Etikettarkiv: lektion

Stora och små helgon samt lite vårtröttigt

Ibland är man trögare än trög. Eller åtminstone är jag det. Igår stod jag utanför super market lika förvånad som de övriga 23 april jag varit här. Skjutdörren rörde sig inte, bageriet på hörnet hade jalusin nerdragen, fiskeaffären var tom och tyst. Ändå var jag förberedd eftersom jag läst på nätet att dagen skulle firas i huvudkyrkan och på söndagen sa alla ”Xronia polla” (ordagrant ”år många” – en hälsning som fungerar vid alla högtider) till varandra. Så jag visste ju så väl att det var namnsdag för stadens skyddhelgon Agios Georgios, men jag kan tydligen inte få in i min skalle att det är som en helgdag, dvs allt är stängt.
Lyckligtvis hittade jag en liten mini market så jag kunde i alla fall handla det allra viktigaste och slapp svälta!
Och jodå, Agios Georgios är på svenska Sankt Göran.

Blåsten la sig igår, den städade bort Sahara-dammslocket så jag spolade balkonger, jalusier, möbler och myggnät. Blev lite fönsterputs som avslutning. Så skönt att bli av med allt det rödbruna dammet!

Jag har krockat med någon illvillig bakterie eller bacill eller så är det bara en släng av vårtrötthet. Känns som om jag både tänker och går i tuggummi. Vilar och läser (har du läst något av Mo Haydar? Inte? Gör det!). Tror att det jag behöver är universalmedicinen som hjälper mot allt: vandra. Det får bli någon av de närmaste dagarna. Ikväll ska jag till nyöppnad taverna för att njuta av deras omtalat läckra oxfilé. Det ska bli SÅ gott!! Ox används inte i kretensisk mat och jag är usel på att steka kött, framför allt ox, så längtan är stor.

Turister börjar dyka upp allt oftare på gator och torg, de flesta turistshoparna har öppnat, alla tavernor och café är öppna. De stora hotellen öppnar lite pö om pö. Det största i sta’n, Petra Mare, ska öppna den 7 maj.

Imorgon är det dags för lektion i grekiska igen. Hoppas vi ska ägna lite tid åt att reda ut det senaste vi gick igenom för jag får inte ihop det, men det känns som om jag är nära, nära. Det finns hopp!

Mitt i tröttheten kom en uppiggande ljusstråle i form av nyhetsbrev från UNICEF (hela texten finns här). Den gav också tröttheten ett annat perspektiv kan man lugnt säga…och begreppet helgon en annan innebörd.

Goda nyheter! I tisdags släpptes 207 barn från väpnade styrkor i Sydsudan. Frigivandet hade förhandlats fram med hjälp av UNICEF. 

– Inget barn ska någonsin behöva bära vapen och strida, säger Mahimbo Mdoe, chef för UNICEF i Sydsudan. För alla barn som nu släppts innebär det starten på ett nytt liv. Vi är stolta över att kunna stötta de här barnen på vägen mot en bättre framtid.

Under frigivningsceremonin fick barnen formellt lägga ned sina vapen och fick civila kläder. Nu får barnen vård, psykosocialt stöd och rådgivning av UNICEF och samarbetspartners, som en del av programmet för att återintegreras i sina familjer och samhällen.
(utdrag ur nyhetsbrevet)

Här är två kompisar, Ganiko 12 år och Jackson 13 år, som släpptes i tisdags (fingerade namn):

 

Ha det gott!


Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

Summering i halvtid, dvs mitt i veckan

Pust – jag har äntligen deklarerat! Efteråt funderade jag över varför jag tycker att det är så besvärligt och stort. Det tog 15 minuter! Bilaga från mäklare angående husförsäljning och bilaga från revisor angående firman. Bara att fylla i rätt rutor på nätet så var det klart. Kanske är något gammalt minne av föräldrarnas flera dygns vånda och massor med papper när jag var barn.

När man bloggar så upptäcker man att de dagar då man inte tyckt att det hänt nå’t speciellt har det faktiskt hänt en hel del. Nyttigt ibland att blicka bakåt. Sedan förra inlägget har vi i ”utlänningsgänget” gjort en ny bekantskap i lördags. En svenska som haft hus i några år i en by en bit från oss. Min språklärare förmedlade kontakten. Roligt med nya ansikten!

