Spridda skurar

Värmebölja och vandringsvecka har hållit mig sysselsatt så inget exceptionellt intressant eller exalterande har hänt. Kanske tur det. Tänk vad trött man skulle bli om det hände saker hela tiden! Så det här inlägget blir en tanke här och en där – spridda skurar. Du kan tro att vi längtar efter andra, lite mer konkreta skurar!

Avslutade en vandringsvecka i onsdags kväll och vi hade lite otur med vädret, framför allt i måndags. Egentligen lite för varmt för att ge sig ut, men vi bestämde att prova och det gick bra. Naturen är väldigt dammig och nedsänkt i sitt viloläge. Ett eller två regn gör under så det finns flera anledningar att se fram emot regn.

Natten till igår släppte värmeböljan sitt grepp! Jag njöt hela dagen av att svala vindar svepte genom lägenheten och när man stack ut näsan blev den inte svettig på 5 röda sekunder. SÅ ljuvligt! På kvällen skulle vi få regn, men det blev inget av med det. Det dyker upp lite varstans i väderprognosen och moln driver över bergen. Jag tror det när det kommer och då ska jag dansa på balkongen!
I förmiddags var jag en sväng på sta’n och det känns verkligen att högtrycket släppt sitt grepp. Folk rör sig annorlunda, röster är avspända och glada, skolbarn leker och tjoar på skolgårdarna. Över huvud taget mer liv och rörelse.

Jag har agerat stadsguide ett par gånger, bl a för bekantas gäster, och det var riktigt roligt. Kanske ska utöka utbudet i firman med alternativet ”stadsvandring”. Tyvärr är det inte riktigt så enkelt, hänsyn måste tas till Greklands lagar och regler kring guidning, men visa runt går bra.

Du som följer bloggen har sett att jag haft en länk till ett hus som var till salu. Det är sålt! Alltid skönt när saker ordnar sig och man får ett bekymmer mindre.

I onsdags satt det en liten lapp nere i porten och den hade mitt namn. Jag skuttade iväg till postens kurirkontor och hämtade ett paket: den nya kameran! Oj, vad jag saknat mitt tredje öga! Tog några foton i lördags med mobilen, men de klarar sig inte igenom min kvalitetskontroll. Jag har inga direkta planer i helgen så det blir nog lite fotosafari. Kan ju t ex ta bussen till någon by och riktigt grotta ner mig i gränder och prång.

Idag var jag bl a i en av mina favoritaffärer. Det är en så’n där som har allt som rör hushållet. Det är lite komiskt att jag kan gå runt där och njuta med tanke på min ohuslighet. Det är nå’t visst med lådor och boxar och påsar och köksverktyg och borstar och krukor och glas och skålar och….ja, det är nå’t visst. Han hade inte tejp hemma så han lärde mig vad ”genomskinlig tejp” heter på grekiska för att jag ska kunna fråga efter det i andra butiker. Det blev jag glad över och jag har börjat fundera på att återuppta mina studier i grekiska. Tror du att jag nu kommer ihåg ordet? Givetvis inte. Jag har bara ett suddigt minne av att det var två ord.

Jag läser som en tokig för tillfället, är lite av ”periodare”. Några tips:
Jag gillar skarpt Kristina Ohlsson och har precis läst om ”Sjuka själar”. Hon kan hålla spänningen uppe och väva intriger!
Lite småläskig är ”Jag ser dig” av Clare Mackintosh (som skrev ”Jag lät dig gå” som också är väldans bra) – en annan författare som kan hålla spänningen på topp.
På tal om spänning följer jag just nu ”Loch Ness” på tv4. Väldigt vackert, men jag har blivit fascinerad av det smått otroliga att det på en och samma plats inte verkar finnas en enda vettig människa.
Jag följer också ”Strike” på bbc eftersom huvudrollen spelas av en av mina favoriter. ”Strike” bygger på detektivromaner av J. K. Rowling under pseudonymen Robert Galbraith. Än så länge är jag varken fast eller imponerad, men vem vet. Jag har sett de tre första avsnitten och återkommer när jag sett de två resterande i säsong 1.

Nej, nu är det helt tomt på hjärnkontoret. Lika bra att packa ihop, stämpla ut och dra till stranden. Med kamera. Och jättestora, goda, gula plommon.
Ha en skön helg!


Vandra med mig på Kreta!

Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Mer information
http://inspirewiz.com
Välkommen!

Det som inte finns finns inte.

Visst är det svårt när man köpt något, kommer hem och allt finns inte i förpackningen som man redan öppnat? Det är en annan och lättare sak att visa att något är fel och behöver bytas. Men hur bevisa att det som inte finns inte finns. Eller finns inte. Eller hur det nu blir.

Det är säkert någon som läser det här som menar att som svensk får vi träning på att saker fattas genom att handla på IKEA. Jag kan inte hålla med om det. Jag har köpt mycket på IKEA genom åren och om det inte stämt så har det varit fel på andra hållet. Det är inte en skön eller behaglig känsla. Varför finns det fler delar än vad som anges på monteringsanvisningen? Har jag räknat fel, är det inkorrekt på monteringsanvisningen eller har packeteraren räknat fel?
Det har aldrig varit alternativ ett så då har hoppet stått till alternativ tre för alternativ två är väldigt obekvämt. Det ger liksom lite skav och det känns tjockt att svälja.

