Etikettarkiv: internet

Jag är snart hemma igen, Kreta!

Igår hade jag inget internet. Givetvis inte världens största katastrof, men eftersom jag skulle vandra idag och reser till Skåne tidigt imorgon bitti så blev det lite stirrigt. Fick tag i kundsupporten och efter en stund lämnade jag svenskläget och gick över till grekläget och då började det minsann hända saker. I morse ringde teknikern, men då vandrade jag så han fick komma när jag kommit hem. Och nu finns jag igen för nu är jag ute på nätet!

Härlig vandring idag! Började med 2 tim gammal sträcka där benen går av sig själva, 3 tim ny sträcka och 1 tim sträcka som jag inte går så ofta. Väldigt bra blandning. Skön avkoppling, igenkännandets glädje och nya intryck.

Jag funderade på det här med vyer. Ibland sägs det att en vy är samma som en annan vy, men det stämmer ju inte. Alltså, det kan vara samma sak man tittar på, men vinkel och nivå gör verkligen varje vy unik. Och även en och samma vy är olik sig själv pga väder, luften, betraktarens sinnestämning, bergens och havets färger, årstid…. Glöm inte att se dig omkring även när du tror att du vet hur det ser ut!

Frid och ro i allt det vackra.

Stod alldeles stilla en stund och lyssnade på tystnaden, njöt av stillhet och frid. Så hörde jag dovt, avlägset trafikbrus. Störande? Nej, precis tvärtom. Det bara underströk och förstärkte. Så olika världar det finns bredvid varandra i samma värld.

Det är inte så mycket aktivitet än ute i olivlundarna. Det brukar ta riktig fart om några veckor. Några var ute och plockade, några rensade inför plockning och några bilar dök upp med nät på flaken. Det är inte full aktivitet vid alla oljepressar än, men snart kör de dygnet runt.

Oljepressen i Vasiliki. Säckar med oliver väntar på att pressas.

Vid vandringens slut lyckades jag med konststycket att anlända mellan två bussar. Jag kostade på mig en taxi, måste ju hem till internet-teknikern. När jag kom tillbaka till sta’n fick jag uppsöka en bänk en stund för jag blev alldeles paff! Jodå, jag såg rätt, det var folk som badade.

Jag måste berätta att min chef haft den stora godheten att köpa tröjor till sin personal – visst är den snygg? Kanske jag skulle sno motivet och ha det på nya hemsidan…får fundera på det lite…

Imorgon bär det av till Skåne! Lång resdag pga att bara den tidiga bussen passar, annars kommer jag för sent. Lite tråkigt att resa ensam, framför allt väntetid på flygplatser som i alla fall jag inte tycker är de mest intressanta eller underhållande platserna. Jag ser fram emot att träffa vänner och familj, julbord och julmarknader, vara inomhus i värme (jodå, det börjar bli riktigt kyligt inomhus på Kreta…). Hur det blir med bloggandet vet jag inte, men misströsta icke! Jag ska bara vara borta drygt en vecka.

Ha det gott!

PS. Foton uppladdade på min flickr-sida!

PPS. Vänligen notera att jag i detta inlägg inte nämner något om bristen på regn…fast nu gjorde jag ju det i alla fall…

Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägg!


Kom och hälsa på!
Vandra med Ia på Kreta så får du träffa mig och mina vänner. 
Koppla av, njut av naturen, landskapet och vackra vyer.
Mer information http://inspirewiz.com
Välkommen!

Kontrakt, kontant och mycket kontakt

Jag skrev i torsdags att jag håller på att teckna nytt kontrakt för internet+telefon samt ändra min mobil. Och jag lovade återkomma med berättelse hur det gått. Här kommer den!

