Etikettarkiv: mobil

Hemma igen!

Så är jag hemma i Ierapetra igen efter bra dagar i Skåne med modern, systern, vänner och vårdpersonal. Ja, jag har alltså inte varit intagen nå’nstans utan varit på diverse tester och undersökningar. Gott julbord har jag njutit av samt mat som inte finns här (creme fraiche, korv med mos, ishavsräkor…och en massa annat) och givetvis favoritvinet och andra goda viner. Lägg inte ner Systembolaget, denna fantastiska specialbutik.
Denna gången delade jag foton på facebook nästan varje dag på uppmaning av några grekiska vänner som är lite nyfikna på Sverige och var jag kommer ifrån. Höstgråa Skåne är i och för sig inte så tilltalande, men några foton blev det.

Jag har alltså både flugit och kört bil så jag antar att jag nu borde ha förfärligt dåligt samvete. På sociala media är klimatmedvetenheten hög, men som så ofta verkar alla fokusera på en sak i taget utan helhetsperspektiv. För en tid sedan var det kor, se’n blev det plast och nu är det flyget. Eller rättare sagt den del av flygandet som är ”nöjesflyg”. Inget ord om andra resenärer, lastflyg eller militärflyg. Ibland kan jag inte låta bli att fundera över om högröstade ”miljönissar” någonsin vistas i den där naturen som de så hett vurmar för. Hur som helst, jag gör vad jag kan i min lilla tillvaro och har inget dåligt samvete.

När jag är i farten händer det ofta en del oönskade saker. Det började med att jag skulle hämta hyrbil, fick numret på p-fickan och gick dit. Där stod ett stort muskedunder och som tur var visade det sig att de gett mig fel nummer. Ut till rätt bil som såg helt ok ut (jämfört med muskedundret) tills jag kört en kort bit. Oj, vilken stor bil! Och fler knappar, lampor och indikatorer än i en cockpit på ett plan! Jag skulle ju bara transportera mig, inte sköta trafikbevakningen i södra Sverige. Lyckades slå ifrån det mesta, men det måste göras vid varje start. Irriterande, men inte fullt så irriterande som det förvirrade fruntimret som i tid och otid pratade. Hon varnade mig bl a för långsam trafik, vägarbete längre fram, djur på vägen och inte en enda gång hade hon rätt. Någon av mina vänner sa ”Det är väl inte så konstigt att hon har fel – det är ju en dansk hyrbil!”. Jag hittade inte hur jag skulle få tyst på henne så det fick bli ett audiellt ”Håll klaffen” varje gång hon upplät sin stämma.

För övrigt förstår jag inte de som tycker det är obehagligt att köra på Kreta eftersom jag tycker det är obehagligt att köra i Sverige. Och det blir värre för varje besök. Medelhastigheten (eller vad man ska kalla det) är väldigt hög och JAG ska fram NU. Gud nåde dig om du ligger i 98 där högsta tillåtna hastighet är 100. Det verkar nu vara vanligare med stora biltanks än vanliga, normala bilar. Kanske de där stora maskinerna invaggar folk i nå’n sorts trygghet? Inte vet jag, men nervös blir jag och det ska mycket till för att få mig att bli det.

En annan sak med trafik: hur vågar folk gå och cykla med näsan i mobilen? T o m i värsta morgonrusning? Det ser jag aldrig här nere. Jag tycker greker använder mobilen mycket, men det är inget mot Sverige. Kanske därför några skandinaver jag träffat i år kommenterat det låga mobilanvändandet här.

Ja, vad tokigt har mer hänt? Jo, jag skulle på en av mina favoritjulmarknader! Skåne är fullt av julmarknader – stora och små, i slott och byskolor – så man behöver inte åka någon annanstans. Jag hade tittat på samlingssidan på nätet över skånska julmarknader och i söndags satte jag kurs och fart (manuellt…) till Högestad gods. Väldigt lugnt. Väldigt tomt. Väldigt stilla. Det hade varit bättre om jag varit där en helg tidigare. Eller att datum varit rätt på nätet.

