Etikettarkiv: ålderdom

Samtalsögonblick – kloka och roliga

Jag skrev i förra blogginlägget att denna gång skriver jag inte om intryck vid besök i Skåne, skillnader mellan Grekland och Sverige osv som jag gjort tidigare. I förra blogginlägget fick du följa med till Köpenhamn och idag ska du få träffa en av de huvudsakliga anledningarna till att Läs mer

Småkryp och gammelfall

Så har vinden lugnat ner sig, det är bara en svag fläkt kvar. I lägenheten står det stilla så fläkten är igång. Ganska tröttsamt att lyssna på. Jag har faktiskt varit på stranden i eftermiddag. Parkerade mig under parasoll med bok och njöt av svalkande vind från havet.

DSC01918

Många blåa nyanser i utsikten från solstolen idag! Seglade in, kort besök i land, slog på motorn och gav sig iväg. (klicka på fotot för större format)

Annars krigar jag. Minns du att jag hade löss för ett tag sedan? Ja, inte bokstavligen utan mina balkonglådor. De fick mig att fatta beslut att göra mig av med balkonglådorna. Mottagaren blev glad och jag blev glad som nu har färre blommor på balkongen. Och en renare balkong. Inte klokt så mycket snafs det blir av blommor.
Det nuvarande kriget utkämpas mot myror – inomhus. Jag tycker om naturen – utomhus. Jag har bestämt att jag ska försöka städa ut dom så nu torkas det golv varje morgon med en urstark (kanske miljöfarlig, men vem bryr sig?) lösning. Och det har redan gett resultat efter två morgnar så håll tummarna! Målet är att ha myrfritt till helgen.

Harry, engelsmannen som jag berättat om tidigare, snubblade över en mattkant för en tid sedan och slog sin hand ganska ordentligt. Han föll i förra veckan och slog rygg och nacke. Igår möttes vi i vår minimarket och han berättade då att han fallit igen, men inte slagit sig. Varje gång intygar han att han varit nykter, jag vet inte riktigt vad han tror att jag tror om honom.

Nu är han lite orolig över att hans barn ska insistera på att han flyttar till England. En av sönerna kommer på några dagars besök i augusti. Harry sa att kanske hans dotter hinner före, kommer ner och packar hans väskor.

Det är svårt det där med att bli gammal, dvs när kropp och knopp börjar svika. Svårt nog när man är på hemmaplan. Något att fundera över kanske redan när man planerar att flytta utomlands som pensionär.  Att välja var man ska bo med lite tanke på framtiden. T ex branta gator – hur enkelt och smärtfritt är det om några år när lederna börjar bråka? När är det dags att packa och återvända eller går det att bo kvar?
Och avstånd kan vara svårt för anhöriga också. Fast vad som helst kan hända när som helst oavsett var de berörda befinner sig geografiskt. Det är väl en liten falsk trygghet eller orosdämpare att det är bättre att vara nära.

Harrys barn är oroliga, de vill ha honom närmare.
Harry tycker att de måste lyssna på honom, att det är hans liv, han vill inte flytta till England.
Jag kunde så klart hålla med om honom, men sa att jag kan förstå dom också.
Då sa Harry: ”Me too.” Så var han tyst ett ögonblick, skrattade till och sa: ”But I don’t tell them that.” Så la han till: ”They have to respect my will.”

Jag hoppas han får gå här med sin Sophie ett bra tag till, men om det inte är meningen hoppas jag att det tar slut här så han slipper packa sina väskor.

SISTA CHANSEN!
Boka höstens vandringsvecka senast den 15 juli
och du får 15 % rabatt!

Mer information på  hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen att vandra och Καλώς ορίσατε till Kreta!

Gammeltankar

Du som följt bloggen ett tag vet att jag bl a inte gillar flåspositivister eller nuhetsare. När det gäller det senare är jag övertygad om att man är ett resultat av sin historia – nu – framtid. Alla tre definierar i samverkan vem man är, vad man gör osv. Som Konfucius sa: Studera det förgångna om du vill definiera framtiden.

Hittade ut till Österlen i dimman i lördags för att besöka modern över helgen. Att besöka en 86-åring sätter igång tankar kring det egna livet och inte minst den egna ålderdomen. Nu säger du kanske att varför fundera över det, man vet ju inte vad som händer eller hur det blir. Just det, därför är det bra att ha tänkt tanken, om inte annat så för att vara lite beredd på vad som kan komma. Jag tror att det är enklare att hantera saker om man i alla fall tänkt tanken tidigare.

