Etikettarkiv: sverige

Högtider

I tisdags, den 28 oktober, firades Ochi-dagen i Grekland. Den kallas också Greklands andra nationaldag. Ochi betyder nej och det var denna dag år 1940 som premiärminister Metaxa svarade nej på Mussolinis ultimatum att Grekland skulle kapitulera. Bara några timmar efter svaret gick trupper in i Grekland som därmed drogs in i andra världskriget. Greker firar dagen oavsett var de bor och i Grekland firas den med parader med skolelever, frivilligorganisationer, föreningar, militärer osv. Tal på gator och torg, grekiska flaggor vajar överallt, ”alle man ur huse”!
Nå’n så’n nationell helgdag har inte vi och ibland tänker jag att det på sätt och vis är synd att Sverige haft det så lugnt och bra under så lång tid. Vi saknar det där som svetsar samman oss som nation, som ett folk.
Minne av en märklig situation: året är 1992, jag är i vårt kontor på Rosengård, på gräsplanen utanför firar invandrare Sveriges nationaldag (som väl då kallades svenska flaggans dag). Vi svenskar firade inte, det var ingen helgdag. Kanske hade de på gräsmattan en annan nations- och folkkänsla med sig, kanske de ville hylla sitt nya hemland, kanske var det en kombination. Det kändes i alla fall märkligt att stå innanför fönstret och titta på.

Idag är det All Hallows eve eller Halloween i delar av världen. Till Sverige kom den i början av 1990-talet som en (smart) reklamkampanj från bl a Buttericks. För mig är den helt utan förankring hos oss och enbart kommersiell så jag står över.

Imorgon är det Alla Helgons dag och Allhelgondagen samtidigt. De är lite röriga de där två. De har kommit och gott, varit helgdagar och inte varit helgdagar. Vad jag kan utläsa så är det katolskt från början och de som uppmärksammades var kristna martyrer och helgon. Även om reformationen gick hårt åt helgonkulturen fick vi behålla helgdagen en bra bit in på 1700-talet. I mitten av 1900-talet blev det vanligare och vanligare att tända ljus på gravar så man bestämde sig i början på 1950-talet för att göra dagen till helgdag. Igen.

Helgon eller ej – det är i alla fall ett tillfälle att minnas de som inte lever längre. En stunds eftertanke kring vad de betytt och minnen. Jag kan tydligt se hur de jag mött påverkat och format mig. Alla har lämnat avtryck, man kan säga att de därför alltid är med mig. Trösterik tanke.

På söndag, den 2 november, firar katolikerna Alla själars dag till åminnelse av sina avlidna anhöriga. Så katolikerna delar på helgon och vanliga dödliga, de har varsin dag. Ordning och reda. Och två helgdagar.

Jag önskar dig en skön och fridfull helg!

1422383_612951668753117_1305076029_n

Mörk, grå oktoberdag

Lördag eftermiddag i kungariket Sverige. Jag har haft väldigt roliga och bra dagar då jag träffat familj och vänner. Och det fortsätter ikväll. Som en social och trevlig eriksgata (inga jämförelser i övrigt…). Lite mer nödvändiga inslag finns också som en del ärenden och igår överlevde jag tandläkarbesök. Jag har överlevt många tandläkarbesök, men det gör dom inte mysiga eller sköna. Fast igår var jag väldigt duktig, men så har jag en rysligt bra tandläkare.

Egentligen ska jag nog inte skriva nå’t blogginlägg för läget är lite avslaget. Vet inte om det beror på vädret eller att jag farit runt i lite mer än 1 vecka. Kanske bara känner mig lite rotlös, har konstaterat att det fysiska hemmet ligger på en gränd i gamla sta’n i Ierapetra. Det bara är så. Vilket i och för sig är skönt för det är ett kvitto på att jag landat, att den stora förändringen var rätt. Ibland måste man lyssna på hjärtat mer än hjärnan, tror jag.

