Nyhetsbulletin

Så är det dags för en nyhetsbulletin. Jag måste nog försöka skriva en i månaden för det blir väldigt mycket att sammanfatta när det gått lång tid.
Du har kanske hört om ovädret som dragit in över Grekland med bl a en medican. Det sistnämnda är en typ av hurrican som kan uppstå i Medelhavet – därav namnet. Det är inte den första under mina år här och Kreta lär klara sig denna gången också. Här nere i sydost har vi haft kraftig vind, blåsigt idag också, åska och t o m regn! Det sistnämnda är vi givetvis överlyckliga över även om det behövs mycket, mycket mer.

Nyhetsbulletinen är som vanligt inte heltäckande och påstår sig inte vara objektiv. Det som händer överallt i världen som mord, misshandel, drogbeslag, inbrott, trafikolyckor med mera tas inte upp såvida de inte på något sätt utmärker sig. Förra nyhetsbulletinen hittar du här, men jag täcker inte upp hela perioden mellan det inlägget och detta. Denna blogg är inte först och främst en nyhetsrapportering.

Källor: neakriti.gr, ekathimerini.com
Foton: neakriti.gr utom hagelfotot som är från Siganos J. Oropedio Lasithiou på facebook.

Grekland

Makedonien
Imorgon söndag är det folkomröstning i FYROM om nya namnet North Macedonia. EU och FN har berömt uppgörelsen mellan Grekland och FYROM, det är ju en väldigt lång namntvist som kanske kan avslutas och FYROM kan då ansluta sig till olika internationella organisationer. Men de interna protesterna i Grekland har varit stora så även om det blir ja i folkomröstningen så kan avtalet stupa i det grekiska parlamentet. ANEL, som ingår i regeringskoalitionen, har gjort klart att de kommer att rösta emot avtalet och kanske lämna koalitioner. Då står Tsipras och Syriza inför ett dubbelt nederlag. Dels kan det bli nyval, dels behöver de ett framsteg.

Stödlånen
Den 20 augusti avslutades det tredje och sista stödlånet. Det betyder inte att Grekland är skuldfritt eller ute ur krisen. Stödlån är ju akuthjälp för att ett land inte ska kollapsa. Den största skillnaden är att ”Tiden av förmyndarskap är slut” som Tsipras sa till sitt ombildade kabinett på deras första möte 31 augusti. Givetvis har landet fortfarande skyldigheter inför kreditorer.

Bankerna får fortfarande stöd från centralbank, men inlåningen har ökat de senaste sju månaderna. Det talas om att eventuellt avskaffa kapitalkontrollerna helt och hållet i början av nästa år.
De ytterligare nedskärningar i pensionerna som skulle varit gjorda har Grekland skjutit upp och nu verkar det inte komma något beslut förrän i december. Regeringen har också gått ut med att det beslutade sänkta taket för lägsta skatt ska tas bort. Kritiken utifrån är hård. Många menar att Grekland nu inte visar det ansvar och den stabilitet som behövs, en del konstaterar att det finns ingen tillväxtplan eller program för framtiden, dvs hur man ska gå vidare efter stödlånstiden.

Artiklar om resultatet av stödlånstiden och var Grekland står idag duggar nu tätt. De flesta är överens om att landet totalt missat det reformtåg som man hade möjlighet till. Korruptionen är fortfarande stor, investerare rusar inte in eftersom landet inte erbjuder stabilitet och inte går att lita på. Den privata marknaden och aktiemarknaden är inte rensad från de aktörer som kallas ”pirater”. Det är stora företag som ger tusan i bestämmelser, moralkoder och är allmänt skumma. Hur landet ska få igång näringslivet och därmed tillväxt står för tillfället skrivet i stjärnorna.
Som en del av de uteblivna reformerna är det fortfarande så att befolkningen har en stor skatteskuld till staten. En faktor som försvårar indrivning sägs vara att det grekiska rättsväsendet är det trögaste i Europa. Värt att notera: det handlar alltså inte om att folk undanhållit inkomster utan om att staten inte ser till att få in pengarna.

Några intressanta artiklar:
Yes, the bailout era is really over
Former Eurogroup head Dijsselbloem says demands on Greeks were too heavy
Greek gov’t undermines investor confidence
Två artiklar om skatteskulder: How much? och A few thousand

På tal om korruption
Den 23 augusti anhölls tre journalister (bl a ansvarig utgivare) efter anmälan från försvarsminister Kammenos. De hade i en artikel påstått att Kammenos försnillat EU-medel som var avsedda att gå till att förbättra förutsättningarna i migrationscentra runt om i landet. De menade att en del pengar istället hamnat hos affärsmän med kopplingar till Kammenos. De släpptes från häktet dagen efter och OLAF (EU:s organisation för bekämpning av bedrägeri) har påbörjat en utredning.
Min stilla undran: är det inte sant så är artikeln givetvis förtal, men det finns inga uppgifter om att Kammenos lagt alla papper på bordet eller gjort någonting över huvud taget – visst luktar väl det lite misstänkt?

Toppmöte
Den som är i Aten i slutet av oktober kan få uppleva ökad aktivitet och säkerhetspådrag. Den 29-30 oktober är det i Atens konserthus dags för det tredje toppmötet mellan EU och Arabvärlden. Statschefer, ministrar, företagsledare, topptjänstemän m fl kommer att delta i mötet som kallas Shared Horizons. Där ska diskuteras gemensamma utmaningar och möjligheter inom politik, ekonomi, energi, migration mm. Drygt 30 länder kommer att delta.
Visst är det hoppfullt med möten istället för stängda gränser och låsta positioner?

Efterspel till branden i Attica
De som blev allvarligt skadade (67 % handikapp eller mer) eller har förlorat sina familjer kommer att erbjudas livstidsanställningar i den offentliga sektorn enligt meddelande från ansvarig minister. Om någon är så skadad att den inte kan arbeta går jobberbjudandet till maka/make eller barn. Departementet har också inrättat en speciell avdelning som ska bistå dem som förlorade alla sina papper som behövs för att söka arbete inom den privata sektorn.

Branden i Attica har också satt fokus på de tvångsrivningar som pågår av byggnader som är felkonstruerade och/eller uppförda på ”felaktiga” platser som strandnära, skyddade områden, skogsplantering osv. På Kreta pågår rivningar i Elounda, bl a av hotell.

Min stilla undran: Grekland saknar inte byggregler så hur skulle det vara med en effektiv kontrollapparat? Inför bygglov, se till att de följs, driv in böter snabbt och smärtsamt.

Turkiet
Spänningen mellan Grekland och Turkiet fortsätter, men under den senaste tiden verkar det som om Turkiet mest har siktet inställt på Cypern. Parterna, dvs alla tre länderna, pratade i alla fall med varandra nyligen på ett möte i New York.

