Du som följt bloggen ett tag vet att ett av mina stora intressen är fotografering. Här på bloggen finns fototips under TTT-Tips Till Turist. Jag har bjudit in läsare att välja foto som jag skrivit om och jag har haft tema Fotografi som jag nu fortsätter på (båda finns under Teman i menyraden). Vi kan alla bli bättre på att fotografera även om vi bara gör det på semestern.

Jag var alltså i Agios Nikolaos i fredags, satt på ett café, hade molande huvudvärk, läste min bok. Två personer i boken samtalade om snö och den ena säger ”Each snowflake is unique, you know” och sedan ett namn: ”A fellow named Snowflake Bentley proved that”. Och jag började fundera. Visst har jag hört att varje snöflinga är unik, men hur vet vi det? Så jag letade upp the fellow och blev trollbunden!

Vi backar till en tid då det inte fanns elektricitet, internet, digitalkameror. Bilar och telefoner låg på ritningsbordet. Och vi landar på en lantgård utanför en liten ort i Vermont, norra USA, som heter Jericho. Luta dig tillbaka för nu börjar det!
Den 7 februari 1865 föds Wilson Alwyn Bentley. Han går inte i skolan förrän han är 14 år, men hans mor var lärarinna innan hon gifte sig. Hon undervisar Wilson och för över sin kärlek till kunskap och de små tingen i tillvaron. Hon hade böcker och ett uppslagsverk vilka Wilson plöjer från pärm till pärm. Han utvecklar också en stor och djup kärlek och beundran för naturen. När han fyller 15 år får han hennes undervisningsmikroskop vilket öppnar en ny del av världen för Wilson! Löv, insekter, vattendroppar, kronblad, stenbitar – ja, allt hamnar i hans mikroskop och han hänförs. Tänk så mycket vi inte ser och tänk så vackert allt är konstruerat. Och Wilson ser:

No two snowflakes are alike.
(Wikipedia)

Wilson fångar snöflingor, lyckas lägga dem på objektglaset och ritar av dem under 2 år, men han insåg att hans teckningar inte var tillräckliga, de var bara dåliga kopior av det han såg, plus att snöflingorna smälte för snabbt.

When a snowflake melted, that design was forever lost.
(Bentley 1925, Wikipedia)

Hur han kom att tänka på att ta kamera till hjälp vet vi inte (kanske i moderns uppslagsverk), men det borde gå snabbare. Men hur få råd med en kamera?
Återigen kom hans mor till hans räddning. Hon ärvde land som hon sålde och för en del av pengarna köptes en bälgkamera och ett mikroskopobjektiv. När hon hade övertalat Wilsons far, vill säga. Han och Wilsons äldre bror tyckte alltid att Wilson var en udda, lite konstig typ trots att han gjorde sin del av arbetet på gården.

Men hur fungerar en kamera? Några tips och råd fick han från en kusin som var porträttfotograf. Kombinationen av kamera och mikroskopobjektivet fick han klura ut själv och blev tvungen att konstruera en ställning där han med en ratt kunde kontrollera skärpan. Hur snabbt måste han arbeta? Hur skulle han få ljus? Snöflingor fångade han på en bricka klädd med sammet, flyttade över flingan till mikroskopet med hjälp av en fjäder eller ett halmstrå. Den 15 januari 1885, efter några års experimenterande och vid 20 års ålder, tar han det första mikrofotografiet av en snöflinga som någonsin tagits!

Han arbetade i ett kallt rum på baksidan av boningshuset på gården. I alla år förde han noggranna dagliga meteorologiska anteckningar och han upptäckte att det inte bara är så att varje snöflinga är unik utan också att strukturen på iskristallerna är olika beroende på vädret som t ex temperatur, storm.

A careful study of this internal structure not only reveals new and far greater elegance of form than the simple outlines exhibit, but by means of these wonderfully delicate and exquisite figures much may be learned of the history of each crystal, and the changes through which it has passed in its journey through cloud-land. Was ever life history written in more dainty hieroglyphics!
(snowflakebentley.com)

• 

• 

Wilson hade inte en tanke på att hans upptäckt var unik utan trodde att de som hade mer utbildning än han redan hade upptäckt att snöflingor består av iskristaller sammansatta i otaliga konstruktioner och mönster. En professor vid Vermonts universitet hörde talas om Wilson och lyckades övertala honom om att han verkligen hade något sensationellt att berätta och visa för världen. År 1898 publicerades hans första artikel i Popular Scientific Monthly. Artikeln öppnade nya dörrar och Wilsons kreativitet flödade. Han började att mer ingående studera regn, dimma och dagg. Hans teknik att med hjälp av mjöl mäta regndroppars storlek används än idag!

