Högsommarvärme – stranden och hemmadagar. Vandra går ju inte, men jag behöver komma ut, få miljöombyte, njuta av det vackra landskapet. Panda är utrustad med AC så en biltur då och då lättar på trycket och minskar rastlösheten.

Men allra först måste jag berätta att jag idag hämtat mitt EU-certifikat på KEP (kommunens servicekontor) utan att bli utskälld! Ett steg närmare Sverige-resa i augusti!

I tisdags gav vi oss iväg upp i bergen via Meseleri och Prina till första stoppet: byn Kroustas. Det är en grön by som ligger väldigt vackert. Kommer du från Prina så finns de gamla delarna till höger om stora vägen. Glöm inte titta neråt i gränderna – det finns gott om fina stenläggningar. Byn är levande och inte minst är antalet äldre människor slående. Kanske människor mår extra bra i byn, kanske de bara är av ett segt släkte.

• 

• 

Jag trodde ölskylten var gammal och att någon låtit den hänga kvar som en kul grej. Sökte på nätet när jag kom hem och tänk så fel jag hade! Dedalos är en ny öl från ett nystartat bryggeri här i Lasithi län. Mina kunskaper och intresse när det gäller öl är absolut noll så här kan den som så önskar läsa om bryggeriet!

När jag strosat runt en stund med kameran i högsta hugg och glatt mig åt alla stockrosor (besök Lund på sommaren, in i de gamla kvarteren och njut av rosor och stockrosor! Eller Simrishamn! Eller Ystad!) fortsatte vi vår färd. Jag stannar nästan alltid strax utanför byn för att njuta av landskapet och byn Kritsas fina läge:

Kritsa är en fin by att promenera runt i, men inte på sommaren. Då är det kommers, kommers! Stannar du så ta en titt på huvudgatan. Det är ren underhållning att se damerna få in kunder i sina butiker. Här har andra försäljare mycket att lära!
Jag körde genom byn och fortsatte mot Exo Lakkonia. En för mig ny vägstump som kan korta vägen till Lasitihi-platån. Ungefär halvvägs kan man ta av mot Lato som jag besökt tidigare och kan varmt rekommendera! Man tror att redan minoerna var här, men det som syns idag är ruiner efter dorerna. Sta’n har anknytning till Ag Nikolaos och ligger med en magnifik utsikt ner mot den.

Vi kryssade fram på mindre vägar och nådde Neapoli där vi valde bort National Road och valde istället gamla vägen mellan Iraklio – Ag Nikolaos. Vacker väg som bl a går genom Selinari-ravinen där klostret Selinari ligger. Det betyder otur att inte stanna och tända ljus, men vi kände oss modiga! Och efter ravinen kommer man ut på slätt så vägen är också varierad.

Utanför Stalis (Stalida) svängde vi inåt land och upp i bergen mot Mochos. På väg upp stannade jag och tog foton neråt kusten (alltså norra kusten):

• 

• 

Visst är det en spektakulär vy, men för min del stör all bebyggelse. Jag vet ju att det mestadels är hotell, turistshoppar osv. På vänstra fotot syns Hersonissos, Stalis och Malia och på det högra fotot Malia och Sisi. Några av dessa orter är mer än halvdöda under vintern. Det är synd när turismen klumpar sig på detta sättet och det gör lokal ekonomi väldigt sårbar.

På väg upp körde jag om ett gäng vandrare. De hade gett sig ut på egen hand och du vet hur klokt jag tycker det är när det är över 30 grader. Jag mötte dem när de kom uppför en brant sluttning. Det mest tokiga i gruppen var att vuxna människor kan tänka sig att ta med ett barn i den hettan!
Jag fick syn på en fin, vit och stor kyrka uppe på ett krön. Stängd grind. Panda fick vila en stund medan jag släntrade upp. Hänglås på grinden in till kyrkbacken så jag kom inte ens nära kyrkan, men jag fick ett fint foto av Mochos omgiven av berg och olivlundar.

Jag kör inte in i byar som jag inte känner till så Panda fick en skuggig plats i utkanten av byn. Bygatan vidgade sig efter en stund i ett fint litet torg med tavernor runt ikring. Det var hög tid för lunch, två tavernor var tomma så jag valde en av dem: Taverna Kelari. När jag satt där och njöt av friden uppenbarade sig en sorts fordon som hör till den grupp som jag kallar ”borde omedelbart förbjudas”:

Givetvis måste motorerna gå på högvarv medan det diskuterades om lunchstopp eller inte. Efter parkeringsstrul släntrade fem i stort sett oklädda, unga herrar in på taverna för att äta (den sjätte kastade på sig en skjorta, faktiskt). Trevligt!
Så la sig lugnet igen och vi kunde alla njuta. Då uppenbarade sig min mat som på beställning. Oj, vilken underbar omelett! Och jättegod olivolja! Som pricken över i en kaffe på det, en svalkande frappé.

Stärkt av maten och med kameran i högsta hugg smög jag in i en gränd. Jag var i Mochos 1987 på en organiserad resebolagsutflykt. Då visades vi till ett litet enrumshus. Där inne stod ett bord, på bordet stod ett porträtt med ett levande ljus framför. Porträttet var ett foto av Olof Palme. Om jag förstått det rätt så semestrade familjen i Stalis, men tillbringade mycket tid uppe i Mochos.
Det händer fortfarande när jag möter gamla greker att de blir rörda när de hör att jag kommer från Sverige. De minns när Sverige stod för humanism och stöttade de svaga, de frihetslängtande. Under juntatiden gav Sverige asyl till familjen Papandreou. Du kanske minns att Georgios Papandreou höll tal på svenska på Anna Linds minneshögtid? För greker yngre än mig har Sverige inte någon större betydelse.

Hur som helst, jag traskade runt ett tag och byn var mycket större än jag mindes. Kanske vi inte gick omkring så mycket under besöket för 34 (!) år se’n, jag minns inte. Byn grep mig inte, men min nyfikenhet var väckt. Jag tror jag måste dit en gång till, kanske efter säsongen.
Mitt i traskandet hände det som inte får hända. Batteriet i kameran tog slut och reserven låg hemma i vandringsryggsäcken… Tog några foton med mobilen, men det blir inte alls samma kvalité och färre valmöjligheter.
Givetvis passerade jag det hus som idag heter ”Villa Olof Palme”. Man kan bo där, men jag begriper inte riktigt namnet för vem minns Olof Palme idag mer än vi svenskar så hur marknadsför de sig? Här är deras hemsida.

Panda och jag körde sakta genom byn mot Krasi (men inte in i Krasi!) och sedan ner mot Malia och på National Road. Nu hade vi hemlängtan!

En härlig tur! Naturen är i sitt sommaride, men timjan har börjat blomma. Och landskapet kan man ju aldrig få nog av!!

Fler foto på min flickr-sida!
Fler bilturer och annat matnyttigt finns uppe i menyn under TTT – Tips Till Turist!

Ha en skön helg! Var rädd om dig och andra!