Först lite info! Telias motsvarighet här heter OTE och de har ett ”dotterföretag” som hanterar mobiler som heter COSMOTE. Om man vill komma i kontakt med dom kan man maila, ringa eller gå in i deras butiker som heter Germanos. Så det är ungefär som om Telia skulle ha en filial som heter VärldsTelia och butiker som heter Tysk. Jag vet, det är märkligt.
Butiksbesök tar lite tid eftersom det kommer in folk som det bara måste pratas med mitt i alltihop eller ett telefonsamtal som måste besvaras eller nå’t annat som dyker upp.
Jag har frågat butikspersonal K om mitt avtal tidigare och jag skulle komma in i början av oktober. Jag gör som jag blir tillsagd och infann mig i torsdags. K pratar väldigt bra engelska (kanske är amerikanska – jag är inte riktigt säker).
Håll i dig, nu sätter vi igång!

Dag 1 – torsdag
Butiksbesök (fm)
Önskar förlänga avtalet för telefon+internet samt teckna avtal för mobil. K kollar upp gällande avtal, telefon+internet inga problem, ser att mitt avtal för mobilen gått ut (vilket jag visste om), kollar upp min användning av mobilen och upptäcker att jag betalar för mycket i förhållande till vad jag använder. Han föreslår kontantkort vilket jag inte vill ha med tanke på säkerhet under vandring. Tänk att stå någonstans och behöva ringa men kortet är tomt. Han proppsar på att jag ska ringa servicenumret 13888 för de kan ofta ge bättre priser. Jag är inte så pigg på det med tanke på tidigare erfarenheter, men går till slut med på det.

Telefonkontakt (em)
Massa sifferval, till slut en levande människa på tråden. Båda erbjudanden som jag får är högre än i butiken vilket gör att den där levande människan surnar till och undrar om jag verkligen har förstått allt rätt. Vilket jag har så ajö!

Under kvällen funderar jag och tänker om. Jag tror minsann att jag ska prova kontantkort. Behöver ju bara ha det ett tag för att se hur mycket pengar som går åt, hur mycket jag sparar. Kan ändra om jag inte blir nöjd.

Dag 2 – fredag
Butiksbesök (fm)
Får vänta en stund eftersom jag vill prata med K, orkar inte dra allt en gång till. Jag berättar att jag bestämt mig för att testa kontantkort. K upplyser mig då om att jag måste ringa 13888 för att få en kod så att mobilen kan ställas om vilket jag måste komma till butiken för att göra.
Suck.

Telefonkontakt (em)
Samma procedur med sifferval och glädjen över att till slut få höra en levande människas röst. Hon vill ge mig ett erbjudande på mobilavtal, jag förklarar att jag bara vill ha en kod. Vi tjafsar ett tag, men hon ger sig till slut och ska koppla mig till en annan avdelning.
Det blir alldeles tyst och tomt i luren. Tiden går. Är jag bortkopplad eller? Lägga på och börja om igen? Du känner igen det, eller hur? Man vet inte hur man ska göra. Medan jag velar och inser att om jag lägger på måste jag börja om från början kommer en ny levande röst i andra änden. Jippi!
Den här damen ger sig icke! Hon ska informera mig om ett erbjudande. Hon insisterar verkligen. Jag tänker att de kanske måste göra det så visst, dra erbjudandet. Och dra på trissor – det är två tredjedelar av gårdagens erbjudande! De måste verkligen tycka om avtalskunder.
Jag får till slut koden. Och information om att omställning till kontantkort kostar 15 euro. Det glömde K att nämna.

