Foton och att fotografera ligger mig varmt om hjärtat. I sommar har jag besökt ett antal fotoutställningar där jag berörts och inspirerats. I en serie blogginlägg med tema Fotografi delar jag med mig mina upplevelser och summerar i sista delen. Hoppas du också berörs och inspireras!
Foton och att fotografera ligger mig varmt om hjärtat. I sommar har jag besökt ett antal fotoutställningar där jag berörts och inspirerats. I en serie blogginlägg med tema Fotografi delar jag med mig mina upplevelser och summerar i sista delen. Hoppas du också berörs och inspireras!
Foton och att fotografera ligger mig varmt om hjärtat. I sommar har jag besökt ett antal fotoutställningar där jag berörts och inspirerats. I en serie blogginlägg med tema Fotografi delar jag med mig mina upplevelser och summerar i sista delen. Hoppas du också berörs och inspireras!
En vecka sedan förra blogginlägget. En fullsmockad vecka. Vi kan hoppa över matförgiftning, inställt tåg och felkörning i ett av mina hat- och ångestobjekt (andra kallar det ”E6 förbi Göteborg”) vilket kunde resulterat i att detta skrivits i Oslo.
Förutom att träffa digitala vänner i ”verkligheten”, hälsat på en kär vän i Karlstad och hämtat en väldigt trevlig hyrbil har jag vandrat och varit på utställning.
I kända trakter kan man ha lyxen av närhet till vandringsmöjligheter. Vi har haft sommarstuga uppe i Sofielust/Örnaberga så jag knöt samman olika skogspromenader till en vandring.
Vi gick ut genom dörren, svängde vänster och medvandraren Bojana sa: ”Jag kan inte fatta att vi bara ska gå iväg utan att först åka tåg, buss eller bil!” Nere vid havet tog vi in på Skåneleden som vi sedan lämnade för att ge oss inåt land i skogen. Fast det kändes mer som att ge sig in i tät, fuktig djungel även om jag aldrig varit i en så’n. Naturen är helt otrolig denna sommar! Den grönskar och prunkar över alla bredder. Det går nästan att höra hur växtligheten lever och är igång. Och den är nästan påträngande, som om den vill attackera eller suga in.
Ett tunt, stilla regn en liten stund, annars bra vandringsväder med växlande molnighet. Och vindstilla vilket alltid ger ett extra lugn och en speciell fridfullhet. Smultron frestade, svampar stora som dasslock visade upp sig, fåglar orkestrerade. Man vände sig inåt, vilande som i en trygg vagga. Det gör gott för själen.
Så kom vi till en avgörande punkt – börja vandra mot hemmet igen eller fortsätta till Gyllebo-sjön. Min något medtagna mage fick avgöra så för säkerhets skull vände vi hemåt. Väl tillbaka i Baskemölla tog vi en kort mat- och toapaus innan vi körde upp till Gyllebo-sjön. Avslutning på dagens vandring blev ett varv runt sjön.
Totalt strax över 5 timmars vandring med inslag av hav, sjö, bäck, skog, åker, grusväg, stig, terräng. Och en dansbana! Vad kan man mer önska sig?
Igår åt jag lunch i Storstugan vid Tjolöholms slott. Ett gäng vid grannbordet diskuterade vart de skulle åka på nästa resa och vad de skulle göra. De konstaterade att de var ”färdigseglade”, valde bort paddling och sedan koncentrerade jag mig på min Biff Lindström. Plötligen sa en i sällskapet att ”vi kan vandra”. Någon konstaterade att då måste man ha tält och ”skaffa en massa annat”. Så synd när människor tror att vandring måste kombineras med friluftsliv. Det måste det inte alls, det är två olika saker som råkar passa bra ihop om man så önskar. Varför inte börja med dagsvandringar för att se om den biten passar, om man tycker om det. Sedan kan man bygga vidare om man känner för det eller fortsätta sina dagsvandringar. Och det måste inte vara tält utan kan vara stugor, b&b, vandrarhem, hotell. Och man måste inte förbereda mat flera dagar i förväg utan kan gå till dukat bord. Var och en ramar in vandring på sitt sätt. Det finns inga rätt eller fel.
Så varför var jag vid Tjolöholm? Jag har varit där tidigare och då sett slottet. Denna gången var jag nyfiken på utställningen av kläder från tv-serien Downton Abbey. Guiden var bra, kläderna var uppställda i olika rum så vi fick se bitar av slottet också. Och det var tur det för utställningen var tunn. Inte värd att köra dit bara för den och 150 kr var för mycket.