Byborna tyckte att Wilson var en underlig typ och han figurerade i många byskämt. Han var inåtvänd, lågmäld, hade god humor och ett vänligt sätt. Fysiskt var han som vilken lantarbetare som helst och utförde sina sysslor på gården som han på äldre da’r drev tillsammans med sin äldre bror. Han gifte sig aldrig (men det lär ha varit nära två gånger…).

År 1920 kallades han ”Snowflake Bentley” för första gången i en tidningsartikel. Hans fotografier spreds och användes i undervisning, föredrag osv. Han tog ut en blygsam ersättning och konstaterade på ålderns höst att han lagt ut mer pengar än vad han fått in. Men det gjorde ingenting för han gjorde inte detta livsverk för pengar utan utifrån sin kärlek till kunskap och natur – den där storslagna, mystiska världen som producerade så många små stora under.

Flera hade framfört att de önskade att hans fynd samlades i en bok. Det tog tid för Wilson att gå igenom 4 500 foton, men till slut fanns 2 500 i boken ”Snow Crystals” som gavs ut i november 1931.
Wilson förberedde sig för ännu en vinter med kamera, mikroskop och snöflingor. Utrustningen var 46 år, men höll än. Han får inte ta sitt 5 382:a mikrofotografi utan avlider av lunginflammation den 23 december 1931.

His great-grandniece, Sue Richardson, when recently asked “Who was Wilson Bentley?” replied “Willie was many things — a farmer, a photographer, a self-taught scientist, an inventor, a gifted musician, a lover of nature, an artist and a dreamer; a quiet yet passionate man, who taught us that no two snowflakes are alike.”
(The Burlington Free Press)

Om du läst så här långt så förstår du väl varför jag blev trollbunden? Tänk, att vara så hängiven, vetgirig, nyfiken, engagerad, gripen. Att ha tågan och passionen att fundera, prova, misslyckas, fundera igen, prova…. Jag kan avundas människor som blir uppfyllda av något och som låter sig bli uppfyllda, gräver, utforskar och berikar alla oss andra.
Idag ska allt gå så snabbt och vi vet lite, lite om mycket. Vår kunskap är fragmenterad och ytlig. Vi skulle säga att Wilson hade ett otroligt tålamod. Och det hade han väl, men han var också så uppfylld av naturen och kunskap att han blev vid, han fortsatte, på det som blev en livsgärning.

Vad kan jag lära mig av Wilson ”Snowflake” Bentley? Bli en bättre fotograf genom att prova och prova, leka, testa olika vinklar, ljus, motiv. Finna det som verkligen intresserar mig och lära mig mer om det. Våga tänka nytt, ställa frågor, utforska.

Wilson ”Snowflake” Bentley är, för mig, en stor och fascinerande man som gläntade på dörren till naturens små stora under. En människa som lyckades vara både poet och vetenskapsman på samma gång. Och jag önskar att jag kunde nå honom och säga ”tack”!

I samband med att en film gjordes 1917 bad man Wilson posera utomhus med sin utrustning och i finaste söndagskläderna. (videon varar bara 8 minuter; finns mer om Wilson på youtube)

Ha en bra dag! Var rädd om dig och andra!

Källor
– Wikipedia https://sv.wikipedia.org/wiki/Wilson_Bentley
– Hemsida för Snowflake Bentley https://snowflakebentley.com/snowflake-man-bio
– Burlington Free Press History Space: Legacy of ‘Snowflake’ Bentley https://eu.burlingtonfreepress.com/story/news/2017/12/16/history-space-legacy-snowflake-bentley/108661482/
Bilder
– Hemsida för Snowflake Bentley https://snowflakebentley.com
– Brain Pickings https://www.brainpickings.org/2020/01/19/wilson-bentley-snowflakes/
– Harvard Art Museums https://harvardartmuseums.org/calendar/snowflakes-wilson-bentley-s-civil-war