Julen är en högtid som exploderat i Grekland under de senaste 10 åren. Städerna är nu nästan lite väl dekorerade, men visst ger det julstämning. Vi saknar ju snö så allt det andra får bidra. Och det finns numera massor i skyltfönster, privata hus, gator, torg, serveringar. Ja, det är nästan som om det bara måste dekoreras överallt där det går!
Fortsätt läsaDet blev ett kort uppehåll här i bloggen och jag är väl saknad!? Eller snarare att bloggen är saknad. Kanske. Vad har jag då haft för mig?
Fortsätt läsaNu börjar det dra ihop sig! Förväntan stiger, kylen är snart full, ljusen glimmar och utomhus solsken och blå himmel! Jag är installerad i bergsbyn för ”house and pet sitting” över helgerna, lite mer än tre veckor blir det totalt. Promenader med hunden Dorothy, hålla katterna stången (de får inte gå in medan jag är här), läsa, elda i öppna spisen, njuta av tv-serie/långfilm och sova gott. Här är så julpyntat med ljusdekorationer både ute och inne så det är bara att njuta!
Fortsätt läsaDet finns nog ingen bättre tid på året än advent och jul. Jag älskar den här tiden! Advent är en sträcka som inbjuder till lugn och ro. När jag jobbade så var tempot i min tillvaro på kvällar och helger nerskruvat under advent. Ordet betyder ”ankomst”, det vi väntar på är Jesu ankomst och advent började firas på 400-talet – först som ”julefasta”. Det finns mycket att läsa om advent på nätet, här är en länk.
Fortsätt läsaSå är julsillen på plats! Och falukorven till januari och februari i frysen. Plus lite andra godsaker. Två gånger om året, till jul och påsk, köper jag några svenska matvaror från Litchi Foods, ”svenskbutiken” utanför Chania. Dels finns det så’nt jag längtar efter, dels vill jag fira på mitt sätt. Jag tänker på det ibland när människor ondgör sig över invandrare i Sverige som minsann ska vara som ”svenskar” och anamma den svenska kulturen och de svenska sederna. Varför störs människor av att andra firar på annat sätt eller andra högtider? Det stör ingen grek om jag har adventsstjärna, äter Abbas löksill och Janssons frestelse. Resten av året handlar jag i grekisk super market och äter mestadels grekisk mat, firar ortodox påsk till viss del, närvarar vid nationaldagen och oxi-dagen osv. Givetvis ska man ta seden dit man kommer och visa intresse för sitt nya land (oavsett om man är turist eller bor permanent), men det betyder inte att man måste eller kan sudda ut sig, sin kultur och historia. Lika lite som att man kan ”bli” grek eller svensk bara för att man bytt bostadsort.
Fortsätt läsaSå där ja. I torsdags blev det storstädat inför advent och jul och idag pyntat. Stor adventsstjärna i ett av fönstren som ingen kan missa, men de är nog vana vid den där märkliga utlänningens juldekoration. Jag har till och med klätt granen eftersom jag även i år ska vara ”house and pet sitter” över helgerna så först lite jul hemma. Men ingenting tänds förrän imorgon givetvis!
Fortsätt läsaBloggandet blir lite hipp som happ nu i helgtider. Jag antar att det inte gör så mycket. Alla har annat för sig så bloggläsning är väl inte högst på listan. Och ärligt talat har jag lite torka i skallen eller härdsmälta. Vad ska jag skriva om? Så kom jag att tänka på att i en facebook-grupp dök upp en fråga om hur det är att bo här. Jag har bloggat om det mer eller mindre fortlöpande och också som tema. Men kanske beskrivning av en vecka i adventstid kan vara intressant! Eller inte. Har väl egentligen inget allmänvärde. Men här kommer den i alla fall. Utan de där tråkiga detaljerna som städning, tankning av bil, matlagning….
Fortsätt läsaAdventsstjärnorna lyser och ljusslingan på balkongen skingrar mörkret. I min bubbla är det adventsfrid, utanför är det bara en söndag bland många andra söndagar. Grekerna firar inte advent och det gör inte heller corona. Det här skulle bli en nyhetsbulletin, men det finns en hel del att rapportera om situationen i Grekland och på Kreta så det får bli två delar. En virusinfekterad idag och en virusfri om några dagar (troligen tisdag). Fortsätt läsa
Andra advent. Söndag. Brukar inte blogga på söndagar, tycker att de kan få vara fulla av lugn och ro, men är ju med i #blogg24. En utmaning är en utmaning. Man kan väl känna söndagsfrid i alla fall. Jag fyller ut med foto.
