresten med i en artikel som var införd i Expressens söndagsbilaga 15 juli, fick tidningen med posten nu i veckan. Här kan du läsa den (pdf som öppnas i ny flik).

I övrigt har inte veckan varit så lugn varken där eller här. Jag har ett öga på Sverige och brandutvecklingen. Så härligt med all hjälp som kommit från andra EU-länder! Den där karavanen av polska brandbilar fick en tår att vila i ögonvrån. Och alla frivilliga som kämpar tillsammans med olika personal! Jag hoppas att det snart lugnar ner sig och att det kommer massor av regn!

Här i Grekland hade vi en brand i måndags som jag vet att det rapporterats om i Sverige. Det var cirka 4 mil nordost om Aten som den stora katastrofen inträffade. På tisdagen utlyste Tsipras tre dagars landssorg. Igår flöt bilar omkring på Atens gator efter ett sällan skådat skyfall. Synd att det inte kom i måndags!

Sociala media, dvs facebook i mitt fall, visar ofta sin sämsta sida i akut- och krislägen. Så ock denna gång. Det spreds mycket information som inte var bekräftad och i alltför många fall felaktig. Varför inte följa rapportering via nättidningar o likn istället? Visst, de kan också ha fel uppgifter, men de hinner i alla fall tänka till medan de skriver och lägger ut. På facebook är det alltför enkelt att klicka ”dela” och sedan kommer tanken. Förhoppningsvis.

Här på Kreta har vi än så länge bara haft fyra bränder (vad jag vet) vilket är otroligt med tanke på hur hett och torrt det är.

I Ierapetra har vi festival från mitten av juli till slutet av augusti. I tisdags var vi två stycken som skulle dra runt på sta’n, lyssna på en konsert, titta på folkvimlet eftersom butikerna skulle ha öppet till midnatt. Men det var precis som vanligt! Då påminde någon oss om landssorgen som gjorde att kvällens arrangemang var inställda. Jag började fundera över landssorg och försökte minnas om jag varit med om det någon gång. Estonia? Palme? Gamle kungen? Sökte på nätet och upptäckte att i Sverige finns inte landssorg! Tycker jag är synd för det är en möjlighet att visa respekt och medkänsla till den eller de som drabbats av något. Att tillsammans stanna upp ett tag, reflektera och hämta andan. Men i Sverige är det tydligen ”business as usual” oavsett vad som händer!

Igår körde jag upp till Iraklio för att köpa biljetter till ett av arrangemangen under deras sommarfestival. Jag lämnar recension i slutet av nästa vecka!
Strosade runt med kameran och fick syn på den här gatskylten som gjorde att jag kände mig hemma fast jag var borta:

Lasithi heter den region där jag bor, dvs där Ierapetra ligger!

Lång dag går mot sitt slut! Började i ottan med städning, det gäller att passa på innan hettan och fukten slår till. I nästa vecka fortsätter mitt pågående projekt: strandinventering!
Ha en skön och fridfull helg!

PS. Foton finns på min flickr-sida!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad.
Det går bra att kontakta mig hela året för frågor och bokning.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Spridda skurar i het torka

Vilken härlig dag på stranden! Molnigt med solglimtar och en skön bris från havet. Temperaturen sjönk inatt, värmeböljan är över för denna gången. Det har varit fem jobbiga dagar med mycket vila, sömn, vrida på dygnet och vistelse inomhus. I gränderna har ”Hymn a la AC” ljudit under delar av dagarna och nätterna. Och det är tyst i övrigt när det är så varmt för människorna söker sig inomhus. Nu kommer några mörka moln uppifrån bergen och i väderprognosen finns regskurar de närmaste dagar. Ovanligt – visst, men vi håller tummarna för vi behöver varenda droppe!

Detta inlägget blir som rubriken antyder: en blandning av stort och smått.

Minns att jag skrev i ett inlägg att det låg en privatyacht från Qatar för ankar utanför vår lilla stad? Jag läste senare på nätet att det inte hade med Qatar att göra och att det var minsann fint folk: kungen i Bahrain med familj! På semester längs Kretas sydkust var Ierapetra ett givet stopp. De åt iland på kvällen och dagen efter var de i leksaksaffären i sta’n innan de reste vidare.

På tal om båtar så är trafiken till ön Chrissi i full gång. Sex mindre färjor går dagligen plus mindre motorbåtar. Jag känner för ”paradisön” som inte alls mår bra. Undrar hur länge det ska hålla, hur länge den kan marknadsföras som ”exotisk och tropisk”.