En sak som jag tycker är så konstig är folk som går på utställning och fotograferar allt de ser. Varför är de inte här och nu? Suger in alla intryck, lyssnar på guiden eller läser på informationslappar? Det mesta går att hitta på nätet idag så det kan inte vara därför. Är det för att visa att man varit på en speciell plats?
Antagligen är det jag som är fel ute för jag är så koncentrerad och fokuserad, suger åt mig som en svamp, sjunker ner i fantasin och tankarna seglar bort. Har väl nå’t fel på min förmåga att göra flera saker samtidigt.
Fast visst är det konstigt när en besökare i gruppen säger åt en att man ska flytta på sig och vänta gå fram för den ska ta foto!? Jag visste inte att det var en fotosafari….
Så är det söndagskväll och nu kan jag inte sitta här längre utan nu väntar Vera. Ha en skön kväll!
PS.
Foton på min flickr-sida!
Huset är nu ute till försäljning, bl a på hemnet! Intresserad? Sprid gärna!
Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägget!
Vandra med mig på Kreta!
Du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor.
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen!
I veckan har det varit dags för vänskapsturné till Malmö och Lund för att träffa vänner. Igår var det omvänt – vänner från Skanör kom ut till mig på Österlen. Härligt och roligt! Det är stunder som jag har i minnesbanken och de kan plockas fram vid behov!
Lite annat har jag hunnit med mellan besöken och tillsammans med besöken. Tre utställningar och en utflykt. Här kommer lite information för intresserad!
Här pågår en utställning om Hasse & Tage, dessa gudabenådade människor. Utställningen berättar om deras början, möte, produktion och fram till dags dato. Det finns också hörlurar så man kan t ex lyssna på Lindemän. Jag satt och fnissade i ungefär en timme och det finns sämre sätt att spendera tiden. Det finns svenska ”komiker” som anser att Hasse & Tage är passé, att de aldrig var speciellt roliga osv. För mig är de unika med sin blandning av samhällskritik, ordgymnastik, lekfullhet och glimt i ögat.
Och det där med passé…lyss till Inredningsarkitekt Valfrid Lindeman (en tidig Lindeman)! Han inreder ett allrum där hela familjen kan vistas som för tankarna till ”öppen planlösning”, han funderar över om man skulle kunna steka plättar på en säng om man tar bort madrassen = ”multi functional”. Och han placerar barnen i lådor under sängen vilket väl får motsvara ”compact living”. Eller Punkrockare Trindeman Lindeman som har säkerhetsnål på insidan av kinden. Och när den gnids mot tänderna blir det laddning så han kan lysa när han läser. Eller….det finns många glada skratt och tänkvärdheter!
En stor, intressant och vacker utställning är Världen på Kulturen med i huvudsak keramikföremål. De kommer från olika delar av världen och olika tidsperioder. Sverige är känt som ett land som kommit långt med IT och digitalisering. Här har det gått för långt. Inga informationslappar vid föremålen utan i varje rum finns en dator som kallas ”informationskiosk”. Där förväntas jag leta upp det objekt jag är intresserad av för att få information. Sedan kan jag gå tillbaka till montern. hitta ett annat föremål och då gå bort till datorn igen. Undrar hur det fungerar om man är flera besökare samtidigt!? Totalt misslyckat vilket var väldigt synd på en fin utställning.
Den första utställningen i sitt slag som visar fotograf Lennart Nilsson livsverk. Han var själv med och planerade den, men gick ju tyvärr bort i januari i år. Ja, vad ska jag säga om den? Jag är fortfarande väldigt gripen och fascinerad och imponerad och ödmjuk och tagen och…. Då menar jag inte främst det han blev världsberömd för, dvs sina foton av hur vi ser ut på insidan och hur ett barn blir till. Nej, åren före det. En alldeles otrolig fotograf som hade sitt alldeles egna arbetssätt och var en person som måste ha ingett ett väldigt förtroende för de han porträttfotograferade. Med den utrustning han hade under de tidiga åren har han lyckats fånga ljus och ögonblick som dagens mobilkameror och photoshop kan drömma om. Och jag kan till fullo se och förstå varför han tidigt var min fars (han fotograferade och framkallade också) idol med sitt fotograferande för tidningen Se.
En högtidsstund! Om utställningen dyker upp någon annanstans så gå och se den. Och njut!
Vid stora genomfartsvägen i samhället Hammenhög finns en butik och trädgård som heter En liten bit av Medelhavet. Jodå, jag hade lite hemlängtan och var dessutom nyfiken. Skulle det vara dåliga kopior eller turistvarianterna? Men nej, det var gediget och original. De importerar från bl a Grekland och har en hel del vacker keramik till bra priser. Och oliver, olivolja, fetaost mm. Jag blev riktigt glad bara av att gå in i butiken eftersom det var så många färger och former som mötte mig. Jag fick en dos Grekland ackompanjerad av Marocko så nu klarar jag mig ett tag. Skulle det infinna sig mer hemlängtan får jag väl köra dit igen….
