Etikettarkiv: helgdag

Ett skönt avbrott med blåst och himmelsfärd

Vilken härlig helg! Vinden kom och hälsade på med besked och temperaturen sjönk. Jag ställde genast in mig i relax mode. Här har slappats, lästs, slumrats, kopplats av, t o m sovit på dagtid som jag inte klarar annars. Känns som om jag hunnit ifatt mig själv efter den intensivt varma och heta perioden. Jag vet att man inte kan lagra sömn, men man kan ha ett bra eller ett bättre utgångsläge. Nu känner jag mig redo för nästa period som börjar imorgon. Det ser dock bra ut denna veckan, finns chans till lite svalkande bris. Jag vågar inte säga det högt, men kan det vara så att absoluta toppen nåddes förra veckan så nu vänder det? Jag hoppas!

Jag undrar lite över hur helgvädret fungerat för de greker som haft semester och varit hemma på nå’n ö för att hälsa på. Förhoppningsvis har de stora färjorna fungerat.

Det har varit en långhelg eftersom det igår var Marias himmelsfärd, en av den ortodoxa kyrkans två största högtider (den andra är påsken). Ska vi vara riktigt noga så är det den katolska kyrkan som firar hennes himmelsfärd (assumption) och den ortodoxa kyrkan hennes insomnande (dormition). Men det lär betyda nästan samma sak. Skillnaden lär vara att de ortodoxa menar att hon dog (insomnade) och sedan uppstod till himmelen medan katolikerna menar att hon inte dig fysiskt utan uppstod direkt liksom. Låter det krångligt? Googla eller kolla Wikipedia, jag är inte mer insatt än så här.
Det görs en epitaf precis som på påsken, i många byar är det stor fest, på en del platser går man i procession från eller till kyrkan. Det sistnämda måste ha varit lite svårt denna helgen med tanke på vinden.
Denna högtiden märks inte så mycket på sta’n som påsken utan det mesta händer i kyrkor och kloster. Men man kan så klart höra mässandet via högtalarna. I söndags var det gudstjänst som vanligt på morgonen och se’n var det dags igen på kvällen. Och igår kändes det nästan som om det pågick hela da’n.

Bilder från firande i olika kyrkor och kloster på Kreta finns här!

En lite rolig detalj: som pilgrim eller troende ska man gå upp till klostret Panagia Faneromeni som ligger en liten bit väster om kustbyn Pachia Ammos (på nordkusten, norr om Ierapetra). Den vägen är en del av en av mina vandringar så den som vandrar med mig får till viss del göra en pilgrimsvandring! Det visste jag inte när jag började vandra där, jag föll bara för hur fin och vacker vandring det skulle kunna bli och det blev det.

Söndag var det extra lugn stämning på sta’n. Kyrkfolket, som kommer till ”mitt” frukostkafé, satt länge, det kom ju en helgdag efter söndagen. Färjorna till ön Chrissi låg vid kaj, inga lämmeltåg med turistgrupper. Det hade gått ut varning för hårda vindar så det var nog inställt. På kvällen var det fullt på alla tavernor, mest greker som var ute och åt. Det påminde lite om påsken, faktiskt, då det är fullt av folk på sta’n, speciellt långfredag.

Igår var det stängt, lugnt och stilla. I kapellet strax bakom mitt hus firades gudstjänst på morgonen som vanligt den 15 augusti. Ganska mycket folk ute och åt på kvällen, en del för att fira namnsdagsbarn.

Det är lite lustigt det där med Marias namnsdag. Igår var det gifta Marior och den 21 november har ogifta Marior namnsdag. Min frissa berättade att hon tyckte att det kändes lite konstigt att ha ett datum i 30 år och sedan 4 år tillbaka ett annat datum. Jag vet inte varför det är så, en del säger att det är typiskt för Kreta, andra att det gäller fler öar.

Jag tycker om ikonkonst och det finns mängder av olika Maria-ikoner. 4-5 st är i mitt tycke riktigt vackra, de har fina uttryck, och en av dem har jag så klart på väggen här hemma:

DSC02011

Ha en skön kväll!

Vandra på Kreta!
Vi njuter av vackert landskap, enastående vyer, tystnad och lugn.
Med mig som vandringsledare kan du koppla av och släppa loss tankarna
samt uppleva mina gömda pärlor.

Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Berätta att du läser bloggen när du bokar, det ger dig 15 % rabatt!
Välkommen! 

Nationaldag

På morgonrundan kom det lite regnstänk, himlen grå och tung och när jag nådde sta’n igen var det nästan alldeles dött. En onsdag! Men vänta lite, det är ju helgdag. Idag firade Grekland sin nationaldag och då är de flesta lediga.

Nationaldagen firas till minne av att Grekland 1821 utropade sig som självständiga från osmanska riket. Det mottogs inte med applåder utan ett 11-årigt självständighetskrig startade så officiellt blev landet självständigt 1832.
Ibland kallas också den 28 oktober (ochi-dagen) för nationaldag. Det var då premiärminister Metaxas sa nej (ochi) till Mussolini när denne tyckte att Grekland skulle kapitulera. Men det är en annan historia.