På tal om att inte må bra (den övergången blev lite krystad…) så blev jag i fredags uppringd av ett hotell som undrade om jag är igång med vandringar. Jag sa att det är jag inte pga värmen och vi pratade inte mer för jag förstod att hon hade gästerna framför sig. Gick in dagen efter och jodå, det var några gäster som hade efterfrågat vandring. Om de gav sig ut på egen hand förtäljer inte historien. Jag hoppas att de inte gjorde det. Att det ska vara så svårt att inte överskatta sin egen förmåga och inte underskatta lokala förutsättningar.

På tal om att aktiviteter kan gå galet så har vi haft årets första drunkning (utanför Agios Nikolaos). Och du har kanske hört talas om kvinnan som flöt iväg 17 km på en luftmadrass? Tre (3) kustbevakningsbåtar och ett flygplan från europeiska gränsbevakningen deltog i räddningsinsatsen som först gällde att över huvud taget hitta henne. Det var givetvis skönt att det slutade bra, men lite vaken får man väl ändå vara även om man är på semester!

På tal om andra aktiviteter så fick jag ett ryck och köpte en frukt som jag tycker mycket om, men som inte är så enkel att hantera: granatäpple. Om du aldrig försökt ta dig in i ett så’nt så har du en upplevelse kvar i livet.
Det är väl bara att titta på en av de instruktionsvideos som finns på youtube, tänkte jag, så löser det här sig i ett nafs! Fick tag i en som visade hur man ska dela frukten (oj, så fel jag gjort tidigare…) och sedan petade de lite och bankade lite förstrött på utsidan av ”klyftorna” och voilá, då liksom bara föll de smaskiga kärnorna rakt ner på en tallrik. Lätt som en plätt!
Jag kan nu efter tre granatäpplen avslöja att de där video-filmerna är trickfilmade på något sätt. Det hjälper inte att följa instruktionerna. Hur mycket jag än bankade och hotade hände ingenting. Mitt kök ser ut som om en slarvig slaktare varit i farten. Eller som om någon av de deckare jag precis läst blivit verklighet. En dag när temperaturen är gynnsam och andan faller på ska jag skura bort alla röda stänk och fläckar. Granatäpplen kommer framledes att avnjutas i juiceform, i sallad (när nå’n annan stackare åkt på att få ut kärnorna), på kvist på trädet eller på bild.

Och till sist vill jag meddela att även en person som finner fotboll tråkigt sveps med när Sverige går vidare i VM. Så i lördags bänkade jag mig på café Lido för att se matchen. Som ensam representant för Sverige bestämde jag snabbt att när Sverige gjorde mål skulle jag hoppa upp och tjoa allt jag orkade. Istället blev det några andra som uttryckte glädje vid två väl valda tillfällen… Men visst var det duktigt av laget att gå så långt för efter vad jag förstått (och det är i och för sig inte mycket när det gäller fotboll!) så är det ett i sammanhanget ungt och nytt lag. Bara synd att inte alla kommentatorer (väldigt skönt med kommentator på grekiska!) och soffspelare deltar för då hade vi vunnit alltihop, eller hur?

Nu rinner jag snart bort så det är dags att fylla på glaset så jag kan svettas lite mer… Ha det gott!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni. Det går bra att kontakta mig för frågor och bokning hela året.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

Jag tänker inte, alltså är jag het

Oj, oj, oj! Aldrig har Danny Glovers replik i Dödligt vapen passat bättre:
I’m getting too old for this shit.
Igår kväll och halva natten var två tanter ute och gjorde sta’n. Några drinkar här och där, men vi höll stilen så klart. Trots det känns det idag i hela kroppen. Att klockan blev sen hjälpte väl till lite. Så när jag vaknade kl 7 kände jag mig som Glover, satte på AC:n och somnade om. Det var ett tag sedan det fungerade att festa till och dagen efter vara som vanligt. Strunt samma! Lite får man offra.

Vi hamnade bl a på ett ställe där jag testade att beställa den svenska drinken San Fransisco. Sällskapet knorrade lite för det tog tid. De konsulterade nämligen internet för att tillmötesgå kundens önskan. Vilken service!

Jag inledde faktiskt kvällen med att vara receptionist på ett litet hotell. Ett par gäster dök inte upp så jag fick ringa booking.com och meddela att gästen uteblev. Och det var minsann krångligt, men ordnade sig till slut. En gäst som skulle anlända sent kom tidigt så jag var inte sysslolös. Han såg fram emot sina dagar i Ierapetra och tyckte redan om Kreta och området efter bussresan från flygplatsen. Tyvärr har han bara några dagar denna gången, men planerade redan att komma tillbaka i september! Så trevligt, fint och bra är det borta hos oss i sydost!!