Mina föräldrar tillhör en helt annan generation och tid än jag gör. Jag undrar om skillnaden nå’nsin varit så stor som mellan de som föddes under mellankrigstiden (mina föräldrar föddes på 20-talet) och de som föddes efter kriget (jag är född på 50-talet). Det finns flera stora skillnader som gör att det nästan känns som om det fattas en generation mellan oss, t ex fick gården där min mor växte upp elektricitet när hon var 20 år, mina föräldrar har aldrig haft semester (vilket lärde mig att ta vara på tid, enstaka dagar och antagligen härifrån jag har arvet att söndagar ska vara lugn och ro), de började arbeta tidigt och det var fysiskt arbete genom livet vilket gör att många av dom är utslitna i sina kroppar med allt vad det innebär. Min far dog hastigt ett halvår efter sin 70-årsdag då han precis pensionerat sig. Min mor har en hel del krämpor, svårt med rörelse och ork.

När jag blir gammal…vill jag bli gammal? Och i så fall hur gammal?? Strunt samma, jag vill kunna gå så länge som möjligt så jag kan handla, gå på konstmuseum o likn. När jag inte längre kan gå vill jag i alla fall kunna ha så bra syn och hörsel att jag kan läsa, titta på film, lyssna på musik. Om jag inte kan göra varken det ena eller det andra så vill jag inte vara klar i knoppen eller befrias. och måtte jag inte bli tjafsig, envis och tjatig…

Med dessa tankarna blir det som pågår nu väldigt viktigt. Det jag gör i livet just nu – är det rätt och bra eller slösar jag bort tid? Samtidigt är det bara en del i ett helt livsöde. Det handlar kanske om att inse att allt jag kan göra är att leva så gott jag kan, ta vara på alla människor och möten som kommer i min väg, vara sann mot sig själv och andra. Göra så gott man kan helt enkelt, njuta ofta och mycket. Och hoppas att en dag få sitta och lukta på blommorna och ljuga och skratta med andra…och ta en liten promenad.

Nu skulle man kunna säga att jag är ute på en omvänd tidsresa – sitter på tåget på väg till systerdottern (född i slutet av 80-talet) i Kalmar!

Ekonomiskt snille – inte jag, inte!

7 november 2013
Som arbetslös lever man under knappa ekonomiska förhållanden vilket jag skrivit om tidigare. Plötsligen har man utvecklat en spårhunds förmåga att hitta ordet ”gratis”. Ögonen skärps för att upptäcka ”rabattkod”, ”erbjudande” osv om så’nt man ändå skulle köpa. Impulsshoppa – vad är det?

Jag har alltid varit en sorglös, ansvarslös individ när det gäller att vara ”förståndig” = spara eller så föddes jag bara i fel familj. Det började bra med sparande under uppväxten, men det var enkelt. Hur mycket vetorätt har ett barn och hur mycket pengar kan man spendera i en lanthandel i en liten by på Österlen? Jag har alltid sett pengar som ett medel, ett verktyg för att kratta manegen för att underlätta tillvaron och leva ett bra liv. Just nu, alltså, inte ”sedan”.

Den ”förståndige” sparar ”för det kan vara bra att ha”. Vad är det för målbild? Ingen som triggar mig i alla fall. Fast jag måste säga att nu när ekonomin går back varje månad så hade det varit gott med lite sparat. Nä, det hade det förresten inte alls! Att spara år ut och år in för att se’n se det rinna iväg på hyra, mat o likn för att få det att gå ihop? Usch, så surt. Korttidsspara till ett bestämt mål kan jag däremot, då är det tagelskjortan på!

Så det säger sig själv att pension inte är mitt största intresse, jag har en kluven inställning till åldrandet. Som de flesta andra vill jag ha möjlighet att leva någorlunda bra när jag är gammal, men det hjälper inte med pengar om man t ex inte kan gå, se eller minnas. Åren går så det rycker onekligen närmare, men det enda jag vet är vad jag har för förutsättningar idag. Givetvis färgas inställningen också av vad som hänt och händer människor i ens närhet.

Som Piraten bättrar jag mig på det yttersta så idag har jag haft karlbesök (bara det!) som pratat pension och avsättning – det var en gratiskonsultation! Han ska se över alla delar i min pension och vi ska ha möte igen i slutet av månaden. Skulle tro att jag får lite olika alternativ att ta ställning till, känns bra eftersom jag inte har någon motivation att gräva i det här på egen hand.

Men jag känner mig lite rådvill! Det brukar sägas att det är viktigt att se helheten, att väga in alla faktorer i ett beslut. Kommer jag att uppnå pensionsålder eller blir jag 90 år? Hur många friska och krya år får jag? Finns pensionärsrabatt, färdtjänst och fria hjälpmedel? Vem kan jag konsultera (helst gratis!) för att få den informationen?