Vädret, ja. Jag hoppas att det ska bli lite bättre de närmaste dagarna för nu rycker det i vandringsnerven. Måndag skulle vara perfekt – kan jag få uppehållsväder då, tack!?
Och jag saknar Kretas magiska och vackra ljus! Den tanken håller mig uppe dessa gråa dagar. Jag ska inte ta mig genom den mörka årstiden här uppe utan får snart en riktig ljusenergikick. Och då ska det jobbas med firman!

Innan dess har jag fler människor att träffa, det ser jag verkligen fram emot. Alla dessa möten kommer jag att ta med mig, de är också en energikick!

Ha en skön helg!

Ankomstögonblick

Det är ingen ordning på bloggandet för tillfället. Inte mycket ordning på mig heller så här på resande fot och boendes hos andra. Några ögonblick:

I torsdags flög jag och besöket från Sverige till Sverige. Kreta verkade småsur eller litta arg eller kanske sårad för när vi lyfte var bergen insvepta i moln. Den där sista titten eller hälsningen uteblev. Besöket sa mycket klokt: ”Du är snart tillbaka!”. Jag saknade ön redan.

Allt fungerade bra, Skåne tog nästan emot i vanlig stil: grått och tradigt, men inte blåst eller regn och behaglig temperatur. Jag hämtades på Västra stationstorget i Lund av syster som viftade smågalet med svensk flagga. Ingen kunde missa den ankomsten!

Igår hämtades hyrbil och se’n var det en ganska diger ärenderunda. Började i magasinet med att hämta vinterkläder och lite annat. Jag har inte varit där tidigare eftersom de kom och hämtade mina saker. Lite märkligt att se sitt materiella liv staplat på en lastpall. Fast samtidigt kändes det bra! Väldigt tydligt att tillvaron ändrats radikalt.

In i Lund, funderade över trafiken och fick programmera om skallen. Här är det inte så att störst och snabbast går först utan folk går och cyklar fullkomligt sanslöst. Har funderat över det i många år, blev väldigt tydligt efter att ha varit borta ett tag.

Det går smidigt och bra med många ärenden när man känner sin stad. Knallade från Akademibokhandeln i AF-borgen mot Mårtenstorget via Lundagård. Då slog klockorna i domkyrkan, väldigt fint och stämningsfullt. Jag började känna efter. Besökare i ”min” stad (efter 37 år kan man väl få kalla den så även om man inte är ”lunnabo”?)!? Kändes helt ok. Jag och Lund var ”klara” med varandra när jag gav mig iväg i våras. Men missförstå mig rätt – Lund är en bra stad, väl värd att besöka. Där finns så mycket mer än domkyrkan!

Efter ett besök vid och i köpcentrum, som är ungefär det vidrigaste jag vet, där jag lyckades köpa 2 par jeans, vilket är det näst vidrigaste jag vet, styrde jag hyrbilen mot Dalby. I rondell i Lund sa det pang! Jodå, påkörd bakifrån. Jag blev nästan full i skratt. De flesta säger att trafiken på Kreta är alldeles tokig och statistiken är inte så himla bra, men där har jag klarat mig. Så kommer jag till ordentliga och duktiga Sverige och blir påkörd första da’n! Visst är det dråpligt?
Inga skador på person eller bilar, bara att köra vidare.

Njöt på kvällen av 3:e avsnittet av Downton Abbey – ett himla bra avsnitt, verkligen nå’t att se fram emot! Se’n i säng för att i morgondimman styra hyrbilen mot Österlen och modern, men det är en annan historia.

Summering: jodå, det känns lite konstigt att vara i Sverige som ”besökare”, men oh, så rätt det är med hemmet på Kreta!
Ha en skön helg!

Fjärilar och konstigheter

Så går denna besöksvecka mot sitt slut. Tiden går fort men ändå kan varje dag vara lång om den fylls med nå’t. Och det har vi gjort. Därutöver har vi fyllt oss själva med god mat och erforderlig dryck. Det sägs ibland att ”hunger är bästa kryddan” och det ligger mycket i det, men måltidssällskap är också en effektiv krydda. Det smakar så extra gott att jag tenderar att stoppa i mig lite för mycket. Solen har skött sig så svenskbesöket fått värme och bad, det blåste i början av veckan och nu i slutet. Utflykter till badvikar och taverna utanför sta’n. Jag tycker vädergubbarna har gjort ett bra jobb denna veckan.

