Under mina dagar i Iraklio strosade jag också runt i gamla sta’n. Jag kallar gågatan från hamnen upp till Lejonfontänen och vidare genom basaren för ”stora stråket”. Dit hittar de flesta och de tar kanske en avstickare upp mot Frihetstorget på Dikeosinis-gatan och tillbaka mot Lejonfontänen längs Dedalou-gatan. Det finns så mycket mer innanför stadsmuren!

På kartan har jag markerat ”stora stråket” med rött. Den gröna punkten kan vara utgångspunkt för shopping för därifrån utgår flera gator. Tänk på att det lär finnas 970 butiker så där är en del att utforska.
Det turkosa visar där det finns gott om barer och restauranger. Framför allt området i öster (höger på bilden nedan) är fullt av mysiga ställen och restauranger från olika kök.
Västerut och söderut om ”stora stråket” finns de små gränderna att strosa i.
Behöver du en paus från stadslivet så besök Georgiadis Park. För ett par år se’n skulle parken bort och ersättas av ett p-hus. Det blev väldiga protester och manifestationer så planerna är antingen uppskjutna eller förkastade, jag vet inte vilket.

Glöm inte att gå ut på piren, vänd dig om och se hur vackert Iraklio ligger. Längs piren finns snygg graffitti. Besök borgen som renoverades för några år sedan.

Då ger vi oss in i en del av gamla sta’n! Den är mer lik gamla sta’n i Ierapetra än Rethymno och Chania. Iraklio blev bombat sönder och samman i Slaget om Kreta under andra världskriget så det finns inte många gamla byggnader kvar. Dock har man behållit de smala, vindlande gatorna och gränderna.

Lejonfontänen är känd och beundrad, men Fontana Priouli är både vacker och betydelsefull. Under belägringen av Iraklio (där venetianarna höll till) kapade ottomanerna vattenförsörjningen till Lejonfontänen. Proveditor (guvernören) Antonio Priouli hittade en källa utanför muren, konstruerade fontänen och drog in vatten. Inte så långt från fontänen ligger Heliga Treenighetens kyrka (Ιερός Ναός Αγίας Τριάδος). Iraklio har fler kyrkor än Titusbasilikan och Minasbasilikan. Denna är väldigt vacker inuti med vita väggar och färgsprakande målningar. Granne med kyrkan ligger en byggnad som ska bli Bysantinskt museum, håller på att renoveras.

Vilket fiffigt sätt att behålla en del gammalt, inte bara riva bort det! Denna vackra, och nog ganska gamla, port har fått en dörr och bakom ligger ett nyare hus!

Om man är vaken kan man hitta spår av den gamla sta’n före sönderbombningen. Här en port som fortfarande står upp!

Iraklio har en hel del graffitti, inte så mycket klotter som i Rethymno och Chania. Det har också hållits gatufestivaler med tävling i och utställning av graffitti. En del är vackra och fyndiga, andra kanske betraktaren inte tycker så mycket om.

Plötsligen kom jag in på en gata uppkallad efter en amerikan! Samuel Howe var filhellen, dvs greklandsvän som på ett eller annat sätt deltog i grekernas kamp mot ottomanska riket. Han besökte Grekland tre gånger, deltog i kampen på olika sätt (samlade in pengar, gav sjukvård till soldater och frihetskämpar, organiserade sjukvårdsinrättningar för flyktingar). Tredje gången kom han till Kreta eftersom han var starkt berörd av tragedin vid Arkadi-klostret.
Men Samuel Howe gjorde mycket mer i sitt liv, bl a blindskola i USA och utbildade den första dövblinda personen i USA. Plus lite annat som du kan läsa om här.
Tänk vilka intressanta personer man kan stöta på!

När man strosar i gränder så händer det att man korsar sitt eget spår eller plötsligen står på en plats som man besökt tidigare. Fotot till vänster är från 9 juni ifjol. Och nu var det 26 maj och de har fått stänga. De stora super markets fel? Nja, jag tycker inte det. Det är trots allt vi kunder som bestämmer var vi ska handla och vill vi ha en butik kvar får vi se till så att den kan överleva. Mina tankar gick direkt till de gamla, sjuka, handikappade i kvarteren runt omkring – var handlar de nu? Hur långt måste de gå?

På väg till hotellet slank jag in på Markus-basilikan där det pågår tillfälliga utställningar. Denna gång ingen som fångade mig, men en dam började prata med mig. Hon var där för andra dagen, helt fascinerad av utställningen. Vi kom fram till att vi gör samma sak: är vi i Iraklio så går vi alltid in i Markus-basilikan för att se vad som är på gång! Tvillingsjälar.

Det var en liten introduktion och uppmaning att utforska gamla sta’n i Iraklio! Hoppas du blev nyfiken och sugen!

Fler foton finns på min flickr-sida! (manual till flickr här ute i högermarginalen)
Tidigare inlägg om dagarna i Iraklio:
Femma i Iraklio
Iraklio: muren och Kazantzakis

Veckan har börjat med sol och skön vind. Efter de senaste månadernas konstiga väder är vi inte så vana vid högre temperaturer så det känns bra med svalka.

Ha en bra vecka! Var rädd om dig och andra!