Immigranterna kommer fortfarande. De ska nu flyttas från de Egeiska öarna till fastlandet. 3 000 personer ska flyttas och det finns redan 3 000 på fastlandet. Lägren på Lesvos och Samos klarar inte att ta emot fler. Immigranterna sitter fast i Grekland eftersom övriga länder i Europa effektivt skurit av deras vägar genom att stänga gränserna. Överenskommelsen från 2016 mellan EU och Turkiet om att immigranter ska återvända till Turkiet har aldrig fungerat.
Min tanke: en tragisk situation ovärdig Europa.

Ortodoxa kyrkan
Om man jämför med den sekulära världens terminologi så pågår just nu en diplomatisk kris inom den ortodoxa kyrkan.
Lite bakgrundsfakta: den ortodoxa kyrkan har ingen påve utan man har en ekumenisk patriark (tillika ärkebiskop av Konstantinopel) som ses som den ”förste bland jämställda” och har sitt säte i Konstantinopel (det grekiska namnet på Istanbul). Den ortodoxa kyrkan är vidare uppdelad i olika delar som t ex grekisk-ortodoxa, rysk-ortodoxa. Den rysk-ortodoxa är världens största kristna kyrka och det har varit lite gnissel eftersom patriarken för den rysk-ortodoxa kyrkan ansetts vara ute efter att bli patriark för hela den ortodoxa kyrkan, dvs i Konstantinopel, i kraft av den rysk-ortodoxa kyrkans storlek. För ett par år sedan hölls ett ovanligt möte på Kreta, det heliga rådet, då representanter för alla ortodoxa kyrkor skulle delta. Rådet hade inte sammanträtt sedan år 787, mötet här på Kreta hade förberetts i 55 år (!), rysk-ortodoxa kyrkan backade ur cirka en vecka före mötet eftersom de ändringar de ville ha i möteshandlingarna inte tillgodosågs.

Nu har den ukrainska kyrkan meddelat att man bryter sig ut ur den rysk-ortodoxa. Utträdet bottnar i ganska världsliga saker som att Kiev anser att rysk-ortodoxa kyrkan går i Kremls ledband och man delar sina politiska ledares önskan att bryta sig ur sovjetrepubliken efter 2014 på Krimhalvön, uppror och protester i östra Ukraina. Patriarken i Kiev påstod 2014 att Putin var besatt av Satan. Moskvas patriarkat ser sig som den enda legitima ortodoxa kyrkan i Ukraina.

Önskan om utträde har hamnat hos domstolen i Konstantinopel. I protest mot utspelet och att domstolen tar upp ärendet har rysk-ortodoxa kyrkan meddelat att man inte längre deltar i något som leds av patriarken i Konstantinopel, att man inte tänker nämna patriarken i Konstantinopel vid förrättningar.
Makt och prestige blandat med värdsliga händelser – kommer ortodoxa kyrkan att delas upp?

Ierapetra, Kreta

  • kommunen diskuterar bioturism, ekoturism och pratar om områdets turistpotentail och naturskönheten – bra, men nu vill vi se lite handling! Ska hållas ett seminarium med inbjudna från andra områden och öar så det kan kanske ge inspiration och en liten spark i ändan.
    En by utanför Ierapetra, Meseleri, har tagit saken i egna händer och skapat ett klättringscentrum som heter Meseleri Climbing Center. Byns kulturförening drog igång projektet och tanken är att locka turister till byn och området.
  • en hel del vattenprojekt står stilla i avvaktan på statsbidrag. Beslut väntas i oktober och sedan får det sättas en farlig fart. Om vi inte får regn så är det akut kris i december med tanke på att växthusen och olivlundarna tar ut mycket vatten. Det ska också hållas en konferens med inbjudna för att undersöka avsaltningsanläggningar.
  • Kreta, speciellt Lasithi-regionen, har många blåflaggade stränder, men också den troligen skräpigaste stranden i Grekland: Analoukas på nordöstra Kreta. Det är inte lokalbefolkningen eller turisterna som skräpar ner utan det kommer in från Egeiska havet. Så det där med att sträva efter plastfritt måste ske både på land och till havs.
  • 3:e AgroExpo, dvs lantbruksutställning, kommer att hållas i Ierapetra under fyra dagar i maj 2019. Bland utställningar av olika slag finns odlarna som visar sina produkter.
  • växthusodlarna är skuldtyngda. Konkurrens från Turkiet (som nyligen devalverade sin valuta), stormen i februari, försäkringsfrågor, vattenbristen är några försvårarande omständigheter. En annan är att det börjar bli brist på arbetare. Många albaner och bulgarer ger sig iväg till andra länder, t ex Holland, där de kan få bättre villkor och högre lön. Vi har en del pakistanier i området, men de har bara vitt kort (får stanna i landet) och inte grönt kort (arbetstillstånd) så de är inget alternativ för flertalet odlare.
  • mer problem inom lantbruk: den 13 augusti förstörde hagel och häftiga skyfall 1/3 av grödorna uppe på Lasithi-platån.
  • fiskarna i Ierapetra är upprörda över att kvoterna minskar och det går inte att försörja sig på fisket. Utgifterna ökar medan fångsterna minskar, bl a beroende på en aggressiv fisk (lagocephalus sceleratus) som kommit in i Medelhavet från Röda havet. Den har inga naturliga fiender och har snabbt anpassat sig till sin nya miljö. Fiskarna menar att grekiska regeringen och EU måste agera. För några dagar sedan plockades en av de större båtarna isär och skrotades. Trist när näringar inte längre bär sig, en stor del av samhället dör ut.

Ja, det var lite från min del av världen! Något oväder har vi fortfarande inte sett till nu på eftermiddagen. Det är molnigt, men solen lyser och temperaturen har stigit något. Nu sänker jag mig ner i helgfrid!

Ha en skön helg!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Nyhet: halv vandringsvecka!
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad. Det går bra att kontakta mig hela året för frågor och bokning.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

Den som gapar över mycket….

Så har det hänt! Någon gång ska vara den första heter det.  Jag har avbrutit en vandring, men vi tar det från början.

Haft flera vandringar med kunder och det kommer fler nästa vecka så det var dags för an ensamvandring. Planeringen var att skapa en rundvandring med hjälp av en känd sträcka, en sammankopplande sträcka (ny) och en ny sträcka. Det nya blev tillsammans ungefär 2/3 av vandringen. Upp tidigt, köra bil till bergsby.

Det började bra, jag kom iväg vid 6-tiden. Då får man se månen hängande lågt över bergen samtidigt som solen börjat kämpa sig över sina berg. Och Ierapetra vilar lugnt.

Snirklig väg upp och jag kände mig inte så bekväm med att köra den i mörker. Får bli bussen nästa gång!

 

Mötte bussen som hämtat skolbarn i bergsbyn Males, hittade en parkering och började vandra kl 7. Bara några äldre människor uppe och ute i gränderna.

Så började stigningen upp som är ganska lång och brant. Området ligger nära topparna i Dikti-massivet. Magen började kurra så det fick bli frukost under ett pinjeträd med utsikt över berg, by och Libyska havet. Inte illa alls utan en riktig smakförhöjare så yoghurten var godare än nå’nsin.