Kvällar och nätter är nu riktigt sköna, de är andningshål (fast igår mer ett vattenhål…) i värmen. Vi har värme som vi egentligen ska ha om cirka 3-4 veckor. Och det efter en ovanligt tidig och varm vår. Som kom efter en ovanligt mild vinter. Följande samtal kan man numera höra överallt, som ett allmänt spritt mantra:
– Oj, vad det är varmt! Alldeles för varmt!
– Verkligen! Det är bara för mycket!
– Ja, och inte verkar temperaturen gå ner!
– Precis! Hur ska det bli i augusti???
– Tala inte om det!
Varpå båda skakar (långsamt så inte svetten skvätter omkring) uppgivet på sina huvuden.

Jag skulle kunna servera uppmätta temperaturer, men de säger inte hela sanningen. Man måste också ta hänsyn till vind och luftfuktighet. En väldigt bra grej som meteo.gr har i sina prognoser är en liten orange ikon som visar att det ska bli hett:

Som synes är det skillnad på 32 grader och 32 grader!

Lämplig aktivitet i värmen!

Det värsta med hög värme under lång tid tycker jag är hur det dränerar kroppen på all energi och lust. Givetvis saknar jag att vandra samtidigt som jag är glad över att inte ha inbokade vandringsveckor just nu. Man skulle kunna säga att det är tur i oturen (aldrig fel med klirr i kassan…). Jag vet att det finns arrangörer som varit ute med kunder och att det finns de som ger sig ut på egen hand. Jag förstår inte att man vågar när det är så här varmt. Fysisk ansträngning i värme där svetten rinnar bara man sitter och försöker tänka en tanke är verkligen obetänksamt. Jag undrar ibland om vi totalt har tappat respekten för naturen och elementen. Kanske vi lever alltför långt ifrån dem. Är alltför inlindade i tryggheten att det händer inte mig. Övervärderar vår egen kapacitet. Eller ett utslag av självcentrering att jag ska nu för jag vill. Och allting går – fast det är ju inte sant.
Eller så är det bara ett utslag av idioti.

Jag har börjat sy ihop mina dagar i Skåne i månadsskiftet juni-juli. Ser fram emot att få en paus från den kretensiska sommaren. Fram tills dess studerar jag väderprognoserna noga för visst borde det kunna dyka upp någon vandringsdag innan det är dags för vandringsuppehåll juli-augusti. Håll tummarna!

Nu ska jag göra både dig och mig en tjänst och avsluta det här svamlet. Soffan och bok nästa station, tyvärr till AC:ns tråkiga väsande men man kan inte få allt!
Ha en skön och fridfull söndag!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Mosaik

Ibland är tillvaron lite av varje, ungefär som mosaik. Det blir oftast väldans fint och bra tillsammans till slut!

Datorbytet snart klart! I paniken över den gamla datorns flämtande sista dagar gjorde jag givetvis ett fel vid beställningen, men det går att rätta till. Hårddiskar idag måste ju vara så himla stora eftersom programmen är stora eftersom de inte packas ihop eftersom hårddiskarna är så stora eftersom…. en rundgång där den ene föder den andre så att säga! Viss irritation bubblade upp vid några tillfällen som t ex när två favoritprogram inte längre går att installera.

På facebook råder inte irritation utan snarare panik. Det finns tydligen väderappar som visar regnskurar några dagar i nästa vecka. Nu har det väldigt stor betydelse var man ska vara på ön och det finns så mycket mer att se och uppleva än stranden så jag förstår inte riktigt problemet. Med tanke på hur nederbördsfattigt det varit i år och den snart icke existerande vattennivån i vår vattendamm så tror jag att alla som kommer ska vara glada så länge det kommer något ur duscharna.
Och det är inte bara på Kreta det är vattenbrist, förresten!

När jag kom hem till sta’n efter vandring i början av månaden fanns det en grupp militärer med militärlastbil i fiskehamnen. Precis då började en militärhelikopter snurra över husen. Nu har turkarna kommit, tänkte jag. Läget är ju minst sagt spänt fortfarande. Ute på sta’n skämtade vi om invasion, men det finns ett underliggande allvar. Det visade sig att det var övning av landsättning av trupper och de använde ön Chrissi. Jag har inte sett någon militärövning här på 4 år så visst undrar man….
Kreta hade i förrförra veckan ett annat besök: Charles och Camilla från Storbritannien avslutade sitt Greklandsbesök på Kreta! Ierapetra var med på ett hörn när det vid ett tillfälle bjöds på mat tillagat på minoiskt vis.

Det mest dramatiska som hänt i mitt lilla liv är ett nageltrång som dunkade uppåt knät. Fram med diverse instrument och operation. Två dagar senare – helt ok. Liten tuva kan stjälpa stort lass, men ibland behövs det inte mycket för att rycka upp tuvan. (Ja, jag är själv impnerad över hur jag lyckades svänga till den formuleringen!)
En inte fullt så dramatisk sak, men ändå omvälvande är att jag tycker att jag börjar förstå grekiskan och hur den hänger ihop. Troligen är det bara en av värmen överhettad hjärna som producerat någon sorts självbedrägeri utan förankring i verkligheten!

