Etikettarkiv: människor

Tredagarstripp, del 2

Det gäller att smida medan järnet är varmt och minnet klart så redan idag kommer del 2. Den här trippen handlade inte bara om att se sig omkring, njuta av vackert landskap och skön natur (del 1 finns här). Det var också en mötestripp. Inte sådana där affärsmöten eller APT eller liknande utan möten med människor. Och jag måste börja med en kort förklaring!

Social media har mörka baksidor som tidsslukare, uppmärksamhetssvamp, snedbildsförmedlare (alla är lyckliga och glada…). Lägg därtill spridning av felaktg information eftersom källkritk är jobbigare än att klicka ”dela” och att det för många är en kanal där man kan ösa ut frustration och hat. MEN det finns i alla fall en stor och bra framsida: människor får kontakt! Jag är ingen duktig användare av sociala medier, jag finns bara på facebook. Där försöker jag sprida min blogg så mycket som möjligt och även information om mina vandringar. Det gör att jag har fingrarna nere i en del syltburkar, dvs olika grupper. Därifrån har människor tagit kontakt med mig och det händer att de reser hit till Ierapetra och vi ses på strandpromenad eller över ett glas vin. Jag tycker det är fantastiskt att med hjälp av nätet i verkligheten få träffa människor som jag annars aldrig skulle stöta ihop med. På så sätt kan sociala medier vara berikande i livet, alltså det livet som rusar fram bredvid den digitala världen.

På denna trippen väntade tre möten, men vi börjar från början! I de fall ett etablissemang har egen hemsida har jag länkat till den. I de fall då det bara finns facebook-sida länkar jag inte eftersom inte alla har facebook utan då har jag snott ett av deras foto. Tyvärr så minns jag inte vad cafét hette i Agia Galini så det hoppar jag över.

Eftermiddag dag 1

När jag körde upp till Rethymno, stannade jag i Spili och träffade Eva och Bo. De har renoverat ett hus i övre delen av byn. Det tog ungefär ett halvår och nu har de bott där i cirka två år. Husesyn givetvis och sedan en titt på foton hur det såg ut från början och arbetet framåt. Oj, vilket arbete det ligger bakom de renoverade, fina hus vi ser! Ibland när jag går förbi ett gammalt halvraserat hus så tänker jag att så fint det skulle kunna bli, men sedan går jag därifrån. Jag måste erkänna att jag hade vänt i dörren till Evas och Bos gamla hus. De fick kontakt med en lokal byggare och satte igång! Intressant att få se hur en pumpa kan bli en gyllene vagn på riktigt och inte bara i sagan. En härlig eftermiddag med annat prat och en promenad i byn.

Kväll dag 1

Så kom jag fram till Rethymno och checkade in på Rethymno House. Enkelt boende, men jag behöver bara någonstans att ha mina grejer, sova och duscha. Läge är viktigare för mig och det här låg perfekt i gamla sta’n, nära till flera parkeringar. Priset var väldigt bra, jag lägger hellre mina pengar på annat än ett rum. En mycket trevlig ägare tog emot och fick mig att känna mig välkommen. Han klarade dessutom fiffigt av att jag inte hade något giltigt id. Jag hade glömt passet hemma i Ierapetra precis som jag gjort en gång tidigare…ska jag aldrig lära mig!? Frukost ingick inte, men då gick jag bara runt hörnet till Stella’s Kitchen där jag blev mycket väl omhändertagen.

På kvällen dags för middag med Anette som har lägenhet i sta’n, men fortfarande bor i Sverige. Hon var nere i Ierapetra ifjol och kommer igen i april. Hennes granne i Rethymno, Marie, hängde på och det blev mycket prat om pensioner (vi är alla tre födda samma år), gå in i väggen, Kreta, mat, givetvis hur vi fått kontakt med varandra…..det tog aldrig slut! Vi hade kunnat fortsätta ett bra tag, men Marie blev trött (hon är yngst…) och gick hem medan Anette och jag behövde en sängfösare i den milda, sköna natten. En bra avslutning på en supertrevlig kväll!

Vi åt på taverna Samaria (på strandpromenaden) som jag kan rekommendera om du vill äta mat i sta’n som smakar som maten gör i byarna. Rustik, mustig mat! Gå ut i köket och se vad som finns i grytorna!
Sängfösaren smuttade vi i oss på Galero (vid Rimondi-fontänen) och fick en pratstund med Katarina som jobbar där. Hon har bott på Kreta, flyttat tillbaka till Sverige några år, men är nu tillbaka igen.

Eftermiddag dag 2

Jag hade inte hittat några öppna tavernor på min biltur så det fick bli en sen liten matbit i Rethymno tillsammans med en stärkande kopp kaffe. Jag hittade ett litet ställe som heter To Havesiliki (på en hörna i närheten av Metropolitan-kyrkan, på gatan Mousourou). God mat, gott kaffe. Lugn omgivning och varm stämning. Kändes nästan lite som ett studenthak. Såg senare på nätet att på kvällarna är det musik, ofta traditionell musik.