Fortsatte uppåt, mötte E4, gick in i pinjeskog och där fick jag faktiskt en flash av nordöstra Skåne. Barrskog, sten och skogsväg. Naturen är så fiffig och fantastiskt konstruerad, allt är olika men ändå lika. Magiskt.

 

 

 

Hösten börjar komma högt upp och det är tidigt, men allt annat har varit tidigt detta torra, varma år så varför inte. Fortsatte fram till odlingsplatån där jag skulle avvika på min sammankopplande sträcka. Det gick ganska brant nedåt, men jag mötte en kille på moped så kom han upp skulle väl jag komma ner. Han hade en mycket vacker stav med sig och efter en stund hörde jag honom kalla på getterna. Herdar kallar på två olika sätt – antingen med att ropa eller med att vissla. Visslingen är kort, skarp och kraftig. Eftersom vi var omringade av berg skapades ett eko på hans visslingar. Både kusligt och vackert på en gång.

 

Massor med fågelsång och underbar blå färg på himlen. Det utlovade ovädret verkar långt borta. Eller så vet kanske fåglarna att det inte kommer att nå hit så de har samlats här.

Nere i utkanten av Kalamafka och nu började nya tredjedelen. Det tog inte så lång tid förrän jag kände att benen var tunga och att de inte hade mer kraft. Fortsatte och beundrade utsikt med berg och dramatiska formationer då jag kom nära Havgas-ravinen. Efter en del stopp började jag inse att planen inte fungerade. Studerade kartan och tänkte att jodå, jag kan nog vandra en bit till.

Men det höll inte utan jag var tvungen att fatta beslutet att bryta. Nu är ju inte det så enkelt när man står uppe i bergen eftersom det behövs lite kraft kvar att ta sig ner till hjälp. Jag hittade en liten väg som bar nedåt och travade på med mer vilja än kraft. Det finns de som säger att allt har en mening (vilket jag betvivlar), men det var som om naturen och landskapet sa att vi ska hjälpa dig ner. Jag bjöds på de mest enastående vyer! Kändes som om jag var på världens tak och allt var uppdukat. Thriptibergen, Ierapetra, slätten, dammen, lilla kapellet i Prina – ja, allt kunde ögat fånga in. Fötterna var varma och trötta, men det var som om jag fick ny stuns i steget.

Kom ner till trafikerad väg och ringde taxi som skulle hämta mig och köra mig till min bil i Males. Taxichauffören höll på att svimma (inte bra på bergsväg) när jag berättade var jag vandrat. VA??? sa han och skakade på huv’et. När han hörde att jag vandrat ensam sa han att om något hänt skulle ingen hitta mig förrän efter första regnet då folk letar svamp.
– Och du vet ju att det bara regnar i Ierapetra på vintern, la han till.
– Jaha, då hade jag väl fått ligga kvar, då.
Sedan diskuterade vi traktens terräng, knasiga vandrarolyckor och hans föräldrar. När vi kom till min bil undrade han om jag orkade köra. Jag hade nästan tårar i ögonen av lycka över att se Panda så jag svarade: Inga problem!

Nu sitter jag här med lite mörbultade fötter, trött i både kropp och knopp. Och glad. Första avbrottet på 8 års vandringar varav drygt 5 år här på Kreta. Stolt och tillfreds att jag trots övertro i planeringen har förståndet med mig och inte ska genomföra till varje pris.

Reflektion och utvärdering: jag är i bra kondition, vandringssäsongen har börjat bra så jag är igång. Det var områdets terräng som tillsammans med gassande sol och ingen vind knäckte mig. Den nya tredjedelen ska vandras från A till B – antagligen en alldeles lagom och vacker sträcka!

Ikväll ska jag trycka in en stor smarrig pizza! Vandra lugnt!!

 

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Nyhet: halv vandringsvecka!
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad. Det går bra att kontakta mig hela året för frågor och bokning.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

En lördag i september

Det blev inget blogginlägg igår för jag gick här hemma, småfixade och bara njöt! Det är nu helt klart att högsommaren lämnat oss. Visst, det kan komma små ”värmeböljor”, men juli-augusti med sin hetta och svett är över.
Skulle egentligen vandrat igår med en kund, men hon backade ur på torsdagen, tyckte att det var för varmt för henne. Väldigt förståndigt att känna efter, önskar att fler tänkte efter före och inte bara kastar sig ut. Nu siktar hon på att komma tillbaka tidigt i vår, kanske april, och vandra då istället.

Min lilla stad går in i ett aktivt skede. Strandpromenaden från Petra Mare till idrottsplatsen har fått en välbehövlig ansiktslyftning och nya gatljus. Det ska skapas fler grönområden, byggas en utomhusteater, betongklumparna i hamnen ska äntligen utplaceras, vid borgen ska göras någon sorts öppen plats.  Jag tycker att det finns andra saker som borde fixas till först, men delade meningar finns ju alltid. Positivt att sta’n inte är handlingsförlamad och rädd efter krisåren och nu när stödlånen upphört.

På tal om stödlån så kan det väl snart vara dags för en ”nyhetsbulletin”? Ska se vad jag kan få ihop. Och jag har ett inlägg på lager – det där om ”village hopping”. Det kommer snart, det också.

Jag har under året skrivit mycket om torka och att det i maj/juni konstaterades att vi (Ierapetra, alltså) har den värsta vattensitutionen på 40 år. Kanske lite siffror kan vara av intresse? År 2017 till vänster och år 2018 till höger (mo=month och regnmängd är i mm).

Siffrorna visar inte hela sanningen för det har nog regnat lite mer i bergen runt Ierapetra, men det kom nästan ingen snö i vinter. Jag kan se topparna på Dikti-massivet från min balkong och ifjol fanns det snöfläckar kvar sent i maj. I år töade snön bort några dagar efter att den kommit och sedan mars kom det ingen ny snö. Det regnar inte jämt fördelat över dagarna utan ibland kan det regna intensivt en dag eller två och då har jorden givetvis svårt att suga till sig allt så en del bara rinner bort.

Hur som helst så är det en speciell plats på jorden och jag får fortfarande nypa mig i armen då och då. Tänk att jag bor här i allt det vackra som bara bjuder och bjuder på sig själv. Vilka skådespel som naturen och landskapet dukar upp! Vyerna slutar aldrig att ta andan ur mig! I onsdags beundrade vi också rovfåglarnas segelflyg, olika molnformationer och deras rörelser som gav extra liv åt landskapet i och med skiftningar i skugga och ljus.

Minns du den där boken jag skrev? Den har nu varit ute på förläggningsturné och inget napp. Det trista är att man inte får några kommentarer eller utlåtanden eftersom de har så många manus att läsa. Jag förstår att tiden inte räcker till, men visst är det roligt att svenskar skriver så mycket. Min andra bok, den om Kreta, ligger lite på vänt för jag behöver ladda om. Oavsett utgivning eller inte så kommer jag nog att fortsätta skriva eftersom det är så väldigt roligt.