Agios Pnevma i kapellet med samma namn på Viannou-platån.

Helgen som kommer har vi pingst så på måndag är allt offentligt stängt och, håll i dig nu, frisörerna har helgdag. Pingsten handlar ju om att den helige ande, Agios Pnevma, gavs till lärljungarna och räknas därför som kyrkans födelse, dvs när man började sprida ordet. Om jag förstått det rätt så landade den helige anden på någons huvud och räknas därför som ”skyddshelgon” för frisörer.
Ordet pingst kommer från grekiskans Πεντηκοστή (Pentikosti) som betyder 50 och den enkla förklaringen är att undret med den helige anden skedde 50 dagar efter påsk. Det där pingstundret avbildades senare som ikonen här till vänster med jungfru Maria i mitten. Var konstnärerna fick det ifrån vet jag inte.

 

Du som följt bloggen vet att jag inte firar födelsedag med kalas och presenter utan gör något speciellt på min dag. För visst måste man på något sätt uppmärksamma den dag då man fick den finaste gåvan som finns: livet. Om jag är i Grekland på födelsedagen blir det hummer, men i år är det jämnt så det blir ett annat arrangemang. Imorgon bär det av på tvådagarstripp! Jag kör västerut tidigt på morgonen, har två intressanta stopp innan jag är framme vid slutmålet. Där ska jag njuta av min dag. I blogginlägg i nästa vecka ska jag berätta var jag varit och gjort och om det är något att rekommendera!
På tal om födelsedagar så pratade jag för ett par veckor sedan med min mor:
– I år är vi ju tre som ”nollar”, sa jag.
– Är vi?
– Ja, Frida (min systers dotter) börjar med att fylla 30, sa jag.
– Jaha.
– Och sedan fyller ju jag 60, sa jag.
– Va!? Fyller du 60? Är du så gammal??
– Ja, jo, det är jag, sa jag något tillkämpat. Och sedan fyller du 90.
– Det tycker jag att vi talar tyst om, sa hon. Men fyller du verkligen 60??
Då bytte jag samtalsämne.

Ha det gott och fridfull helg!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Mest svammel

Idag har jag varit hos frissan så nu känns det inte längre som om jag går omkring med en varm yllemössa. Vi hade ett intressant samtal om bl a kyrkan, generationer, namnsdagar. Jag får återkomma till det i ett annat inlägg, det var en del nyheter för mig som jag får fundera lite över. I förra veckan passerade jag ett kapell där det var dop utanför. Två personer höll barnet och ett vitt band omslöt personerna. Fick info av frissan: det är en sed här på Kreta att man symboliskt binder samman gudfar och gudmor.
Och anledningen till den höga aktiviteten i kyrkor och kapell under senare delen av juli var många viktiga helgonnamnsdagar. Nu är det mycket aktivitet inför Marias himmelsfärd på måndag, sedan sätter bröllop igång igen. Det är uppehåll för tillfället pga att man inte ska äta kött.
Mycket att hålla reda på!

Jag var på stranden igår, det var så varmt att jag tog ett dopp, mitt tredje i år. Normalt sett är jag en trevlig och rar människa, men jag är så trött på frågan ”Varför badar du inte?” att jag alltid svarar: ”Varför ska jag?”. Näsvist, jag vet, men jag går inte runt och frågar folk varför de gör si eller så.
Gott om folk på stranden, grekerna har semester nu de två första veckorna i augusti. De flesta är inte regelrätta turister utan anhöriga till någon på ön som de hälsar på eller så har familjen kvar hus här som de har som ”fritidshus” (en del kommer också vid andra tillfällen, t ex påsk).

Så var det något annat jag skulle skriva om…går ju inte att tänka och långt mindre hålla kvar en tanke i värmen…

Jo, jag skulle ju lyssna på musik i söndags kväll. Därav blev intet, inställt eller nå’t. Jag gick runt och kollade, men det var ingen aktivitet. Satte mig på stamtavernan med e-bok och ett glas vin istället. En lätt bris kom, så skönt! Kvällarna är ok efter nio – halv tio. Dygnet blir lite förryckt nu under hetaste perioden och jag kan inte sova dagtid så det blir långa dagar.

Efter frukost i söndags tog jag en promenad i sta’n. Stort misstag! Det var inte speciellt skönt trots att jag sökte skugga så mycket som möjligt och när jag om hem var kläderna och jag dyngsura. Men benen hade i alla fall fått röra sig lite.

Och det var en sak jag skulle fråga: önskas det uppdatering om Vasilis (se blogginlägg här)?

Knäckebrödet snart slut – smärre katastrof! Tittade in på lilla super market mitt i sta’n som ibland har knäckebröd. Nu verkar det som om det ingår regelbundet i sortimentet och de har t o m utökat med en sort till tre sorter. Så skönt att civilisationen kommer hit!