Nästa år blir det fler svenskar i Ierapetra, ving säljer resor hit. Hjärtligt välkommen!

Fjärilar är vackra och fyller sin uppgift i naturens fascinerande ordning. Men det finns andra fjärilar. Nu är det fjärilar i magen och skallen och lite varstans. Första besöket i Sverige för min del efter flytten. Ingen bostad att komma till, men blir hämtad av systern för att bo hos henne. Vi får väl se hur det kommer att kännas att vara ”hemma” igen. Det kan gå precis hur som helst. Har börjat packa det jag behöver i Sverige och lämnar kvar resten….men vänta lite, man brukar väl göra omvänt!?
Imorgon återser jag Atens flygplats som jag såg som en mellanlandning/ångerplats på väg ner (se blogginlägg Ingenmansland). Det kommer också att kännas konstigt. Ska bli väldigt roligt att träffa vänner och familj. Ska också hämta några saker i de magasinerade lådorna och fixa lite annat. I början av november är det sedan dags för nästa konstighet: att resa hem igen. Dvs hit.
Lika bra att summera: alltihop känns konstigt!

För övrigt kan jag berätta att jag känner ett pensionerat par som gett sig ut på en resa, ett förverkligande av en ny tillvaro. De har börjat blogga och här får du länken: campingessen drar söderut. Franska toaletter kan vara riktiga äventyr!

Hängdag

Jag fick ju inte riktigt söndag i söndags så jag tänkte att det går väl lika bra att ha söndag en tisdag. Dessutom passar det ypperligt med en dag i fridens och långsamhetens tecken efter en sömnlös natt.

Vi har hård blåst och temperaturminskning sedan igår. Det är så underbart att ha tvärdrag i lägenheten och kunna tänka tankar i flera led. Baksidan är att man andas ut, kopplar av och då känner man hur trött man egentligen är. Värme tär.

Igår hade vi en aktiv dag, jag och Nadine som flyttat ner från Tyskland. Bl a jobb med hemsida som flöde, layout, kopplingar osv. Roligt!

Mellan bokläsandet i soffan i eftermiddag har jag bl a funderat över tid. Visst är det lite märkligt att detta mätbara i timmar, dagar, veckor osv upplevs så olika. Jag menar att en vecka är en vecka, men den kan kännas som 3 månader eller som 2 dagar. Eller som ett ögonblick eller en evighet. Det där mätbara och upplevelsen av det är liksom inte synkroniserat. Ta t ex min tid här som nu är 16 veckor 2 dagar, men känns mycket längre. Kan det vara pga att jag levt så länge med idén? Eller är det helt enkelt på att jag varit här förut? Eller beror det på att de första veckorna var så intensiva? Kanske det är för att jag hunnit med så otroligt mycket i år. 2013 känns däremot kort – det var ett långsamt och trist år. Det kanske är som pastor Jansson säger: ”Livet är precis som en påse:  tomt och innehållslöst om man inte fyller det med någonting” och när det fylls så tänjs liksom upplevelsen av tid ut.
(Vem pastor Jansson är? Alltid aktuell, lyssna och lär: www.youtube.com/watch?v=8DJ6aEWusQ0)

Det är lite märkligt att vara på en plats där man inte växt upp eller levt eller jobbat och ändå ha minnen som sträcker sig 27 år tillbaka i tiden. En kväll var vi två st som satt och påminde varandra om diskoteket som inte längre finns och baren där alla hängde. De andra såg ut som frågetecken. Då slog det mig att jag delar minnen med en del lokalbefolkning som lokalbefolkningen inte delar med varandra. Håll med om att det är lite lustigt!