Tidigare på söndagen skulle jag sätta på mina glasögon, men höll bara en skalm i handen. Jodå, den hade lossnat. Med lite superlim lyckades vi få ihop en högst tillfällig lagning som gav upp dagen efter. Om du ser ett nytt glasögonmode med bara en skalm så vet du vem som startade den trenden. Och så gick jag omkring tills jag kom hem i onsdags natt. Spännande? Ja, så tillvida att jag till slut var blek av syrebrist eftersom jag var rädd att andra skalmen också skulle ramla av.

Säkerhetskontroll är lite halvtråkigt när man glider igenom och precis tvärtom när man blir utvald som ”stickprov” vilket jag blev på Kastrup. Först datorn, sedan hade det blivit utslag på min ryggsäck. Jag förstod ingenting. Den trevliga kvinnan öppnade ryggsäcken och blev förvånad över mitt halva apotek, men jag förklarade varför. Men vad hade gett utslag? Hon såg lite trött ut inför tanken att behöva öppna varenda låda och burk när det slog mig: nässpray! Sex månaders specialspray ger utslag, men eftersom allt var obrutet och försett med ordinationslappar så släpptes jag igenom. Denna gången. Får tänka på det nästa gång.

Ute vid gate blev det kaos. Aegean har äntligen börjat strama upp, dvs följa, reglerna om handbagage. Det var en del som fick packa om och lämna in sina väskor, men inte förrän de tjafsat en stund. Så skulle vi gå ombord och då hade markpersonalen fått nog. Som vanligt förstod inte folk instruktioner typ ”rad 20 till 30” utan skulle gå ombord nu omedelbart som om planet skulle lyfta utan dem. De motades helt enkelt bakåt av personalen!
Inne i planet tog det sin lilla tid innan allt var stuvat och vi missade vår slottid med drygt 30 minuter. Vad är det som gör att folk har så svårt att skiljas från sina tillgångar några timmar? Eller vänta vid ett bagageband 15-20 minuter? Nu fick vi ju väntetid i början av flighten istället för på slutet! Och det uppskattades inte av oss som hade anslutningsflyg, men vad gör det?!
Givetvis blev det för kort tid mellan flygen i Aten så jag fick ingen väska i Iraklio, men den kom dagen efter. Inget större problem om man bara följer regeln ”packa i handbagaget det du inte kan klara dig utan”.

Panda och jag blev överlyckliga över att ses igen! Tyckte att han verkade piggare och mer framåt än vanligt. Han må vara enkel och elementär, men det räcker bra för mig. Hela vägen ner blåste det mycket vilket inte var skönt att köra i, men mitt i natten är det nästan ingen trafik. Till min glädje såg jag att vägarna var blöta ända från flygplatsen till Ierapetra och det fanns t o m riktiga små sjöar här och där. Underbart! Och snö har kommit på alla bergsmassiven utom Thripti-bergen vilket också är underbart. Det får gärna fortsätta så här december-januari-februari för den här ön behöver mycket vatten. Och då menar jag MYCKET. Jag kan stå ut med att bara ha någon enstaka vandrarkund och vandringsdag under de tre månaderna i utbyte mot vatten, vatten, vatten.

Steg in i ett kylskåp och tänkte på alla som säger att ”jag önskar att jag var på Kreta nu!”. Nej, det gör ni inte alls för det är inte sommar. Min utfrysta lägenhet börjar bli någorlunda uppvärmd nu idag (sen fredag eftermiddag). Nu gäller det att köra värme hela tiden för oisolerade hus blir fort nerkylda.
Jag avundas de varma, sköna husen i Sverige, men de har en baksida och den heter torr luft. Två dagar i Sverige och mina läppar går sönder, huden kliar, håret blir platt och livlöst. Då uppskattar jag plötsligen vår högre luftfuktighet här nere. Jag vet inte om det är den torra inomhusluften eller kylan som gör att jag känner av mina skraltiga knän som jag ytterst sällan känner av här.