Hittade en liten, liten ödla på golvet en dag, de är vanliga på sommaren enligt min frissa. Första gången jag sett en så’n! Jag tycker om naturen utomhus så ödlan förpassades till andra jaktmarker. Myrorna och bladlössen flyttade ju för en tid sedan, grannens hund är tyst för det mesta (min hyresvärd har pratat med husse). Nu krigar jag med duvor som slår sig ner i ledningshärvan vid min balkong och ”kurrar” eller vad det nu kallas när de låter. Ibland måste jag hota med kvasten för att de ska ge sig iväg. Undrar om det också skulle fungera på vissa damer nere i gränden….!?

 

”Duvslaget” strax utanför min balkong.

Ikväll får det bli besök på taverna för att äta nå’t litet och nätt. Jag orkar inte ens tänka tanken ”om jag skulle fixa middag idag, vad skulle jag då…..”…nä, det tar slut där.

Nä, nu får jag sluta svamla, det här blir det ju ingen mening med eller innehåll i. Ska man utföra någon form av tankearbete ska det ske på morgonen så imorgon eftermiddag är det dags för ett strandbesök. Om jag ska bada? Inte vet jag.

VANDRA PÅ KRETA!
Kickstarta hösten eller ta en paus!
Njut av landskap och natur, låt tankarna flyga, vila och få energi!

Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Berätta att du läser bloggen när du bokar, det ger dig 15 % rabatt!

Välkommen att vandra! 

Programförklaring och boktips

Ja, nu blir det lite ryckigt och inte så spirituellt i bloggen. Vi har gått in i absoluta (hoppas vi) värmetoppen i högsommaren så nu är det orken som styr helt och hållet. Var på stranden igår eftermiddag, det gav ingen svalka eller lättnad alls. Vinden har övergett oss, det räcker med att titta på väderprognosen för att svettas, känna sig småkass i kroppen och lyssna på när hjärnan smälter ihop. Jag funderade igår över att om jag kommit till Medelhavet på sommaren på min första resa söderut 1978 så hade jag kanske aldrig mer rest hit. Det är för varmt, för dyrt, för passivt, för trist och enahanda. För mig i alla fall.

strandFunderar trots allt på utflykt nästa vecka. AC i buss + AC på museum låter lockande.
Jag saknar mina berg! Utsikten från mitt fönster består mest av soldis där bergen avtecknar sig som siluetter. Nu, kl 5, står allt stilla. En tröst i eländet är att också lokalbefolkningen tycker att det här är för mycket. Vi pustar tillsammans.

Var uppe vid marknaden idag och lunchade, dvs vin/öl och mezedes, med två från England. Innan de kom så var hälften av gästerna engagerade i ommöblering och omflyttning för att jag skulle slippa sitta vid ett bord som hade lite sol. Jag intygade att det var ok, men det hjälpte inte. När allt var klart konstaterade en gubbe att nu hade han ju fått mycket bättre och finare utsikt, dvs lilla jag…

Intressant att diskutera den unga generationen engelsmäns dryckesvanor. De blir ju mer och mer ”kända” världen över för att supa skallen i småbitar och partaja. Vi kom inte fram till nå’t speciellt, men de berättade att sedan en tid tillbaka kraschar flera pubar i månaden pga att engelsmän börjat dricka hemma istället för det blir billigare. Det är givetvis ingen bra utveckling, bättre att det sker öppet.
Det finns också lite oro över att nya premiärministern inte är vald utan utsedd. Om hon utlyser val för att stärka sin ställning, kommer då folk att rösta för att ändra resultatet av folkomröstningen? De har sannerligen 2 spännande år framför sig där på ön!

ut urBoktipset är en superintressant bok för dig som är intresserad av människans bakgrund, utvecklingen i Asien och Afrika och vad som kan vara ett ”gott liv” för oss alla. Är du inte intresserad så hoppa över detta. Jag fick i julklapp en bok som heter ”Ut ut Kalahari” av Lasse Berg. Lite gnälligt och tveksamt tänkte jag att nja, reseskildringar är inte riktigt min grej (har väl antagligen inte läst någon som var bra). Den fick lägga till sig ett tag och så började jag läsa. Ville sträckläsa, men det går inte utan man måste lägga den ifrån sig då och då för att fundera. Lättillgängligt skriven, trevligt skriven (han är ju från Skåne…), backar inte för det som kan vara lite jobbigt eller obekvämt. Väldigt intressant om vårt ursprung och historia. Han reser tillbaka till platser han besökt eller bott på och jämför utvecklingen. Och funderar över varför det blivit så annorlunda i Asien och Afrika. Många års boende och resande utomlands har också gett honom ett unikt perspektiv på vår del av världen, bl a hur långt vi kommit från vårt ursprungliga sätt att leva – det som fortfarande finns inom oss och som nu mår så dåligt. Mycket tänkvärt, mycket upplysande. På slutet sätter han lite på skämt ihop några punkter som ska omfatta ”det goda livet”. De hänger i luften om man inte läser hela boken så gör det!
En bok att plocka fram då och då, bläddra i eller läsa om.

