Etikettarkiv: kallt

Väderintresse och -ointresse

Jag har skrivit en del i bloggen om vädret på sistone. Det kanske verkar som om vädret är ett av mina stora intressen, men det stämmer inte. Jag kan prata väder när det avviker från det förväntade och håller ett öga på prognos inför vandring. Annars har jag ett ganska avslappnat förhållande till väder. Jag menar, det är ju nå’t som inte går att påverka, bara att se som en förutsättning och agera därefter.

Och väder är svårt. Det är lokalt och det slår om. Prognoser är olika och många människor verkar ha egna temperaturanläggningar som oftast inte stämmer med väderstationerna. Det är förvirrande, kan man säga.

De senaste veckornas konstiga väder har fått oss alla att prata väder. Jag funderade lite över de frågor och uttalanden om väder som ibland dyker upp, framför allt i samband med semester. Det är tre stycken som jag reagerar över.

1. ”Hur många grader är det?”
Fråga inte mig, jag har ingen aning. Om det se_dreamstime_comvarit ovanligt varmt eller kallt en period tar jag reda på temperaturen. Annars går jag på känsla. 25 grader är ändå inte alltid 25 grader. Det beror på vindstyrka, vindriktning, luften, moln, egen dagsform osv. En dag som jag tycker känns ganska ok fast kanske lite varm i solen kan plötsligen kännas olidlig het om någon berättar vad termometern visar.
En variant på det här är ”Hur varmt är det?”. Den är lika svår för det som är varmt för mig är kanske hett för dig och ljummet för någon annan.
Låt oss gå mer på känsla och koppla bort hjärnan!

2. ”Det var inte fint väder!”
itunes_apple_comDen här är svår! Först måste man reda ut vad som menas med ”fint”. Jag minns en diskussion där en person hävdade att ”fint” väder = strandväder, allt annat var ”dåligt” väder. I min värld finns flera väder som t ex strandväder, fint väder, dåligt väder. I mitt fina väder kan jag vara utomhus men aktivitet får väljas utifrån förhållandena. Jag kan välja på flera saker som t ex promenera, ta en biltur, sitta och läsa en bok över en fika, shoppa, gå på fototur. Dåligt väder är när jag inte kan vara utomhus, i alla fall inga längre stunder. Då står slappa, läsa, lyssna på musik, shoppa, gå på museum mm på programmet.
Jag kan inte minnas att jag förstört eller slösat bort en semesterdag pga väder, bara pga sjukdom och oförutsedda händelser. Jo, en skidsemester som bara varade i ett dygn eftersom det var risk att vi skulle bli insnöade uppe i franska bergen så vi körde hem till Genève.

3. ”Vi ska åka till XXX efter midsommar, hur är vädret då?”elisteincartoons_com
Ja, vad svarar man på det? En orimlig fråga som förutsätter klärvojanta anlag. Och den är uttryck för något farligt: orealistiska förväntningar. Det finns inga garantier när det gäller väder, inte ens på ”soldestinationer”. Ser du ordet ”solsäkert” så akta dig!
Om någon däremot frågar hur vädret brukar vara på Kreta i juni så kan jag svara. Vi vet vad som varit, inte vad som komma skall.

 

 

Det är väl bara att ta det som det kommer, det blir som det blir. Och vi kan inte göra något åt vädret, men vi kan göra något i vädret och trots vädret.
Och precis när jag skriver dessa slutord börjar det plötsligen blåsa så gardinen står rakt ut och blommorna på balkongen nästan ramlar omkull. Kanske vädret som ville säga ”tack, Ia, för de kloka orden!”.

Ha en skön kväll!

VÅRYRA I BERGEN PÅ KRETA!
Boka höstens vandringsvecka senast den 30 juni och du får 15 % rabatt!
Vandra med vandringsledare som visar sina pärlor, upplev natur och landskap,
få kraft och energi, njut av oändliga vyer.

Mer information på hemsidan http://inspirewiz.com
Välkommen att vandra och Καλώς ορίσατε till Kreta!

Bild 1 se.dreamstime.com
Bild 2 itunes.apple.com
Bild 3 elisteincartoons.com

 

Glädje, intryck och spänningar

Livet går upp och ner. För tillfället sitter jag uppe på en topp med dinglande ben, spelar på läppen och gnolar på en glad sång. Nya datorn är beställd! Någon gång i nästa vecka kan jag åter ha en laptop som är bärbar och behöver inte känna mig låst, kan jobba var som helst. Frihet!

