Etikettarkiv: försiktig

Den berömda droppen

Igår var äntligen vädret och jag i samklang så det blev en halvdagsvandring. Jag höll mig nära civilisationen pga att jag har besvär med ett ben. Det begränsar mig till viss del, men inget som utomstående märker. Har fått kontaktuppgifter till en sjukgymnast som jag ska kontakta på tisdag.
Varför inte på måndag? Jo, nu firar vi pingst så måndag är ”röd dag”. Du vet väl varför vi firar pingst? Om inte så kan jag berätta att det är 50 dagar efter uppståndelsen och det var då som Läs mer

Tema ”Turist på östra Kreta”: 7. Lite rester

Tanken med temat är att ge några tips och lite kommentarer kring att besöka östra Kreta. Vad finns att se, vad bör undvikas osv. Heltäckande för området? Det är en omöjlighet, men något att börja med! Jag vet inte i skrivande stund hur många inlägg det blir och vilka dagar de publiceras, men de kommer i obruten följ.

Det blev ett litet glapp mellan inläggen här på slutet. Vi har haft fullt upp med att fira påsk och då kommer bloggen i andra hand. Detta näst sista inlägg tar upp några saker som inte fått plats tidigare. Sista inlägget blir en sorts sammanfattning. Har du frågor eller undringar eller önskningar eller synpunkter så passa på att skriva i kommentarsfältet nedan så tar jag med det!

Historia

Jag har inte skrivit något om Kretas historia, det går att läsa i flera olika medier. En sak att tänka på är vem som skriver historien, vem som håller i pennan. När kretensarna själva berättar Kretas historia är den full av myter och legender som det ofta blir i muntlig tradition. Det är svårt att urskilja vad som är fakta och vad som är ”förbättring”, men en god historia är alltid underhållande.

Grekland som land börjar egentligen med Alexander den store som kom från norr och lyckades ena stadsstaterna. Intressant, tycker jag, är att Kreta inte ingick förrän 1913. Öns strategiska placering i Medelhavet lockade till sig olika stormakter som betydde både för- och nackdelar för kretensarna. År 1898 blev Kreta självständigt, dock under förvaltare eller mandat där Italien tilldelades östra Kreta. Majoriteten ville ha en union med Grekland och så blev det den 30 maj 1913.

Kreta var en av de värsta krigsskådeplatserna under andra världskriget. Här utkämpades slag mellan de allierade och tyskarna. Kretensarna kämpade på de allierades sida och bistod bl a med ovärderlig kunskap om landskapet. Intressant är ”slaget om Kreta” 1941 då tyskarna iscensatte den då första huvudsakligen luftburna invasionen. Och första gången tyska trupper mötte massivt motstånd från civilbefolkningen. Det finns gott om minnesmonument över nedbrända byar, gripna och dödade motståndsmän osv.

Natur och klimat

Kreta har fyra årstider och nere i sydost betyder det milda, lite råkalla vintrar. Vår med behaglig temperatur och rikt växtliv. Som vi tidigare konstaterat ligger Kreta långt ner i söder på Europas gräns till Afrika. Det innebär att sommaren kan vara väldigt varm, framför allt juli och augusti. Hösten liknar våren, framför allt när det första regnet kommit och väckt naturen till liv igen. Höst-vinter-vår kännetecknas också av mer växlande väder än sommaren.

 

DSC01036

På väg över bergen från söder till norr, Mirabello-bukten i blickfånget! (eget foto)

Ge dig ut och njut av Kretas vackra landskap! I öster har vi inte så höga berg så det är mer lättillgängligt. Tycker du om äventyr så ge dig ut på egen hand, men förbered dig väl. Förvänta dig inte markerade vandringsleder eller cykelvägar, du är utlämnad till kartor. Ge dig inte ut ensam!
Vill du vara säker på att få en heldag med hjälp före start, utan att gå vilse och hitta pärlor så kontakta någon arrangör på plats. De har lokalkännedom och vet var det är bäst och finast att cykla, klättra, vandra osv. (vill du vandra kan du kontakta mig!)