Greker generellt har svårt för att lita på någons ord. Det måste till bevis, gärna konkreta sådana. De må verka tro på det som sägs, till och med instämma, men det är mest ett spel för gallerierna eller för att få slut på diskussionen. De vänder sig om och ler. Eller skakar på huv’et. Eller rycker på axlarna.

En av mina favoritbutiker är en ”hushållsalltiallobutik” där man kan hitta det mesta och ofta till bra priser. Jag har ett tag gått och tittat på nytt diskställ och till slut kom jag till ett beslut. Varför det tog tid? Ja, allt måste vägas in som modell, färg, material, praktiskt, pris.

Jag skred till handling, köpte mitt diskställ, gick till super market och glömde kassen där. Det hör egentligen inte hit så jag vet inte varför jag berättade det…. Nåja, när jag spurtat upp och hämtat kassen och kom hem (igen) så slet jag upp förpackningen som bara var genomskinlig plast (”så du kunde kontrollerat ordentligt i butiken och sluppit efterspelande besvär” – jodå, jag kan också vara efterklok…). Jag monterade ihop diskstället. Ut med det gamla och upp med det nya. Så tjusigt! Rätt mått, bra färg, stadigt. Ett riktigt bra köp!
Men vänta! Var är bestickkorgen? Den som ska hänga på utsidan på ena kortsidan (vi återkommer till detta konstruktionsfel)? Det fanns en bild i förpackningen. Jodå, jag hade rätt, där skulle vara en bestickkorg.

Jaha, då skulle jag alltså ut på det otacksamma och svåra uppdraget att för en försäljare förklara att det som skulle finnas inte fanns. I alla fall inte i den förpackningen. Och det inte  för vilken försäljare som helst utan en grek. Hm.

Stegade in i butiken med bilden i handen och förklarade att bestickkorgen fattades.
– Gjorde den? undrade försäljaren med rynkad panna.
– Ja, nickade jag med ett lagom stort och tillmötesgående leende.
– Det var konstigt! mumlade försäljaren bekymrat.
– Det fanns inte i förpackningen? undrade han som om han misstrodde både min syn och fattningsförmåga.
(Jo, jag har försnillat den för att sälja på marknaden på lördag, tänkte jag)
– Nej, den var inte där, intygade jag.
Olustkänslan att inte bli trodd började sprida sig i kroppen, men jag höll emot och fortsatte le. Nu något ansträngt.
– Det var väldigt märkligt! sa han och nu var det tydligt att han började luta åt att lita mer på fabriken än på mig.
(Kanske jag skulle tagit med diskstället, men det bevisar ju inget om bestickkorgen…)
– Ja, jo, men så var det i alla fall, upprepade jag.
Nu började en oro sprida sig i kroppen. Hur ska jag bevisa att jag inte ljuger? Det här kommer aldrig att fungera, kanske jag ska köpa en annan bestickkorg och ha vid sidan.
– Jag vet inte om jag har fler, sa han bekymrat och började gå mot andra rummet.
Nu gällde det att hålla igen och inte rycka fram och peka på det diskställ som stod hopmonterat på hyllan.
– Har du inte fler så är det inget att göra åt, kommenterade jag ödmjukt.
Han hittade själv bestickkorgen på hyllan.
– Ta denna, sa han.
– Jag hoppas att du inte tror att jag försöker lura dig eller….,började jag medan jag tog ett fast grepp om min bestickkorg.
– Nej, nej, det tror jag inte! intygade han och viftade med handen.
Jag tackade och lämnade butiken, han stod kvar mitt på golvet med en förvånad min. Det såg ut som om han tänkte att detta var dagens, kanske veckans, märkligaste händelse. Och kunde det verkligen stämma…!?
Jag, å min sida, hade en obekväm känsla när jag gick därifrån fast jag bara fått vad jag betalt för från början. Och att om jag inte varit ”känd” i butiken hade jag inte haft en bestickkorg i min hand. Tänk om han tror att….det gör han säkert…eller….

Frågan är väl om det är jag som sätter ärlighet för högt eller han som haft dåliga erfarenheter. Eller om jag bara projicerar mina egna tankar på honom. Hur som helst – det är svårt att bevisa att det som inte finns finns inte.
Konstruktionsfelet? Diskställ med en bricka underst som ska samla upp vatten är väldigt smart så slipper man sjöar på köksbänken. Men, och nu kommer det, varför kan inte brickan göras lite, lite längre? Då hade den även fångat upp vattnet från bestickkorgen som hänger utanför! Enkelt att se med blotta ögat för en amatör som jag så vad tänkte konstruktören på? Kanske det var dags för fikapaus. Det är det i alla fall här. Nu.

 

PS. Nu finns foton från hyrbilsdagarna på min flickr-sida!

 

Vandra med mig på Kreta!
Du kan koppla av, njuta
samt uppleva mina gömda pärlor.
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen!
PS. Berätta när du bokar att du läser bloggen så får du 15 % rabatt!