Så har Apokries börjat! De tre veckorna avslutas 17 mars med karneval och den 18 mars inleds Stora fastan. Mer om detta i blogginlägg Apokries och fastan.
Om någon nu tycker det verkar underligt med karneval i mitten av mars när det är karneval tidigare på flera platser runt vårt klot så beror det på att den oortodoxa påsken ät tidig i år och den ortodoxa är sen.

Idag kom det förresten information om att 1 maj flyttas till 7 maj. Alltså inte datumet utan helgdagen. Så här gör man i Grekland då och då. Till exempel kan man inte ha två helgdagar på samma dag. I detta fallet vill man hålla ihop heldagarna så det blir en sammanhållen helg.

I fredags var det återigen en fin dag så då blev det vandring givetvis. Ett område som jag egentligen inte är så förtjust i att vandra i, men omväxling förnöjer. Var det är? Det är i närheten av Mirtos (ligger väster om Ierapetra) där lerberg ersatt vanliga berg och naturen är nästan frånvarande. Lite av ett månlandskap. En fin dag blev det och det kändes att våren kommer närmare och närmare.
Nu går havet in i sin vackraste period som är ungefär mars månad. Den blå, djupa, mättade och speciella blå färgen är helt underbar! Lite synd att det är så kort period, men man kan inte få allt.
(foton på min flickr-sida)

Denna veckan startade med besked! Jag vaknade i natt av intensivt blixtrande, hörde inget muller. Prognosen säger regn och ganska hård vind från och till under veckan. Inga vandringar, alltså. Jag känner att det är vinterns sista fullskaliga attack! Efter denna veckan kommer vi inte att ha fina dagar som strödagar utan tvärtom. Jag är övertygad om att våren står med en fot på land längs kusten.

I förrförra blogginlägget nämnde jag Nyhetsbulletin. Jag har funderat och funderat, men inte kommit till beslut om jag ska lägga ner den eller inte. Det blir en Nyhetsbulletin senare denna vecka i avvaktan på att jag kan bestämma mig.

Ha turen med sig – minns vattenflaskan på min vandring i måndags (läs här)? I tisdags stack vi iväg några stycken till Iraklio. Körde vacker väg till Kastelli där vi fikade och se’n vidare mot nordkusten. Otroliga vägbyggen som pågår för att knyta nya flygplatsen till Iraklio! Mitt sällskap hade aldrig besökt Jumbo (megastort varuhus som har allt!) så vi var där en god stund, lunchade inne i centrum på Curry Park och se’n vände vi hemåt söderut på annan fin väg. MEN när vi svängt några gånger inne i centrum och jag ska kolla om vi är på väg på rätt håll så finns inte min mobil mellan bilsätena. Var….NEJ, jävlar! Jag la den på taket för att sätta in ryggsäcken innan vi körde iväg från parkeringen. Omedelbart stopp, varningsblinkers påslagna, jag ut som skjuten ur en kanon och tänk, där låg den! På taket!! Trots att den är blank och lätt glider!!!
När hjärtfrekvensen var normal igen och jag inte längre var snurrig i skallen tackade jag ”turen”. I och för sig inte värre än att jag fått köpa en ny mobil, men kassan tillåter inte det så där ”tjänade” jag en slant. Kan man kanske säga.

När jag bott här i 6,5 år skrev jag ihop ett blogginlägg med svar på frågor från er läsare om flytt, leva och bo utomlands. I april i år är det 10 år se’n jag flyttade hit så nu får ni en inbjudan att ställa frågor, men undvik de som jag svarade på senast. Era frågor förra gången startade funderingar hos mig själv som kanske kan inspirera nya frågor:
”Oj, så mycket tankar och egna frågor som väcktes av era frågor! Har jag förändrats som person, vad värderar jag högst i denna tillvaron, vad saknar jag från Sverige, hur upplevde jag att bli pensionär (även om jag fortfarande är vandringsledare), hur känns det när jag är i Sverige, vad gör mig tossig i vardagen, var är för- och nackdelar mellan länderna, var tror jag att jag hade varit idag om jag inte flyttat…och en massa annat!
Välkommen med följdfrågor om du har några!”
Skicka på Messenger eller till epost ia.lofquist@live.com (inte i kommentarsfält nedan eller på facebook) senast 29 mars.

Ha en skön vecka! Var rädd om dig och andra!