 

Ge dig inte ut under de varmaste månaderna! Kanske du tror att det är svalare i bergen, men du har under flera timmar en obarmhärtig sol och ingen skugga. Ofta är det skönare närmare kusten eftersom där svalkar havsbrisen. Kortare turer eller långpromenader kan du göra, men gör det inte ensam. Varje år är det en del tillbud och t o m dödsfall pga att personer gett sig upp i bergen utan att tänka efter före. Stukade fötter, brutna ben, uttorkning. Så onödigt.
(Länktips till mer info finns längst ner i detta inlägget)

Hantverk, konst och andra småföretag

Det Kreta ofta förknippas med är broderier och vävnader samt knivar. Själv går jag och funderar på att beställa ett par handgjorda stövlar – det är också en sorts konsthantverk, tycker jag.

Det är så synd att många hemsidor bara finns på grekiska och det gäller i allra högsta grad inom hantverk, konst och annan småskalig produktion. Fråga på hotellet, turistbyrån, tavernan! Vi som inte kan grekiska behöver hjälp, vi missar en hel del information på t ex skyltar ute i byarna. Om någon kan ge oss några tips kan den kanske skriva namnet på en lapp så vi kan hitta rätt.

Det finns krukmakerier, träsnidare, målare, keramiker m fl utspridda i byarna. En del har inte egen försäljning utan deras alster kan finnas i butik i sta’n, men oftast inte i de traditionella turistshopparna.

Den ekonomiska krisen har fått olika småföretag att poppa upp lite varstans. De representerar ett varierat utbud av egenproducerade varor som t ex honung, vin, must, kryddor. Ibland ligger butik och tillverkning i samma hus och man kan få ta en titt om man har tur. Jag kan bjuda på två exempel: Kristoffer Sfakianakis, träsvarvning (hans alster säljs i butik i Ierapetra) och Evotry som är ett familjeföretag med egen butik i Kavoussi, de framställer druvmust och druvmelass som sedan används i olika produkter.

DSC02561

Agios Nikolaos (eget foto)

Någon undrade om street art och jag vet inte riktigt var gränsen går mellan street art och dekorationer. ”Konstnärlig utsmyckning” dyker upp lite här och var, men har ingen större utbredning. Jag har sett några exempel i Agios Nikolaos och i Ierapetra har vi bl a skolmur och hamnpir som är dekorerade. Om det finns i Sitia känner jag inte till.

Tyvärr är klotter utbrett på hela Kreta, en del klotter är politiska slagord o likn. Det verkar inte föras någon kamp mot klottret, det verkar som om man gett upp. Det är synd för om det tas bort med en gång så tröttnar klottrarna oftast förr eller senare. För mig är klotter lika skräpigt och förfulande som sopor som inte ligger där de ska ligga.

Jag har mycket mer att berätta och massor med tips, det finns så mycket bara på vår östra del av denna stora, vackra ö. Nå’nstans måste denna temaserie ta slut och det blir alltså nästa gång. Sista inlägget blir en sorts sammanfattning. Har du frågor eller undringar eller önskningar eller synpunkter eller tips så passa på att skriva i kommentarsfältet nedan eller maila till mig!

Ha det gott!

Länktips: Vill du ha tips om vad som kan vara viktigt att tänka på vid aktivitet (inte bara tips för vandrare) uppe i bergen så läs mina två gästbloggsinlägg på vandringsguiden.se: Vandra på Kreta och Vandringsledare – vad ska det vara bra för?

BOKA NU! Vandra på vackra Kreta!
Mer information på hemsidan inspirewiz.com
om upplägg, förutsättningar, pris, bokning, referenser mm.
Välkommen att vandra och Καλώς ορίσατε till Kreta!