Jag har också en bekännelse: jag går nästan inga morgonrundor. Det är slött, jag vet. Problemet är att komma upp från den sköna sängen (el-filt är inte dumt). Det är inte alls lockande att stiga upp i ett kylskåp. Näsan känns som en isbit, händerna är stela och förvridna, kinderna bleka. Ja, ja, lite överdrift kanske, men du förstår vad jag menar. Det blir några tryck på snooze istället medan intensiv mental peppning pågår.

Imorgon kommer jag att studsa ur sängen! Det är vandringsdag och bussen går 06:15 (lugn, så tidigt skrämmer jag inte upp vandringskunder!). Inte mycket att diskutera eller fundera på. Har beslutat mig för en riktig långvandring, får se om det håller. Vinden ska tillta efter lunch så det kan bli lite tungt, vi får se. Inga foton i bloggen idag, jag ska ta nya imorgon.

Börjar få lite svårt att se ut, men vet att det är ingen idé att putsa fönster än, det kommer mera. Suger lite i ”göra fint på balkongen”-nerven också, men samma där. Här ska inte storstädas eller köpas nya blommor förrän en bit in i mars. Då har vi förhoppningsvis sett den sista stormen.

Intryck av och från TV-program om Grekland

På facebook har det börjat valsa runt ett urklipp från ”Greece with Simon Reeve” som visas på BBC2 (två avsnitt). Jag har sett det första avsnittet och har både ris och ros.
Han tar upp historia, flyktingströmmen, visar rika och fattiga i Aten, tar upp krisen och politiska läget. Det är en bra redovisning av alla olika delar som skapat situationen i Grekland idag. En sak som han lyfter fram är ungdomarnas arbetslöshet och besvikelse över äldre generationer. Jag tror att det finns en poäng där, att det finns spänningar mellan grupper inom landet, men det pratas det inte så mycket om som ”den yttre fienden”, dvs långivarna. Kan vara viktigt att ta tag i så det inte eskalerar.

Riset han får av mig är beskrivningen av Kreta och kretensarna. Visst, han besöker Knossos och är påläst om minoerna och deras samhälle. Sedan gör han en sak som jag tycker är lite lustig med journalister: åka till en ort och uttala sig om en helhet. Ungefär som när journalister står i nå’n stor stad och partar om ”här i landet”. Och vi får en sned bild av vad som händer. Exemplen är många då vi trott att ett helt land varit i krig eller utsatt för katastrof och det visar sig att det var en del av landet.
Hur som helst, han reser till Anogia och vips så är alla kretensare vapenbärare som skjuter glatt i tid och otid. Några ord om Anogia: det är en by och ett område där motståndsrörelsen var mycket stark under andra världskriget. De betraktas med beundran för att de bevarar traditioner, men också med ett litet småleende över sin ”machokultur”. Reeve träffar en skjutglad präst som kysser grekiska flaggan och gör klart att om någon kommer och vanhelgar flaggan så blir denne dödad. Se’n upp i bergen till ett gäng fåraherdar med egna funderingar. Och mer skjutande. Visst, man kan bevara traditioner och kultur, men var går gränsen när det blir en kuriositet? Intressant att fundera över!
Den här ön är större än de flesta tror och har många ansikten. Frågar du mig så är inte Anogia representativt. Jag kan garantera att kretensare i allmänhet inte skjuter omkring sig i tid och otid. Hur skulle jag då kunna vandra trygg i bergen? Jag har aldrig sett något synligt vapen på någon av de herdar jag mött genom åren. Det skulle inte förvåna mig om de har vapen för att t ex avliva skadade djur.
Ska se avsnitt 2 också, ska bli intressant för han ska åka till norra Grekland. Där är så vackert!

För övrigt

Vi har fortfarande några endagsstrejker och lantbrukarna protesterar för 3:e eller 4:e veckan. De blockerar vägar och tullstationer. Effektivt, men som så ofta gäller det att sluta i tid innan det ”slå en i nacken” och stödet sjunker. Såg i ekathimerini.com att nu börjar det räknas på vad detta kostar för import och export – läs mer här. Jag tror att vi klarar oss ganska bra här på Kreta, det är större problem för oss när sjöfarten strejkar. Då blir en ö väldigt mycket en ö, om man säger så.

