Etikettarkiv: frid

Kunde inte fått en härligare och bättre start!

Har du tänkt på att allt du gör efter nyår gör du för första gången? Det tomma, nya bladet fylls sakta men säkert. Minnen är viktiga, men det nya ger möjlighet att prova andra sätt, andra vägar. Man måste inte göra som man alltid gjort.

Fortsätt läsa

Tänt var det här

Välj ett foto som jag ska blogga om! Mer information sist i PS. Inläggen i denna serie finns samlade under ”Teman” uppe i menyraden som ”Tankar kring ett foto”.

Rodanthi Ojalainen valde detta fotot:

Fortsätt läsa

Nu så är det jul…igen!

Så är det dags för 63:e gången för min del och jag vill ha fler! Jag är en obotlig advent- och julälskare. Ja, jag älskar faktiskt högtider över huvud taget. Ett uppehåll i vardagen, en bit historia, några traditioner, god mat och dryck. Svårslaget!

Fortsätt läsa

Oropedio, omalos och de andra

Jag har tidigare bloggat att jag inte är en toppvandrare, dvs att bestiga berg är inte min grej. Ibland tycks det som om det är viktigt för en del att ha varit uppe på vissa toppar, mer viktigt än själva vandringen. I det blogginlägget (som jag inte hittar nu) berättade jag att jag istället valt samla på platåer.

Fortsätt läsa

Vandringsarbete, julstämning och en cliffhanger

Jag har fortsatt att vandra sedan Mitsotakis offentliggjorde att det är ok att röra sig i sin regiondel på kod 6 (”träning”, gå ut med hunden). Igår var jag ganska högt uppe i bergen och det var en så’n där ”förena nytta med nöje”-vandring. Jag har tidigare bloggat om att som vandringsledare tar jag ofta fram nya vandringar till kunder. Ibland blir det bra, ibland blir det Fortsätt läsa

Tack för en underbar dag, Mitsotakis!

I lockdown med utegångsförbud i våras fanns på kod 6 (”träning”, rasta hund) en tydlig markering att det skulle ske nära hemmet. Så tydligt är det inte skrivet denna gång och premiärminister Mitsotakis var lite svävande på en presskonferens i början av november. Jag ville gärna ut och vandra så klart, men 300 euro i böter tyckte jag inte att jag hade råd med. Fortsätt läsa

Alla helgon, martyrer och själar

Igår gav jag och en vän oss ut på en kort vandring. Oj, vad det gjorde gott för kropp och själ efter den passiva väntan på om viruset skulle bryta ut eller ej. En god lunch som avslutning var inte fel det heller eller vad sägs om öns (kanske Greklands) godaste ostbullar och räkor med chili och vitlök?

Så är det Allhelgonadagen och Alla helgons dag. Jag upplever att vi svenskar sedan ett antal år tillbaka blir mer och mer historielösa och högtider ser vi mest som ”röda dagar”. Många Fortsätt läsa

En fredag att stilla bedja om

Panda och jag på utflykt norrut mot Neápoli. Vandringsdag i ett område som de flesta ser från bilen på National Road eller på väg upp till Lasithi-platån. Ett vackert och fridfullt område. Dagen till ära låg ett tjockt men ståtligt molntäcke över slätt och berg. Temperaturen var perfekt för vandring.

I byn Choumeriakos hittade jag en bra plats för Panda, öppnade dörren, stod stilla och Fortsätt läsa

Wow!

Mäktigt. Fantastiskt. Tjusigt. Imponerande. Storslaget. Praktfullt. Väldigt. Kraftfullt. Tryggt. Ståtligt. Magnifikt. Jag kan fortsätta ett tag till. Andlös. Gripen. Betagen. Hänförd.
Jo, det blev den där vandringen igår, den som jag funderat på länge, men tänkt att den var för lång och krävande. Nu är det gjort! Men vi börjar från början.

Allra först lite fakta. Jag har vandrat från Amiras upp till platån och ner igen vid två tillfällen, Fortsätt läsa

Vilken magisk premiär!

Drygt sex veckors uppehåll fick vara nog! Igår gav jag mig iväg strax efter kl sju på årets första vandring. Jag kände direkt att det var en speciell dag. Det var så lugnt i sta’n och en otroligt vacker soluppgång speglade sig i ett nästan kavlugnt hav. Kostas och jag sa god morgon i hörnan vid kiosken som vi brukar, men med lägre röster än vanligt.

Lämnade sta’n och gick ut bland olivlundar. Inte ett löv rörde sig. På olika avstånd hördes Fortsätt läsa