I söndags var vi ett gäng svenskar som åt på nya tavernan La Sera i Mirtos – kan varmt rekommenderas. Jag är ju ingen större fan av byn, men för så god mat kan jag stå ut med mycket.
I måndags träffade jag ett svenskt par som hittat till Ierapetra. Vi gick en stadstur, fikade och pratade om förberedelser inför vandring på tisdagen. Tyvärr blev maken (inte min, alltså…) sjuk senare på dagen så på tisdagen var det hustrun i paret och jag som vandrade. Och det var hennes födelsedag! Jag kan inte tänka mig nå’t bättre på en födelsedag än att vandra i vackert, vårligt landskap och njuta och koppla av. Är det så’nt som kallas ”egentid”, ett begrepp jag aldrig förstått? Jag menar, kan man äga tid? Och om man kan det så är väl all min tid egen tid. Eller?
På kvällen skulle vi till en bergsby och äta, men tavernan var stängd. Vi hamnade i annan by på annan taverna så det blev en väldigt trevlig kväll i alla fall. Ibland blir det bra trots att det blivit fel.

En endagsvandrarkund hade ringt mig igår förmiddag, men jag svarar inte när jag vandrar. Gick upp till hotellet, den presumtiva kunden var inte där, jag bad hotellet framföra att det gick bra att ringa igen. Har inte hört något så jag antar att intresset inte var så stort eller något annat dykt upp. För inte kan det väl vara så att man provar en gång till en anordnare och om denne inte står i givakt så skippar man det?!

Idag lektion i grekiska och nu är vi framme vid något som jag bara måste igenom eller ge upp. Vi har haft uppehåll ett par veckor med hemläxa och jag tyckte att det flöt på ganska bra. Tills idag, alltså. Det är ett litet ord som ställer allt på ända och min hjärna vägrar samarbeta. Jag har fatsnat på detta tidigare så det spökar säkert också. Och givetvis är det viktigt för det är såååå vanligt förekommande i samtal. Jo, jo, tack för det!
Efteråt blev det ett besök hos frissan så det lyfte humöret. Och de senaste dagarna har jag möts av förvånade miner: ”Ska du fylla 60?? Nähä, du skämtar!” vilket får mig att fundera över varför man blir glad när folk tror att man ser yngre ut än man är. Jag menar, man blir ju inte så glad om någon skulle säga: ”Va? Ska du bara fylla 60?? Du ser mycket äldre ut!”. Fast när jag var 15 och kom in på olika discon i Lund utan att någon gång visa leg så var det positivt att se gammal ut…

Vädermässigt har vi Sahara-damm högt upp i luften som ger dis och äcklig värme. Det ska komma blåst någon av de närmaste dagarna, det ser vi fram emot. Förresten så spred sig Sahara-damm upp över Europa för några dagar sedan, t o m över Island och Norden! Var det kanske lite disigt i Sverige?

Jo, en sak till innan jag slutar för idag! Jag skrev om påsken att prästen knackar på kyrkdörren och att jag inte visste varför, men skulle ta reda på det. Frågade språkläraren idag som var tvungen att ringa upp en bekant! Så här är det: efter att prästen sagt att Kristus är uppstånden, läst och det har sjungits så ska han gå tillbaka in i kyrkan. Dörren är stängd, han knackar på och en dialog mellan honom och en person på insidan börjar. Och han knackar på igen. Det ska symbolisera Jesus som vill in i himlen och figuren på insidan är Djävulen. Tydligen är det så att det finns en tradition att skrämma bort Djävulen med ljud och det är en anledning till påsksmällarna. Så nu vet vi det, både du och jag.

Nyhetsbulletion kommer på fredag eller lördag. Följ gärna bloggen så missar du inget!

Nu ska jag hoppa in i duschen! Ha en bra kväll!


Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

 

Disig måndag

Idag hänger ett konstigt dis över Ierapetra och det är nästan spökligt stilla. Det är så’nt väder vi har när det är Sahara-sand på väg. Det är då man inte städar balkongen eller tvättar bilen eller har fönstren öppna för länge. Många känner av det här vädret. Jag hör till dem som blir lite tunga i huvudet, trötta och lite håglösa. Samtidigt som det infinner sig lite rastlöshet och aktivitet i kroppen. Förvirrande tider!