Kväll dag 2

Jag hade bestämt träff med Kathryn och Fred som pensionerade sig och flyttade ner från Stockholm för cirka 2,5 år sedan. De har varit i Ierapetra och vi träffades senast strax före jul 2017 då jag var uppe i Rethymno. Så jag stod där och väntade på dem utanför en stängd restaurang – så bra koll har pensionärer! Vi traskade iväg till en annan restaurang och åt gott med riktigt gott vin. Och ouzo och raki så klart. Började ganska tidigt och sedan pratade vi i ett fram till strax efter 1 på natten. Då hade andra gäster kommit och gått och personalen verkade pigga på att gå hem. Vi smög ut i natten som nästan andades vår och slank in på ett litet ställe. Där spelade de musik som vi kände igen så då var vi ju bara tvungna att dansa. Strax efter 3 skildes vi åt utanför och stapplade hem till våra sängar. En riktigt helkväll!

Vi åt på Asikiko (på Emmanouil Vernardou) som har modernare grekisk mat. Jag tycker det är så härligt och spännande att det kommer mer och mer där man på olika sätt vidareutvecklar den grekiska maten. Samma fina råvaror, samma grundbas och så twistar man till det.
Baren som fick njuta av våra kroppsrörelser och servera den sista drinken (den där som man någonstans vet att man egentligen inte behöver, men va’ tusan – vem bryr sig om imorgon…) var Smooth (på Fotaki). Ett mysigt och fint litet ställe.

Rethymno

Jag kan inte riktigt bestämma mig för vad jag tycker om Rethymno. Jag tror att det är en stad som inte riktigt kommer till sin rätt under vintermånaderna. Förberedelser för karnevalen var igång med vimplar och diverse figurer uppställda längs med gator och på torg. Gamla sta’n i Rethymno (och också i Chania, tycker jag) har en byggnadsstil som saknas hos de fyra andra städerna på Kreta. Jag tycker om gränderna och gångarna, jag tycker om jordfärgerna men tycker också att de gör att det blir lite mörkt och dystert på vintern. En sak gör mig ledsen och jag förstår inte att man vill bo i det – allt klotter. Och det är inte en liten tagg här och en annan där utan mycket klotter och vanligt förekommande. Så här kan en fin gränd se ut i gamla sta’n:

och så här kan gränd och gång också se ut:

Ja, inte är det vackert eller snyggt eller trivsamt.

Så var det dags…

…att bege sig hemåt till Ierapetra! Härliga möten med mycket prat och utbyte av tankar och funderingar. Det är också intressant varför vi är här eller på väg att flytta hit. Alla har sina historier och skäl som t ex att behöva göra en större livsförändring, vilja leva i ett behagligare klimat, känna något speciellt för Kreta. Det kan vara flera skäl som samverkar, men det finns ofta någon utlösande eller huvudsaklig faktor. Gemensamt för oss och oavsett vad vi stött på på vägen så trivs vi här, ångrar oss inte och tänker stanna kvar.

Och så himla skönt att få höra mycket svenska och prata svenska i möte efter möte. Det gjorde det lite trögt på lektionen i grekiska i torsdags. När jag förklarade att jag var helt inställd på svenska efter dessa dagar sa Manolis att då var det bara att slå över till grekiska istället. ”Bara”!? Tänk, om det var så enkelt.

Imorgon söndag – ha en skön och fridfull vilodag!

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad.
Kontakta mig för frågor och bokning. Du som läser bloggen får 15 % rabatt på bokningar gjorda under februari och mars (gäller inte enstaka vandring)!
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

Tema Att resa: 3. Efteråt

Hemma igen och uppackad. Det känns lite sorgligt, som en saknad. Jag tror att vi nu reagerar på tre olika sätt. De som bara skakar på axlarna och går vidare i vardagen. Andra som genast börjar planera nästa resa. Vi i den tredje gruppen vill suga på karamellen ett tag till. Precis som att planerandet var en stor del av resan tycker vi att ”efteråt” är det. Vi vill dra ut på det lite till.

Minnen

top-trips_ru

Foto: top-trips.nu

Souvenir – något att rynka på näsan åt? Nja, här menar jag inte det som finns i turistshoppar utan själva ordet. Det kommer från franskan och betyder ”minne”. En resa lämnar många avtryck i oss och det finns massor av minnestriggare som gör att vi kan njuta av resan länge.

Förr väntade man på att foton skulle bli framkallade, idag väntar jag en vecka eller två innan jag sätter mig och sorterar och slänger. Plötsligt är jag där – igen!

När jag har haft ressällskap får de stå ut med mina ”Minns du…”. Det roliga med det är att vi minns olika, har observerat olika detaljer och dragit olika slutsatser. Resan får nya inslag, nya vinklingar. Berikande!

Musik, doft, ljud, smak, en sak. Många signaler kan sätta fart på minnet. Med saker menar jag inte traditionella souvenirer utan saker som köpts för att de är vackra, roliga, speciellt tillfälle. Mitt armband från Samos väcker minnen till liv om ön, när jag fick gåvan och varför. Att i den grå och råkalla vintern i Skåne vira in mig i en sjal från Ierapetra värmer alldeles extra, jag kan höra Sofia när hon övertalade mig och minnas att det var egentligen för varmt för att sno in sig i den ena sjalen efter den andra men man måste ju prova.

