Ny kamera – inlägg 2

I tisdags var det dags för min ”fotosafari”. Efter att ha fotograferat i sta’n i söndags satte jag kurs mot byar, närmare bestämt tre stycken på Ierapetra-slätten: Episkopi, Kato Chorio och Kentri. Buss tidigt på morgonen till Episkopi, sedan strosa och fotografera. Det blev minsann 5,5 tim!

Känns något obekvämt att gå runt och fotografera. Byarna är inga levande muséer utan människors hem. Hur skulle du känna om någon gick runt i ditt område med kamera? Visst skulle det kännas som ett intrång, obekvämt, något som du inte bett om utan bara blir utsatt för. Ibland avstår jag helt enkelt från motiv av hänsyn och respekt.

Och allting är inte vad det tycks vara! Detta är inte övergivna hus (trots att det ena saknar el-mätare!). Det gäller att vara försiktig så man inte plötsligen riktar kameran rakt in i någons vardagsrum.

Jag behövde fokusera så jag bestämde ett tema: Lustifikationer och avvikelser. Som jag skrev i förra inlägget tycker jag att det finns lika mycket skönhet i det ruffiga, söndriga, ratade som det finns i det vykortsperfekta. Och båda finns överallt, det gäller bara att vara öppen.
Ett annat syfte med dagens utflykt var givetvis att fortsätta bekanta mig med kameran. Det är en ny version av den jag hade tidigare och alla ändringar är inte till det bättre, men vi ska nog komma överens.

När jag kom ut till Episkopi var det halvmörkt så jag fick vänta en stund. Härligt frisk morgonluft och en mysig atmosfär av uppvaknande när jag gick runt på de små gatorna och gränderna. Som om byn reste sig sakta och gned sömnen ur ögonen. Fler och fler ljud. En hund blev riktigt uppretad över min uppenbarelse och satte igång några andra hundar vilket störde morgonfriden.

När jag såg mig omkring med mitt kameraöga tänkte jag på något som ofta dyker upp i tankarna. Jag önskar att jag var en duktig fotograf som kan få fram linjer, vinklar, vrår osv med skuggor och ljus. Det finns massor av sådana motiv som skulle kunna bli riktigt läckra foton!
Önskar också att jag var bra på att fotografera människor. Jag undviker det så mycket jag kan eftersom många inte tycker om att bli fotograferade och jag tycker inte om foton där folk poserar. Så jag får nöja mig med ögonblicksbilder vilka ansiktet gärna få vara mer eller mindre dolt eller i skugga.

När man lämnar Episkopi går man samtidigt in i grannbyn Kato Chorio. Fast de ligger ”vägg i vägg” har de helt olika stämning. En sak som är ganska vanlig i Kato Chorio bland de renoverade husen är ytterväggarnas utseende som jag inte förstår. Det är en konstig blandning av puts och frilagd sten – beslutsångest? Jag tycker att det är fult, helt enkelt.

Vid byns torg ligger två kafenion. Där njöt jag av en god frappé och ostpaj med massor av honung. Sedan satt jag kvar medan det kom fler och fler gubbar. Har ingen aning om hur länge, jag gick vidare när jag filosoferat klart.

Genom olivlundar gick jag till den tredje byn. Det är så dammigt och torrt så det knastrar, vi behöver verkligen regn. Några var ute och tittade till sina oliver. Det får inte gå så långt att oliverna börjar torka för då blir det givetvis inte så mycket olja.

Det här med vilka byar man tycker om och inte tycker om är subjektivt. Kentri och jag har ett något märkligt förhållande. Jag tycker varken det ena eller andra om byn, har aldrig fått kläm på den. Mycket konstig känsla! Därför är jag sällan i byn och oftast bara passerar jag på hemväg från vandring. Idag bestämde jag att ge byn gott om tid så jag strövade runt. Släppte lite på mitt fototema för att verkligen ”se” allt. Men…jag vet inte….vi får nog ge upp. Kentri är ett mysterium för mig och får så förbli.

Igår laddade jag över fotona och startade första rensningen då 190 foton blev 120. I gallring till flickr.com blev det 50 st kvar som jag lagt i ett eget album. Om du inte vill titta på varje foto för sig så kan du i alla fall se titeln genom att hålla pekaren över ett foto. Klicka på länken nedan så kommer du till albumen på min flickr-sida. Klicka på album ”Three Cretan villages”. Välkommen!

