Imorgon är det Ochi-dagen här i Grekland. Det fick mig att tänka tillbaka på detta underliga år och upptäcka att vi bara har firat två högtider i år. För en svensk kanske det kan tyckas vara mindre viktigt och inte så betydelsefullt. Men det känns märkligt och tomt i ett land där högtider, historia och traditioner är viktiga. Högtider firas både officiellt och i familj- och vänkrets. Det är något att samlas kring, en stund att minnas och glädjas.

Årets första högtid är så klart nyår när den grekiske tomten, Vasilis, anländer med båt. Fyrverkerier vid midnatt är inte vanligt vilket jag saknar. Detta nyår var jag i Sverige för min mors begravning så jag gick ut vid midnatt och njöt av att det gamla avtackades och det nya hälsades välkommet.

Vid trettonhelgen firas här Theofania. Trettonhelgen i Sverige firas till åminnelse av de tre vise männen medan det är Jesu dop som firas vid Theofania. Jag antar att alla samlades som vanligt nere i fiskehamnen för att se processionen av prominenta figurer ut till båt som tog dem till mitten hamnen. Där välsignades vattnet genom att ett kors kastades i tre gånger och den sista gången halades det inte upp utan några pigga gossar kappsimmade ut till korset.
Jag var då fortfarande i Sverige.

Så var det dags för karneval som avslutning på Apokries och start på Stora fastan. Det sys dräkter, snickras ihop vagnar och en massa annat arbete. Sedan är det fest i sta’n! Men inte i år. Vi hade inte ens stora gatan fylld med konfetti och girlanger. På några platser gjorde man små uppträden på caféer o likn utan att det blev några stora folksamlingar. På så sätt kom i alla fall dräkterna till någon nytta och glädje.

Den 25 mars firas Greklands nationaldag som är till minne av när landet utropade sig som självständigt från Ottomanska riket. Kvällen innan lägger borgmästaren och andra viktiga snubbar ner krans på torg vid något minnesmärke – här i Ierapetra har vi en soldatstaty. På dagen är det parad, sedan går alla och fikar och på kvällen fylls tavernorna. I år var det tyst med lockdown och utegångsförbud.

Påsken är Greklands största högtid och den var minst sagt ovanlig. Många regler och restriktioner kring firandet utanför och i kyrkorna. Bland annat inga processioner på långfredagskvällen och inga folksamlingar på påsknatten (fast det hördes en del smällare här i Ierapetra…). Det här var så ovanligt och otänkbart att folk verkade förvirrade.
Jag skulle fira påsk med svenska som har lägenhet i Rethymno, men ville fira den här nere. Och vänner skulle komma på en semestervecka över ortodoxa påsken.

Så kom 1:a maj som här är vårfest. Det grillas eller så åker man ut till bytaverna för att äta gott och länge. En riktig familjehelg. Men i lockdown blev det inte mycket firande. Även om vi var utsläppta från utegångsförbudet så fick vi bara vistas på hemorten, stränderna var stängda osv.

Sommar är festivaltid och här i Ierapetra har vi Kyrvia som är en musikfestival och vi har en dokumentärfilmsfestival. Kyrvia var igång 4-5 dagar med munskydd, handsprit och avstånd men regeringen bestämde att inga festivaler var tillåtna så Kyrvia fick avbrytas. Jag tyckte speciellt synd om barnen. Festivalen vänder sig till stor del till dem och de hade haft en vår med stängd skola och utegångsförbud så de var värda lite roligheter. Dokumentärfilmsfestivalen flyttade in på nätet och, vad jag vet, genomfördes i sin helhet.

Maria. Jesu moder, somnar in den 14 augusti och den 15 augusti firas hennes himmelsfärd. Det är den näst största ortodoxa högtiden. Den märks inte mycket på gator och torg utan pågår mest i kyrkor och kloster (bl a är det en pilgrimshelg) som då är smockfulla. Så inte i år, det var ju inte tillåtet att packa ihop en massa människor.

Imorgon är det dags för Ochi-dagen som firas till minne av när den grekiske premiärministern sent på kvällen den 27 oktober svarade den italienske ambassadören ”Nej!” på frågan om axelmakterna fick ockupera ”strategiska områden”, dvs att Grekland skulle kapitulera. Egentligen sa han inte ”Nej!” (ingen vet säkert eftersom det bara var de två i rummet), men dagen efter gick grekerna man ur huse och sa ”Nej!” (Ochi). Du kan läsa mer här.
Dagen firas på samma sätt som nationaldagen i mars. Jag vet inte om det blir kransnedläggning på torget ikväll, men det blir i alla fall ingen parad imorgon.

På lördag möts människor på kyrkogården, prästen säger några ord och man bjuder varandra på bröd, kakor med mera (och dagen heter inte Alla helgons dag som i Sverige). Man har en liknande dag måndagen efter påsk då man tänder oljelampor på gravarna. Det är stilla, fina, högtidliga stunder, men hur det blir i år med tanke på reglerna om folksamlingar vet jag inte.

Och sedan kommer så småningom julen, min favorit. Hur blir det med julmarknader? Hur blir det med de stora sällskapen som går ut och äter på juldagskvällen (nu får det bara vara sex personer runt ett bord)? Ingen vet, vi kan bara avvakta. Med tanke på hur smittkurvan ser ut för tillfället så ser det dystert ut.
Ärligt talat tror jag inte att någon bryr sig så mycket. Julen är inte en stor högtid här och det är bara ännu en högtid i år som inte kan och får firas.

Det är ett skitår för oss alla, men den här tomheten som infinner sig i spåren av uteblivna högtider är mycket påtaglig och sorglig. Det tycker även jag och jag är inte ens grek! Men jag tycker om högtider, traditioner, kultur och när människor samlas. Och i ett land som Grekland där det har så stor betydelse blir det väldigt konstigt. Som om folk och land är bestulna på något oerhört viktigt. Ett kitt som krackelerat.
Men himmel vad det ska firas när det går att fira! Bara en så’n sak som att det 2021 är 200 år sedan Grekland utropade sin självständighet – det blir ett nationaldagsfirande värt att minnas! Om nu inte det där viruset fortfarande far runt okontrollerat…

Idag har jag varit hos frissan och blivit väldigt snygg i håret. Jag får väl vara nöjd med det, skåla med mig själv ikväll och tänka på festen på tyska ambassaden i Aten den 27 oktober 1940 då Metaxa antas ha svarat ”Alors, c’est la guerre!”.

Ha det gott! Var rädd om dig och andra!

PS. Jag har bloggat om alla ovanstående högtider – det går bra att söka i sökfältet uppe till höger.

Koppla av, upplev och njut av sydöstra  Kreta!
Vandringssäsong september-juni. Stadspromenad och biltur året om.
Kontakta mig för frågor och bokning.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!