Minnesdörren kan öppnas av andra händelser. Jag tittade på olika områden i England för vandring och ett sådant var South Downs. När jag hittade det på kartan insåg jag att det var där systerdottern och jag snurrade några dagar 2009 och förundrades över hur vackert där var. År 2011 blev området nationalpark så detta måste berättas vidare. Och då satte vi igång att minnas våra dagar, t ex när moster gick vilse på footpath…

sf1000020

Eget foto

Jag har ett helt galleri av människor som jag mött och ibland undrar jag vad de gör nu och hur de har det. De finns inte på foto, men är liksom graverade i minnet. För mig visar det vilken kraft det finns i människors möte och vilka avtryck vi gör i varandra.

Reslust och listor

Minnena finns kvar, men reslusten har vaknat igen. Vart ska det bära hän nästa gång? Så många inspirationskällor det finns! Reseskildringar, bloggar, foto-siter, grupper i sociala medier, skönlitteratur. Guideböcker i all ära, men tänk så många personliga tips vi har tillgång till idag. Pärlor som någon annan upptäckt och delar med sig av. Och vi kan kombinera – några sevärdheter, några tips, egen upptäckartid.
Via en bok skriven av en svensk som levde i Paris fick vi uppleva en mycket originell restaurang och en vacker gammal galleria – ingen av dem nämndes i de guideböcker vi tittade i.

unidosporunsueno_empowernetwork_com

Foto: unidosporunsueno.empowernetwork.com

Det är roligt att höra vad andra har för tankar och planer kring resmål och varför. Det kan sätta igång tankar så att något som inte var så tilltalande blir det eller något är en nyhet, något vi aldrig funderat över.

Så kommer vi till det där som jag skrev om i del 1: ska vi åka till något nytt eller återvända? Om en plats fångade oss och har mer att erbjuda så känner vi kanske att vi vill tillbaka.
Ska vi välja trender eller utgå från oss själva? Intressen betyder mycket för en del av oss, bl a för mig. Jag kan t ex inte åka någonstnas bara för att där är billigt utan det måste finnas något som intresserar mig. Det kan vara kultur, historia, natur, musik eller allt i en salig blandning.

svenska-som-andrasprak_blogspot_com

Foto: svenska-som-andrasprak.blogspot.com

Ibland talas det om att ha en lista, men jag tror att man kan ha flera listor. Jag är, som sagt, lite av en återvändare så bl a San Fransisco/Yosemite, Genève och Rom finns på den listan. Så har jag en vandringsreselista där bl a England, norra Grekland, södra Frankrike och Schweiz finns med. På stadslistan trängs Madrid och Wien. Och till sist drömlistan, dvs de där resorna som jag antagligen inte kommer att göra men det är så gott att drömma, med t ex safari, pyramider och tempel i Egypten, Iran, lönnskogar om hösten i Kanada. Har du några drömresmål? Skriv gärna i kommentarsfältet – det kan inspirera någon annan!

Till sist

Det jag skrivit om i dessa 3 blogginlägg om att resa är ”nöjesresor”. Att resa i arbetet, kasta sig iväg för att något tråkigt hänt, veckopendla osv är givetvis en helt annan sorts resor med andra omständigheter och minnen. Det hade blivit lite för stort om jag skulle försöka greppa allt resande.

Jag är ju en så’n där som bor utomlands och känner till ett område och därför kan ge tips vilket jag gärna gör. Ställer du frågorna ”Vad är det för väder i X-månad?” och ”Vad får man inte missa?” får du vara beredd på att få motfrågor eftersom de är omöjliga att svara på.
(du kan kasta ett öga på en annan tema-serie här i bloggen: ”Turist på östra Kreta”)

Det sägs ibland att resande vidgar våra vyer, gör oss mer öppna och förstående för andra människor och kulturer. Jag är inte så säker på det. Dels beror det på hur vi reser. Den som bor på all inclusive kanske inte ser så mycket av det dagliga livet på platsen eller i området. Dels tror jag att vi ofta inte tänker på att vi ser och tolkar mycket via våra egna fördomsfulla och generella glasögon. Om resande ska göra oss öppnare måste vi nog se till så att vi är öppna redan när vi reser. Och att vi packar ner massor av nyfikenhet och leenden – se’n är det bara att ge sig ut och ta emot alla upplevelser!

Trevlig resa! Eller som vi säger här på Kreta: Καλό ταξίδι!

PS. Nu ska jag gå och vandringspacka inför morgondagen! Även i ”det lilla” finns planering och förväntningar…

dsc02222
Vandra på Kreta i det 
vackra landskapet med enastående vyer, tystnad och lugn.
Med vandringsledare kan du koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor.
Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen! 

PS. Berätta när du bokar att du läser bloggen så får du 15 % rabatt!