Dag 3 – lördag
Butiksbesök
Jag skuttar glatt ner till butiken för att avsluta projektet (jo, det börjar kännas som ett projekt, ett stort sådant). K jobbar inte, men vad gör det när en annan kille som jag haft kontakt med tidigare och som pratar engelska är på plats. Han tar fram mina uppgifter på datorskärmen, jag förklarar vad saken gäller. Och nu blir det flera knutor på linjen. Han förstår inte vad jag menar.
Jag förklarar igen.
Han förstår inte.
Jag frågar vad det är som är konstigt.
Han menar att mobilen kan han inte ändra, det är spärrat i systemet, och avtalet kan han inte göra något åt för han känner inte igen det pris jag fått av K.
Jag förstår inte. Samma butik, samma företag som igår.
Det känns som om vi befinner oss på varsin planet.
Då säger han Δεν καταλαβαίνω vilket betyder Jag förstår inte.
Toppen! Att han går över på grekiska underlättar inte precis vår dialog. Inte heller att en kund sticker in näsan och ska försöka hjälpa till.
Till slut säger han att kom in på måndag för då är K här igen. Jag tycker att det låter som en mycket bra idé. Vi önskar varandra trevlig helg och hej då.
Ibland får man bara ge upp. Framför allt när det låser sig för båda.

Dag 4 (fm)
Butiksbesök
K på plats. Jag på plats. NU ska vi uträtta stordåd!
Det börjar med att vi får ställa in alltihop för jag har inte mitt pass med mig. Jag försöker med körkortet trots att jag vet att det inte är en giltig id-handling. Är man desperat så är man. Och det går givetvis inte. Gå hem och hämta passet, tycker K.
Jag tittar nog med vild blick när jag konstaterar att det blir i så fall mitt femte besök!
K förbarmar sig över mig och hittar en lösning: skanna eller fotografera passet och maila det. Tänk, vilken smidig människa!
Då kan vi sätta igång! Avtalet för telefon+internet förlängs utan problem.
Så kommer vi till mobilen. Vårt sorgebarn. Kanon att jag har kod, men han kan inget göra förrän pågående räkning är betald.
Klart den inte är betald, den kommer väl senare, tycker jag.
Nä, den måste du betala nu.
Jag fattar ingenting. En faktura måste väl vara avslutad innan man betalar? Men som sagt: jag gör som jag blir tillsagd. Jag går till kassan och betalar. Faktum är att jag känner att nu är jag så nära, så nära så jag skulle gå med på vad som helst (nästan…).
NU kan övergången fixas. Och jag är precis på väg att ropa HEJ, men det visar sig att jag är ännu inte över bäcken. Systemet har nu ett datum i början av november då min mobil kommer att sluta fungera. Ja, inte själva mobilen utan det går inte att ringa. Det kommer att vara så några timmar eller en hel dag, tydligen svårt att säga exakt. Dagen efter ska jag in till K igen så han då kan sparka igång kontantkortet.
Fan tro’t.

Imorgon ska jag inte på butiksbesök eller sitta i telefon. Imorgon ska jag på långvandring uppe i bergen. Vette 17 om jag kommer tillbaka. Slår upp mina bopålar på en så’n där mörk fläck utan mottagning.

Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägget!

Vandra med mig på Kreta! Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor. Mer information http://inspirewiz.com
Välkommen!

Vändning, avtal och miss

Jag vet inte vad som hänt i natt, men i morse kunde jag dra långa andetag nästan ända ner i botten av lungorna. Lite ont på slutet, men det fungerade! Nu får alltså knopp och kropp mer syre vilket betyder piggare sjukling och snabbare tillfrisknande. Neandertalaren är på väg bort!

Efter en liten promenad har det vattnats blommor, diskats, renbäddats, tvättats två maskiner som nu hänger på balkongen. Och jobbats en stund i eftermiddag. Givetvis är jag nu helt slut och ska rota mig i soffan.

Nog med sjuksnack idag, nu ska jag berätta om när förutfattade meningar kom på skam. Den 16 maj skulle mitt avtal på telefon och internet gå ut så i förra veckan tog jag med mig avtalet till butiken. Många sidor är det med många fina bokstäver. Utgick ifrån att jag antagligen fick svälja att jag skulle ha förlängt det ”en månad före utgång” el likn.