(ett tips: om du köper en saltkula så behöver du inte köpa ett litet fat att ha under. Om du använder saltkulan på rätt sätt, alltså.)
Nu sänker sig helgfriden över Österlen. Denna fredagskväll blir det inget vin med chips eller liknande. Här ska njutas kaffe och mandelkubbar! Det är härligt när längtan kan tillgodoses….
Ha det gott!
Vandra med mig på Kreta!
Du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor.
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen!
Igår stängde jag av världen, det behöver jag ibland. Var inne om en sväng på facebook, annars inget. Öppnade inte ens mailen. Vilade, läste flera timmar, tittade på film. Det är gott att stoppa världen och tiden då och då.
Jag bloggade inte ens så nu ska jag berätta om tisdagskvällen! Vi gav oss iväg till Agios Nikolaos ditlockade av den här affischen som jag fångade upp på facebook:
Jag har aldrig (vad jag kan minnas) varit i Agios Nikolaos på kvällen så det var jag också nyfiken på.
Det blev blandade upplevelser. Lite för mycket turister för min smak, ganska fullt på gatorna tyckte jag. Jag har på resor alltid undvikit större turistorter och inte rest på sommaren så jag är väl ovan.
I en gammal venetiansk (antar jag) lägenhet hade de tre konstnärerna från Danmark, Norge och Italien hängt upp sina alster tillsammans med en bulgarisk gästkonstnär och grekisk silversmed. Lägenhetens golv var konstverk i sig, fantastiskt vackra mönster. Det var en speciell känsla bara att gå runt och fundera över vem som bott i huset. Det var också speciellt att se motiv från Kreta genom skandinaviska ögon. Och den italienska konstnären målade en del ikonmotiv, framför allt var hennes prästportträtt stämningsfulla. Fanns mycket som tilltalade ögat, jag fastnade för en tavla som var som gjord för mig som vandrare. Håller på att undersöka de monetära förutsättningarna.
Vi satte oss och plötsligen hördes saxen från ett annat rum spelandes folkvisetoner. Tanken tog ett hopp – här sitter jag i en venetiansk lägenhet med hemlandstoner i öronen och Kreta-motiv på väggarna. Så började växelspelet mellan saxen och poeten. Det blev en magisk stämning där de ömsom kompletterade varandra, ömsom förstärkte varandra. Toner från våra norra, gamla hemtrakter blandades med toner från våra södra, nya hemtrakter. Och däremellan fick vi oss till livs dikter och textutdrag i små doser som sjönk in när saxen tog över.
Jag funderade efteråt över vad det var som gav den speciella stämningen. Arrangemanget och människorna bakom? Blandningen mellan norr och söder? Lägenhetens ogrekiska design och den vackra kvällen? Att jag aldrig varit ifrån Sverige så här länge och kanske behöver lite påfyllnad? Eller kanske ett hopkok av allihop!
Jag vet inte heller om detta är ett återkommande arrangemang, om inte så borde det bli det. Det gav också inspiration och tankar om att kanske det skulle gå att göra nå’t med en viss amatörfotografs alster, vem vet….
Efteråt strosade vi lite, men det kändes lite fel att bryta stämningen med turistgatans shoppar. Vi gick ner till sjön och satte oss på en lugn plats. Sedan började det suga lite i magtrakten, det blev glass till chauffören och vin och chokladsufflé till mig. Kändes lite som pricken över i. Alla sinnen hade fått sitt.
Nu ska jag rinna ner till stranden en stund. Prognosen säger regn i helgen. Fan tro’t.
PS. Har laddat upp några nya foton på min flickr-sida!
PPS. Bilderna ovan är hämtade från facebook.
Vandra på Kreta!
Vi njuter av vackert landskap, enastående vyer, tystnad och lugn.
Med mig som vandringsledare kan du koppla av och släppa loss tankarna samt uppleva mina gömda pärlor.
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Berätta att du läser bloggen när du bokar, det ger dig 15 % rabatt!
Välkommen!
Lösa trådar och fria tankar
En blogg av Inger Hansson. Om resor. Om Instagram och annan fotografi. Om natur. Om Karlshamn, Kristianstad, vatten och lite av varje.
Just another WordPress.com site
Lena Dyche reseledare och guide sedan 30 år. Här delar jag med mig av resetips från båda mina hemländer, Wales och Spanien. lenadyche(at)gmail.com
Bloggen om England och övriga Storbritannien