Marknadsdag idag så nu är apelsinförrådet påfyllt för veckan. Jag får hålla mig själv i örat så jag inte köper mer. Allt ser så gott ut och är så fint upplagt. Jag har kommit hem med flera kassar och undrat ”hur tänkte jag nu?” plus att de oftast lägger i några extra grönsaker eller frukt. Jag är ju ett enmanshushåll så det fungerar inte. Dessutom har sta’n fullt av grönsakshandlare som säljer varor från området så det är bättre att handla efter hand.
En pratstund på kafenio i närheten av marknaden blev det givetvis också.

Nu ska jag segla in i helgläge, imorgon är det rofyllda och lugna söndag. Ha det gott!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Nyhet: halv vandringsvecka!
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad. Det går bra att kontakta mig hela året för frågor och bokning.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

 

Valreaktion från en ö i södern

”Vad är det som händer i Sverige? Hur kunde ni släppa in dem? I Sverige av alla länder!”
Den grekiske gamle skolläraren hade följt det svenska valet 2010 på internet och tittade uppfodrande på mig.
”Jag vet inte, jag förstår det inte heller. Det är mycket märkligt. Och inget jag är stolt eller glad över.” svarade jag.
Han fortsatte med att uttrycka förvåning över att Sverige som hjälpt så många, som stått för humanism, nu också drabbats av extremhögern. Han var ledsen och upprörd. Som exempel på hjälp från Sverige berättade han om sin barndom under andra världskriget då sändningar med block, pennor mm från Svenska röda korset gjorde det möjligt för barnen att gå i skolan.
Jag var tacksam över att vi fortsatte att prata om gamla tider så jag slapp försvara eller förklara det jag inte kunde: Sverigedemokraterna hade precis blivit invalda i den svenska riksdagen.
(från blogginlägg ”Gå till källan, men drick försiktigt”)

Jag var nog inte den enda personen i Sverige som 2010 hade blandade känslor. Å ena sidan ett hoppfullt och naivt ”det är en engångsföreteelse”, å anda sidan en sur känsla i magen av att nu kom resultatet av flera års uppbyggnad, organisering och planering där ute i tassemarkerna. För den som är intresserad av hur extremhögern växt fram i Sverige rekommenderar jag boken ”Extremhögern” av Anna-Lena Lodenius och Stieg Larsson (utgiven 1990, reviderad 1994). Där blir det tydligt hur sammanflätade de olika organisationerna är och att Uppsala-området och Skåne är centrala.

Så är årets val över och Sverigedemokraterna (SD) har ökat igen. Den sura känslan har under de här åtta åren övergått i kall rädsla. Och besvikelse över vart Sverige och vi svenskar är på väg. SD är väldigt stora i Skåne och har där ökat mest. Är vi skåningar dummare än andra svenskar? Givetvis inte. Minns att det var universiteten i Lund och Uppsala som motsatte sig att Sverige skulle ta emot judiska flyktingar under andra världskriget! Ideologier och visioner har oftast väldigt lite att göra med intelligens utan det är andra intressen som ligger till grund och som styr.

Jag läste nå’nstans att en förklaring är att SD funnits längst i Skåne så där är de inarbetade och bra organiserade. Då blir ju följdfrågan: varför just Skåne? Jag har inget svar på den frågan. Mitt hemlandskap har en märklig historia när det gäller invandrarmotstånd och andra snurriga idéer. Under min livstid har jag bl a upplevt Skånepartiet som krävde självständighet och skulle gräva en kanal mellan Skåne och Sverige.
30 november-föreningen som varje år hade fackeltåg och kransnedläggning i Lund (och även var aktiv i Göteborg och Stockholm). Evenemanget drog till sig olika grupper med hakkors, skinnskallar osv som i början av 90-talet gjorde Lund till en belägrad stad. Och ännu värre blev det när anarkisterna skulle motprotestera. Vi gick helt enkelt inte ut den kvällen och taxi körde inte genom centrum. TV var på hos alla så att sirenerna från utryckningsfordon inte hördes så tydligt.
Sjöbo-partiet kommer du kanske ihåg? Sven-Olle blev Sven-Olle med hela Sverige sedan han uteslutits ur Centerpartiet och startat ett eget parti. Han, partiet och Sjöbo blev kända över hela Svea rike och vi var många skåningar som skämdes djupt. Om jag minns rätt gjordes ett tv-program av någon som försökte förklara hur partiet kunnat uppstå genom att beskriva Färs härad i allt annat än positiva drag. Det gjorde många i befolkningen där ledsna och de tyckte inte att beskrivningen var rättvis.

Nej, SD-röstaren är inte dummare än andra. Bekväm är han eller hon i alla fall. Lyssnar på populistiska förslag och reflekterar inte så mycket över helheten. Vad SD vill skapa finns tydligt i Sverigedemokraternas principprogram 2011 (ligger på deras hemsida) och det kan inte många SD-röstare ha läst. Då hade de inte blivit så förvånade några dagar före valet när ”nyheten” om dubbla medborgarskap fördes fram för det står i principprogrammet. Det står en mängd andra intressanta saker som att en av politikens främsta uppgifter är att definiera vad som är ”svenskt”. Jo, minsann! Så den som sitter hemma i soffan och tror att den vet vad som är ”svenskt” kan få ett brutalt uppvaknande den dag den socialkonservativa nationalstaten blir verklighet. Och tänk om du inte har rätt ”essens”! För att inte tala om att en del skattemedel ska gå till utlandet för att bistå andra organisationer som arbetar för samma sak som SD. Arbetskraftsinvandring ska tillåtas vid behov, men bara till högkvalitativa yrken – varför det? Sverige har en hög utbildningsnivå – ska den sänkas? Antagligen eftersom en upplyst och tänkande befolkning är givetvis ett stort hot mot en nationalstat.
Och så vidare. Och så vidare.

Oroande är att det kommer rapporter och artiklar om att flera av SD:s förslag strider mot grundlagen. Tror du att SD är så dumma att de inte vet det? Givetvis vet de vad de pratar om så alltså måste deras dolda agenda innehålla att grundlagen kastas överbord. Om de får makten.

Ofta i diskussioner kring SD tas nazi-Tyskland och koncentrationsläger upp villket är argument som SD lätt kan vifta undan. Varför börjar inte journalister, politiker med flera att läsa på och diskutera SD:s förslag och visioner med SD? Hur kan man rösta på någon som svarar på frågan varför deras budget inte går ihop med att ”det får du fråga räknenissarna om”? För mig visar det svaret tydligt på det som också genomsyrar principprogrammet: SD respekterar inte någon annan än de som är på deras sida ideologiskt – pengar är bara ett sidospår. Så tro inte att bara invandrarna sitter löst om SD får makt för det gör kanske också du och jag. Det vet vi inte förrän då när de röstats fram till en ännu mer framskjuten position än idag. Och den dagen ligger kanske inte så långt borta med tanke på hur snabbt och ”bra” det gått de senaste åtta åren.