Igår fanns ingen frukost i huset så jag gick till stamstället. Där behövde jag inte betala för det var Nikolaos’ namnsdag (en del helgon är större än andra)! Sedan var det tillbaka till verkligheten och vardagen: dags för lektion i grekiska……

Ha en skön och fridfull 2:a advent! Jag ska på utflykt – berättar mer på måndag!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Nyhet: halv vandringsvecka!
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad. Det går bra att kontakta mig hela året för frågor och bokning.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

 

Säsongsavslut och resdags

Nu är väl midsommarfirandet i full gång i Sverige! Har du övat på sångerna och alla danssteg? Vet du att den ”svenska” sången Små grodorna från början är en fransk marschsång från franska revolutionen som hette Löksången och i refrängen sjöng man I takt, kamrat? Britterna ändrade texten till I takt, små grodor.

Här i Grekland firas sommarsolståndet på en del platser, men inte midsommar. Sommarsolståndet var igår om jag är rätt informerad. Mer om firande av maj och vår och sommar finns i detta blogginlägget. Här firas Johannes Döparens födelsedag 24 juni som en speciell dag då fler än vanligt går i kyrkan.

I förra veckan gick jag igenom ångestfylld upplevelse. Jag vet inte varför jag har så svårt för mobiler och inte blir det enklare när det finns språkförbistring i bilden. Jag har två mobiler så det svenska sim-kortet passade där det skulle vara, men det grekiska passade inte i nya mobilen. Plus att jag hade några frågor kring kontantkortet. Det tog en stund innan tjejen i butiken och jag var klara. Då var det bara att gå hem och flytta över kontakter och annat. Jag som precis fått nya datorn att fungera (fast alla e-postadresser är borta…) och återvänja mig vid svenskt tangenbord. Teknik ska underlätta, men oj så energi- och tidskrävande det är ibland!

I måndags hade vi sista lektion i grekiska inför sommaruppehåll. Det är perfekt för just nu har grekiskan och jag ingen bra relation. Under sommaren kommer vi att få repetitionsuppgifter då och då mailade till oss. Perfekt så vi inte tappar det vi trots allt lyckats greppa. Och jag antar att magistern tänker som så att han vill inte dra allt en gång till i september, stackar’n.

I onsdags bestämde jag mig för att prova en kort vandring uppe i bergen. Jag vet inte varför, men jag har svårt för att acceptera att det är dags för vandringsuppehåll. Kanske det beror på att jag inte haft något sedan juli-augusti 2016 (ifjol var jag i Sverige juli-augusti och kunde vandra). Startade tidigt och visst, första timmen bjöd på skön, sval morgonluft och en svag vind smög omkring bland buskar och stenar. Sedan blev det mindre skönt och bara jobbigt. Det är definitivt dags för uppehåll, högsommaren är igång och då ska man inte vandra. Cikadorna är igång med sina genomträngande ljud. Det fanns en del vattenpölar så uppe i bergen har det kommit regn. Timjan blommar så i det gröna fanns lila fläckar här och var. Inga bin, insekter eller fjärilar – de har väl gett upp efter den magra våren.
Jag fick i alla fall sagt ”hej då, vi ses i september” till bergen (ungefär som hejdå macken, vi ses imorrn…).
På väg hem körde jag genom Kalamafka och när jag passerat Oasis mitt i byn slog det mig att jag kan givetvis inte köra förbi strax innan lunch utan att stanna! Och jag fick väldans god mat som vanligt tillsammans med fantastisk utsikt.

 

 

 

 

Passerade stora vattendammen utanför sta’n och där är det minst sagt torrt. På våren är den full av vatten och kapellet syns inte, i början av hösten kan vi se taket på kapellet, sedan börjar det fyllas på med regn. År 2014 var vi bekymrade för vattennivån efter en ganska torr höst och nederbördsfattig början på vintern. Jämför de här två fotona. Och titta på datumen! (klicka på foto för större format)

28 dec 2014

 

 

 

 

21 juni 2018

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Igår kväll låg det en större, väldigt upplyst båt för ankar en bit ut. Det visade sig vara en privatbåt från Qatar. Jag undrar om de navigerat fel, de borde väl vara borta vid Elounda, ”Kretas riviera”. Men det är roligt med besök och alla är välkomna. Jag undrar dock om de var iland, imorse var båten i alla fall borta.

En dag på nätet fladdrade det förbi en reklam för en app. Jag hoppade till för den hette Calm och i 15 sekunder kunde man titta på en bild av löv som det regnade på och man skulle inte göra någonting. Appar i all ära, men om man behöver vara engagerad i och uppmärksam på en app för att koppla av – är det då inte något som är fel?

Idag har jag varit på stranden vilket tillsammans med en svalkande havsbris var riktigt njutbart. Slutar aldrig att förvåna mig över att greker absolut ska ha små barn till att bada. Ungarna gråter och skriker, men det hjälper inte. De bärs ut och det sköljs vatten över dem. Låt ungarna sitta i vattenbrynet och stapla stenar eller gräva en vallgrav. Tids nog lär de söka sig ner i vattnet.

Det börjar dra ihop sig till Sverige-resa! Allt är tvättat, städning får vänta, blomvakt anlitad. Det är bara att packa imorgon. Tidig avgång från hemmet söndag morgon. Håll tummarna att allt flyter på så jag inte råkar ut för samma som min vän gjorde i söndags: 11 timmars försening.
Hur det blir med bloggandet under Skåne-dagarna vet jag inte, men jag är hemma i Ierapetra igen 4 juli så då lär jag väl knåpa ihop nå’t.

Ha det skönt och njut av livet! Och Glad midsommar!

PS. Foton finns på min flickr-sida!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni. Det går bra att kontakta mig för frågor och bokning hela året.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Mobilkontakt upprättad samt lite annat

Minns du mitt inlägg om telefon, internet och mobil? Annars finns det här! I söndags var det alltså dags för omställning från abonnemang till kontantkort på mobilen. Precis som försäljaren i butiken Germanos sa till mig, för ungefär en månads sedan, så slutade mobilen att fungera i söndags. Igår travade jag ner till samme försäljare och nu har jag kontantkort. Ska låta det rulla på några månader för att sedan se vilket som är bäst i förhållande till användning. Jag trodde faktiskt inte att det skulle fungera så smidigt, men jag hoppades!

Bokmanus skickades till en läsare i fredags så jag har haft en skön och avkopplad allhelgonahelg. Denna veckan finns en lång lista med saker att göra. Idag har jag beställt tre almanackor med mina foton vilket betyder att tre julklappar är klara. Och nyhetsbrev har gått ut till mina prenumeranter. Men som sagt, listan är lång. Hoppas kunna sticka emellan med en vandring på torsdag.

Annars är det lugnt på stan. Några tavernor har stängt ett par veckor för storstädning, målning och annat underhåll. De brukar skiftas om så det märks inte så mycket eftersom cirka 90 % av våra tavernor har öppet året runt.

En del diskussioner pågår på sociala media om olika ämnen som t ex om man ska mata katter och hundar när man är på semester, om man kan åka till Kreta året runt. Det sista är lite intressant för de flesta undrar om man kan bada. Det är riktigt sorgligt att folk inte kan tänka sig att göra annat på denna stora, fina ö än att bada! Ön måste marknadsföra sig bredare, visa att det finns liv utanför de nu mer eller mindre stängda turistorterna. Och det klagas en del på att det inte finns direktflyg till Kreta. Jag förstår inte riktigt hur en mellanlandning i Aten kan vara så avgörande och jag förstår inte att folk inte förstår att antalet passagerare under vinterhalvåret är för få för direktflyg från alla möjliga och omöjliga flygplatser. Känns lite som ett ”i-landsproblem”.

På tal om problem så ska man väl akta sig för att ge sig in i stora filosofiska resonemang. Eller religiösa. En kyrkans man i Grekland, Metropoliten Ambrosios (metropolit är mellan ärkebiskop och patriark), har uttalat sig om flyktingarna. De ska minsann inte få komma till Grekland, de ”smittar” ner, deras kultur är annorlunda och deras religion inte acceptabel osv. Det är gamla, ofta upprepade, argument. Om man då tar och stannar upp en stund kan man upptäcka några underliga ting. Han uttalar sig helt emot vad hans närmaste chef, patriarken, har uttalat och även mot sin högste chef, dvs Gud, som enligt Bibeln säger att man ska älska sin nästa.
Lite löjets skimmer får det hela om man betänker att den ortodoxa kyrkans patriark har sitt säte i Istanbul som många greker fortfarande kallar Konstantinopel (vilket betyder Konstantins stad som var romersk kejsare, född i Serbien). Okej, Turkiet är officiellt ett sekulärt land, men majoriteten av befolkningen är muslimer. Borde inte den gode Ambrosios istället ägna sig åt att försöka få det att gå ihop? Jag menar, ortodoxt högkvarter bland en massa muslimer – hur lever han med det?
Det tycks mig som om alla religioner och livssätt eller filosofier eller vad de kallas har ett och samma mål: öka antalet medlemmar oavsett om det sker på andras bekostnad och hur irrationellt de själva än uppträder och resonerar.

I övrigt skjuts det i Aten, det tjafsas i parlamentet om budget och skuldlättnader, oppositionen anklagar regeringen för ett och annat, en del av den skatt som företag betalade in i förskott för 2017 kommer att återbetalas, i Iraklio diskuteras kompostering (!) av visst avfall. Det finns planer på att Kreta ska bli en station på vägen för energi i undervattensledning från Libyen till Europa. Vi får väl se om planerna blir verklighet, innan dess kanske Kreta försvunnit för det har kommit rapporter om att öns stranderosion är förfärlig, mycket större än man trott och det går snabbt.

Det får vara hur det vill med elände och paradispapper och eventuell höjd pensionsålder i Sverige – el-filten fungerar, jag är nyklippt och på gott humör! Låga moln svävar som slöjor vid bergen så topparna sticker upp som om de flöt omkring – det är vackert. Och gott att leva!

Ha en bra kväll!

Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägget!


Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information   http://inspirewiz.com
Välkommen!

 

 

Kontrakt, kontant och mycket kontakt

Jag skrev i torsdags att jag håller på att teckna nytt kontrakt för internet+telefon samt ändra min mobil. Och jag lovade återkomma med berättelse hur det gått. Här kommer den!

Först lite info! Telias motsvarighet här heter OTE och de har ett ”dotterföretag” som hanterar mobiler som heter COSMOTE. Om man vill komma i kontakt med dom kan man maila, ringa eller gå in i deras butiker som heter Germanos. Så det är ungefär som om Telia skulle ha en filial som heter VärldsTelia och butiker som heter Tysk. Jag vet, det är märkligt.
Butiksbesök tar lite tid eftersom det kommer in folk som det bara måste pratas med mitt i alltihop eller ett telefonsamtal som måste besvaras eller nå’t annat som dyker upp.
Jag har frågat butikspersonal K om mitt avtal tidigare och jag skulle komma in i början av oktober. Jag gör som jag blir tillsagd och infann mig i torsdags. K pratar väldigt bra engelska (kanske är amerikanska – jag är inte riktigt säker).
Håll i dig, nu sätter vi igång!

Dag 1 – torsdag
Butiksbesök (fm)
Önskar förlänga avtalet för telefon+internet samt teckna avtal för mobil. K kollar upp gällande avtal, telefon+internet inga problem, ser att mitt avtal för mobilen gått ut (vilket jag visste om), kollar upp min användning av mobilen och upptäcker att jag betalar för mycket i förhållande till vad jag använder. Han föreslår kontantkort vilket jag inte vill ha med tanke på säkerhet under vandring. Tänk att stå någonstans och behöva ringa men kortet är tomt. Han proppsar på att jag ska ringa servicenumret 13888 för de kan ofta ge bättre priser. Jag är inte så pigg på det med tanke på tidigare erfarenheter, men går till slut med på det.

Telefonkontakt (em)
Massa sifferval, till slut en levande människa på tråden. Båda erbjudanden som jag får är högre än i butiken vilket gör att den där levande människan surnar till och undrar om jag verkligen har förstått allt rätt. Vilket jag har så ajö!

Under kvällen funderar jag och tänker om. Jag tror minsann att jag ska prova kontantkort. Behöver ju bara ha det ett tag för att se hur mycket pengar som går åt, hur mycket jag sparar. Kan ändra om jag inte blir nöjd.

Dag 2 – fredag
Butiksbesök (fm)
Får vänta en stund eftersom jag vill prata med K, orkar inte dra allt en gång till. Jag berättar att jag bestämt mig för att testa kontantkort. K upplyser mig då om att jag måste ringa 13888 för att få en kod så att mobilen kan ställas om vilket jag måste komma till butiken för att göra.
Suck.

Telefonkontakt (em)
Samma procedur med sifferval och glädjen över att till slut få höra en levande människas röst. Hon vill ge mig ett erbjudande på mobilavtal, jag förklarar att jag bara vill ha en kod. Vi tjafsar ett tag, men hon ger sig till slut och ska koppla mig till en annan avdelning.
Det blir alldeles tyst och tomt i luren. Tiden går. Är jag bortkopplad eller? Lägga på och börja om igen? Du känner igen det, eller hur? Man vet inte hur man ska göra. Medan jag velar och inser att om jag lägger på måste jag börja om från början kommer en ny levande röst i andra änden. Jippi!
Den här damen ger sig icke! Hon ska informera mig om ett erbjudande. Hon insisterar verkligen. Jag tänker att de kanske måste göra det så visst, dra erbjudandet. Och dra på trissor – det är två tredjedelar av gårdagens erbjudande! De måste verkligen tycka om avtalskunder.
Jag får till slut koden. Och information om att omställning till kontantkort kostar 15 euro. Det glömde K att nämna.

Dag 3 – lördag
Butiksbesök
Jag skuttar glatt ner till butiken för att avsluta projektet (jo, det börjar kännas som ett projekt, ett stort sådant). K jobbar inte, men vad gör det när en annan kille som jag haft kontakt med tidigare och som pratar engelska är på plats. Han tar fram mina uppgifter på datorskärmen, jag förklarar vad saken gäller. Och nu blir det flera knutor på linjen. Han förstår inte vad jag menar.
Jag förklarar igen.
Han förstår inte.
Jag frågar vad det är som är konstigt.
Han menar att mobilen kan han inte ändra, det är spärrat i systemet, och avtalet kan han inte göra något åt för han känner inte igen det pris jag fått av K.
Jag förstår inte. Samma butik, samma företag som igår.
Det känns som om vi befinner oss på varsin planet.
Då säger han Δεν καταλαβαίνω vilket betyder Jag förstår inte.
Toppen! Att han går över på grekiska underlättar inte precis vår dialog. Inte heller att en kund sticker in näsan och ska försöka hjälpa till.
Till slut säger han att kom in på måndag för då är K här igen. Jag tycker att det låter som en mycket bra idé. Vi önskar varandra trevlig helg och hej då.
Ibland får man bara ge upp. Framför allt när det låser sig för båda.

Dag 4 (fm)
Butiksbesök
K på plats. Jag på plats. NU ska vi uträtta stordåd!
Det börjar med att vi får ställa in alltihop för jag har inte mitt pass med mig. Jag försöker med körkortet trots att jag vet att det inte är en giltig id-handling. Är man desperat så är man. Och det går givetvis inte. Gå hem och hämta passet, tycker K.
Jag tittar nog med vild blick när jag konstaterar att det blir i så fall mitt femte besök!
K förbarmar sig över mig och hittar en lösning: skanna eller fotografera passet och maila det. Tänk, vilken smidig människa!
Då kan vi sätta igång! Avtalet för telefon+internet förlängs utan problem.
Så kommer vi till mobilen. Vårt sorgebarn. Kanon att jag har kod, men han kan inget göra förrän pågående räkning är betald.
Klart den inte är betald, den kommer väl senare, tycker jag.
Nä, den måste du betala nu.
Jag fattar ingenting. En faktura måste väl vara avslutad innan man betalar? Men som sagt: jag gör som jag blir tillsagd. Jag går till kassan och betalar. Faktum är att jag känner att nu är jag så nära, så nära så jag skulle gå med på vad som helst (nästan…).
NU kan övergången fixas. Och jag är precis på väg att ropa HEJ, men det visar sig att jag är ännu inte över bäcken. Systemet har nu ett datum i början av november då min mobil kommer att sluta fungera. Ja, inte själva mobilen utan det går inte att ringa. Det kommer att vara så några timmar eller en hel dag, tydligen svårt att säga exakt. Dagen efter ska jag in till K igen så han då kan sparka igång kontantkortet.
Fan tro’t.

Imorgon ska jag inte på butiksbesök eller sitta i telefon. Imorgon ska jag på långvandring uppe i bergen. Vette 17 om jag kommer tillbaka. Slår upp mina bopålar på en så’n där mörk fläck utan mottagning.

Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägget!

Vandra med mig på Kreta! Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor. Mer information http://inspirewiz.com
Välkommen!

Καλά Χριστούγεννα από την Κρήτη σε όλους!

Jag har inte tänkt börja blogga på grekiska, där står ”God Jul från Kreta till alla”. Det kändes bra att hojta här nerifrån på språket som talas här. Av andra, alltså. Jag ska meddela min språklärare i januari om jag ska fortsätta.

Så mycket sol och värme kan jag inte skicka upp till er i norr. Igår var det halv storm och regn mest hela dagen. Från min balkong kan jag se topparna på Dikti-bergen och de har varit snöklädda ett tag. Idag har också lägre bergstoppar och även sluttningar ett vitt puder. Ute i Makry Gialos (nästan 3 mil öster om Ierapetra) låg det minsann snö på stranden igår morse, men det försvann snabbt. Det börjar likna mitten av december 2010 fast då försvann det lika snabbt som det kom och jag satt i bikiniöverdel (kjol undertill…) på balkongen under juldagarna. Så blir det inte i år.

Men lugnt och stilla ska det bli hos mig! Tänkte igår kväll att imorgon (alltså idag) är det dags att gå in för landning. Julefriden får sänka sig, det är mat och mys som gäller. Har smugglat, tänkt till och handlat under veckan så det ska kunna bli ett riktigt bra julbord. Och det blir julsånger, packa upp julklappar, läsa, slumra, kanske se en film, gå en promenad om andan faller på. Tre hela dagar. Det är lite synd att juldagarna infaller på helgen, men man kan inte få allt.

Och visst är det typiskt att så snart man tänkt att nu är allt bra, nu ska det bli lugnt och skönt så blir det inte det. Igår kväll, när jag skulle lägga mig, hade jag jädrigt ont i höger överarm. Hjälp! Tänk om jag fått kärlkramp! När slår det över i hjärtinfarkt? Måste jag gå till läkare? Jag är inte den som jagar upp mig så lätt, men nattetid är ingen bra tid för krämpor. Lägg därtill ensam utomkands.
Om du är på sociala medier så vet du att det delas en hel del artiklar om åkommor som vårdpersonal inte upptäcker och det finns ofta en liten checklista över symptom så man ska kunna kolla själv. Jag undrar alltid varför så’na artiklar publiceras. Vem ligger bakom, vem har intresse av att jaga upp människor? Det står ”kan vara” lite så där i förbigående, men det är ju ganska viktigt. Det betyder samtidigt ”behöver inte vara” eller ”kan vara något annat”. Nu är ju även vårdpersonal människor som kan göra misstag, men jag hoppas att deras utbildning innehåller vad de behöver kunna och veta. Eller håller de på med samarbetsövningar och kurser i ”social kompetens”?
Jag funderade en stund, kom fram till att jag antagligen sträckt mig och inte var dödssjuk. Visserligen har jag inget minne av någon sträckningssmärta, men jag kanske hade en konstig vinkel i soffan under kvällen. Även små övningar som att nå vinglas och snacks kan stjälpa stora lass.

På efternatten var jag uppe på toaletten och reagerade på att mobilen på nattduksbordet lyste röd. Den borde vara färdigladdad och lysa grön. Öppnade den och där fanns ett systemmeddelande: ”Batteriet laddas inte. Strömkällan är inte tillräcklig.” Förlåt? Kontakten satt i eluttaget och den andra änden i mobilen. Jag tittade mig förvirrat omkring utan att upptäcka någon kraftigare strömkälla. Är det nå’t nytt att man ska behöva ett litet elverk hemma? Ska jag ha solceller på balkongen?
Imorse var ordningen återställd, mobilen hade tillfrisknat och lyste grön.

Nu har jag ätit frukost och ska fly hemmet i eftermiddag för en spontanutflykt. När jag återvänder har säkert julefriden kunnat installera sig i lugn och ro. Se’n ska jag njuuuuta för jag är en riktig julälskare och det dröjer ett helt år till nästa gång.

Ha det gott och njut du också av högtiden! God Jul!

a229081e6dd13f878264fee78a12c7fc

 

Regn och blå himmel

Det märkliga vädret har fortsatt. Igår började DSC01695med en regnskur och slutade med regnskur och dessemellan regnskurar (jag tappade räkningen efter 4). Det var inte den vanliga vackra utsikten som förgyllde min söndagsfrukost utan en ganska grå och blöt. Så här kan det alltså också se ut på en strandpromenad på Kreta i maj månad – sommarklänning, shorts och paraply!

Regnet är egentligen inget problem och det behövs efter den nederbördsfattiga vintern. Det är det varma, fuktiga konstiga vädret mellan skurarna som är det jobbiga.

Jag gissar att det finns inget tråkigare än all inclusive-hotell när solen inte skiner för det var många som tog en promenad och fika. De är ju lätta att identifiera eftersom de är ringmärkta.

Jag funderade på en sak som jag ofta funderar över, nämligen att umgås. Så många sällskap som knappt pratade med varandra utan det fingrades på mobiler och paddor. Är det inte underligt att det vi har framför näsan tar vi inte tillvara utan det som är långt borta verkar viktigare? Det pratas mycket om att leva i nuet, mindfulness, vara närvarande osv. Vi behöver nog bli bättre på att vara härvarande. Och höja blicken för att se och uppleva omgivningen istället för skärmen.

På kvällen traskade jag (med regnkappa…) iväg till en av favorittavernorna där jag njöt av husets goda sallad (skiftar med säsong) och lammkotletter. Väldigt gott! Jag fick veta att en man som satt vid ett hörnbord var svensk minsann! Och då fick jag lite huvudbry. Gå fram eller inte gå fram. Det är lite svårt med en ensam person, den kanske vill vara ifred. Samtidigt tänkte jag att vi svenskar är ganska stela och vårdar vår privata sfär, ibland blir det kanske lite för mycket. Men kanske inte så lyckat att medelålders fruntimmer travar tvärs över taverna till ensam man. Nåja, alltihop föll på att jag inte visste vad jag skulle säga och att han inte verkade så intresserad av omgivningen.

Jag har fått parasiter, förresten! Eller inte bokstavligen jag utan mina balkonglådor. 95 % av blommorna har små kryp som kryper omkring, det lär vara bladlöss. Och vad gör jag åt det? Ingenting för närvarande. Det är ingen större idé att köpa nya blommor för då flyttar väl lössen bara över till dom. Ett större problem just nu är att jag inte kan använda balkongen på eftermiddagarna pga grannens nya hund. Jag vette 17 hur jag ska lösa det, kanske gå via min hyresvärd. Irriterande är det i alla fall med en instängd hund som gnäller, gnyr, skäller och ibland ylar. Bladlössen är åtminstone tysta.

I förmiddags hade vi visserligen varmt, men det var blå himmel och fukten har inte varit så pressande idag. Kanske det är på väg att slå om! Kanske vandringsdag på onsdag eller torsdag, det skulle vara härligt. Lite fix med hemsidan och skrivarbete, annars ser det ut att bli en lugn vecka (farligt att säga så…). Ha det gott!

VÅRYRA I BERGEN PÅ KRETA!
Boka höstens vandringsvecka senast den 30 juni och du får 15 % rabatt!
Vandra med vandringsledare som visar sina pärlor, upplev natur och landskap,
få kraft och energi, njut av oändliga vyer.

Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen att vandra och Καλώς ορίσατε till Kreta!