Mycket har gått framåt, men både vi vanliga dödliga och biståndsorganisationer o likn verkar vara kvar på 60- och 70-talet, lyssna ett tag på Hans Rosling! Läste nå’nstans att de flesta flickor på jorden faktiskt går i skolan. Och när vi nått ett så’nt mål som utbildning till alla kommer nästa utmaning: vilket liv önskar sig de utbildade? Har utvecklingen i resten av samhället också gått framåt? Blir de besvikna när de är hänvisade till samma liv som tidigare och vad resulterar det i? Vilken utveckling vill vi ha? Vart är vi på väg??

Oj, nu blir det AC, soffa och kall Retsina. Sugen på en bra film, antagligen pga att jag såg en dålig film igår. Imorgon kväll musik på sta’n – vi har ju festival!

Ha en skön helg!

VANDRA PÅ KRETA!
Kickstarta hösten eller ta en paus!
Njut av landskap och natur, låt tankarna flyga, vila och få energi!

Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Berätta att du läser bloggen när du bokar, det ger dig 15 % rabatt!

Välkommen att vandra! 

καλή Αύγουστο! (alltså ”Bra augusti!”…)

(kanske ska vara Καλό Αύγουστος eller Καλός Αύγουστος eller Καλός Αύγουστο eller Καλό Αύγουστο….ja, ja….)
Ny månad, ny vecka! Lite körigt här i landet där alla önskar varandra ”Bra månad” och ”Bra vecka” och ”Bra dag”. Det måste bli en jädra lång ramsa: Καλό μήνα και καλή εβδομάδα και καλή μέρα!
Nya äventyr! Eller nja, inledningsvis blir det nog ganska stillsamt. Vinden håller på att mojna och denna veckan blir det mest ingen vind. Varmt, alltså. Eller rättare sagt hett. Några strandbesök under parasoll med bok får inplaneras. Nu i eftermiddag kan jag inte se bergen klart utan bara deras siluetter avteckna sig i soldiset. Puh!

DSC01953

I lördags kväll var vi på utomhuskonsert uppe i en by på nordkusten. Den började enligt grekisk tid, dvs nästan en timme efter annonserad tid. Scenen stod framför en bergsvägg som de kunde använt mer. Då och då hade de lite ljusspel och det var väldigt effektfullt. Jag blev återigen (som ifjol) förvånad över publiken och applåder. Den som sjunger får applåder, folk vevar med händerna i luften, sjunger med. Härlig stämning helt enkelt. Musikerna nästan förbises. Sångerskan tog en paus och då fick musikerna fritt spelrum. Oj, så skickliga! Publiken gick omkring och pratade, köpte dricka och tilltugg. Spridda applåder, lite avmätta. Synd att duktiga musiker inte uppskattas.
Sångerskan Melina Aslanidou första del var lite populärpopaktig och den andra delen mer traditionell. Bra blandning!
Skön kväll och natt med en svalkande vind från den lilla, lilla fiskehamnen bredvid. Mysigt!
(du som är på resande fot – sommartid är festivaltid på många platser, kolla upp!)

Jag har alldeles glömt bort att lägga in länkar under förra veckan då jag uppdaterade en del, men de kommer här:
foton hittar du på min flickr-sida
ny videoglimt och ny fotoglimt på ”Vandringsglimtar”
nytt inlägg i företagsbloggen

Jag har ett sår som positionerat sig något obekvämt: stortån! Hur hålla såret svalt och rent när det är upp emot 40 grader, dammigt, sand och småsten? Tån är något röd runt om, med min vanliga tur blir det väl blodförgiftning och sedan kapning strax under knät. Det lär konservera min singelstatus. Och jag måste sluta vandra och helt tänka om när det gäller affärsidé. Kanske kan uppträda istället? När tån stöter emot något utför jag numera en dans bestående av komplexa och originella danssteg medan jag sjunger atonalt med otryckbara glosor.
Va? Ska jag tänka positivt?? Med ”rätt” inställning och ”mind-set” påverka cellerna så att läkningsprocessen påskyndas, se det som en gåva för ”det som inte dödar stärker”, visualisera min tå som frisk, tycka att det är en berikande erfarenhet? Ha! Jag står över så’nt. Har varit på apoteket idag och inhandlat såväl sårtvätt som lämpligt sårskydd. För övrigt tänker jag vara så irriterad och negativ jag bara orkar.