Till album ”Three Cretan villages”

Imorgon börjar en ny vandringsvecka så nu hör du inte av mig förrän i nästa vecka.
Ha en skön helg!

Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägget!


Vandra med mig på Kreta!

Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information
http://inspirewiz.com
Välkommen!

 

Spridda skurar

Värmebölja och vandringsvecka har hållit mig sysselsatt så inget exceptionellt intressant eller exalterande har hänt. Kanske tur det. Tänk vad trött man skulle bli om det hände saker hela tiden! Så det här inlägget blir en tanke här och en där – spridda skurar. Du kan tro att vi längtar efter andra, lite mer konkreta skurar!

Avslutade en vandringsvecka i onsdags kväll och vi hade lite otur med vädret, framför allt i måndags. Egentligen lite för varmt för att ge sig ut, men vi bestämde att prova och det gick bra. Naturen är väldigt dammig och nedsänkt i sitt viloläge. Ett eller två regn gör under så det finns flera anledningar att se fram emot regn.

Natten till igår släppte värmeböljan sitt grepp! Jag njöt hela dagen av att svala vindar svepte genom lägenheten och när man stack ut näsan blev den inte svettig på 5 röda sekunder. SÅ ljuvligt! På kvällen skulle vi få regn, men det blev inget av med det. Det dyker upp lite varstans i väderprognosen och moln driver över bergen. Jag tror det när det kommer och då ska jag dansa på balkongen!
I förmiddags var jag en sväng på sta’n och det känns verkligen att högtrycket släppt sitt grepp. Folk rör sig annorlunda, röster är avspända och glada, skolbarn leker och tjoar på skolgårdarna. Över huvud taget mer liv och rörelse.

Jag har agerat stadsguide ett par gånger, bl a för bekantas gäster, och det var riktigt roligt. Kanske ska utöka utbudet i firman med alternativet ”stadsvandring”. Tyvärr är det inte riktigt så enkelt, hänsyn måste tas till Greklands lagar och regler kring guidning, men visa runt går bra.

Du som följer bloggen har sett att jag haft en länk till ett hus som var till salu. Det är sålt! Alltid skönt när saker ordnar sig och man får ett bekymmer mindre.

I onsdags satt det en liten lapp nere i porten och den hade mitt namn. Jag skuttade iväg till postens kurirkontor och hämtade ett paket: den nya kameran! Oj, vad jag saknat mitt tredje öga! Tog några foton i lördags med mobilen, men de klarar sig inte igenom min kvalitetskontroll. Jag har inga direkta planer i helgen så det blir nog lite fotosafari. Kan ju t ex ta bussen till någon by och riktigt grotta ner mig i gränder och prång.

Idag var jag bl a i en av mina favoritaffärer. Det är en så’n där som har allt som rör hushållet. Det är lite komiskt att jag kan gå runt där och njuta med tanke på min ohuslighet. Det är nå’t visst med lådor och boxar och påsar och köksverktyg och borstar och krukor och glas och skålar och….ja, det är nå’t visst. Han hade inte tejp hemma så han lärde mig vad ”genomskinlig tejp” heter på grekiska för att jag ska kunna fråga efter det i andra butiker. Det blev jag glad över och jag har börjat fundera på att återuppta mina studier i grekiska. Tror du att jag nu kommer ihåg ordet? Givetvis inte. Jag har bara ett suddigt minne av att det var två ord.

Jag läser som en tokig för tillfället, är lite av ”periodare”. Några tips:
Jag gillar skarpt Kristina Ohlsson och har precis läst om ”Sjuka själar”. Hon kan hålla spänningen uppe och väva intriger!
Lite småläskig är ”Jag ser dig” av Clare Mackintosh (som skrev ”Jag lät dig gå” som också är väldans bra) – en annan författare som kan hålla spänningen på topp.
På tal om spänning följer jag just nu ”Loch Ness” på tv4. Väldigt vackert, men jag har blivit fascinerad av det smått otroliga att det på en och samma plats inte verkar finnas en enda vettig människa.
Jag följer också ”Strike” på bbc eftersom huvudrollen spelas av en av mina favoriter. ”Strike” bygger på detektivromaner av J. K. Rowling under pseudonymen Robert Galbraith. Än så länge är jag varken fast eller imponerad, men vem vet. Jag har sett de tre första avsnitten och återkommer när jag sett de två resterande i säsong 1.