Jag ska åka till Sverige 4 veckor i oktober/november. Undrar hur det kommer att kännas. Jag har inget eget hem att åka till utan bor inneboende. Och det är inte i Lund där jag bott 37 år. Det kanske är då polletten ramlar ner, vidden av förändringen blir tydlig. Och hur kommer det att kännas när jag är tillbaka här igen i november? Hm… känns nästan som ett ”test”…

Så bra att min mentor tog mig i örat så jag slog av lite på farten med firman. Det behövdes lite mer funderande och vridande och tankearbete och lite vila. Nu börjar det ta form uppe i hjärnkontoret och lusten rinner till. Det blir nog en rolig höst! Men som med allt nytt så är det dubbelt, dvs spännande och skrämmande på samma gång.

Nu ska jag återgå till min bok, en författare som jag inte läst tidigare: Viggo Cavling. Han är väldans klurig, påminner lite om Sjöwall/Wahlöö. Det finns personer som är väldigt lätta att identifiera och samhällsfenomen väldigt bra beskrivet med lite härlig ironi. Ha en bra kväll!

Svår valsituation

Så är det då dags att göra iordning gula kuvertet och skicka det till Sverige. Det är dags att rösta m a o. Det är inte första gången jag röstar utomlands, förra gången var på konsulat och nu via posten.

Ganska skönt att vara utomlands och slippa alla tråkiga debatter där de bara slår varandra i huv’et med att berätta vad andra gjort fel men sällan vad de själva vill göra. Rena sandlådan egentligen.

Nu är ju val en ganska komplicerad historia. Många områden ska täckas och finansiering ska redovisas. Jag gav mig ut på nätet på partiernas hemsidor och slogs direkt av hur glassiga och flashiga dom är. Verkar som om layout är viktigare än budskap, på några sidor är det faktiskt svårt att hitta partiets politik. Försvann lite förtroende redan där.

Valde ut den i mitt tycke aktuellaste frågan: arbetslösheten. Fler i arbete = mer skattemedel = mer att satsa på andra områden. Oj, så deprimerande läsning! Det pratas bara om ”yngre” och hur viktigt det är att de kommer in på arbetsmarknaden. Jag förstår att de är en intressant väljargrupp, en som går att påverka medan vi lite äldre kanske fastnat i traditionellt röstande o likn. Där tänker dom så fel! Vi är många som skiftar mellan valen och många s k split voters (röstar inte på samma parti i alla tre valen).

Jag tänkte att det kanske pratas om ”äldre” arbetskraft i samband med höjd pensionsålder. Där nämns vikten av längre arbetsliv, fler arbetade timmar, ha möjlighet att arbeta längre osv. Inte ett ord om hur arbetskraft som inte är ”yngre” ska komma in på arbetsmarknaden igen.

Ingenting nå’nstans om att parterna, dvs arbetsgivare och fackförbund, har ett ansvar för arbetsmarknad, arbetskraften och dess kompetens. Inte ett ljud. Ingen politisk vilja eller program eller idé för att försöka få det att röra på sig igen. Jo, Piratpartiet nämner att det behövs en översyn mellan dagens arbetsmarknad och förändrade arbetsliv kontra arbetsrätt mm. Jag trodde den redan var igång.

Ok, då är vi hänvisade till bidrag, dvs a-kassa. Den ska inte höjas säger några partier. Andra säger att den ska höjas, men inte från när, hur mycket eller om det blir stegvis. Och några nämner belopp, men inte ett ord om finansiering.

Och 3:e fasen ska bort och Arbetsförmedlingen ska bort – men vad ska komma istället? Tyst som i graven.

Går in på svt och gör en snabbkoll på ett antal frågor. Vad jag tycker och vad partierna tycker. Intressant! Några ”resultat” lite förvånande.

Det ligger fortfarande ett gult kuvert framför mig. Får väl bli nå’n sorts uteslutningsmetod. För långt ut på kanterna går bort, alldeles för extrema åsikter eller förenklade lösningar för min smak. Liksom särintressepartier, de greppar inte helheten och komplexiteten, jag har inget förtroende, kan inte släppa Sveriges finanser i deras händer.

Några av de ”etablerade” faller också bort, återstår några stycken. Och möjligheten att rösta blankt som är ett sätt att säga: Ledsen, men ingen av er håller måttet, ingen av er står för något som jag kan ställa mig bakom.

Ska bestämma mig imorgon.

 

Strövområde, lossna, skor å litta annat

18 september 2013
Nu kommer hösten med alla lågtryck – bäst att kasta sig ut när det blir en lucka! Idag kurs och fart mot Frostavallens strövområde. Buss från Höörs station:
– Till Frostavallen, tack! säger jag.
Busschauffören tittar förvånat och nästan skrämt på mig, ungefär som om jag frågat om han vill följa med mig hem… Vad är det med mig, bussar och morgnar? Det var ju konstigt i Helsingborg också i förra veckan.

Lämnar vägen och vandrar in i ett skiftande landskap där det är (nästan) vindstilla, tyst och bara en antydan till krusning på sjöarna. Tankarna virvlar runt, naturen är någonstans mellan sommar och höst. Det är mycket bokskog och blandskog – fint! Antecknar i minnet att komma hit när löven börjar skifta, kan nog vara väldigt vackert. Bara inte någon skånsk höststorm hinner före.

IMG_1359

Funderar över att jag på måndag ska börja kurs – ”starta eget”. Kanske det lossnar nu, kanske det börjar bli lite fart framåt, början på nå’t nytt. Hoppas att den håller bra kvalité så det blir meningsfulla veckor.

Det absolut viktigaste vid vandring är skorna och nu börjar detta paret ge upp. Modellen görs inte längre….kris och katastrof! Är det inte typiskt? När man har hittat nå’t som fungerar så kommer en ny trend eller ett nytt mode. Blir lite fånigt i detta fallet eftersom det är funktionaliteten som är viktig. Vandring är ju inte direkt någon modevisning med flora och fauna som intresserad publik.

Blir inte många foto idag, lite besvärligt ljus. Jag behöver köpa ny kamera. Också. Ekonomin är inget kul när man är arbetslös…..så skjuter vi bort dom tankarna och beundrar en blomma istället.

IMG_1365

En massa bra tankar och funderingar dyker upp, inga lösningar eller beslut ”kommer till mig” idag men det behövs inte heller just nu. När jag sitter på tåget så slår det mig att som vanligt har jag tänkt en massa bra saker, men jag skulle inte kunna redogöra för det på ett sammanhängande, förståeligt sätt. Det är för mig ett tecken på hur bra jag kan koppla ifrån och låta tankarna flyga. Det är rörligt uppe i knoppen – det är bra!

När jag går av tåget i Lund har det börjat regna lite smått – det kallar jag perfekt timing!

Dagens vandring: http://www.everytrail.com/view_trip.php?trip_id=2319105

Tips

– buss 441 från Höörs station är en ringbuss så det är möjligt att hoppa av och på var man önskar. Tänk på att det är en lucka på em då det inte går någon buss, från Frostavallens konferensanläggning är det cirka 4 km till Höörs station så det är inga långa avstånd.

– här bjuds på omväxlande vandring i skog, betesmark, kuperat, platt, vägar, stigar och sjöar.

– strövområde har ofta olika slingor som kan varieras. Jag har provat 2 kombinationer i Frostavallens strövområde och har en 3:e på lut.

– på några platser är det dåligt markerat att slingan svänger av. Vill du ha tips så hör av dig!

– området är bra utrustat med toaletter och rastplatser.

Vandring på Kullahalvön

12 september 2013 
Lite ostadigt väder framöver så det är dags för vandring. Fördelen med nackdelen skulle man kunna säga, dvs att vara arbetslös är en nackdel, men att kunna ta tillvara fina dagar oavsett veckodag är en fördel. Det kan komma lite regn idag på förmiddagen, kanske dags att börja använda långa byxor och jacka? Traskar iväg strax före kl 7, förvantansfull, en hel dag ligger framför mig. Den är bara min!

Hoppar på bussen i Helsingborg:
– Jag ska till Mölle, ska jag byta i Höganäs eller sitta kvar?
– Ska jag köra till Mölle? undrar busschaffören.
Jaha….det här börjar inte så bra kanske……..

IMG_1300

Mölle, den lilla söta ”bakelsen” som klänger sig fast på åsväggen, hälsar välkommen vid 9-tiden med stillhet och tystnad som känns så gott. Snart förändras känslan när jag ser flaggor på halvstång. Känner mig mer som en objuden gäst, en inkränktare.

Fördelen med att tidigare ha vandrat en led eller i ett område är att det är möjligt att improvisera och att totalt slappna av. Väljer uppe på Italienska vägen att koppla ihop röd och gul slinga för att nå Kullaleden/Skåneleden vid Josefinelust på norra sidan. Det har regnat så det gäller att vara försiktig, det är brant och blött. Snart har jag blåa fingrar för regnsköljda björnbär är inte dumt!

Tyst och stilla tills jag är nästan framme vid Kullens spets. Då börjar det dyka upp grupper av människor, någon form av organiserad aktivitet och ordet ”team building” dyker upp i min hjärna. Blir full av skratt då något minne från någon personalkonferens dyker upp. Har vi inte alla varit med om när någon entusiastiskt ordnat en övning som ingen egentligen vill göra men alla deltar i, ingen förstår vad det ska vara bra för men alla intygar att det var så givande!?

Ute på Kullens spets blir det fika och det är bara jag och sjöfåglarna. Öppet hav så tankarna kan flyga helt fritt. Och jag känner att efter lång tids funderingar och stötande och blötande så landade jag i ett beslut för en vecka sedan. Det känns fridfullt. Nu har jag något att vila i, att stå på och en riktning. Tittar ut över havet mot horisonten….allt är möjligt….allt är gränslöst….i alla fall i denna stunden…

Möter lite mer folk på södra delen: en grupp som ska prova ”nerfirning” (eller vad det heter), en grupp fruntimmer (oj, vad dom kan föra oväsen…) och en grupp tonåringar som inte verkar tycka att det är så himla kul att vara utkommenderade i det gröna. Och så dyker det upp lite danskar och tyskar. Jag skyndar på stegen lite grann tillbaka till Mölle.

Att vandra längs kusten från Mölle till Höganäs är fint. Betesmarker och strandängar avlöses av små byar och lägen. Då och då möter man någon som är ute på promenad eller rastar hunden. Och alla hälsar ute på landet. Det känns riktigt bra för en singel från sta’n.

Vid Strandbaden är det dags för beslut – upp till stora vägen för att leta upp närmaste busshållplats eller fortsätta längs med kusten till Höganäs hamn? Har ingen aning om vad klockan är, känner efter…..nä, jag är inte ”färdigvandrad”. Från hamnen letar jag mig upp till busshållplatsen vid gamla järnvägsstationen, klockan är ungefär halv 4.

Härlig dag då regntunga moln legat hotfullt på himlen, men det blev bara en liten skur. Och det där med vandringsbyxor…nja, det blev lite väl varmt. Fast positivt var att de knäpptekniska problem som låg på lut i våras nu avlösts av ett nedåtglid – får bli livrem nästa gång minsann.

Dagens vandring: http://www.everytrail.com/view_trip.php?trip_id=2313796

Tips

– tåg till Helsingborg, sedan går det bussar till Mölle och Arild (via Höganäs). Se upp med Skånetrafikens förslag för de är ibland väldigt snåla med bytestid. Jag tog ett tåg tidigare och det var tur för det tåg som jag fått som förslag blev försenat.

– Skåneledens markeringar är små och ganska snålt utplacerade, det går lika bra att följa Kullaledens blå markeringar (norra sidan).

– norra sidan är brantast och den är jobbigast att gå från Kullens spets mot Arild.

– på södra sidan delar sig Kullaleden (röd markering) och Skåneleden efter en stund. Skåneleden går ner till kusten som man följer in i Mölle, Kullaleden går via Italienska vägen.

– en bit efter Mölle (mot Höganäs) går Skåneleden upp på en ganska tråkig cykelväg, men det går bra att gå över betesmarker närmare havet. Håll utkik efter röda markeringar och efter en stund möter man Skåneleden.

Vilket äventyr!

10 sept 2011
fredagskvällen lite förberedelser inför vandring…alla batterier (även mina…) laddade, lilla ryggsäcken packad, kasse packad, kartor över bjärehalvön utskrivna…

vid 8-tiden steg jag ur bilen i glimminge plantering på bjärehalvön, öppnade bakdörren…men baksätet var tomt!…var är kassen med skorna, fotstöden, klädombytet???…FAN…och se’n bara skratta rakt ut…jag är nästan död på morgnarna och min hjärna är sönderstressad och trött så hårddisken har smält ihop…kassen kvar i hallen i lund……jaha, vad gör jag nu? köra hem och hämta kassen – nä, tar för lång tid…köra hem – och göra vaddå? snöpligt, misslyckad dag…tittade ner på mina fötter…kan jag verkligen gå i dom skorna?…platta, tunn sula…tur man gillar bekväma skor och inte högklackat…jo, jag chansar…får bryta om det inte fungerar…

det tog 8 timmar att vandra glimminge plantering – v karup – hov – kattvik – hovs hallar – torekov – rammsjöstrand – glimminge plantering…härlig dag, ingen vind, havet nästan som en spegel, solen bröt igenom vid halv tre…rekommenderar inte denna vandring…till kattvik var det ”transportgå” på väg…från kattvik till mål skulle jag gå skåneleden, men det var inte så lätt visade det sig…den var väldigt illa utmärkt…den som har hand om färg och pensel kan inte göra många knop…irriterande när uppmärksamhet och tid måste gå åt till att leta, oftast, obefintliga markeringar…väldigt stenigt så om man gillar att sätta fart på kända och okända muskler så är det ok…jag vill ha lite flyt, jag vill vandra – inte trippa runt i nå’n sorts balansövning…och mellan stenhögarna så var det sumpigt och vått…jag vill kunna se mig omkring och njuta av vyer, natur, luft…kullahalvön är mycket bättre att vandra på…

väldigt grönt i naturen, gott om blommor och trollsländor, ödlor, grodor, orm (jodå, en liden svart), får, kor, hästar, spovar å en massa andra pippiar…växlade några ord med rar farbror (stockholmare så klart…) som var ute och rastade sin hund…

ladda upp foto? ja, imorron…nu är det dags att laga MASSOR med middag…se’n ska mina blåsiga fötter och jag vila i soffan…

I den fina världen

6 augusti 2011
vandrat cirka 2,5 mil…lämnade bilen 9:15 och återsåg den 15:15…tiden omfattar även konststrosa på wanås slott (kan rekommenderas!) och ett besök i gumslövs kyrka (nordens äldsta tegelkyrka minsann!)…passerade också sinclairsholm så en omväxlande vandring med en touch av den fina världen…även tagit foto, men ”någon” (samma ”någon” som inte köper hem kaffe i tid, inte stryker, inte tvättar bilen och alltför ofta handlar för det allra sista på lönen 2 dagar innan den nya lönen kommit…!) glömde kabeln i kalmar så det blir lite svårt med överföring…

det kassa semestervädret har verkligen vaggat in kroppen i slappetillstånd – kändes i benen idag…fast å andra sidan sett var de kanske också lite svullna av vädret med tanke på att fingrarna liknade falukorvar när jag kom till bilen…inget önskeväder för denna vandraren (det kan inte heta vandrarinna…nä): varm, fuktig och tjock luft…men det är bättre än regn!…har nu snygga märken efter linne, ryggsäck, knästöd och liten socka…fåfängan får stryka på foten nu efter 50…

efter vandring är jag alltid så HUNGRIG och tänk – jag hade parkerat vid ett gatukök…alltså intog jag en grillad med bröd utanför gatuköket ”träffpunkten” i hanaskog tillsammans med delar av ortens ungdomsgäng och några bedagade ungkarlar…man behöver inte åka långt bort för att uppleva det pittoreska…nu dusch och se’n ska här lagas middag…mycket middag!