Inga nyheter idag, det har inte hänt nå’t värlsomstörtande. Bilolyckor, drunknande turister, partajande britter som köper ballonger med lustgas för att få en extra kick, bränder, turister som fick räddas av brandmän då de vandrat vilse och inte hade mer vatten (oj, så trött jag blir….). Nej, vi lämnar nyheterna till senare i veckan.

Nu ska jag rinna bort till soffan en stund för att köra AC på maxfart! Ha en bra kväll!

20150923_104849kopia2-585x789

 

VANDRA PÅ KRETA!
Kickstarta hösten eller ta en paus!
Njut av landskap och natur, låt tankarna flyga, vila och få energi!

Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Berätta att du läser bloggen när du bokar, det ger dig 15 % rabatt!

Välkommen att vandra! 

Tidig långpromenad

Vi har haft och har kraftig blåst så värmen är inte så jobbig, passiviserande, kraft- och energislukande. Trots bra vecka är det svårt att ha vandringsuppehåll.  Alltså började det bli lite väl rastlöst och ryckigt i benen, ja i hela kroppen faktiskt.

Kl 06:00 igår morse lämnade jag hemmet för en långpromenad. Ut ur sta’n med sikte på närmsta byn och därifrån gick det sedan uppför i etapper en bra stund. Solen hade gått upp, men inte kommit över bergen, det gjorde den strax före kl 8. De två timmarna var de absolut skönaste trots motvind.

Det är givetvis vackert när solen stiger över bergen, men det är nästan vackrare att vända sig om. Bergen mitt emot är först mörka, så sprider sig ett rödaktigt ljus ner längs bergssidorna. Just när man tror att det ska se ut som om bergen brann mattas färgen och ett gulaktigt ljus avlöser. Det är andlöst. Som om landskapet, naturen, hela ön vill säga god morgon, lilla människa, välkommen till en ny dag som vi nu skapar bara för dig!

DSC01098

Det blev inga bra foton idag, detta är från samma plats en morgon i juli 2014.

Det blåste så starkt att jag ibland tog små sidosteg, högre upp i bergen ska man inte vara en så blåsig dag. Klättrade in i en gammal ruin för att få vindskydd medan jag åt frukost. Så satte tankarna igång att flyga. Var det ett gammalt bostadshus? Fast jag kunde inte se spår efter eldstad. Kanske ett skydd för herdar? Eller samlingsplats för djur över natten eller vid dåligt väder? Kan också ha varit en byggnad för verktyg och annan förvaring. Fantastisk utsikt på alla håll, men usch så blåsigt läge. Det ven och slet. Tror inte att det var ett bostadshus, låg alldeles ensamt och ingen skulle orka bo där jämt och ständigt.

Ner i det som jag kallar ”fåglarnas dal” sedan jag första gången kom här, det var vår och ett väldans kvittrande. Upp på kulle till både kapell och kyrka. Tände ljus i båda två för säkerhets skull. Ingen större frid. Kapellet var väldigt kalt och kyrkan är otät så det tjöt och visslade. Faktiskt bättre att vara utomhus.

Nerför kullen till byn, nu började värmen kännas trots vinden. Där det var vindstilla var det väldigt tydligt. När jag kom till busshållplatsen var det lite mer än 1 tim tilll nästa buss. Annan tid på året och om det hade varit en vandring så hade jag lagt en böj och vandrat hem till Ierapetra. Inte i detta vädret. Det blev taxi så jag var hemma igen vid 10-tiden.

Satte igång marknadsföring på nätet under några dagar (rabatterbjudande går snart ut – se nedan), pluggade lite grekiska men annars blev det slappa i soffan. På kvällen besök på taverna där jag inte varit på ett bra tag. Kul att träffa en vän som jobbar där och underbart god spaghetti med skaldjur. Som vanligt, det är ett ”säkert kort”.

I morse gick jag upp tidigt för att städa. Blåsten har drivit in en hel del damm, det virvlar runt överallt och hela tiden, nu går det inte längre. Men så såg jag på väderprognosen att vinden ska mojna på måndag så det mesta av städningen är uppskjutet tills dess. Då ska här fejas!

Det ringde flera gånger i kyrkorna i morse. Tydligen är det idag en minnesdag av ”de berömda” som verkar vara en hoper martyer och helgon. Nu är det i alla fall helg och jag går snart över i söndagsläge.

Ha en skön och bra helg!

SOLSTING PÅ KRETA!
Boka höstens vandringsvecka senast den 15 juli
och du får 15 % rabatt!

Mer information på  hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen att vandra och Καλώς ορίσατε till Kreta!

Sak 2 och 3 – de som inte kom med igår

Jag berättade i gårdagens inlägg att det är 3 saker som jag är lite irriterad över, har lite funderingar kring. En sak skrev jag om igår, här kommer de andra två.

Irriterad, upprörd, förvånad, förbluffad…..