Nej, nu är det helt tomt på hjärnkontoret. Lika bra att packa ihop, stämpla ut och dra till stranden. Med kamera. Och jättestora, goda, gula plommon.
Ha en skön helg!


Vandra med mig på Kreta!

Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information
http://inspirewiz.com
Välkommen!

Tillbakablick i fotoformat

Igår spottade jag i nävarna (bildligt!) och hade mellanstädning. Det är nästan storstädning fast inte riktigt. När jag var klar flydde jag huset. Som belöning för väl utfört arbete styrde jag stegen mot café Veterano. Såg fram emot en stund i solen med gott kaffe och chokladmusbakelse (passar väldigt bra när man har musarm!). Solen var framme i cirka 15-20 min, sedan kom moln och det droppade lite vid två olika tillfällen. När jag släntrade hem efter cirka 2 tim kom solen fram igen. Det är vid sådana tillfällen det känns som om hela världen är emot en!

Förra inlägget var en tillbakablick i bloggen, idag blir det en titt bakåt på min flickr-sida. Jag började fotografera tidigt, inspirerad av min far. Därefter har fler inspirerat och lärt mig under resans gång. Jag har haft olika kameror, bl a en period med systemkamera, och idag använder jag digitalkamera. Jag tycker att motiv är viktigare, intressantare och roligare än slutartider, bländare och objektiv. Jag tar ofta många foton av samma motiv och sorterar sedan hårt.
I vår familj sattes foton in i album så det är nog där jag lärt mig sortera. En bra ”skola” för det gör att jag snabbt kan bedöma vad som ska sparas och vad som ska slängas utifrån teknisk kvalité och om det tillför någonting.
Jag blev medlem på flickr 2008 då en vän tyckte att jag borde lägga foton där. Nu har det blivit över 4 000 foton (på datorn finns betydligt fler…) och om jag orkade städa lite så skulle antalet minska. Ibland åker foton in som jag ett år senare undrar varför eller hur jag tänkte. Flickr erbjuder flera bra funktioner som t ex album, samlingar.

På flickr finns en räknefunktion som gör 3 listor över samtliga foton: flest visningar, favoritmarkeringar och kommentarer. Man kan följa sina favoritfotografer och vi bidrar så klart internt till visningar, favoritmarkeringar och kommentarer. För att favoritmarkera och kommentera måste man vara registrerad. Taggar spelar stor roll när det gäller personer som söker efter foton och bilder. Blir det träff på sökord och ett klick så är det en visning.

Jag är lite förvånad över listorna över flest visningar och favoritmarkeringar. Det är få av de fotona som jag själv skulle valt, framför allt när det gäller visningar vilket antagligen är ett tecken på taggarnas betydelse. Vi tar en titt på 10 i topp av flest visningar eftersom det är öppet för alla och börjar med nr 1!
(Nr 9 är tagen i Simrishamn, Skåne – resten på Kreta. Ett foto är inte taget av mig utan jag står framför kameran. Klicka på foto om du vill se större storlek.)

Ha en skön helg!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fotograf: Marianne Sjöholm

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vandra med mig på Kreta!
Du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor.
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen!
PS. Berätta när du bokar att du läser bloggen så får du 15 % rabatt!

 

ARG!

Jag är en väldigt organiserad och förståndig (påstår min mor och mödrar har väl alltid rätt, eller?) figur. Det är mycket ”ordning och reda”. Men även solen har sina fläckar heter det. Och här är det total solförmörkelse då och då. Det brukar förvåna min omgivning för det går liksom inte ihop.

Om allt varit som det skulle så hade detta inlägget handlat om en härlig vandring tvärs över Kreta i solsken från klarblå himmel och många funderingar. Det hade slutat med avslutningen på en taverna på strandpromenaden i Pachia Ammos där man får en av de godaste och redigaste omeletterna på denna ön. Och idag underbart gott hembakt bröd. Det enda lilla abert var att bussen var sen, men den kom ju till slut och det gick ingen nöd på mig så det var väl ok.

Men nu blev det en fortsättning. En jävligt tråkig så’n. När jag kom hem upptäckte jag att jag inte hade min kamera med mig. Letade igenom ryggsäcken tre gånger. När hade jag den sist? Var det i busskuren eller på bussen? Se’n gällde det att vara snabb! Telefonsamtal till vän med bil och apostlahästarna upp till busstationen. Bussen kom precis tillbaka utan kamera, den hade kört skolskjuts med 45 st.