Lyckad premiär

Jaha, hur startas vandringssäsongen förutom att som vanligt vara medveten om den egna kroppens något dvalliknande tillstånd. Måste också ta värme och trappfallet med i beräkningen och sommarens tragiska men, ursäkta, dumma olycka finns också i bakhuvudet (i mitten av augusti dog ett franskt par av värme och uttorkning när de gav sig upp i bergen på södra Kreta för att vandra. Underskatta inte miljö och klimat – överskatta inte den egna förmågan!). Jag tar min ”korsa Kreta”-vandring. Förhållandevis plant (otränade muskler), går igenom byar där jag kan köpa mer vatten eller fika (osäker på värmen), busshållplatser finns nära rutten (kan bryta), kan hitta skugga (sällsynt uppe i bergen). Vänder på den så jag går på ”fel håll”, dvs vandrar till Ierapetra. Himmel, så förståndig jag är!

Klockan ringde, tanken ”nä, jag…” stängdes snabbt av, 21 minuter senare hade jag ätit frukost, borstat tand, dragit på kläder, packat det sista och låst dörren. Kl 7 hoppade jag av bussen i Pachia Ammos och började vandra.

Njuter! Detta är som ett gift, men ett gott så’nt. Kan man säga så? Står stilla flera gånger och bara beundrar naturens morgon. Morgonljuset där solen inte kommer genom de mörka molnen så bergen färgas vackert blå. Inte ett löv rör sig, allt väntar på att dagen ska sätta fart. Det är stilla mitt i uppvaket, allt är samtidigt både nära och långt borta. Nå’n bil kör sakta förbi. Allt är långsamt och lovande. Vad ska denna dagen föra med sig? Allt är möjligt.

Kommer in i första byn, dags för vätska och frukt. Går inte runt med kameran idag, vill inte dra ut på tiden alltför mycket om det blir för varmt. Luften är frisk och skön, en svag vind svalkar då och då. Ut och upp på slänt, börjar fundera på att prova ett annat avslut men kommer på bättre tankar. Inget experimenterande idag!

Det är torrt men vackert. Här är det precis som överallt annars – varje årstid har sin tjusning. Det som saknas vid denna tiden är dofterna från blommor, örter osv. Ögonen och själen får sannerligen sitt i alla fall.

I Episkopi blir det kaffe på lite sömniga kafenion mitt i byn. Sitter 5-6 karlar vid olika bord och pratar. Jag tänker på att ibland är det skönt att inte förstå ett språk för det är lättare att skapa en egen bubbla där jag fritt väljer intryck och funderingar.
Av någon underlig anledning försvinner alla efter en stund. Samtidigt. Hm…? Jag blir ensam kvar, men ganska skönt det också.

Lite kameraövning inne i ett kapell när jag njutit av friden. Måste träna mer på svaga sidor, men det kan jag göra hemma. Fortsätter och nu blir det dags för karta. Det är nämligen så att en vandring ser olika ut beroende på vilket håll man vandrar. Jag är lite osäker på anslutningen byväg – bergsväg, men kommer rätt. Uppe vid kapellet går jag in och tänder ljus för alla i familjen. Se’n sitter jag och tar in utsikten över olivlundarna, Ierapetra, havet, Diktibergen….här är gott att vara!

Kraftigt medlut ner till byn Vainia, men vad gör det – jag är snart hemma. Börjar kännas varmt men inte hett. Efter sista vätskan på Demokratitorget i byn kryssar jag i olivlundarna och gör entré i Ierapetra vid 12-snåret.

Hem, fixa lite lunch, fram med vätska, sjunka ner i soffan med bok för återhämtningseftermiddag som även innehåller dusch, slummer…. Go’ middag på kvällen!

Summa summarum: det är ok att börja vandra med fortsatt respekt för värmen ett tag till. Ytterligare en vattenflaska ska med på nästa vandring som också blir åt det lite mer plana hållet, men längre. Tankarna kunde inte riktigt flyga fritt, men det kommer efter de 2-3 första vandringarna vid säsongsstart. Långsam återhämtning väldigt bra, gav kroppen tid på sig att ställa om och komma i ”normalläge”.
Längtar till nästa vandring (dags på måndag…)!!!

Foto hittar du på www.flickr.com/photos/ialofquist/