Självständighetsdagen får en extra betydelse eller underton i dessa dagar då mycket är osäkert mellan EMU, IMF och Grekland. Jag trodde att det skulle vara mer folk ute på gatorna än vad det var, men kanske vädret stoppade en del.

Det pågår en del aktiviteter under dagen, men det stora firandet är paraden. Det börjar med att borgmästaren, representanter för kommun, skolor, föreningar osv samlas i kyrkan Agios Georgios (Ierapetras skyddshelgon för övrigt). Orkestern och representanter marscherar därifrån till torget där väl valda ord sägs av någon dignitär. Så börjar paraden!

Först kommer polisen och det känns lite märkligt när folk applåderar. I Sverige är polisens uppgift att tjäna medborgarna, men i många andra länder har de en kontrollerande och övervakande uppgift. Därefter kommer olika skolor. De flesta marscherar som de ska, andra är superkoncentrerade och spända, några får inte ihop armar och ben eller hittar inte rätt i musiken. Det slår mig att det här skulle aldrig fungera i Sverige. Tänk om någon föreslog att skolungdomar m fl skulle marschera på nationaldagen! Det skulle bli ett himla liv, tror jag, om att bli kränkt och få trauma för livet.

Jämfört med tidigare nationaldagar och ochi-dagar som jag varit med om så är klädseln annorlunda i år, mer avslappnad. Det är övervägande jeans och skjortor/blusar. Snyggt och fräscht.

När skolorna passerat kommer föreningar som tennisklubben, friidrottarna, scouterna, folkdansarna, ridklubben osv. Tåget avslutas av grekiska Röda Korset.

Festligt och tjusigt. Står och funderar på det där med ”integration”. Hur mycket jag än försöker så kan det här aldrig bli min dag, jag delar inte historia och traditioner med dom som står omkring mig. Något att fundera över även i Sverige. Hur integrerad kan och ska man bli.

Känner mig på riktigt pedagogiskt humör idag så här kommer också lite fakta om grekiska flaggan (bilden snodde jag på facebook): 10665740_10153182564509049_3704376365730921827_n

Ikväll ska jag givetvis gå ut och äta middag, det får bli mitt lilla egna ”firande”. Ha en bra kväll!

Foto från dagens festligheter på min flickr-sida!

Högtider

I tisdags, den 28 oktober, firades Ochi-dagen i Grekland. Den kallas också Greklands andra nationaldag. Ochi betyder nej och det var denna dag år 1940 som premiärminister Metaxa svarade nej på Mussolinis ultimatum att Grekland skulle kapitulera. Bara några timmar efter svaret gick trupper in i Grekland som därmed drogs in i andra världskriget. Greker firar dagen oavsett var de bor och i Grekland firas den med parader med skolelever, frivilligorganisationer, föreningar, militärer osv. Tal på gator och torg, grekiska flaggor vajar överallt, ”alle man ur huse”!
Nå’n så’n nationell helgdag har inte vi och ibland tänker jag att det på sätt och vis är synd att Sverige haft det så lugnt och bra under så lång tid. Vi saknar det där som svetsar samman oss som nation, som ett folk.
Minne av en märklig situation: året är 1992, jag är i vårt kontor på Rosengård, på gräsplanen utanför firar invandrare Sveriges nationaldag (som väl då kallades svenska flaggans dag). Vi svenskar firade inte, det var ingen helgdag. Kanske hade de på gräsmattan en annan nations- och folkkänsla med sig, kanske de ville hylla sitt nya hemland, kanske var det en kombination. Det kändes i alla fall märkligt att stå innanför fönstret och titta på.

Idag är det All Hallows eve eller Halloween i delar av världen. Till Sverige kom den i början av 1990-talet som en (smart) reklamkampanj från bl a Buttericks. För mig är den helt utan förankring hos oss och enbart kommersiell så jag står över.

Imorgon är det Alla Helgons dag och Allhelgondagen samtidigt. De är lite röriga de där två. De har kommit och gott, varit helgdagar och inte varit helgdagar. Vad jag kan utläsa så är det katolskt från början och de som uppmärksammades var kristna martyrer och helgon. Även om reformationen gick hårt åt helgonkulturen fick vi behålla helgdagen en bra bit in på 1700-talet. I mitten av 1900-talet blev det vanligare och vanligare att tända ljus på gravar så man bestämde sig i början på 1950-talet för att göra dagen till helgdag. Igen.

Helgon eller ej – det är i alla fall ett tillfälle att minnas de som inte lever längre. En stunds eftertanke kring vad de betytt och minnen. Jag kan tydligt se hur de jag mött påverkat och format mig. Alla har lämnat avtryck, man kan säga att de därför alltid är med mig. Trösterik tanke.

På söndag, den 2 november, firar katolikerna Alla själars dag till åminnelse av sina avlidna anhöriga. Så katolikerna delar på helgon och vanliga dödliga, de har varsin dag. Ordning och reda. Och två helgdagar.

Jag önskar dig en skön och fridfull helg!

1422383_612951668753117_1305076029_n