Full fart till Pachia Ammos. Ingen kamera i busskuren. Vi frågade runt i de närmaste affärerna, men nej. Tillbaka till Ierapetra och in på polisstationen. Om nå’n snäll människa lämnar in den så hör dom av sig.
(Nu skulle min chaufför kunna påminna mig om 2009, men det gjorde han inte den rara människan…)

Hur kan jag vara så satans klumpig? Visserligen var jag lite otålig över att vänta på bussen i drygt en halvtimme och roade mig med att titta på dagens foto, men allt jag har med mig har sina speciella fack. Och jag är jättenoga med att lägga ner allt på rätt ställe. Men inte idag, inte.

Jag kan vara utan mobilen, vattenflaskorna, matlådan, kikaren, ja hela ryggsäcken UTOM kameran och plånboken. Så varför kunde jag inte slarva bort nå’t av det andra istället?!
(komik: igår beställde jag 2 st små kamerastativ för att filma till firmans hemsida…blir himla kul att sitta och titta på dom när de anländer…)

Jaha, och inte har jag nå’n att skälla på eller slå ner eller hånskratta åt eller bara allmänt driva med. Skulle vara min spegelbild, då. O, vad jag är ARG och BESVIKEN på mig själv!!! Kålhuve’! Dum på riktigt! Slarvmaja! osv osv osv

Jag vägrar diska och jag vägrar göra nå’t annat mer än gå ut och äta ikväll och dricka massor med vin. Jag kan i alla fall få skratta (om ock artificiellt) i eländet!

Gästblogg: fototips!

Foto – så viktiga för kommunikation och så fina minnen. Idag gästbloggar Therese Wijk från Studio By The Sea (studiobythesea.se), som liksom jag kämpar i Blogg100, om bra tips för bättre foto! Passar bra så här inför sommar och semester. Varsågod!

Suddiga bilder. Främmande människor som inte ska vara med i din komposition. Ett platt landskap med två små prickar till människor. En porträttbild där det inte går att se några detaljer i ansiktet men med en bra, fast fullständigt ointressant, bakgrund. Frustrationen och känslan av misslyckande stiger i takt med att du bläddrar igenom bilderna. Du känner i varenda cell av kroppen att om du ska fortsätta fotografera måste du ha en riktigt bra kamera till en kostnad i samma nivå som en charterresa. Känns det igen? Lugn, bara lugn. Innan du rusar iväg och köper en ny dyr kamera med en massa finesser som du troligen bara kommer att använda en bråkdel av, läs det här.

Det viktigaste när du fotograferar är att lära dig din kamera. Läsa instruktionsböcker är inte alltid det roligaste men helt klart nödvändigt. Det spelar ingen roll hur dyr kamera du investerar i, kan du inte hantera den kommer bilderna ändå inte att bli bra. Alltför många lever i tron att det är kamerans förtjänst om en bild blir bra eller inte. Tvärtom säger jag. Det finns fotografer som kan få fram fantastiska bilder med mycket enkla kameror. Tror du mig inte? Ta en titt på den här webbsidan (www.hjelmroth.com). Samtliga bilder är tagna med kameran i en Iphone.

Suddiga bilder beror oftast på att kameran inte har varit stilla i fotograferingsögonblicket, så kallad skakningsoskärpa. Det är inte ovanligt att suddiga bilder beror på ett alltför ivrigt avtryckarfinger. I vår iver att ta en bra bild attackerar vi exponeringsknappen istället för att lugnt och stilla trycka ner knappen. Ibland måste man vara snabb och chansa för att fånga motivet och det är värt att ta chansen. Men i alla andra situationer utöver dessa, andas ut samtidigt som du mjukt trycker ner exponeringsknappen. Jag lovar att dina bilder med skakningsoskärpa kommer att minska markant. Vet du med dig att du av naturen är ostadig på handen, kan jag varmt rekommendera gorillastativ. De är små, lätta och benen är böjliga, vilket gör att statviet går att använda som ett vanligt stativ eller sätta fast på stolar, i träd, på staket eller något annat lämpligt. Gorillastativen finns både för kompakt- och systemkameror och är perfekta stativ att ha med på resor.

