Etikettarkiv: ro

Tänt var det här

Välj ett foto som jag ska blogga om! Mer information sist i PS. Inläggen i denna serie finns samlade under ”Teman” uppe i menyraden som ”Tankar kring ett foto”.

Rodanthi Ojalainen valde detta fotot:

Fortsätt läsa

Oropedio, omalos och de andra

Jag har tidigare bloggat att jag inte är en toppvandrare, dvs att bestiga berg är inte min grej. Ibland tycks det som om det är viktigt för en del att ha varit uppe på vissa toppar, mer viktigt än själva vandringen. I det blogginlägget (som jag inte hittar nu) berättade jag att jag istället valt samla på platåer.

Fortsätt läsa

Smultronställen

Enligt Svensk ordbok har smultronställe tre betydelser:
1. en plats där det växer smultron
2. en film av Ingmar Bergman
3. bildligt uttryck om ”en sär­skilt an­genäm plats eller tids­period; med tanke på upp­levelser av lycka, glädje, stor trivsel o dyl”
Enligt Wikipedia har betydelse nr 3 använts sedan förra sekelskiftet (alltså slutet av 1800-början av 1900).
Fortsätt läsa

Vandringsarbete, julstämning och en cliffhanger

Jag har fortsatt att vandra sedan Mitsotakis offentliggjorde att det är ok att röra sig i sin regiondel på kod 6 (”träning”, gå ut med hunden). Igår var jag ganska högt uppe i bergen och det var en så’n där ”förena nytta med nöje”-vandring. Jag har tidigare bloggat om att som vandringsledare tar jag ofta fram nya vandringar till kunder. Ibland blir det bra, ibland blir det Fortsätt läsa

Tack för en underbar dag, Mitsotakis!

I lockdown med utegångsförbud i våras fanns på kod 6 (”träning”, rasta hund) en tydlig markering att det skulle ske nära hemmet. Så tydligt är det inte skrivet denna gång och premiärminister Mitsotakis var lite svävande på en presskonferens i början av november. Jag ville gärna ut och vandra så klart, men 300 euro i böter tyckte jag inte att jag hade råd med. Fortsätt läsa

Två ansikten – två liv

I ett tidigare blogginlägg fick du, bloggläsare, en inbjudan att välja ett foto som jag skulle skriva om på ett eller annat sätt. Det skulle hjälpa mig med inspiration och uppslag nu i högsommarhettan när knopp och kropp är trötta och snurriga. Nu är det dags för det sjunde inlägget!
Inläggen i denna serien finns samlade under ”Teman” uppe i menyraden som ”Tankar kring ett foto”.
(klicka på foton för större storlek)

Fotona i detta inlägget är valda av Karin Mattsson (det översta) och Birgitta Henricson. De svåraste fotona hittills att skriva om. Ska jag försöka skriva en dikt…kan jag hitta något bra Fortsätt läsa

En rofull onsdag

Apokries rullar på och idag, Tsiknopempti, är höjdpunkten i köttveckan då det festas loss på kött. Det är grillningens högtidsdag så röken ligger över stad och by.

Jag ser mer och mer att flera utropar att våren kommit till Kreta. Det är ungefär som om vi svenskar skulle säga att våren kommit när vi ser en snödroppe och en krokus. Våren knackar på dörren vid kusterna, men vintern har inte släppt sitt grepp än. Vi har framför oss några dagar Fortsätt läsa

Samtalsögonblick – kloka och roliga

Jag skrev i förra blogginlägget att denna gång skriver jag inte om intryck vid besök i Skåne, skillnader mellan Grekland och Sverige osv som jag gjort tidigare. I förra blogginlägget fick du följa med till Köpenhamn och idag ska du få träffa en av de huvudsakliga anledningarna till att Fortsätt läsa

Alla helgon, martyrer och själar

Igår gav jag och en vän oss ut på en kort vandring. Oj, vad det gjorde gott för kropp och själ efter den passiva väntan på om viruset skulle bryta ut eller ej. En god lunch som avslutning var inte fel det heller eller vad sägs om öns (kanske Greklands) godaste ostbullar och räkor med chili och vitlök?

Så är det Allhelgonadagen och Alla helgons dag. Jag upplever att vi svenskar sedan ett antal år tillbaka blir mer och mer historielösa och högtider ser vi mest som ”röda dagar”. Många Fortsätt läsa

Vilken magisk premiär!

Drygt sex veckors uppehåll fick vara nog! Igår gav jag mig iväg strax efter kl sju på årets första vandring. Jag kände direkt att det var en speciell dag. Det var så lugnt i sta’n och en otroligt vacker soluppgång speglade sig i ett nästan kavlugnt hav. Kostas och jag sa god morgon i hörnan vid kiosken som vi brukar, men med lägre röster än vanligt.

Lämnade sta’n och gick ut bland olivlundar. Inte ett löv rörde sig. På olika avstånd hördes Fortsätt läsa