Enligt SD ska det komma ett nytt principprogram och det ska bli spännande att jämföra de två. Jag hoppas att de inte gömmer undan dokumentet så effektivt på hemsidan som de gjort med det nuvarande. Man kan ju undra vad de är rädda för…kan det vara att deras väljare ska läsa och tänka efter?

Kanske vi bara kan trycka tillbaka SD genom att börja prata om vilket Sverige vi vill ha i framtiden. Tillsammans skapa ett samhälle där de inte ges utrymme. Där de kanske inte ens trivs eller vill vara.

I övrigt hoppas jag att regeringsfrågan och kommuner med jämna eller oklara siffror snart har löst vem som ska regera. Osäkerhet och instabilitet är inte bra för något land ur flera aspekter, inte minst finansiella. Och kronan är redan svag.

Ha en fortsatt bra vecka!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Nyhet: halv vandringsvecka!
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad. Det går bra att kontakta mig hela året för frågor och bokning.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

 

Paus mellan vandringar

Vandringsveckan rullade på med sin lediga dag i mitten. Då var jag på vandring med endagsvandrare så för mig blev det fem vandringsdagar på raken. Jag klagar absolut inte! Värmen är nog det som är mest jobbigt och krävande både för mina kunder och mig så det var skönt att det kom lite vind de första dagarna. Sedan tog det i lite mer och drog in några moln då och då så vi hade bra förutsättningar. Skönt för vädret är något som jag absolut inte kan styra över utan det löser sig genom att flytta vandringsdagar eller byta ut mot annan vandring.

När det kändes lite tungt och stelt en kväll så tänkte jag på vilken otrolig arbetsmiljö jag har. Vackert, naturligt ljus, frisk luft, omväxlande, njutningsfullt – vad kan man mer begära? Ett arbetsmiljöombud skulle få svårt att hitta något att underkänna. Och ännu svårare skulle det bli att kontakta högste ansvarige!

En annan positiv del är de go’a och trevliga människorna som jag får möta. Alla har olika förhållningssätt till naturen och vandringsstilar. Det värmer att höra kommentarer om hur vackert det är, hur fantastisk en utsikt upplevs och se belåtna miner vid lunchen efter vandring. Extra gläder det när jag hör att någon gärna kommer tillbaka (vilket faktiskt har hänt!) och när någon får ut annat än naturen av en vandring eller vad sägs om ”Så här avstressad har jag inte varit på länge!”.

”Jag vill absolut inte bli fotograferad, jag föredrar att vara inkognito!”

I måndags fick vi en extra vandrare som följde med på cirka 2/3 av sträckan. Han hakade på vid ett kloster, var kanske trött på klosterfriden och alla katterna. Vi upptäckte att det var ett riktigt litet överlevnadsgeni. Han letade själv upp skugga och la sig ner när vi pausade, var han före oss så satte han sig en stund i skuggan och väntade samt följde oss gärna genom att gå i våra skuggor. Efter ett tag visade han en något tråkigare sida: han jagade getter. Dock aktade han sig för att komma för nära dem och han tyckte bäst om dem bakifrån. En liten fegis med andra ord. Vi var lite oroliga att någon herde skulle dyka upp och tro att den fyrbente jägaren tillhörde oss, men vi klarade oss. Det närmsta vi kom en herde var en som stod uppe på en topp och kallade på sin hjord eller hund.
När vi kom till vårt slutmål, en bergsby, blev vi av med honom. Morgonen efter åkte vi taxi upp till samma by och såg då en person med stav och ryggsäck gåendes på andra sidan vägen. Gissa vem som gick vid sidan om vandraren!?

På tal om vandrare så tror jag att jag mött cirka åtta vandrare genom åren. Jag fick i tisdags lägga till fyra varav ett par från Australien! Ja, de hade inte vandrat ända därifrån, men efter ett besök på Kreta för tre år sedan ville de se mer av ön. Roligt!
Jag läser ibland om köer i fjällen och alperna, framför allt till populära punkter och tänker att ni skulle bara veta hur ljuvligt stilla och lugnt man kan ha det.

I onsdags fick vi en välbehövlig och underbar paus från månader av värme. Jämntjock himmel hela dagen med en sval, skön vind. På förmiddagen t o m två lätta regnskurar. Inga mängder, men tillräckligt för att jag skulle sitta i soffan med ett fånigt leende och bara njuta av ljudet! Ljudet av droppar som landar på balkongräcke, stenarna i gränden, taket hos grannen! Och uppe i bergen i väster var det alldeles grått så där kom mer regn än vi fick. Gott att växterna sköljdes rena, gott om de också lyckades suga åt sig lite väta. Och gott för oss människor med tanke på dusch, tvätt, matlagning med mera.

Idag tänkte jag också kommentera valet, men valmyndigheten är inte klara med sin slutliga rösträkning så jag väntar till nästa vecka. Jag kan säga så här mycket: låt oss tala tyst om att jag är från Skåne…

Dags för helg med marknad, träff på kafenio, stadspromenad, söndagsfrukost och helgro. På måndag blir det hotellrunda för att kontrollera att mina informationsblad inte tagit slut. Vandringssäsongen är verkligen igång – det är härligt!

Ha en skön helg!

PS. Några foton uppladdade till min flickr-sida!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Nyhet: halv vandringsvecka!
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad. Det går bra att kontakta mig hela året för frågor och bokning.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

 

 

 

 

I sista minuten

Jag sitter här nöjd och glad efter första vandringsdagen i säsongens första vandringsvecka. Vi avslutade med god lunch på bytaverna och jag tänkte att jag hoppar nog över att blogga. Men jag är ju ”bloggare för varenda unge” hos UNICEF och det ramlade in ett mail därifrån. De har tittat på partiernas valmanifest i några barnfrågor så jag vill skicka informationen vidare till dig i detta blogginlägg (se nedan).

Funderar du på att ”proteströsta” längst ut på högerkanten så läs mitt blogginlägg ”Gå till källan, men drick försiktigt”.

Rösta PÅ och FÖR! Rösta för barnen! Rösta för att Sverige ska fortsätta vara ett bra, demokratiskt, öppet och humanistiskt land att bo och leva i! Rösta för en framtid då vi tillsammans gör Sverige ännu bättre!!

UNICEF: Oroande att barns utsatt­het för våld inte lyfts av partierna

Inget parti har i valrörelsen valt att lyfta att alla former av våld mot barn i hemmet ska vara straffbara. Det visar en granskning som UNICEF Sverige har gjort av riksdagspartiernas valmanifest utifrån ett barnrättsperspektiv.

Det är oroväckande och märkligt att inget parti uppmärk­sammar utsatt­heten hos de barn som antingen själva utsätts för våld eller tvingas bevittna våld mot någon annan i familjen. Idag är inte alla former av våld mot barn straff­bara, till exempel psykiskt våld. Detta trots att 36 procent av barnen i Sverige uppger att de utsätts för våld i hemmet.

