Andra advent. Söndag. Brukar inte blogga på söndagar, tycker att de kan få vara fulla av lugn och ro, men är ju med i #blogg24. En utmaning är en utmaning. Man kan väl känna söndagsfrid i alla fall. Jag fyller ut med foto.
Söndagsfrukost på vanliga stället. Blickar ut över Libyska havet. T o m havet har tagit ledigt för efter några dagar med vågor ligger det nästan helt stilla. Fartyget, som flyktingarna kom med, ligger kvar. En komprimerad, tydlig bild över livets olika sidor: sorgens skepp i glatt solglitter.

Till vänster på strandpromenaden står två som metar i lugn och ro. Fem katter väntar också på napp. De har olika positioner, kanske avståndet till de som fiskar är mått på dumdristighet. Eller mod.
Längst ut på piren till höger sitter en ensam fiskare alldeles stilla. Det är bara solglittret som rör sig. Lekfullt. Kanske även lite spefullt. Fast nej, inte idag när det är söndag.

Så är frukosten uppäten, kaffet urdrucket, det börjar svida lite på benen i solen. Dags att strosa hemåt. Mellan stadshuset och stora torget skapar vuxna och barn dekorationer av plastmuggar, plastflaskor mm och sprayfärg. Blir nog ett väldigt vackert julträd, måste kolla imorgon!

Kryssar i gamla sta’ns gränder. TV-apparater är på, barnen ute och leker, annars tyst och stilla. Ingen trafik utanför, inga som hastar fram på vespor.
Det är söndag och andra advent. Det är fridfullt.