Ja, jag vet inte riktigt vad jag är eller så är jag alltihop. Jag har tidigare skrivit i bloggen att jag inte förstår hur folk tänker (eller om de tänker…) som ger sig ut på olika äventyr utan att tänka efter. Som t ex att vandra när det är väldigt varmt. Nu vet jag ett alternativ.

I veckan fick jag ett mail från en person som befinner sig på Kreta under juli, besökt min hemsida, inte hittat några vandringar där och undrade om jag kunde skicka några beskrivningar och kartor. Personen planerade att hyra bil över helgerna för att vandra. I mailet stod med STORA bokstäver att personen skulle vandra ensam.
Jag satte ihop ett vänligt och trevligt mail om att jag jobbar som vandringsledare så några vandringar finns inte på hemsidan (det vore väl att slå undan benen på mig själv…). Jag informerade om att vandring lämpar sig sept – juni, att det är väldigt varmt i juli – aug. Om personen ändå tänkte ge sig ut kan den behöva några tips så jag skrev om att det finns nästan inga markerade leder, svårt att hitta detaljerade kartor, starta tidigt, inte vandra ensam då man inte vet hur värmen påverkar, välja korta turer osv. Till sist skrev jag att personen fick gärna höra av sig igen om den ville vandra med vandringsledare.
Ett mail kom tillbaka med tack för snabbt och informativt svar. Och se’n kom det: att vandra under sept – juni var inget alternativ utan personen måste vandra nu i juli eftersom det är nu den är här.

Jag berättade om mailväxlingen för en vän här nere som undrade om jag inte skrev om de olyckor och dödsfall som vi redan haft i år. Jag berättade inte om det, men det skulle jag kanske gjort. Eller vad räddningsaktioner kostar om man nu inte bryr sig om sin egen livhanke.

Är det personliga önskningar som ska styra eller att förnuftigt överväga förutsättningar? Det självklara bör väl vara att om jag vill vandra, eller någon annan aktivitet, måste jag kolla upp om det är möjligt under den tid jag kan resa. Om inte får jag väl välja en annan aktivitet? Eller resa vid en lämplig tidpunkt? Det är ungefär som att åka till alperna i juli och tycka det är kasst att det inte går att åka skidor för nu är jag här.
Jag är förstummad. Tänker jag fel? Ska allting som jag önskar och vill vara möjligt alltid? Lever vi för skyddat så vi glömt att omgivning påverkar och att saker kan hända eller har vi förlorat omdömet på nå’t sätt? Är vi för egocentrerade? Är vi inte rädda om oss eller tror vi att vi är osårbara?

Stökigt på hjärnkontoret

Storbritannien ska lämna EU. Ett av de tyngsta skälen för att lämna EU verkade vara att det finns för många invandrare.

Jag var med på en lunch i påskas då folkomröstningen diskuterades lite grann mellan britter. Någon uttryckte att det kändes så otryggt och osäkert för hur blir det då med hus och boende här nere. Personen tänkte inte rösta medan en annan tyckte att det var väl skäl nog för att rösta. Det kan man så klart diskutera fram och tillbaka, kan vara ett svårt läge om man tycker att en sak är bra för landet samtidigt som man kullkastar sin egen tillvaro.

I förra veckan träffade jag en britt som röstat för utträde och som bor här nere. Vi skattar båda två i våra hemländer. Vi har alltså ungefär samma livssituation. Och det är nu som det blir stökigt på mitt hjärnkontor. Vi kan kalla oss utlandsboende, expats, invandrare, immigranter eller vad som helst. Faktum kvarstår: vi är utlänningar. De olika kategorierna eller namnen är bara ett uttryck för människans behov av att dela upp tillvaron och se’n räkna sig som tillhörig någon grupp. Vi är utlänningar. Det finns egentligen inget som hindrar spanjorer, greker, cyprioter m fl att säga att nu har vi fått nog av er som liksom bara vistas här, nu får ni flytta hem.

Vi hade ingen längre eller djupare diskussion för jag kände att jag var på väg in på ett minfält där jag nog skulle bli alltför förvirrad och upprörd. I min värld finns det människor. En del är födda i ett land, andra har flyttat dit. Vi bor på en plats permanent eller för en tid. Våra liv skiljer sig från varandra oavsett var vi är födda eftersom vi är olika och har olika förutsättningar, intressen osv. Konstigare än så är det inte.

Jag kämpar med att hitta logiken i att jag ska anse mig ha rätt att bo i ett annat land, men någon annan ska inte få bo i mitt hemland. Kan nå’n förklara för mig hur det går ihop?


IMG_1365SOLSTING PÅ KRETA!

Boka höstens vandringsvecka senast den 15 juli
och du får 15 % rabatt!

Mer information på  hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen att vandra och Καλώς ορίσατε till Kreta!