Trots det konstiga vädret hade vi lektion i grekiska utomhus idag också! Lite osäkert om den friska luften gjorde det enklare eller svårare att greppa nominativ och ackusativ, men det är en annan historia.

Igår sparkades karnevalsperioden (apokries) igång med barnens skattjakt. På torget vid moskéen samlades alla deltagare och sedan blev det liv och rörelse i gränderna här i gamla sta’n.

hund dog ierapetra crete kreta roof takHunden två hus bort, som bor på balkongen och skäller på allt och alla, var faktiskt tyst igår. Antagligen blev han alldeles exalterad av allt folk som sprang omkring i gränden så de tog in honom.

Fler foton på min flickr-sida!

 

 

 

 

Igår var det demonstration i Aten mot att FYROM ska få ha Makedonien i sitt namn. Det är FN som initierat ”medling” i den här gamla konflikten och så länge den är olöst är FYROM blockerat från EU-medlemsskap, NATO med mera. Jag har nämnt det i ett tidigare inlägg då jag bl a skrev:

FN har skickat ut en trevare om att Grekland kanske skulle kunna tänka sig att bryta det 26-åriga (fast egentligen började det 1946…) dödläget angående namnkonflikten, dvs att Grekland inte godkänner att FYROM har ”Makedonien” i sitt namn. De sökte EU-medlemskap 2004 vilket alla EU-länder måste godkänna och Grekland sa nej.

Det har varit många utspel på den politiska scenen. Bl a har ledaren för Ny Demokrati beskyllt Tsipras för att svika sitt land, sälja ut Grekland och liknande. Det har varit en demonstration tidigare i Thessaloniki, men den igår i Aten skulle bli massiv. Minst 1 miljon deltagare enligt arrangörerna. Polispådrag och även frivilliga vakter. Anarkisterna (som bråkstakarna kallas) fick hålla till en bit bort så att de båda grupperna inte skulle drabba samman. Mikis Theodorakis skulle skicka en hälsning via video.
Så här blev det: 1 miljon blev 140 000. Det gick lugnt till utom borta hos anarkisterna där polisen fick ta till tårgas (i vanlig ordning….börjar bli lite tjatigt med de där omkringresande bråkstakarna…). Mikis Theodorakis hem sprejades på lördagen med färg och slagord skrevs på en vägg så han beslutade sig för att på söndagen infinna sig i egen hög person på Syntagma-torget i Aten. Det ska tilläggas att Theodorakis politiskt ligger till vänster och att en del i hans egna vänsterled kritiserade hans medverkan.

Sådana här konflikter om landgränser, namn osv är väldigt svåra att ge sig in i och det är anledningen till att jag inte skrivit så mycket om detta trots att det är en stor politisk fråga. Jag misstänker dock att den är större på fastlandet än på öarna och Kreta ligger långt bort. Konflikten gäller väldigt ofta om var man börjar räkna historiskt. När jag läste antikens historia och kultur på universitetet lärde jag mig att Alexander kom från sitt rike i norr (Makedonien) och enade Grekland (som då var stadsstater som ömsom krigade med varandra, ömsom samarbetade). Ett ”arbete” som hans far, Filip II, påbörjat. Om det stämmer eller inte vet inte jag, men jag tror att kan varken Grekland eller FYROM kan sägas ha ”ensamrätt” till namnet Makedonien.

Grekerna kallar FYROM för Skopje-landet efter huvudstaden. Lika fånigt som om vi skulle säga t ex Paris-landet, Oslo-landet, Aten-landet. Om jag inte alldeles missminner mig så fanns det en period i modern tid då de som bodde i den del av Makedonien som ligger i Grekland inte fick prata makedonska, men jag kan ha fel. Jag kommer inte att kommentera den här tvisten mer eftersom det som skrämmer mig och som jag tycker är otäckt är den baksida på patriotism och nationalism som sticker fram sitt fula tryne i många av argumenten från båda sidor. Mycket är hätskt och bygger på känslor snarare än fakta. Hur brukar så’nt här sluta om vi tittar bakåt? Kan inte mänskligheten lära sig av sin historia? Man kan bli mörkrädd och kall för mindre.

Idag ska jag gå ut och fira! Bokmanus är ivägskickat, nu börjar skrivandet på allvar på nästa!
Och mitt pågående projekt får sin upplösning imorgon….hoppas jag….

