Etikettarkiv: fundera

Gammeltankar

Du som följt bloggen ett tag vet att jag bl a inte gillar flåspositivister eller nuhetsare. När det gäller det senare är jag övertygad om att man är ett resultat av sin historia – nu – framtid. Alla tre definierar i samverkan vem man är, vad man gör osv. Som Konfucius sa: Studera det förgångna om du vill definiera framtiden.

Hittade ut till Österlen i dimman i lördags för att besöka modern över helgen. Att besöka en 86-åring sätter igång tankar kring det egna livet och inte minst den egna ålderdomen. Nu säger du kanske att varför fundera över det, man vet ju inte vad som händer eller hur det blir. Just det, därför är det bra att ha tänkt tanken, om inte annat så för att vara lite beredd på vad som kan komma. Jag tror att det är enklare att hantera saker om man i alla fall tänkt tanken tidigare.

Mina föräldrar tillhör en helt annan generation och tid än jag gör. Jag undrar om skillnaden nå’nsin varit så stor som mellan de som föddes under mellankrigstiden (mina föräldrar föddes på 20-talet) och de som föddes efter kriget (jag är född på 50-talet). Det finns flera stora skillnader som gör att det nästan känns som om det fattas en generation mellan oss, t ex fick gården där min mor växte upp elektricitet när hon var 20 år, mina föräldrar har aldrig haft semester (vilket lärde mig att ta vara på tid, enstaka dagar och antagligen härifrån jag har arvet att söndagar ska vara lugn och ro), de började arbeta tidigt och det var fysiskt arbete genom livet vilket gör att många av dom är utslitna i sina kroppar med allt vad det innebär. Min far dog hastigt ett halvår efter sin 70-årsdag då han precis pensionerat sig. Min mor har en hel del krämpor, svårt med rörelse och ork.

När jag blir gammal…vill jag bli gammal? Och i så fall hur gammal?? Strunt samma, jag vill kunna gå så länge som möjligt så jag kan handla, gå på konstmuseum o likn. När jag inte längre kan gå vill jag i alla fall kunna ha så bra syn och hörsel att jag kan läsa, titta på film, lyssna på musik. Om jag inte kan göra varken det ena eller det andra så vill jag inte vara klar i knoppen eller befrias. och måtte jag inte bli tjafsig, envis och tjatig…

Med dessa tankarna blir det som pågår nu väldigt viktigt. Det jag gör i livet just nu – är det rätt och bra eller slösar jag bort tid? Samtidigt är det bara en del i ett helt livsöde. Det handlar kanske om att inse att allt jag kan göra är att leva så gott jag kan, ta vara på alla människor och möten som kommer i min väg, vara sann mot sig själv och andra. Göra så gott man kan helt enkelt, njuta ofta och mycket. Och hoppas att en dag få sitta och lukta på blommorna och ljuga och skratta med andra…och ta en liten promenad.

Nu skulle man kunna säga att jag är ute på en omvänd tidsresa – sitter på tåget på väg till systerdottern (född i slutet av 80-talet) i Kalmar!

Jaha, en ny dag. Och?

Jag har haft en så’n där dag idag då allting vänds och vrids på och funderas över. Det finns dom som säger att det ska man undvika för ingenting blir bättre, man blir bara nere. Men jag vet inte det; kan det bli bättre?

Jag tror inte på dom som säger att de alltid tänker positivt, att de aldrig grubblar det minsta lilla. Det är liksom inte fint eller bra att fundera över ”så’nt trist” som ju också är en del av livet. Bättre att vara klämkäck, bita ihop, prata om nå’t annat.Och jag är t o m så ofin så jag skriver det här i bloggen istället för att roa och underhålla.

Det är ju lite gungfly att ge sig ut på när man ifrågasätter tillvaron och livet. Ofta beror det på att någonting hänt i livet och i mitt fall är det nog ett ”baksmällevakuum”. Reaktion på den stora förändringen jag har gjort och starten av firman som jag har framför mig. Trötthet, osäkerhet och rädsla – då kan vissa dagar bli som denna dagen.

Om dagen börjar med ett uppvaknande till ”vad är det för mening med att stiga upp egentligen?” så tror jag att dagen liksom är utdömd direkt. Egentligen är det bara att krypa längre ner och nästa gång näsan är över täckkanten så är det en annan dag, en bra dag. Men det går ju inte för sig.

Alltså gav jag mig ut på morgonrundan som inte var lika välgörande som vanligt eftersom den ackompanjerades av ”vad gör jag här?”, ”är här egentligen speciellt fint eller?”, ”vad är det för mening med morgonrunda när midjan ändå försvinner?”, ”och nu känns det som om jag ska få skavsår” osv. En liten positiv tanke smög sig dock in: så svalt och skönt!

Tillbaka i hemmet, glodde på frukosten och undrade varför den aldrig innehåller nå’t spännande. Eller är framdukad. Efter lite meningslöst småpyssel som diska och bädda var det dags att öppna datorn. I väntan på ett webinar (föreläsning via webben för den som inte vet) spelade jag Bubble Witch Saga på facebook och förlorade stort hela tiden. Liksom bara ett kvitto på hur värdelös min tillvaro och jag är. Webinariet innehöll inga nya rön, men jag hade inga förväntningar. Så klart.

Åt lunch (lika trist som frukosten…) under webinariet och det var tur det, för se’n kom stora testet. Efter 2 tim med hemsidan ikea.gr så är man egentligen värd en tapperhetsmedalj. Lyckades ändå inte få fram alla uppgifter trots att jag tog ikea.com/gb/en och ikea.se till hjälp. Känner mig som han som slogs mot väderkvarnar fast utan vapendragare. Skam den som ger sig. Nu ska jag ha tag på en mailadress så jag kan kontakta dom. Deras mailformulär på hemsidan fungerar inte heller. Nytt anfall imorgon!

Snart dags för middag som blir nå’t kallt idag för jag orkar inte röra i grytorna. Ser fram emot att det snart är kväll så jag får gå och lägga mig. Och vakna till en alldeles underbar dag. För imorgon är ju en ny dag, eller hur?