Tsipras har idag gått ut med att han är beredd att prata med lantbrukarna som har aviserat en stor manifestation i Aten på fredag. Jag har försökt hitta när pensionsreformen ska upp i riksdagen, men inte lyckats. Någon som läser detta som vet? Skriv gärna en kommentar!

Det, “Great and Holy Synod”, kallas för det viktigaste mötet på 1 000 år mellan biskoparna i den ortodoxa världen och kommer att hållas på Kreta istället för Konstantinopel (Istanbul). Det beror på politiska spänningar mellan Turkiet och Ryssland, politiska läget i Turkiet och på spänningar mellan patriarkatet i Moskva och patriarkatet i Konstantinopel. Datum är inte bestämt, men det gissas på juni.

Som sammanfattning kan man väl säga att det är liv och kiv lite överallt i olika världar. Nu går jag på lunch! Utan pistol.

PS. Det är 2 tävlingar: en jurytävling och en läsartävling. Juryn har tagit ut sina finalister, där är inte min blogg med. Läsaromröstningen pågår t o m 14 februari så klicka på bilden för att rösta:travelmarket

 

Årets första måndag

Nu har jag krupit fram ur mitt ide! Två dagar med märklig klädsel, elfilt och värme från AC och element. Igår kväll kändes att något hände, det svängde. Temperaturen steg. Tyvärr betyder det att en del snö försvunnit från bergstopparna, men det kommer säkert nytt framöver.

Oj, vad det öste ner tidigt i morse! Jag vaknade av skvalet och ställde på liggande fot in morgonrundan. Det var bra för under dagen har jag mest rantat runt på sta’n känns det som. Betalat räkningar, lämnat in datorn och hämtat den igen, handlat, språklektion. Där emellan har jag förberett marknadsföring och börjat samla ihop alla underlag till bokslutet. Imorgon ska det skannas så det står härliga till!

Det är inte smart att försöka skriva blogginlägg efter lektion i grekiska. Det är svårare än vanligt (och det vill inte säga lite…) att komma på nå’t spirituellt och klokt och roligt. Min hjärna blir alldeles förvirrad och vindlingarna vindlar sig både hit och dit. Kan det vara hälsovådligt att studera grekiska, tro…

På onsdag är det dags för sista helgen: Teofania. Trettondagen i Sverige firas till minne av de tre vise männen, Teofania handlar om Jesu dop. Mer om detta i bloggen på onsdag.

Efter Teofania är det väl dags att återgå till vardagen så julen får städas ut och den något välmående och kraftigt utvidgade kroppen skrämmas ut på vandring. Den behöver nog inte så mycket skrämsel för det börjar rycka i vandringsnerven. Det är gott att växla in på ett annat spår, t ex helgfirande, ett tag så uppskattar man den vanliga tillvaron igen.

Nu ska jag försöka få ihop en middag utan att lägga imperfekt i stekpannan och sätta in kycklingfilén i pärmen.

 

Dags för balkongodling

Himma igen! Tyvärr kallt igen så första natten blev en liten prövning. Blev bortskämd under dagarna i Skåne med varma hus. Vaknade flera gånger och hade en näsa som var som en istapp. Nu får det vara slut, våren är ju här så kom igen nu! Bort med den kalla vinden och de kalla nätterna.

Hyrbil i 3 dagar och då vet du att jag passar på. Igår först storhandling, på vägen hittade jag en butik som hade precis exakt det bordet jag vill ha! Efter avlastning iväg till ett växtcenter. Nu ska balkongen bli fin! Plockade ihop stort och smått, olika färg och form. Blev förälskad i en syren, känns som om jag har lite av skånsk vår och Lund här. Där hade vi i centrum en fantastiskt fin syrenhäck som tyvärr höggs ner för några år sedan pga ett fult nybygge.

Kom tillbaka med mina blommor, började lasta av och bära. Två tanter (”morgonrocken” och ”kackerlackskillern”) lyste upp och började kommentera blommorna. Mycket leenden, många ωραια (”orea” = fin) och gillande nickningar. Jag upplevde det som att jag fick högsta poäng och med beröm godkänt.
Eller så konstaterade de att den där utländskan är knäpp som köper så’na sorter, de kommer aldrig att blomma eller växa, men vi håller med och säger ωραια så hon inte blir ledsen.
Det kan mycket väl vara så, men jag väljer att tro på den första versionen.

Idag skulle jag köpa krukor, men det stötte på patrull. Trots att jag försökte på flera ställen så kunde jag inte skrapa ihop alla krukor jag behövde. Nu är cirka en tredjedel omplanterade, vattnade och insåg att jag måste handla en vattenslang. Balkongen ser ut som jag vet inte vad, det blåser ganska hårt, grannen lär inte bli glad om jord letar sig in på hennes balkong. Varför är det ofta så att man börjar på nå’t som ska bli så bra och det flyter på, men så går man plötsligen in i väggen och inget fungerar?

Idag har jag en så’n där dag som det inte är nå’t större yttre fel på, men det känns inte bra utan fel. Lite småsur, nere, allmänt sned. Som ett inre skoskav. Tror att jag ska sluta här och krypa ner under fleecefilten i soffan och vänta in morgondagen. Då ska det vandras!

Nä, nu jävlar!

Vi har alltså köldknäpp igen, det är den tredje så nu börjar jag få upp lite rutin på att få varmt inomhus för att hålla värmen. Fast egentligen behöver jag inte bry mig för enligt den lokala expertisen så händer så’nt här högst vart 10:e år. Så nu blir det minst 9 milda vintrar – ett härligt perspektiv!

I morse förstod jag att natten varit kall och nederbördsrik för det ligger snö ganska långt ner på bergssluttningarna. I förmiddags blev det plötsligen så konstigt ljus, jag tittade ut. Trodde inte mina ögon. Det snöade!! Inte sakta dalande flingor visserligen utan vita, runda korn, men inte hagel eller kornsnö.

Hela Grekland skakar tänder. Jag bryt mig inte om regeringen, Grexit eller nå’n annan petitess. Om inte meteo.gr har rätt i sin prognos så svarar jag inte för följderna.  Det ska slå om på lördag, så det så!

Vecka 7

Du vet väl att det är typiskt svenskt att prata om veckonummer? Jag har i alla fall aldrig stött på någon utlänning utomlands eller i Sverige som förstår vad som menas. Hur som helst, detta inlägg handlar om en del av vecka 7, närmare bestämt måndag 9 febr – fredag 13 febr. Och det ska handla om väder.

Vi åkte alltså på en omgång till fast riktigt så förfärligt kallt som det var i veckan med trettonhelgen (teofania) blev det inte. Jag kände på vandringen i söndags att vädret slog om, vinden ökade, mörka moln visade sig på himlen och temperaturen sjönk. Så satte det igång på måndagen med kulmen tisdag och natten till onsdag. Det stormade, regnade, åskade. Onsdag morgon var bergstopparna, som jag ser från min balkong, vita igen. Jag fick rycka ut med handdukar för innanför skjutdörrarna vid balkongen fanns plötsligen en liten bäck. Kanske en liten överdrift, men blöt om sockorna blev jag. Nordanvinden pressade regnet så hårt.

Havet lugnade ner sig under dagen eftersom vinden vänt. Sent på eftermiddagen tände jag lamporna på balkongen för jag trodde att jag hörde i syne, men nej. Små, hårda vita korn piskade på balkongen. Du vet så’na där som varken är regn, hagel eller snö.

På torsdagen började det komma information om avstängda vägar, bergsbyar som var utan ström och filmerna på facebook duggade tätt. Jag hade sett fram emot de festligheter som skulle inledas (med karnevalsfinal den 22 febr), men de blev inställda pga vädret.

Idag blåser det fortfarande ganska kraftigt, vi har haft solsken men nu samlas mörka moln över bergen. Snart dags för en liten skur, kanske.

Jaha, vad tycker jag om det här, då? Ja, som skåning så är väl inte storm och regn så upphetsande och att vakna på natten av att det knakar och smäller är lite läskigt men inte ovant. Däremot är havets kraft skrämmande, tycker jag. Videofilmer som visade folk som slogs omkull av vågor, stora stenar ligger på hamnpromenaderna, här i Ierapetra sköljdes det upp en massa vatten långt upp i gatorna som fylldes med sand, grus och annat skräp.

Det jobbigaste för mig är fortfarande inomhustemperaturen kombinerad med fukt. ”Råkallt” har fått en ny innebörd. Jag har svårt för att få in i skallen att jag måste ha mer kläder på mig inomhus än utomhus. I fredags vandrade jag i kortärmad t-shirt, men fick ta på mer kläder när jag kom hem. Men hallå!?

Jag kan jämföra med vintern 2010/2011, men då var det inte så kallt (fast det var oväder med snö i mitten av december), jag bodde i en lägenhet vänd mot solen (som hjälpte till att värma) och jag åkte till Sverige den siste januari (hem till stugvärme). Man lär av sina erfarenheter så nästa vinter ska jag ha kroppsstrumpa i fleece, sovvantar och nattmössa i fleece (Nadine som har stick- och virkbutiken NaRo funderar på att konstruera en näsvärmare – jag står först i kön!), 5 element och en kamin samt fylla alla fönsterlistor och dörrlistor med fetvadd och tejpa över dom. Åh, så varmt och mysigt jag ska ha det!

Allt är inte elände, det finns två stora plus med vintern här jämfört med där: det går att vandra och ljuset!

Hoppas du får en bra helg!

Vinterrustning

Vill inte vara kall, vill vara varm! Jag borde varit bättre förberedd, har upplevt vinter här tidigare. Det är ändå svårt att förstå rent mentalt att det är varmare utomhus än inomhus i november. Har mer kläder inomhus än utomhus (räcker med kortärmad t-shirt, kjol och sandaler…). Men jag ska förklara lite närmare!

Husen här nere är svala och sköna under det varma halvåret, stengolvet är ljuvligt kyligt mot de varma fötterna. När det varma vädret försvinner blir de fuktiga och kalla. Så det fungerar bra halva året, men mindre bra den andra halvan. I alla fall för den här svenskan.

Nu har jag satt igång vinterrustandet. Köpte 2 par raggsockar hos Nadine (NaRo Wool-Design och Schnelle Masche) igår. Idag beställde jag gångmattor till korridorsköket och gången i sovrummet till badrummet, de levereras nästa vecka. Hittade en matta att ha bredvid sängen så mina små 38:or inte får dåndimpen varje morgon. Nadine håller på att sticka en rejäl och snygg ullkofta till mig. Imorgon blir det förhoppningsvis inköp av en matta till soffgruppen och tights el likn på marknaden.

Det finns dom som säger att jag ska köra AC:n, det gör jag då och då men förstår inte vitsen. Det är verkligen att kasta pengar i sjön. Eller rättare sagt i luften för det är ju bara den som värms upp, inte själva huset. Och elräkningen glöder. Jag tror att när man gick från de gamla husen till moderna hus så missade man en viktig sak. Den öppna spisen ersattes av elspis, men den ersattes inte med någon annan värmekälla. Kanske jag kan elda i ugnen? Centralvärme kommer mer och mer, men tyvärr inte i mitt hus.

Förra vintern jag var här (2010-2011) bodde jag i s k semesterlägenhet vilket tydligen innebar att jag hade varmvatten alla dagar. Nu har jag duschat i kallt vatten 2 dagar. ”Hatar” är ett ord som jag sällan använder eftersom jag tycker att det är så starkt, men måste säga att jag hatar att duscha kallt. Till disken kan vatten värmas i vattenkokaren, men det blir lite omständigt att göra likadant till duschen. Jag är trots allt ganska lång.

En god sak för det med sig att leva råkallt (alla skåningar vet vad jag talar om…). I somras var jag nervös över viktökning under juli-aug när det var så hett, men det visade sig bara vara kroppens reaktion på hög och långvarig värme. För att systemet nu ska kunna fungera och hålla värmen förbränns en hel del – alltså blir jag smalare! Bara synd att det inte är omvänt för det är roligare att vara smal och snygg i solstolen än stor och svullen.

Nu ska jag gå ut på balkongen och värma mig lite. Dags att också hälla upp ett glas retsina och njuta av fredagskväll. En otroligt vacker blåsvart molnmassa är på väg över bergen – kanske blir oväder? Ha en skön helg!