Ha det gott!


Just nu erbjudande på vandringsvecka!

Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Lite av varje

Oj, så många läsare det blev på mitt inlägg om katastrof, dvs stormen! Bloggen behöver tydligen fler katastroflika händelser för att nå ut och intressera.

Ni vet hur det är med nyheter – de förlorar snabbt sin aktualitet. Jag kan inte hitta hur det gått med påtryckningarna uppåt mot Aten för hjälp efter stormen/orkanen. Jag ska höra med min lärare i grekiska på måndag, men jag vet att vi är uppe i 300 skadeanmälningar. Återkommer!

När stormen drog fram som bäst blev jag lite nervös som du läst i inlägg tidigare. Inte bara för vad som finns på taken här nere utan också för den elhärva jag har strax utanför min balkong. Den vajade betänkligt. Den gav en dubbel mening till ordet ”spänning”.

 

 

Min AC fungerade inte heller fullt ut under stormen. Aggregatet på utsidan mot norr klarade inte riktigt av vindtrycket så den nådde bara halv styrka. Inte riktigt ok när vinden ligger på.

På sociala media är det många som nu skriver ”önskar att jag var där nu”, dvs i Grekland. Och jag tänker att om du är en strandmänniska så önskar du inte att du var här nu utan du längtar till ”semestergrekland”. Samtidigt är det så himla synd att folk inte förstår att man kan åka hit året runt. Det finns ju så mycket annat än stränder. Så mycket att se och uppleva!

På tal om att åka hit så har det i dagarna kommit två nyheter: airbnb ska skattas och en stor anläggning byggas i Elounda (norr om Agios Nikolaos). Airbnb skattas i en del andra länder så det är inget revolutionerande, tvärtom är det helt rätt. Det var ok att det var skattefritt när det var ett alternativ till boende, men det har tagit över och blivit så dominerande att det slår ut andra, t ex små hotell. Grekland är fortfarande billigt att bo och semestra i för svenskar. Ibland undrar jag över de tips folk ger varandra om ”billigt” boende. Har de över huvud taget kontrollerat så det finns tillstånd att hyra ut? Tillståndet ger en trygghet att olika föreskrifter följs, t ex brand, och att skatt betalas.

Anläggningen i Elounda har väckt en del upprörda känslor kring anläggningar och all inclusive. Är det inte dags att se sanningen i vitögat? Hur stora siffror Grekland än får som ”antal anlända” under säsongen så är det ett faktum att majoriteten föredrar att åka till en anläggning och stanna där. Folk pratar ofta vitt och brett om resvana, hur många länder de besökt osv, men om anläggningen är allt man ser så undrar jag. Är vi egentligen så intresserade av andras kultur och traditioner, att få nya intryck och upplevelser? Eller vill vi bara slå ifrån och vara ”på semester”? Vilka signaler skickar vi till våra barn? Ja, det finns mycket att fundera över!

Imorgon börjar karnevalsperioden med barnens skattjakt här i gamla sta’n. Så är det olika aktiviteter fram till karnevalen 18 februari. Då festar man ordentligt för sedan börjar fasteperioden som varar fram till påskaftonsnatten. Fast jag undrar hur många som egentligen fastar…men festa är ju aldrig fel! Det här äger rum över hela Grekland och den största karnevalen på Kreta är i Rethymnon.

Jag ska försöka återgå till vardagliga rutiner efter förkylning och luftrörskatarr. Jag fick så många tips som inkluderade alkohol att det kan bli en tuff tillbakagång. Det var inte riktigt hälsosamt att vara sjuk om man säger så. Men det gjorde nytta och lyste upp sjukdomstiden!

Imorgon söndag är det frid och ro igen. På måndag lektion i grekiska och då kanske vi har utomhuslektion igen precis som i måndags:

Jo, jag tycker bättre om att vara bakom kameran och här har jag ögonen stängda – kan det bero på grekiskan, månne!?

Jag ska försöka skiljas från mitt bokmanus i helgen, men himmel vad det är svårt! Ser fram emot det där projektet som jag har igång (och nämnde i senaste inlägget) och som jag ska berätta om i nästa vecka! Det är så himla kul….

Ha en skön och fridfull söndag!


Just nu erbjudande på vandringsvecka!

Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!