Etikettarkiv: gränder

Utflykt till Kritsa

Som jag nämnt tidigare ordnar min lärare i grekiska 2-3 gånger årligen något studiebesök el likn samt lunch för sina elever. För första gången slog han ihop alla elever på en och samma dag vilket blev lite väl mycket folk. Målet för dagen var bergsbyn Kritsa.

Kritsa är världsberömd på Kreta, främst för handarbeten och broderier. Byn finns i de flesta guideböcker och charterföretag och andra ordnar utflykter dit. Under sommaren (juni-augusti) är det en i mitt tycket förfärlig plats. Massor med folk och full kommers. Om du åker dit under den perioden så sök upp en skyddad plats och studera skådespelet du har framför dig! Damerna i byn skyr inga medel för att locka och dra in turisterna i sina butiker. Det är underhållande.

Kritsa är dock en by med mycket historia och här finns massor att se och uppleva. Lato ligger strax utanför byn, så ock Panagia Kera. I byn hittar du olika små museum och statyer. Ovanför byn kan du besöka Katharou-platån.

Vi började igår i Kritsotopoulas’ hus som är renoverat och nu ett litet museum. Förresten så hette hon egentligen Rodanthe. Vem hon var? Ja, det är en lång och intressant historia. Mycket kort så var hon en frihetskämpe när man stred mot ottomanerna. Då var hon klädd som en man och kallade sig Manolis, men när hon blev dödligt sårad och såren skulle skötas om upptäcktes att hon var kvinna. Det finns en vacker byst av henne på torget vid kyrkan och det ska finnas en staty eller minnessten där hon dog (strax utanför byn). Bra guide och trots att en del saker i huset nu är nygjort var det lätt att se Kritsotopoulas och hennes föräldrar där.
På en av mina vandringar passerar vi klostret där hon sattes i klosterskola vid 6 års ålder av sin far som fick bära henne dit i en korg på en åsna så ottomanerna inte fick syn på henne.

Därefter var det dags för örtmuseum Rodanthi. En besvikelse för mig pga att jag väntade mig fräscha örter, även om så bara på bild, och inte torkade. Det var ett fint gammalt hus att smyga runt i och en del bilder fanns med engelsk text så något fastnade. Fascinerande är att Georgios, som har muséet, samlat på sig material i ungefär 10 år, det tog 5 år att färdigställa muséet och det har varit öppet i cirka 1,5 år. En sann entusiast! Man kan kontakta honom och få följa med ut i naturen, men tyvärr pratar han inte engelska.

Dags för lite ”egen tid” då man kunde strosa runt i byn. Vädret var inte riktigt på vår sida, en rejäl regnskur hade precis passerat. Jag kan annars rekommendera att strosa runt på smågatorna och i gränderna i Kritsa och ha kameran i beredskap. Det är en stor, brant by med magnifika vyer! Stanna här och där och bara njut!
Vi tog oss ner till Kvinnliga kooperativets butik och givetvis kom de flesta ut med en kasse. Jag också och till min stora förvåning hade jag köpt ett par kakor! Jag äter inte kakor mer än några favoriter och då äter jag bara en, dvs något kakmonster är jag inte. Grekiska kakor är ännu värre än andra eftersom de är så himla söta. Men den här sorten föll mig tydligen och märkligt nog ”på läppen”. En flaska raki smaksatt med granatäpple blev det också, men den gick tyvärr i tusen bitar när jag kom hem. Är det så’nt man kallar spritmissbruk?

Nu började vi bli hungriga och drog oss ner till tavernan. Där bjöd två killar på musik till en dansuppvisning av dansare från Lyceum of Greek Women, Agios Nikolaos. Den som önskade uppmanades att delta i sista dansen.
Tavernan hade nog underskattat antalet personer och överskattat sin egen kapacitet för vi fick vänta en stund på varmrätterna, men det löste sig till slut. Och det var väl värt att vänta på!

Många av eleverna är från UK så nästa punkt var ett lotteri där jag blev totalt förvirrad. Måste ha varit mitt organisationssinne som slogs ut. Även britterna var förvånade över hur lotteriet gick till så där behövs nog lite träning inför nästa gång. Det tog en väldig tid innan det var klart så när vi hämtat våra vinster gav vi oss iväg hemåt.

Man kan väl kalla det hedagsutflykt med tanke på att vi lämnade Ierapetra vid 10-tiden och var tillbaka vid 18. Trötta och nöjda med en fin och intressant dag!

Vädret har varit lite halvdåligt idag, men för en stund sedan hände något. Plötsligen tog vinden i rejält och det öser nu ner rejält. Kan nog bli en orolig kväll! Och jag som ska gå på bio ikväll. Nåja, det finns ju regnjackor och kängor.

Ha det gott!

PS. Foton på min flickr-sida! DS.

Vandra med mig på Kreta!
Koppla av, njut av naturen och landskapet samt upplev mina gömda pärlor.
Nyhet: halv vandringsvecka!
Vandringssäsong september-juni, året om stadspromenad. Det går bra att kontakta mig hela året för frågor och bokning.
Mer information på inspirewiz.com.
Välkommen!

 

 

Längtans olika riktningar

Idag är det svettigt. Ingen vind. Var precis i affären, nu i soffan och det bara rinner. Hur kan någon tycka att det här är skönt!? Ska försöka blogga, men det blir nog lite rörigt.

I förra inlägget skrev jag att min hemlängtan skiljer sig från ”semestergreklandslängtan”. Tänkte att jag kanske skulle utveckla det lite mer. Först: vad är längtan? Det är att vilja ha något som man inte har, dvs längtan till. Men kan ju också vara att vilja komma bort från något man inte vill ha, dvs längtan bort. ”Semestergreklandslängtan” är lite komplicerad för handlar det om att längta till Grekland eller längta till semester eller längta bort från vardagen? Se där något att fundera över!

Att dömma av foton och kommentarer på sociala medier tycks de flesta längta efter en kall öl, grekisk mat (många nämner underligt nog gyros!), stränder och hav. Inget fel i det, men så ser inte min längtan ut. Och alla platser och länder är så mycket mer, både positivt och negativt.

Jag har lätt för att finna mig tillrätta var som helst ganska snabbt, har ”hem” till största delen inom mig. Men en fast punkt vill jag ha som blir en fysisk plats: här bor jag. Och det är dit jag längtade när jag skrev ”hemlängtan”. Den där fasta punkten kan vara mer eller mindre attraktiv och ”rätt” och denna är mer av allting.

Nu känner jag att jag börjar sväva ut lite så vi ska kanske gå in
på mer konkreta saker!

När jag inte kom i säng och vaknade varje natt halv två pga ljuset i Sverige (tänk vad man glömmer på tre somrar!) längtade jag hit där det är mindre skillnad på dagslängd under sommar och vinter. Och här är det mörkt när man ska sova och ljust när man är vaken.

Gick några rundor på Systembolaget och njöt! Även om monopolet skulle avskaffas så måtte vi aldrig ta bort dessa otroliga fackbutiker med så brett utbud från nästan hela världen, bra priser, hög kvalité och stor kunskap. Likadant var det när vi bodde i Schweiz. Där såldes också alkohol i livsmedelsbutiker och urvalet var litet och ingen högre kvalitet. Jag dricker bara vitt vin så jag kan inte uttala mig om rött vin, men jag har ännu inte hittat något gott vitt vin här på Kreta. Det kommer kanske.

Sorgligt att lämna creme fraiche, falukorv, ishavsräkor, råbiff, lagrade ostar och alla de kök som representeras i olika restauranger. Framför allt creme fraiche såg jag till att blanda i det mesta, jag vet ju vilka längtansanfall jag kan få.
Jag längtade inte efter grekisk mat under sommaren. Det blir kanske så att det man har till vardags lite förlorar sin charm. Därför har jag börjat dela upp grekisk mat i årstider. Stifado, varm och mustig, passar bäst höst och vinter till exempel. Traditionell grekisk sallad äter jag nästan bara på sommaren.

Service funderar jag inte så mycket över. Den är bra och dålig både här och där, det handlar mer om vilken person man möter.

När cyklister och gångtrafikanter i Sverige går rakt ut i gatan utan att se sig om och är alldeles omedvetna om att de gör sig skyldiga till ”vårdslöshet i trafik” längtar jag hem. När jag kör på National Road och möter en bil som ligger i omkörning eller försöker hitta inne i en stad i förmiddagstrafik längtar jag till Sverige. När det blir kaos i en korsning i Sverige längtar jag hem till ögonkontakt och att tillsammans reda ut situationen.

Jag bodde i sommar i ett ganska tyst villaområde i en ganska tyst och stilla by. Då kom jag på mig själv med att längta efter mamman nere i gränden som ropar ”JIAAANIS!” med högre och högre röst när sonen saknas i hemmet. Eller grannen far ihop med tonårssonen och storgrälar så hela kvarteret hör. Och någon hund skäller en bit bort, kyrkklockorna ringer, en vespa far genom gränden bredvid, ett barn ropar till ett annat barn och fåglarna kvittrar. Då blir tystnaden dyrbar och skön. Som just nu.

Jag längtade i sommar efter en dag på stranden, men vädret i Skåne ville annorlunda. Det är nå’t speciellt friskt över strand och hav i Sverige. Ingenstans är väl kaffe och bulle eller halvkletig macka så gott!

Skillnaden i natur blev påtaglig. I Skåne prunkade och grönskade det så man blev alldeles överväldigad. Här hemma är naturen som allra sämst under högsommaren. Gräs och späda buskar är bruna, allt täcks av ett lager damm. Men så kommer det första regnet som spolar rent och det andra som väcker till liv! Sedan är det grönt och härligt när den skånska vintern är brun, avlövad och grådisig.
Visst fanns det ändå en längtan efter bergen, men jag vet ju att de står kvar. Precis som de gjort i så många år. Det är en del av deras charm och mystik.

Tillbaka till mat: i Sverige större utbud av grönsaker och frukt, men smaken finns här. Hellre mindre utbud och säsongsbetonat med rik smak än motsatsen. De apelsiner jag köpt idag skulle aldrig lyckas ta sig in i en svensk livsmedelsaffär, långt mindre köpas av någon. Här bryr vi oss inte hur de ser ut bara de smakar bra. Apelsinerna har inte sin höjdpunkt just nu, de är saftiga men lite syrliga.

Nu känner jag mig som en engelsk cirkulationsplats! Jag kan ju inte hålla på att flumma runt hur länge som helst, ska nog försöka summera. Detta temat verkade så bra på idéstadiet, men det var då det.
Denna sommaren var min längsta vistelse i Sverige sedan jag flyttade hit i april 2014. Man glider snabbt och lätt in i gamla mönster, men jag kunde ändå konstatera att det är här jag känner mig hemma. Människor som inte vill flytta på ålderns höst säger ibland att ”här ska jag bo så länge jag kan tugga gröt”. Jag får väl säga att ”här ska jag bo så länge jag kan tugga moussaka”.

Finns ju ingen röd tråd i det här över huvud taget….tror att jag får sätta på AC:n en stund…

Huset är ute till försäljning, bl a på hemnet! Intresserad? Sprid gärna!
Följa bloggen? Gå ner i sidfoten på detta inlägget!


Vandra med mig på Kreta!

Inga sådana här övningar utan du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor. Mer information http://inspirewiz.com
Välkommen!