Under kommande mandat­period, i januari 2020, blir barn­konven­tionen svensk lag. Det innebär att politiker, myndig­hets­utövare och andra besluts­fattare måste ge barn­rätts­perspek­tivet en större tyngd i frågor och beslut som rör barn. Inför årets val­rörelse har UNICEF Sverige tagit fram ett eget val­mani­fest där vi lyfter tre frågor som vi anser är särskilt viktiga för att säkra barns rättig­heter:

Mot bakgrund av detta har vi granskat de åtta riksdags­partiernas val­mani­fest för att se var de står. När det gäller familje­åter­förening kan vi konstatera att trots att det råder en polari­serad migrations- och integrations­debatt, där barns rättig­heter får begränsat utrymme, säger Miljö­partiet, Vänster­partiet, Libe­ralerna, Center­partiet och Krist­demo­kraterna ja till att ge alla barn rätt till familje­åter­förening.

Modera­terna, Social­demo­kraterna och Sverige­demokra­terna avvisar dock tanken. Att neka barn att leva med sin familj står i direkt strid med barn­konven­tionen och inskränker dess­utom en av de få lagliga vägar som finns för barn på flykt.

Utbildnings­frågorna debatteras frekvent i val­rörelsen. Dock disku­teras sällan skolan utifrån utgångs­punkten att barn har rätt till en lik­värdig utbild­ning av hög kvalitet. I stort sett alla partier vill dock se ett ökat statligt ansvar för skolan i linje med vårt krav. Libe­ralerna, Vänster­partiet och Sverige­demo­kraterna går till och med så långt att de vill ha ett förstat­ligande av skolan. Krist­demo­kraterna däremot tar inte alls upp skol­frågan i sitt val­mani­fest.

Utöver dessa tre frågor finns själv­fallet andra mycket viktiga frågor som spelar stor roll för att stärka barns rättig­heter. Samtliga partier lyfter till exempel frågan om psykisk ohälsa bland barn och vikten av att stärka barn- och ungdoms­psykiatrin, BUP och elev­hälsan. Att nå politiskt enig­het i en så viktig barnrätts­fråga är mycket positivt och kan för­hopp­nings­vis leda till fler överens­kommelser över parti­gränserna.

UNICEF Sverige har inte någon parti­politisk till­hörig­het. Det har inte heller barns rättig­heter. Barns rättig­heter är mänskliga rättig­heter som ska efter­levas och priori­teras av samtliga politiker och andra besluts­fattare. Efter val­dagen kommer vi att fort­sätta arbeta för att våra krav omsätts i prak­tiken och för att barns rättig­heter sätts i fokus.

LÄS UNICEFS VALMANIFEST

Bli bloggare för varenda unge!

Ha en fin helg!

 

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Nyhet: halv vandringsvecka!
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad. Det går bra att kontakta mig hela året för frågor och bokning.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Jippi! Igång igen!

Inget vandringsuppehåll på två år, juli-augusti ifjol var jag i Sverige och vandrade där. Nu vandringsuppehåll i två månader och vandringsvecka börjar på fredag. Alltså måste vandringsledaren sparkas igång! Kan ju inte ge kunderna kartor, säga jag orkar inte riktigt så ni får klara er själva. Lycka till och ha en bra dag!

I torsdags morse var det dags att trycka ner sandalfötterna i vandringskängor. Jag kunde riktigt höra protesterna: nej, nej, vill inte, vill inte.
Men ingen diskussion, ryggsäcken på ryggen och iväg kl 06:30 för att få så svalt som möjligt. Dagens mål: bara få igång kroppen genom att välja en så plan vandring som möjligt.

På väg ut ur sta’n hörde jag ett väldigt fågelkvitter. Det är dags för årets flyttkonferens då svalor intar alla lediga sittytor för att vila inför nästa etapp. Intensivt ljud, trevligt men samtidigt lite skrämmande. De har väl inte sett filmen ”Fåglarna”?

Jag kom helskinnad ut i olivlundarna och in i första byn och dess sega backe. Mentalt har jag varit ute på vandringar under uppehållet, nu vaknade kroppen: vänta lite, vad handlar det här om? Jag som trodde att vi lagt av med det här harvandet!! Börjar det om? Igen??

Frukost på en mur, solen kom fram över bergen vid 8-tiden, skönt med fikapaus i morgonyr by på halva sträckan. Började kunna njuta lite på andra halvan genom att benen fått igång autopiloten så jag såg mig omkring. Det är så torrt, så torrt och dammigt. Två regnskurar skulle sitta gott!

Framme vid målet efter 4,5 timmar, långt till bussen kom så det blev taxi. Och en liten föreläsning om fördelen med svensk krona framför att vara med i euro-maffian. Plus några andra taxichaufförsfilosofier. Och en komplimang: du är en stark kvinna!

Söndags var det dags för nästa vandring med mer kuperad terräng. En bit att köra upp till Neapoli så jag började vandra vid halv åtta. Men varför vandrade jag en söndag, då brukar jag ju ta det lugnt och äta söndagsfrukost länge, länge? Jo, men den här vandringen slår mina vanliga söndagar. Uppe vid klostret gudstjänst med öppen dörr så rökelse trängde ut uppblandad med de mässande nunnerösterna och präströsten. Där tog jag fram min frukost. Utsikten över den gröna slätten omgiven av berg och stämningen här blir alltid en magisk kombination. Jag satt kvar ett tag, oförmögen att bryta sönder lugnet och friden. Betraktade den svaga månen på den blå himlen, njöt av en smekande vind och lät tankarna kretsa fritt. Och emellanåt inte alls. Funderade över att det är kanske det där lugnet som gör att en del människor går i kyrkan. De får en stund för sig själva. Med sig själva.

När jag kom in i byn Vrisses möttes jag av klockringning och röster från bykyrkan. Och när jag lämnade byn trängde en röst från en kyrka nere i dalen upp till mig. Och allt detta i det vackraste landskap med omväxlande natur och underbara vyer. Vad kan man mer begära?

Sjölök är en stolt och vacker blomma, men tyvärr inte alls bra när den dyker upp. Den är extremt anpassad till att klara sig där nästan inget annat kan växa pga torka. Några enstaka plantor kan väl vara ok, men jag passerade också en inhägnad som hade gott om sjölök och inga andra växter. Tjusigt, men inte bra.

 

 

 

 

Kom ner i dalen och vandrade mellan olivlundar. Klockan närmade sig elva och jag började känna av värmen. Plötsligen kände jag att jag inte var ensam, att något fladdrade i ögonvrån. Jag hade fått sällskap av en trollslända! Det vackra, blå djuret flög så enkelt och lekande lätt med sina skira vingar. Egentligen en otrolig konstruktion om man jämför vingarna och kroppen. Efter några meter sa den tack och adjö och svängde in i en olivlund.

I backen upp till Neapoli var benen tunga. Den backen är inte nådig, men hittills har jag alltid kommit upp. Tog en sväng in om café Oasis för att dricka en soumada, traktens specialitet. Trots att den där mandeldrycken inte smakar mycket så är den alltid lika god efter fem timmars vandring.

