Först – nu är jag inne i den period som jag tycker är det värsta med att bo här: högsommaren i juli-augusti. Visserligen behöver jag inte jobba, men jag är lika trött i mitten av augusti som alla de som jobbar på tavernor mm ser ut. Leendena blir alltmer stela och alla längtar efter att temperatur och luftfuktighet ska peka neråt. Det betyder, som vanligt, att bloggandet blir ryckigt. Det kommer kanske inte två inlägg per vecka, de kommer inte på de vanliga dagarna och de kanske är kortare än vanligt. Det blir som det blir när man lider av BBS (Boiling Brain Syndrome) som när det inte bubblar för fullt går ner i något som liknar en stillastående göl.