Vad gör man när det är varmt så det snurrar och det inte går att vara utomhus, definitivt inte vandra eller andra fysiska aktiviteter? Jo, man passar på att kryssa av besöksönskelistan och dit tar man sig i bil med AC!
Först en påminnelse: I förra blogginlägget startade nya omgången i Teman: Tankar kring ett foto. Se mer information i PS. i slutet av detta inlägget!
Många foton denna gång och jag har många fler för att gå tillbaka till när fotolusten tryter. Så många att jag inte varit så noga med att räta upp alla och jag ber om ursäkt för det! Sneda foton är otroligt irriterande och gör inte motivet rättvisa. För att blogginlägget inte ska bli alltför långt har jag lagt en hel del foton i bildspel (små pilar på långsidorna). En del foton kan du klicka på för att få större storlek.
Hoppas du ska uppskatta och njuta av att hänga med via fotona!
Träskulpturer i Axus
För två år se’n besökte jag träskulpturmuseum i lilla byn Axus. Jag berättade om det för en vän som blev nyfiken och så gärna ville dit. I förra veckan blev det av! Jag gillar inte att köra samma väg fram och tillbaka plus att jag inte gillar transportsträckor utan att även göra resan till en del av utflykten. Stanna, njuta av fina vyer osv. Nu är Axus så långt från Ierapetra så det fick bli transport via större vägar, men det kan ju ändå bli olika rutter. Dit körde vi västerut, efter Martha svängde vi norrut och passerade Arkalochori. Upp på motorvägen vid Iraklio, av igen vid Gazi och upp i Psiloritis-massivet och passerade Anogia (där vi åt lunch). Efter Axus styrde vi norrut på liten väg mot Damasta där vi körde på den gamla vägen mellan Rethymno och Iraklio. Så det blev en liten rundtur uppe på massivet! Vackert, omväxlande och grönskande. Hem styrde vi via Kastelli (Iraklio län), passerade Embaros och se’n österut.
Uppe på massivet stannade vi vid några minnesmonument från 21 augusti 1944. Vi befann oss ju i området för en av de massakrer som ”Slaktaren på Kreta” beordrade (ungefär samtidigt som Viannou-massakern som har minnesmonument utanför Amiras).
Hur som helst, förra gången jag besökte träskulpturmuséet blev jag fascinerad av storleken på skulpturerna. Denna gång kunde jag fokusera på detaljerna och det finns många! När man kommer dit så går skulptören runt och visar, berättar om inspiration, arbetet och träslag. Efteråt får man gå runt själv och kan då titta närmare i lugn och ro samt fotografera.

Här berättar han om två skulpturer av traditionella män: en med den kretensiska liran och en i full stass med sjalen med knutarna, de osmanska byxorna och givetvis stövlarna.
Ställde vännen vid en av de riktigt stora skulpturerna och hade tur att en annan besökare ställde sig vid min favorit: örnen som slagit ner på en orm. Storleken blir väldans tydlig!


Så var det det där med detaljer…
(bildspel)
Här en vy ut över Psiloritis-massivet från muséets fönster och en av mina favorittavlor – en gammal kvinna som kammar sig som de gjorde förr.


Fler foton och information på hans hemsida som finns här. Välj språk nere i vänster hörn.
Arts Festival i Iraklio
För 11:e året var det Arts Festival i Iraklio. Jag brukar köra upp en av de sista dagarna för att gå på utställningar och leta upp ny Street Art. I år hade de otur med vädret eftersom det var så himla varmt. Jag la in ganska långa fikapauser, lång lunch och slank då och då in i butiker för AC-svalka.
Körväg: ren transport via National Road både dit och hem. Fick känna på att anläggningsarbetena gör att det tar längre tid än vanligt. Tur att inte ha någon tid att passa!
Jag hade planerat in tre fotoutställningar och två konstutställningar. Den ena konstutställningen kunde jag hoppat över. Den var på Frihetstorget (Plateia Eleftherias). Förstorade konstverk, men tyvärr var en del samma som ifjol plus att det var bättre arrangerat ifjol – i år rörigt.
Fotoutställningar har flera betydelser för mig, bl a ger de massor med inspiration och nya idéer.
I Agios Georgios-porten huserade fotoutställning The Passage of Time uppdelad på människor och ting. Fotografierna var tagna på ett ålderdomshem och ville berätta historier, visa samspelet, synliggöra de äldre. Om jag förstått det rätt så är det ett låst hem så desto viktigare att visa att de äldre inte är borta utan i högsta grad närvarande. Jag älskar händer och ansikten samt foton som inte är arrangerade. En del var givetvis det, men det hade växt fram en kontakt mellan fotograf och person som gjorde att de inte kändes stela och konstlade. Här några exempel i ett bildspel:
Den andra delen ville visa tingens och sta’ns ”passing of time”:
(bildspel)
Nedanför trappan som går upp till Plateia Daskalogianni hade fotoföreningen sin utställning The Third Age med en väldigt fin inroduktion:




Här några exempel i ett bildspel:
Före lunch blev det ett besök i Markus-basilikan. Där pågår en utställning av konstverk under 50 år av Thomas Fanourakis. Spännande att se hur hans stil förändrades, men tyvärr inte i min smak. Några av hans tidigare alster, framför allt teckningar, föll mig på läppen. Produktiv herre – det visades en video med de bokomslag och dekorationer som han gjort. Också roligt och intressant med samlingsutställningar för då plockas ofta verk från privata samlingar fram.
(bildspel)
Efter lunch skulle jag strosa ner till Lakkos. Gick genom basaren som har en hel del tingeltangel, men titta noga – det finns annat, bl a ett litet kafenio med originalinredning (alltså befriade från toalettkravet):
(bildspel)
På det lilla torget i Lakkos användes, precis som tidigare, ett hörn på ett hus. Utställningen The Diary of a City fångade Iraklion vid olika tidpunkter på dygnet, olika platser i sta’n. Syftet var bl a helt enkelt att ”fånga den stad vi lever i, göra pulsen odödlig”.
Några närbilder i bildspel:
Så var det dags att svänga inom Georgiadis-parken för att kasta ett öga på konsthantverk och slöjd. Jag var nog för trött för jag tyckte det var ynkligt med stånd och inte nå’t intressant. På vägen dit från Lakkos kom jag in i gränder jag inte varit i tidigare och stötte på en del gammal Street Art. Tyvärr har klottrare varit framme på några och några håller på att vittra sönder. Men det är ju idén – konst för en tid som ersätts med ny konst. Efter högsommaren ska jag upp och se om jag hittar årets Street Art. Det måste bli svalare om det ska gå att strosa i gränderna där luften står stilla. Jag får återkomma! Här en del av den Street Art jag passerade:
(bildspel)
Ja, det var allt från de två utflykterna! På onsdag är det utflyktsdags igen, men vart berättar jag inte nu!
Ha det gott! Var rädd om dig och andra!
PS. Påminnelse om den inbjudan du fått i tidigare blogginlägg:
Tre somrar har jag bjudit in dig, läsare, att välja ett eller två foton som jag ska skriva om. Dels som en rolig (tyckte i alla fall jag) idé, dels för att hjälpa mig med inspiration i högsommaren när det inte händer så mycket.
Du kan välja från mina album på Flickr som är samlade i mina Collections. Skicka länkar till valt foto/valda foton via Messenger eller email. Om du vill kan du ge mig en fråga, ett önskemål el likn kring fotot/fotona eller så ger du mig fria händer.
Kom igen – utmana mig!
(behöver du inspiration så titta på tidigare blogginlägg med foto i menyn under Teman och där hittar du Tankar kring ett foto)
Eller finns det nå’t annat du vill att jag ska blogga om?

Koppla av, upplev och njut av sydöstra Kreta!
Vandringssäsong september – juni.
Stadspromenad och biltur året om.
Välkommen!
Mer information
Följ på facebook


























