Konstaterade när jag var hemma igen och släppte ut mina fötter (nej, de hade inte varit i kängorna sedan i torsdags!) att nu är vandringssäsongen igång! Jag ser fram emot alla vandringar, både ensam och tillsammans med vandringskunder. Ser fram emot avkoppling, allt vackert jag ska få uppleva och se, soluppgångar i min morgonyoughurt, herdar som hälsar med stort leende, de underbara vyerna där tanken färdas långt bortom bergen synliga för ögat och ut över havet för att snubbla över horisonten. Nu börjar det goda livet igen!

Ha det gott!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Nyhet: halv vandringsvecka!
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad. Det går bra att kontakta mig hela året för frågor och bokning.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

 

Stränder i öst

Högsommar på Kreta är en inaktiv tid pga den höga värmen. Det är vandringsuppehåll, men man måste ha någon uppgift eller något mål här i livet. Utrustad med lite rastlöshet i kroppen och min fina Panda tog jag mig runt för att inventera strandbeståndet här på min del av ön. Jag samlade på mig så mycket information att jag fick lägga sammanställningen som en sida istället för ett eller flera blogginlägg. Du hittar den i menyraden under Tema eller klicka här.

Mina favoriter? Agia Fotia och Tertsa eftersom det är lugna, fina små badvikar. Centrala stranden i Ierapetra för den är inte stor och det tar 2 minuter från min lägenhet. Och någon gång under sommaren är det skönt att byta miljö så då blir det Ammoudara beach.
Stränder som är nya för mig och som gav mersmak är bl a Achlion beach.

Om något är felaktigt, behöver kompletteras, du vill lägga till någon strand eller bara ställa en fråga så kontakta mig via kontaktformuläret eller på epost ia.lofquist@live.com

Ha det gott!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Nyhet: halv vandringsvecka!
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad. Det går bra att kontakta mig hela året för frågor och bokning.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Mot Sitia!

Då och då gör jag en utflykt till Sitia. Inte bara för att besöka sta’n utan också för att få en heldagsutflykt på vackra ön. I fredags var det dags och jag bestämde mig för att köra ”min” runda medurs: National Road – Sitia – gamla vägen mellan Ierapetra och Sitia:

Kör rundan moturs – då är den mest slående och bjuder på fina, överraskande vyer, tycker jag. Grön streckad linje – alternativ väg för den som inte vill besöka Sitia. Lila streckad linje – INTE en alternativ väg eftersom vägen mellan Stavrochori och Orino är dålig – kör inte den!!

Satte kurs mot Pachia Ammos och sedan österut. Vill man kan man göra en avstickare i Kavoussi till Kretas äldsta olivträd. Och lite senare kan man stanna på någon av ”view point” för att beundra Mirabellobukten som är som vackrast från detta hållet. Och vill man se en mycket fin liten by där det renoveras med varsam hand så stannar man till och strosar i Lastros (den minsta by jag vet som har trafikljus!). Jag stannade till i Mirsini för att ta mig upp till deras kyrka. Fin utsikt därifrån, men lugnet i byn stördes av grekiska kvinnoröster. Du vet de där gälla, höga, starka. Inte undra på att gubbarna flyr till kafenio, ouzeri el likn!

Passerade Richtis-ravinen – ett tips för den ravinsugne! Här möter du ett annat Kreta med tät, frodig grönska som i och med vattnet nästan känns som regnskog. Rekommenderas på våren då vattenfallet är som finast (magiskt med massor av trollsländor).
Efter ravinen börjar en sträcka på stora vägen som man ska köra under andra halvan av maj när oleandern står i högblom. Det är nästan en overklig känsla då, som att köra i en tunnel som smyckats bara för dig!
Strax före Sitia passerade jag skandalbygget: National Road som ska förbinda Sitia-Chania med en bred, modern motorväg, men som aldrig blir klar. Nu pågår här reparationer av en bro som byggdes för drygt 20 år sedan, men som inte använts utan bara väntat på att National Road ska ”hinna ifatt”. Bron uppfyller inte dagens standard och regler.

Vill du inte besöka Sitia så kan du strax före Sarantapichos ta till vänster mot Piskokefalo (den gröna streckade linjen på kartan ovan). Men jag fortsätter och kör in i lilla Sitia som är Kretas sjätte och minsta stad. Strosade på den fina strandpromenaden (turistbyrån ligger ungefär mitt på), kände att det var dags för någon fika. Undvek ställen med apollos logga och hamnade på ett café där jag fick crepes och kaffe till ett mycket lägre pris än i de större städerna och i turistorterna.
Forfarande finns en hel del butikslokaler lediga längs med de gatorna och det känns lite trist. Jag fortsatte så högt upp jag kunde komma i gamla sta’n och beundrade utsikten. Tog mig sedan ner i slalom med kameran i högsta hugg.
Svettig sökte jag svalka ute på pirerna och då upptäckte jag att jag haft lite fel om hur Sitia ser ut, hur sta’n brer ut sig i sin lilla bukt. Om man står med näsan mot land så har man gamla sta’n på höger sida som klättrar uppför den branta sluttningen. Rakt fram ser man nästan ingenting av sta’n för där är det platt så nyare bebyggelse och olika stora varuhus sträcker sig inåt land. Och till vänster ligger den långa sandstranden och några hotell. Sta’n tippar alltså lite åt ena sidan!

Fint på piren, men sorry Sitia, vi var först!


Jag tycker om Sitia, men skulle jag kunna tänka mig att semestra här? Ja, Skulle jag kunna tänka mig att bo här? Nej, Sta’n är alltför liten och läget längst ut på Kreta är för mig lika hopplöst läge som Chania eller Paleochora. En liten minisemester här i höst har börjat ta form på min planeringsavdelning, men då kommer jag att koncentrera mig på deras Geopark. Sitia är så kloka att de sedan några år tillbaka marknadsför hela kommunen i form av bl a Geopark med olika aktiviteter som cykling, klättring, bilrutter, grottor, historiska platser, vandring. De vill inte bara ha turister till sta’n och de vill locka fler grupper än sol- och bad. Och de gör fantastiskt fina videofilmer – titta på youtube på kanal ”Visit Sitia”. Här har min egen stad en hel del att lära! Och ja, andra också för den delen för att sprida turismen över ön.

Dags att styra hemåt längs gamla vägen så jag tar av i Piskokefalo. Stannar ofta och tar in vyer, bergsformationer, raviner, odlingar, byar på sluttningar. En del träd börjar få lite svårt att hålla sig riktigt gröna detta torra år, men jag undrar igen över de som påstår att östra Kreta inte är grönt utan som en öken. Plötsligen seglar en rovfågel ganska lågt en bit framför bilen. Vill den visa vägen? Kanske bara säga ”välkommen!”?

