Idag är det svettigt. Ingen vind. Var precis i affären, nu i soffan och det bara rinner. Hur kan någon tycka att det här är skönt!? Ska försöka blogga, men det blir nog lite rörigt.
I förra inlägget skrev jag att min hemlängtan skiljer sig från ”semestergreklandslängtan”. Tänkte att jag kanske skulle utveckla det lite mer. Först: vad är längtan? Det är att vilja ha något som man inte har, dvs längtan till. Men kan ju också vara att vilja komma bort från något man inte vill ha, dvs längtan bort. ”Semestergreklandslängtan” är lite komplicerad för handlar det om att längta till Grekland eller längta till semester eller längta bort från vardagen? Se där något att fundera över!
Att dömma av foton och kommentarer på sociala medier tycks de flesta längta efter en kall öl, grekisk mat (många nämner underligt nog gyros!), stränder och hav. Inget fel i det, men så ser inte min längtan ut. Och alla platser och länder är så mycket mer, både positivt och negativt.
Jag har lätt för att finna mig tillrätta var som helst ganska snabbt, har ”hem” till största delen inom mig. Men en fast punkt vill jag ha som blir en fysisk plats: här bor jag. Och det är dit jag längtade när jag skrev ”hemlängtan”. Den där fasta punkten kan vara mer eller mindre attraktiv och ”rätt” och denna är mer av allting.
Nu känner jag att jag börjar sväva ut lite så vi ska kanske gå in
på mer konkreta saker!
När jag inte kom i säng och vaknade varje natt halv två pga ljuset i Sverige (tänk vad man glömmer på tre somrar!) längtade jag hit där det är mindre skillnad på dagslängd under sommar och vinter. Och här är det mörkt när man ska sova och ljust när man är vaken.
Gick några rundor på Systembolaget och njöt! Även om monopolet skulle avskaffas så måtte vi aldrig ta bort dessa otroliga fackbutiker med så brett utbud från nästan hela världen, bra priser, hög kvalité och stor kunskap. Likadant var det när vi bodde i Schweiz. Där såldes också alkohol i livsmedelsbutiker och urvalet var litet och ingen högre kvalitet. Jag dricker bara vitt vin så jag kan inte uttala mig om rött vin, men jag har ännu inte hittat något gott vitt vin här på Kreta. Det kommer kanske.
Sorgligt att lämna creme fraiche, falukorv, ishavsräkor, råbiff, lagrade ostar och alla de kök som representeras i olika restauranger. Framför allt creme fraiche såg jag till att blanda i det mesta, jag vet ju vilka längtansanfall jag kan få.
Jag längtade inte efter grekisk mat under sommaren. Det blir kanske så att det man har till vardags lite förlorar sin charm. Därför har jag börjat dela upp grekisk mat i årstider. Stifado, varm och mustig, passar bäst höst och vinter till exempel. Traditionell grekisk sallad äter jag nästan bara på sommaren.
Service funderar jag inte så mycket över. Den är bra och dålig både här och där, det handlar mer om vilken person man möter.
När cyklister och gångtrafikanter i Sverige går rakt ut i gatan utan att se sig om och är alldeles omedvetna om att de gör sig skyldiga till ”vårdslöshet i trafik” längtar jag hem. När jag kör på National Road och möter en bil som ligger i omkörning eller försöker hitta inne i en stad i förmiddagstrafik längtar jag till Sverige. När det blir kaos i en korsning i Sverige längtar jag hem till ögonkontakt och att tillsammans reda ut situationen.
Jag bodde i sommar i ett ganska tyst villaområde i en ganska tyst och stilla by. Då kom jag på mig själv med att längta efter mamman nere i gränden som ropar ”JIAAANIS!” med högre och högre röst när sonen saknas i hemmet. Eller grannen far ihop med tonårssonen och storgrälar så hela kvarteret hör. Och någon hund skäller en bit bort, kyrkklockorna ringer, en vespa far genom gränden bredvid, ett barn ropar till ett annat barn och fåglarna kvittrar. Då blir tystnaden dyrbar och skön. Som just nu.
Jag längtade i sommar efter en dag på stranden, men vädret i Skåne ville annorlunda. Det är nå’t speciellt friskt över strand och hav i Sverige. Ingenstans är väl kaffe och bulle eller halvkletig macka så gott!
Skillnaden i natur blev påtaglig. I Skåne prunkade och grönskade det så man blev alldeles överväldigad. Här hemma är naturen som allra sämst under högsommaren. Gräs och späda buskar är bruna, allt täcks av ett lager damm. Men så kommer det första regnet som spolar rent och det andra som väcker till liv! Sedan är det grönt och härligt när den skånska vintern är brun, avlövad och grådisig.
Visst fanns det ändå en längtan efter bergen, men jag vet ju att de står kvar. Precis som de gjort i så många år. Det är en del av deras charm och mystik.
Tillbaka till mat: i Sverige större utbud av grönsaker och frukt, men smaken finns här. Hellre mindre utbud och säsongsbetonat med rik smak än motsatsen. De apelsiner jag köpt idag skulle aldrig lyckas ta sig in i en svensk livsmedelsaffär, långt mindre köpas av någon. Här bryr vi oss inte hur de ser ut bara de smakar bra. Apelsinerna har inte sin höjdpunkt just nu, de är saftiga men lite syrliga.
Nu känner jag mig som en engelsk cirkulationsplats! Jag kan ju inte hålla på att flumma runt hur länge som helst, ska nog försöka summera. Detta temat verkade så bra på idéstadiet, men det var då det.
Denna sommaren var min längsta vistelse i Sverige sedan jag flyttade hit i april 2014. Man glider snabbt och lätt in i gamla mönster, men jag kunde ändå konstatera att det är här jag känner mig hemma. Människor som inte vill flytta på ålderns höst säger ibland att ”här ska jag bo så länge jag kan tugga gröt”. Jag får väl säga att ”här ska jag bo så länge jag kan tugga moussaka”.
Finns ju ingen röd tråd i det här över huvud taget….tror att jag får sätta på AC:n en stund…
Huset är ute till försäljning, bl a på hemnet! Intresserad? Sprid gärna!
Vandra med mig på Kreta!
Inga sådana här övningar utan du kan koppla av, njuta samt uppleva mina gömda pärlor. Mer information http://inspirewiz.com
Välkommen!
”Så lenge du kan tygge moussaka!” Ja da er det”fare for” at vi kommer til å treffes langt inn i alderdommen!😉
GillaGillad av 1 person
Vi får väl peta bort potatisen och auberginen när det börjar bli besvärligt och fortsätta tugga på resten… 😉
GillaGilla