Författararkiv: iamittilivet

Rötter och vingar – en förutsättning

Nä, nu får det snart vara slut på det här höstliga sommarvädret! När man väl planerat så skiftar vädret igen. Lusten att göra något dör ut. Igår sa grannen att han funderade på att ta fram julprydnaderna: ”Det är ju som november!”.

Vi har planerat vandring på måndag och jag kastade fram förslaget att vi ger oss upp i skogen där jag varit så mycket i och med vår sommarstuga. Lite senare slog det mig att det är nog 6-7 Fortsätt läsa →

Östra Medelhavet och Kiviks marknad

Det här inlägget förberedde jag igår och idag vaknade jag upp till alldeles stilla och småregnigt väder här i Baskemölla. Slog på datorn och möttes på facebook av ett inlägg från Vasilis (han som jag bloggat om som jobbar som modell fast nu jobbar han på Kos): Fortsätt läsa →

Jag är fortfarande vid liv

Jag undrar om jag haft så här långt uppehåll i bloggen någon gång. ”There is a first time for everything” heter det visst. Allt under kontroll här på Österlen tänkte jag skriva, men det stämmer inte. Vädret är totalt bortom all kontroll. Det kan vara sol här i Baskemölla och regna i Simrishamn. Och vädret skiftar minst 2 gånger per dag. Nu har jag gett upp. Det går inte att Fortsätt läsa →

Vilse på planeten

Det är förvirrande att bo där men vara här. (Och för dig som haft den stora oturen att inte ha hittat bloggen förrän nu kan jag förklara att ”där” är mitt hem i Ierapetra på Kreta. Och ”här” är Skåne där jag är född och uppvuxen på Österlen vilket jag besöker denna sommar.)

Ta pengar, till exempel. Grekerna säger att det går att se vilka som är skandinaver när de ska Fortsätt läsa →

En grönskande tur

Igår var det äntligen dags att vandra. Det blev 7 timmars vandring mellan Brösarp – Baskemölla (dvs Skåneleden 4, delar av etapp 6 och 5). När jag lämnade Baskemölla med buss 06:20 lyste solen. Anlände 30 min senare till Brösarp i hällande regn. Hm. Inte bra. Kröp in i busskur och väntade sisådär 25 min och det klarnade upp! Fortsätt läsa →

Olika dåliga sommarväder

En vecka i Skåne och det finns en sak som överskuggar överraska modern, 89-årskalas, ett glädjande (!) tandläkarbesök, tågförsening och annat: vädret. Ibland sägs det att vi svenskar pratar väldigt mycket väder och är nästan besatta av väder. Det stämmer inte, tycker jag. Min erfarenhet är att folk från andra länder som jag mött i länder jag besökt eller som bor i Sverige Fortsätt läsa →

Stilla söndag

Det blev en lång resdag i fredags med lite förseningar här och där, men det är så’nt man får räkna med. Gick hemifrån vid 6-tiden, så var det buss-flyg-flyg-tåg-tåg-bil och vid 20-tiden (21-tiden ”min tid”) var jag på plats på Österlen. Det blir dock tydligt hur trist det är att resa ensam när det uppstår dödtid på flygplatser och stationer.
Igår var det överraskningsbesök hos modern på äldreboendet och midsommarmat hos syster. Fortsätt läsa →

I packtagen med turisttankar

I söndags avslutade jag vandringssäsongen! En vandringskund och jag njöt en halvdagsvandring. Det börjar bli för varmt för vandring, men hon var villig att starta tidigt (vi möttes kl 6 för transport till bergsby, började vandra 6:30) så vi hade bra väder och temperatur. Segelflygande gåsgamar, massor av vita fjärilar, blommor, krydd- och örtdofter, getklockor, skuggpauser vid kapell, vyer, lågtflygande moln….Kreta levererade. Som vanligt. Fortsätt läsa →

Det bidde en fingertutt

Imorse kändes luften annorlunda. Under några dagar har vi haft väldigt fuktigt väder som skrämmande effektivt suger ur en all kraft och livsvilja. Det verkar som om det taket nu lyfts och ett väderomslag är på gång. Skönt!

Ja, hur gick det då i torsdags? Det blev lite som när man långsamt släpper ut luft från en ballong. Ett litet väsande ljud som lämnar efter sig ett stycke sorglig latex. Eller som när Mäster Fortsätt läsa →

Tomrum. Fast egentligen inte.

Idag har jag varit lite melankolisk, nästan lite sorgsen. Det är uppbrott och förändring i luften. De pensionärer som jag umgås med ger sig iväg över sommaren till sina hemländer. Många av mina grekiska vänner går in i sin allra intensivaste jobbperiod och har varken tid eller ork att diskutera i lugn och ro.

Imorse gick jag min morgonrunda och när jag svängde runt dagishörnan in på Fortsätt läsa →