Det är mycket nu! Regeringsbildning pågår i Sverige och I min lilla värld var jag husvakt och efter det kom det svenskar hit. Alltid roligt och några utflykter och goda middagar blev det. Framöver är det val i Israel på tisdag och det är jämnt mellan blocken. Mellanårsval i USA den 3 november vilket är samma dag som Panda och jag styr kosan till Rethymno för några da’rs ”semester”.

I torsdags var det två veckor se’n jag var ute och vandrade så det var verkligen dags. Ville så gärna österut, men kanske inte heldagsvandring. Det blev min ”blomstervandring” som inte är full med blommor vid denna tiden, men vacker på sitt sätt.

Det första som slog mig när jag steg ur bilen var stillheten. Inte ett löv rörde sig. Lugn. Olivskördandet inte igång där inåt land på 600 möh. Cikadhannarna har dött, de har haft sin sommar, så nu hördes fågelkvitter och surrande bin. Fjärilar och andra flugfän for runt i luften. Gräshoppor hoppade högt när jag närmade mig. Och jag mötte den här lille gynnaren:

Google hade tre förslag och jag bestämde att det är en Carabus benoni som är en endemisk skalbagge på Kreta. Jag mötte faktiskt tre-fyra till av samma sort. Lite lustigt att de var ute och rörde på sig med tanke på att de tydligen är nattdjur.

Nu efter regnen vaknar naturen efter sin sommarvila och det blir så grönt, så grönt. Västerna har olika fart så det är flera nyanser precis som på våren! Ljungen blommar allt vad den orkar:

Bara vinstockarna som varit igång hela den heta sommaren tackar nu för sig och går i vila.

Det var extra vackert i naturen för daggen låg kvar och glittrade vackert i solen. Nästan som om nå’n varit där före mig och smyckat så jag skulle få det lilla extra!

Nöden krävde en liten avstickare och där snubblade jag över små grupper med gul krokuslija som inte alls hör till krokusarnas familj utan är en amaryllisväxt. Vanlig vid Medelhavet och speciellt på Kreta, minsann!

Jag fortsatte i ro och lugn. Fridfullt. Helt av- och urkopplad. Det senare är en förutsättning för det första. Min vandringstakt blev långsammare än vanligt. Ögonen fick tid att söka sig både högt och lågt samt runt omkring.
När jag närmade mig en liten by hörde jag plötsligen en röst, men kunde inte lokalisera varifrån. Riktigt störande ljud i mitt vilande tillstånd. Jag hittade tillbaka till mitt lugn.

Fika vid källa där jag fick stå ut med att vara en stunds underhållning för en grupp får i en inhägnad. Genom nästa lilla by som var lika stilla som den första, inte ens den skällige lille hunden var ute.

Djupt nede vid början av en ravin hade några getter samlats och en killing ropade på sin mor. Solen värmde, skönt med shorts och kortärmad t-shirt. Jag fick kryssa mellan några vattenpölar, men det gör jag så gärna så.

Över vinodleplatån i tystnad och en annan liten väg än den vanliga. Såg två-tre sorters små blommor på tillbakavägen. Därifrån har man den finaste vy bort mot Ziros by. Liksom inramad av berg och fält.

Tillbaka till Panda som var otrivsamt varm efter några timmar i solen! Snabbt åtgärdat med AC – tack för det. Kropp och knopp mådde bara bra. Fysisk rörelse och mental frid där tankar får fara runt fritt eller inte alls. Det finns ingen bättre kur för kropp och själ. Det känns ut i fingerspetsarna och ner i tårna att hela konstruktionen tackar så mycket!
Tacket fortsätter da’n efter då energipåslaget kommer och det blev en produktiv och effektiv fredag i min lilla tillvaro!

Ha en skön helg! Var rädd om dig och andra!