Söndagsfrukost på vanliga stället. Blickar ut över Libyska havet. T o m havet har tagit ledigt för efter några dagar med vågor ligger det nästan helt stilla. Fartyget, som flyktingarna kom med, ligger kvar. En komprimerad, tydlig bild över livets olika sidor: sorgens skepp i glatt solglitter.
Till vänster på strandpromenaden står två som metar i lugn och ro. Fem katter väntar också på napp. De har olika positioner, kanske avståndet till de som fiskar är mått på dumdristighet. Eller mod.
Längst ut på piren till höger sitter en ensam fiskare alldeles stilla. Det är bara solglittret som rör sig. Lekfullt. Kanske även lite spefullt. Fast nej, inte idag när det är söndag.
Så är frukosten uppäten, kaffet urdrucket, det börjar svida lite på benen i solen. Dags att strosa hemåt. Mellan stadshuset och stora torget skapar vuxna och barn dekorationer av plastmuggar, plastflaskor mm och sprayfärg. Blir nog ett väldigt vackert julträd, måste kolla imorgon!
Kryssar i gamla sta’ns gränder. TV-apparater är på, barnen ute och leker, annars tyst och stilla. Ingen trafik utanför, inga som hastar fram på vespor.
Det är söndag och andra advent. Det är fridfullt.
Jag tog nog ut mig totalt igår för idag är jag helt tom i skallen. Sitter här och funderar över vad som hänt idag, om jag kan få ihop nå’t briljant inlägg om den politiska situationen i Sverige eller om det där inlägget om att flytta och leva utomlands kan se dagens ljus. Men det är tomt. Torka. Ihåligt. Kramp. Låst. Och lite till.
I förmiddags tog jag en tur till ”hushållsbutik” för att köpa de sista juldekorationerna. Hem och pyssla så nu finns en krans på dörren, den första egentillverkade någonsin! Det kommer inget foto på den för den är inte vacker. Men den är min! Ljusslinga är monterad på balkongen. Några små tomtar finns lite här och var. Såg en fin plastgran idag, men lyckades stå emot.
Ljusslingan är jag lite nervös över. Här finns inte förlängningssladd för utomhusbruk utan en förlängningssladd är en förlängningssladd. Alla kritiska punkter är nu inslagna i plast och massor av tejp. Tänker inte pilla på det eller ta i det för då blir det kanske väldigt ljust på balkongen, närmare bestämt 179 cm högt. Hoppas det inte händer nå’t, jag har väldig respekt för el.
Ljusslingan har 8 olika program, dvs 7 irriterande, närmast psykedeliska, lägen och ett normalläge ”steady on”. Ett ögonblick tittade den mörka delen av min själ fram och sa att sätt den på det jäkligaste programmet. Så mycket blink som möjligt halva dygnet. Det kan vara ”straffet” till grannarna för att de för oväsen. Men det dök upp 3 problem:
1. hur få dom att koppla ihop det irriterande ljuset med att de kanske, kanske inte behöver hojta så mycket och så högt, dvs att de fattar budskapet och genast företar någon form av beteendeförändring?
2. hur rikta ljusslingan så att inte fel grannar drabbas?
3. ljusslingan kommer även att lysa in i lägenheten och det är väl något korkat att riskera att framkalla epilepsianfall när det nu är så himla många år se’n sist?
Ljusslingan kommer att stå i läge 8 = normalt och premiärtändas ikväll. Själv kommer jag att avvika för god middag hos tavernaägare med namnsdag idag så jag får inte glömma att önska ”Xronia polla”.
Lösa trådar och fria tankar
Ett resemagasin och en blogg av Inger Hansson. Om resor och hållbarhet. Om vackra platser. Om fotografi, natur och lite av varje.
Lena Dyche reseledare och guide sedan 30 år. Här delar jag med mig av resetips från Wales, Spanien, Sverige och lite överallt, på ställen jag bott och arbetat i. lenadyche(at)gmail.com
Bloggen om England och övriga Storbritannien
ia mitt i livet 