In i ”Telia-butiken” (Germanos) där jag fick veta att jodå, de kunde förlänga det. Jag fick veta pris och avtalslängd, men också att det var bättre att jag ringde direkt till ”Telia” (OTE) för då fick jag bättre pris.
Tack för det, men måste jag inte ringa före sista dag?
Nä då, det går bra efter slutdatum också.
Måste jag inte skicka in befintligt avtal eller får jag ett nytt med posten?
Det förlängs via telefon!

Bra med lägre pris, men hur kan man förlänga ett avtal om det har gått ut? Och via telefon?? I stämplarnas och flerkopiornas land??? Det här kommer inte att fungera. Nu har det säkert blivit nå’t missförstånd igen. Jag vet precis hur det kommer att sluta. Jag kommer att få så dyra räkningar så jag måste avsluta företaget och flytta till Sverige. Det kommer att bli kris och katastrof!

Tänkte ringa innan avtalet gick ut, men så kom det en liten sjukhusvistelse emellan. Ringde i lördags eftermiddag (jodå, de har service 24/7) och efter en stunds förvirring (min olycksdrabbade hjärna kunde inte räkna) så hade jag ett nytt avtal med samma pris som tidigare! Tog väl sisådär 3-4 minuter. Hur smidigt som helst. Där fick jag!

För övrigt betalade jag min elräkning för dec-mars i förra veckan. Summan är en statshemlighet. En del får ses som läropengar så nästa vinter ska kunna bli varmare inomhus till lägre pris. Hoppas jag.

Jag missade en årsdag i lördags! Då var det 1 år sedan jag flyttade in i 24:an.

 

Linjen är öppen!

Igår kom en trött, ung man från OTE (grekiska ”televerket”) för att installera telefon och internet. Han blev inte piggare när han upptäckte att det inte går att köra ända fram till huset eller att telefonjacket var urkopplat. Han försvann en stund, kanske han gick för att vila sig ett tag.

Så kom han tillbaka, röd i ansiktet torkade han svetten ur pannan. Jobbigt att vara telearbetare, kanske speciellt i fodrad väst i sommarvärmen mitt på dagen. Ingen bra företagshälsovård (stod OTE på ryggen så jag gissar att han var så illa tvungen). Han testade uttaget och meddelade att det fungerar inte nu men snart. ”In a moment”…hur långt är ett ”moment”?

Jag väntade ett tag, sedan galopperade jag (inombords) till butiken där jag beställt abonnemanget. Äntligen egen kommunikationsöppning till omvärlden! Trodde jag. Det gick inte alls eftersom linjen inte var aktiverad än och det skulle den bli under dagen.
– Ok, ok, men jag kan väl köpa utrustningen i alla fall?
– Nej, det går inte.
– Och varför inte det? (jag vet, jag måste sluta fråga ”varför” eller lära mig grekiska så jag också kan höja rösten och röstläget för att argumentera)
– Du måste ha lösenord.
– Men….(här var jag nära att säga att det står väl på baksidan av modemet och jag klarar att plugga in det själv)….Ok, jag kommer tillbaka imorgon.
Så lämnade jag butiken med ett falskt och halvt galet leende.

Upp dit idag igen och nu är var tydligen allt aktiverat, jag lämnade butiken med en plastkasse full med godis. Och nu är jag uppkopplad! Jag finns igen, jag kan göra min röst hörd precis när jag vill. Är så trött på allt kaffe jag fått pimpla i mig under alla cafébesök och jag har nästan förvandlats till en kaffeböna.

Det tog exakt 14 dagar från första besöket i butiken. Jag är inte imponerad.

Telefonen? Den fungerar inte. Alltså det går att ringa numret och signalerna går fram i mobilen, men trådlösa telefonen är tyst. Nu ska jag gå till stranden för första gången se’n jag kom ner. Det kommer en dag imorgon också.

PS. Ni som deltar i det lilla ”postexperimentet” – nej, jag har ännu inte fått någon post. Vi väntar veckan ut. DS