Ett annat vanligt misstag är rädslan för att gå nära sitt motiv. Såvida du inte vill att människorna på bilden ska utgöra en referens för hur stort något är eller visa den storslagna naturen, gå närmare. Välj ut det som är viktigt i bilden. Är det ditt ressällskap du ska fotografera, fokusera på en bild där personen/personerna i fråga tar upp så gott som hela bilden. Är det landskapet du är intresserad av, fokusera på landskapet och hoppa över att ha med människor i bilden. Vill du ha en kombination av båda, placera då personerna på ett bra ställe där både de och landskapet kommer till sin rätt. Istället för att använda zoomen på kameran, flytta på dig själv tills du hittar en komposition som ser bra ut i sökaren eller bildskärmen.

Solen är härlig. Men när du fotograferar kan den stöka till det lite för dig. Det blir mycket skuggor att hålla reda på, inte minst din egen när du efter konstens alla regler har ställt dig med solen i ryggen för att undvika motljus. Antingen så lever du med bilder där fotografens skugga ingår eller så ställer du dig så du har solen till höger eller vänster om dig. Då faller din skugga från bilden och du undgår din egen skugga i bild. Samtidigt slipper de du tänker fotografera att ha solen rätt i ansiktet och behöver inte stå och kisa mot solen. Om det går, undvik att fotografera mitt på dagen, särskilt på sommaren, när solen står som högst. När solen går upp eller är på väg ner uppstår ett mjukt och fint släpljus som förstärker färgerna och skapar mjuka skuggor som ger dina bilder djup.

Hur mår jag egentligen?

Jag har tidigare nämnt att på vandringar blir det ibland ett tema, dvs tankarna snurrar i vissa banor och fotomotiv har en röd tråd. Det är inte alltid det blir så, men ibland. Och ibland är jag inte medveten om det förrän jag kommit hem och tittat igenom mina foto.

Den nya kameran och jag jobbar på vårt förhållande. Som en liten utvärdering tittade jag igenom mina foto från den senaste veckan. Då upptäckte jag att det är mycket ensamhet och stillhet i fotona. Jag som står mitt uppe i en flytt och förändring av tillvaron!? Eller är det kanske så att just därför. Allt som snurrar i skallen, som ska fixas, som är oklart – nå’n gång behöver hjärnan och själen vila. Kameran kanske hjälper till att fokusera på det jag vill ha/behöver just nu. Eller återspeglar det en rädsla inför det nya eller ångrar jag mitt beslut?

Eller så är det bara ett sammanträffande och jag ska sortera lite saker istället för att hålla på med nå’n sorts ”självanalys”.

Otålig glädje

Söndag och det skulle bli sol, men det var inte mycket den var framme. Det långa benet först på promenad ut till Nova Lund för att hämta nya kameran. Riktigt kyligt på vägen hem – är det vårväder?

Så börjar PINAN! Eländet måste laddas först, minneskort ska sättas i och instruktionsbok ska läsas. Men jag vill ju börja fotografera NU!

Herregud, vuxna människan! Ja, jag vet, jag är 55 år men i detta läget beter jag mig som en 5-åring. Det är roligt och spännande med en ny ”leksak”. Bara synd att den får mig att i någon mån retardera. Men va faen, som arbetslös med dålig ekonomi så är det längesen jag kunde köpa nå’t onödigt som jag får glädjas riktigt skamlöst över.

Röd laddningslampa lyser fortfarande…. Egentligen är det märkliga att jag som ganska avslappnat och oberört sorterar ut saker för att skänka eller slänga, som ser saker som saker, kan gå igång på högvarv över just en SAK. Då är vi väl där igen att en sak är en sak och vad det egentligen handlar om är vår anknytning, känslor, minnen osv som liksom hänger fast vid den där saken.

Fortfarande röd laddningslampa… Jo alltså, vad jag menar är att det jag går igång på eller över (vad heter det?) är att få lära något nytt, fler möjligheter att ta bättre och annorlunda foto (jo, den är kraftfullare än den gamla kameran), löften om nya och vackra motiv som ska upptäckas genom linsen.

I laddningslampans röda sken försöker jag liksom bekanta mig med kameran. Det stör ju inte att jag vänjer handen vid den nya vikten och formen. Och pillar lite på ett av reglagen…. Skärp dig, människa! Gå och töm tvättmaskinen eller diska!!