Stannar och strosar runt i byn Skordilo. Två kapell, men inte många hus är bebodda. Den äldsta delen av byn ger en bild av förr då det mellan husen bara var gångar breda nog för en lastad åsna. Det är så här det är i många grekiska byar, de avfolkas. Och det slår givetvis hårdare och tidigare i avlägsna trakter som t ex bergen på östra Kreta. (har skrivit om avfolkningen i ett tidigare blogginlägg: Ett land i spännande förändring)

Försöker mig på en avstickare till Kato Kria, men vänder innan byn pga att vägen är smal och hålig. Som belöning för försöket får jag den mest underbara vyn! De som bor i den lilla byn borde betala lyxskatt – så vackert är det!

Efter Chrisopigi försöker jag mig på en väg mot Agios Stefanos. Det börjar bra, men vägen blir smalare och stenigare så jag vänder. Passerar Stavrochori och Panda glider snyggt ner till kusten.

Ännu en underbart fin dag! En härlig blandning av landskap, natur, byar och stad. Ibland helt andlöst och så stilla. Det gäller att njuta innan fler drar sig hitåt för att också få njuta!

Det talas mycket om ”island hopping”, men jag skulle vlija mynta ett nytt begrepp: ”village hopping”. Ta ut en tur på kartan, stanna i olika byar, strosa, koppla av och njut. Du får se mycket av området och lära dig desto mer! I nästa blogginlägg kommer min strandinventering, men efter det ska du få tips om ”village hopping” i närheten av Ierapetra!

Ha det gott!

PS. Foton från turen uppladdade till min flickr-sida!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Nyhet: halv vandringsvecka!
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad. Det går bra att kontakta mig hela året för frågor och bokning.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Svenskbesök, lite blandat och något om fotohantering

Moln, vind och något sänkt temperatur idag och imorgon – livet leker! Högsommaren börjar snart tackla av. Vi har bokat höstens lektioner i grekiska och jag har uppdaterat hemsidan med ytterligare ett vandringsalternativ.

Strandinventeringen är klar! Nu återstår ”bara” att sammanställa anteckningar och foton på ett vettigt sätt. Pust. Blir nog bra när det är färdigt!

Söndagen gick nästan i rusets tecken. Det blir lätt så efter tre nästan sömnlösa nätter. Vi har haft flera väderomslag så då blir det oroligt lite varstans. Min granne blev så vimsig att hon körde AC en riktigt sval natt!

Jag vaknade dock till nere på mitt frukostställe när jag fick syn på segelbåten som låg för ankar. Svensk flagga! Och nästa tanke var: undrar vad det är för några människor? Det infann sig en sorts känsla av samhörighet trots att Sverige är lite väl stort för att vi ska känna varandra. Ungefär likadant är det omvända, dvs när någon utomlands säger att jaha, är du från Sverige – känner du Lena i Stockholm?

Turistgrupper marscherade förbi, de bussas från olika orter för att åka ut till ön Chrissi. En del är ringmärkta, några har papperspåsar med hotellnamn utanpå – jag gissar att det är lunch och sänder en tanke till tavernan ute på ön. Sedan blev jag full i skratt! De här grupperna har reseledare med sig vilket jag inte riktigt förstår. Och jag förstår det ännu mindre när två reseledare var tvungna att fråga ortsbefolkning om vägen till färjorna. De stod på strandpromenaden, om de tittade lite åt vänster så såg de färjorna klart och tydligt. Nära. Om jag hade varit i någon av de grupperna hade jag blivit nervös. Vilken början på turen – reseledaren hittar inte!

När jag gick till bilen igår hade vi en luftfuktighet som det nästan går att ta på och andas är ett styvt jobb. Jag passerade en smal gränd i gamla sta’n. En kvinna hade precis spolat och sopat och satt nu på en stol och pustade ut. Hon hade ett speciellt uttryck i ansiktet, en blandning av glädje och trötthet. Glädje över att arbetet var avslutat och att det nu var fint och rent samt trötthet av ansträngningen. Det var ett sådant ögonblick då det far genom min hjärna att detta skulle jag vilja fotografera, men det hade givetvis inte alls blivit bra. Ögonblick kommer och går så snabbt.

En tanke slog rot. Kanske jag skulle ge några tips kring fotohantering. Det är intressant att det numera verkar som om allt måste fotograferas bara för att kameror är så lättillgängliga i mobilerna. När foton togs med film som skulle framkallas fick man välja sina motiv, resten fick man stoppa in i minnet. Och efteråt sorterade man igen för inte ville man sätta in alla foton i album. Nu i semestertider är det många foton som valsar runt i sociala media och har man några stycken facebook-vänner eller följare så kan det bli väldigt, väldigt många foton att titta på. Övermäktigt.

Så några enkla tips eller tankeväckare! (se också blogginlägg ”Foto, slutord och välkommen”)
Jag är ingen proffsfotograf, men ganska bra på att hantera de foton jag tar. Det är många som hamnar i papperskorgen, resten på både hårddisk och dropbox, ett fåtal klarar sig till min flickr-sida!

  • alla (gäller inte bara i Grekland) människor vill inte bli fotograferade och det passar sig inte att fotografera i alla miljöer.
  • ibland varnas det i Sverige för folk som går runt och fotograferar hus och man uppmanas ta registreringsnummer, ringa polisen o likn – tänk om folk utomlands gjorde likadant? En dag såg jag två turister som stod mindre än 1 meter utanför en husaltan och tog foton. Kvinnan som bor i huset drog sig inomhus.
  • om du verkligen vill ha ett motiv så ta många foton så du är säker på att något blir bra. Gallra sedan hårt och behåll det eller de som är bra, som visar det du vill minnas.
  • sortera dina foton, t ex en gång precis efter fototillfället (då åker alla dåliga foton bort) och en gång till efter en tid (då tas alla foton bort som du inte kan förstå varför du tog, de motiv som det finns flera foton av osv). Spara i back up (kan vara annan hårddisk, moln eller vad du föredrar) och ge namn som gör att du kan hitta dem igen.
    Spara inte bara på mobilen! De där apparaterna går sönder, blir stulna….
  • när du delar på nätet – hur många behöver du dela? Vilka foton säger en utomstående någonting (dvs vad vill du ha sagt?) och vilka passar i familjealbumet? Bör du lägga ut foton på barn och ungdomar? Varför dela sneda, suddiga eller flera med samma motiv?
    Använd ”dela”-funktion med urskiljning.

På tal om foton så laddade jag för en stund sedan upp några foton till min flickr-sida! Det har blivit en hel del strandbilder i juli-augusti, jag ser fram emot mer omväxlande motiv när det blir dags att vandra igen.

Ha det gott!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad.
Det går bra att kontakta mig hela året för frågor och bokning.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

stadsmadam

Lösa trådar och fria tankar

Halloj världen!

En blogg av Inger Hansson. Om resor. Om Instagram och annan fotografi. Om natur. Om Karlshamn, Kristianstad, vatten och lite av varje.

StaffanSandberg.se

Just another WordPress.com site

Lena i Wales

Bloggen om vad som händer här i Wales och vad man pratar om just nu, men också fakta om landet och hur det är att leva här. lenadyche(at)gmail.com

bara brittiskt

Bloggen om England och övriga Storbritannien

%d bloggare gillar detta: